Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2023/C 80/12)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Pită de Pecica”

EU-nr: PGI-RO-02826 – 6 januari 2022

SUB ( ) SGB (X)

1.   Namn [på SUB eller SGB]

”Pită de Pecica”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Rumänien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.    Produkttyp

Klass 2.3 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

3.2.    Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Pită de Pecica” är en färsk eller fryst brödprodukt som framställs av jäst deg och gräddas i ugn.

”Pită de Pecica” bakas av vetemjöl, färsk jäst, vatten och jodberikat salt.

Formen är oregelbunden, något avlång och med väl synliga skåror. Vikten är 4 kg, 2 kg, 1 kg eller 0,5 kg.

”Pită de Pecica” säljs i två varianter:

Färskt.

Fryst.

3.2.1.   Organoleptiska egenskaper

”Pită de Pecica” (färskt eller fryst) har följande utseende: limpa med halvglansig brungräddad men inte bränd yta som är fri från sotrester. Brödet är väljäst, inte platt eller deformerat. Det har en tjock skorpa, och vid tvärsnitt syns det luftiga inkråmet.

Utseende:
— form	— något avlång med väl synliga skåror
Skorpa:
— yta	— grov, halvglansig, något knaprig
— färg	— brun
Inkråm:
— utseende	— integrerat med skorpan
— textur	— luftig genom hela tvärsnittet, utan mjölklumpar, elastisk, med homogena porer (några större porer accepteras)
— färg	— gulvit
Smak:	— söt och salt (söt tack vare glutenkolhydrater, och salt tack vare salthalten)

3.2.2.   Fysikaliska och kemiska egenskaper

Vattenhalt:	minst 40 % – högst 50 %
Surhetsgrad:	minst 1,0° – högst 2,5°
Porositet:	minst 70 % – högst 85 %
Elasticitet:	minst 80 % – högst 98 %
Salthalt:	minst 0,5 % – högst 2 %

3.3.    Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4.    Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionen av ”Pită de Pecica” äger rum i det avgränsade geografiska området. Produktionsprocessen för ”Pită de Pecica” består av följande specifika steg: Råvarornas kvantitet och kvalitet kontrolleras, råvarorna förbereds och mäts upp, surdegsgrunden tas fram, degen knådas, får jäsa och delas, degbitarna får vila, formas, får jäsa, gräddas, får svalna och fryses snabbt in (det sistnämnda endast för bröd som frysgräddas).

3.5.    Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6.    Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Produkten ska märkas i enlighet med gällande EU-lagstiftning och rumänsk lagstiftning.

Märkningen ska bl.a. innehålla följande:

—	Produktens namn ”Pită de Pecica” följt av formuleringen Indicație Geografică Protejată (”skyddad geografisk beteckning”) eller förkortningen IGP (SGB) (översatt till det eller de språk som används i det land där produkten saluförs).

—	Typ av produkt (färsk eller fryst).

—	Symbolen för skyddad geografisk beteckning märkt på förpackningen i enlighet med EU-lagstiftningen.

—	Asociația Producătorilor de Produse Tradiționale Arădeanca din Județul Arad [producentföreningen för traditionella produkter från distriktet Arad].

—	Producentens namn.

—	Kontroll- och certifieringsorganets logotyp.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar den administrativa territoriella enheten Pecica i distriktet Arad och definieras i enlighet med Rumäniens territorial-administrativa struktur.

Den administrativa territoriella enheten Pecica utgör ett sammanhängande område i västra Rumänien.

5.   Samband med det geografiska området

Orsakssambandet mellan det geografiska området och produktens egenskaper grundar sig på produktens anseende, mänskliga faktorer och produktens egenskaper.

Anseende

Orsaker till att produkten förknippas med det geografiska området:

—	Produktens namn, ”Pită de Pecica”, innehåller namnet på det geografiska området Pecica.

—	”Pită de Pecica” bakas endast i detta geografiska område.

—	I slutet av 2011 registrerades ”Pită de Pecica” som ett varumärke.

—	”Pită de Pecica” återfinns i staden Pecicas vapen.

Det goda anseende som ”Pită de Pecica” åtnjuter bekräftas i olika publikationer och i form av event som har med produkten att göra:

—	Tidskriften Ferma, årgång XI, nr 8 (75), augusti 2009, där det anges att orten Pecica i dag är känd för brödet ”Pită de Pecica”.

—	Tidskriften Glasul Aradului, årgång III, nr 514, 17 augusti 2009, där det anges att traditionen att fira ”Pită de Pecica” lever kvar än i dag i form av en fest då man firar det nya pită-brödet.

—	Tidningen Pericanul, årgång IV, nr 35, augusti 2013, där det i en artikel om den internationella folklorefestivalen ”Valle di Comino” i Italien står att läsa följande: ”Pecicaborna … hade med sig traditionella produkter, med ’Pită de Pecica’ på hedersplatsen.”

—

Tidningen Pericanul, årgång VII, nr 65, juni 2016 där följande står att läsa: ”Pita och folklore från Pecica – succé i Bryssel.””Pecica gjorde succé vid festivalen på Tervueren Boulevard … Pecicaborna hade satt upp ett stånd för sin stad … en utställning med antikviteter … och ett urval traditionella livsmedelsprodukter, bl.a. ’Pită de Pecica’ … Tjänstemän från kommunen Woluwe-Saint-Pierre tackade ja till en inbjudan att besöka Pecica i augusti i samband med festen för det nya pită-brödet …”

—	Tidningen Pericanul (årgång X, nr 100) skriver i juli 2019 att dansare och ”Pită de Pecica” har imponerat på tyskarna i samband med att Pecicaborna var där och gjorde reklam för sin lokala produkt ”Pită de Pecica”.

—	Pericanul, årgång XI, nr 104, februari 2020, rapporterade om ”Musik och pită från Pecica i Wien” och skrev att ”Pecica tagit med sig sitt lokala varumärke till Wien där ’Pită de Pecica’ erbjöds … både som pris … och för provsmakning”.

Produktens berömmelse baseras på historiska belägg för produktens ålder som förts vidare via muntliga källor som samlats in och återgetts i tidskrifter och böcker så att de finns kvar för kommande generationer.

Brödet ”Pită de Pecica” har genom tiderna varit berömt för sin smak (”Det pită … som bakas av Peșcas pitari [bagare] är till och med godare än cozonac”) och har blivit Pecicas varumärke.

Brödets förträfflighet var välkänd även på marknaden i Arad där brödet såldes varmt direkt från ugnen och åts som det var, med en smak så utsökt att ”tungan lindar sig runt det”, som man brukade säga.

Att sälja ”Pită de Pecica” sågs som den lönsammaste och säkraste affärsverksamheten eftersom ett klädesplagg eller en sko kan lappas ihop ett tag, men ”vårt dagliga bröd” får aldrig saknas på bordet.

”Pită de Pecica” blev inte bara det staden var mest känd för, utan även ett tecken på stadsbornas skicklighet och företagsamhet: ”Peșcaborna, och framför allt husmödrarna, var mästare på att baka bröd.”

”Pită de Pecica” var så välkänt att det blev en del av språket: Tack vare den goda smaken blev brödet välkänt i hela landet, och vid större fester utbringades alltid följande skål: ”Länge leve nationen och konstitutionen … och trädgården … och pită!”

Brödet blev så berömt att det började firas i augusti varje år vid en särskild fest för det nya pită-brödet: Praznicul de Pită Nouă.

Vid denna fest firas det bröd som bakats av det vete som skördats samma år.

Denna fest gör veteskörden till en verklig festival, och brödbakning firas som en urgammal tradition där alla ortsbor deltar.

Sedan urminnes tider har denna fest firats på den söndag som infaller närmast helgdagen ”Guds Moders avsomnande”, en tradition som fortsatte fram till 1913 då första världskriget satte stopp för firandet. Brödfestivalen återupplivades 1974, tack vare engagemanget från historieläraren Emil Crăciun Lăzureanu från Arad.

Mänskliga faktorer

De mänskliga faktorerna har varit avgörande för kvaliteten hos ”Pită de Pecica”.

Förr i tiden köpte pitari i Pecica sitt vete på den lokala marknaden, tog det till en kvarn där det maldes samma dag, varefter mjölnaren levererade mjölsäckarna till bagarens hus. Hela natten var sedan bagarens familj sysselsatt med att knåda degen och grädda brödet i ugnen. Det välsmakande brödet såldes även till invånarna i Arad på den lokala marknaden. ”Tiotals, nej hundratals familjer arbetade med brödbakning.”

Förr i tiden bakade kvinnorna bröd efter recept som förts vidare från tidigare generationer, vilket uppskattades av alla, inte minst barnen.

De visste hur mjölet till degen skulle beredas, oavsett om det var humle eller jäst som användes som jäsmedel. Degen måste knådas ordentligt – ”tills takbjälkarna svettas” – för att sedan få jäsa tills det var dags för gräddning i ugn.

Hur länge brödet skulle gräddas och hur ugnen värmdes upp var också viktigt.

Alla dessa faktorer tillsammans gör att ”Pită de Pecica” håller sig färskt i många dagar. ”Bröd till familjen bakades en gång i veckan. Pită bakades minst en gång per dag av pitari som sålde brödet på marknaden i Arad i två storlekar: normalstort (crișca) eller stort (cărhănoc) bröd.”

Traditionen att baka detta bröd, dvs. att göra degen, knåda den samt sättet att grädda brödet, har förts vidare från generation till generation och än i dag ställs denna traditionella produkt fram på matborden.

Smaken på detta lokala bröd har sitt ursprung i ett särskilt recept och en särskild framställningsmetod.

Det sägs att förr i tiden kunde varje familj känna igen det bröd som bakats i det egna huset. Det unika med ”Pită de Pecica” uppskattas på nationell nivå – det anses som det bästa ugnsgräddade brödet.

Konsten att baka ”Pită de Pecica” har förts vidare av ortsborna från generation till generation

och innebär följande:

—	Apă de pită (pită-vatten) används som vätska för surdegsgrunden, en degvätska som endast Pecicas pitari (bagare) vet hur man framställer.

—	Pecicas pitari vet hur degen ska jäsa eftersom kunskaper om detta vuxit fram under många generationer. Degen får inte vara så kompakt att, som man säger, bagaren ”bryter armarna av sig” när han knådar den smidig,.

—	Brödet kan formas på tre sätt, och endast Pecicas pitari vet hur länge degen ska bearbetas för att kunna formas eller hur den ska bakas ut (virguire) eller skåras (solgare) för att ge brödet dess specifika form.

—	Endast Pecicas pitari vet vid vilken temperatur och hur länge brödet ska gräddas och var i de särskilda pită-ugnarna det ska placeras.

Produktens särskilda egenskaper

Produktens särskilda egenskaper härrör från Pecicabornas skicklighet och arbetsmetoder som förs vidare från generation till generation. Tillredningen av surdegsgrunden med ”pită-vatten”, tiden och metoden för bearbetning, degens jäsning, var i ugnen gräddningen sker, gräddningsmetoden och den särskilda ugn som används – det är detta som sammantaget gör ”Pită de Pecica” till ett så berömt och omtyckt bröd.

Följande särskilda egenskaper skiljer ut ”Pită de Pecica” från liknande produkter:

—

En något avlång form med väl synliga skåror på grund av hur brödet bakas ut (viks, formas till rulle, skåras), en vikt på 4 kg, 2 kg, 1 kg eller 0,5 kg, en glansig yta och en tunn skorpa som uppnås genom att brödet penslas med vatten efter gräddning samt en brun färg på skorpan på grund av hur brödet gräddas i ugnen. Brödet blir högt på grund av hur det får vila och jäsa och hur det gräddas.

—	När brödet skärs upp skiljer sig ”Pită de Pecica” från andra produkter av denna typ genom att inkråmet är fuktigt och välintegrerat med skorpan (på grund av den särskilda ugnen) och genom den elasticitet som uppnås tack vare degens jästid.

—	Smaken har sälta och en viss sötma tack vare innehållet av glutenkolhydrater, något som skiljer ut detta bröd från andra bröd av liknande typ.

—	Brödet är luftigt tack vare de luftbubblor som bildas under jäsningen.

Andra egenskaper hos ”Pită de Pecica”

Förr i tiden brukade ortsborna själva baka ”Pită de Pecica” i särskilda ugnar (i alla hem fanns en sådan ugn som murats av en ugnsmurarmästare). De som sålde brödet kallades pitari. De bakade brödet i ugn på samma sätt: ”I pitari-hemmen var det väl ställt eftersom det fantastiska brödet gick åt som smör i solsken.”

I dag bakas ”Pită de Pecica” med samma teknik men uteslutande i bagerier, eftersom det nu för tiden bara är bagerier som har denna typ av ugnar.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

www.madr.ro

https://www.madr.ro/docs/ind-alimentara/2022/Caiet-de-sarcini-Pita-de-Pecica-actualizat-nov.2022.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.