Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2023/C 49/15)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV EN STANDARDÄNDRING

”Côtes du Jura”

PDO-FR-A0155-AM01

Datum för meddelandet: 10.11.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Geografiskt område

I kapitel I avsnitt IV punkt 1 i produktspecifikationen har orden ”utförs” ersatts med orden ”äger rum” och orden ”på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex” har lagts till efter ”Jura”.

Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det geografiska området i förhållande till den version av den officiella geografiska kodexen, som ges ut av den franska nationella statistikbyrån Insee, som gällde år 2021 och därmed juridiskt säkerställa det geografiska områdets avgränsning.

Förteckningen över kommuner (inklusive kommunernas namn) som utgör det geografiska området har uppdaterats i linje med de administrativa ändringar som gjorts i den officiella geografiska kodexen, men detta påverkar inte det geografiska områdets gränser.

Punkt 6 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

Dessutom läggs en mening till i IV.1 för att informera om att kartor över det geografiska området finns tillgängliga på INAO:s webbplats.

2.   Omedelbart närområde

I kapitel I avsnitt IV.3 i produktspecifikationen läggs orden ”på grundval av 2021 års geografiska kodex” till efter ”följande”.

Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det omedelbara närområdet i 2021 års version av den officiella geografiska kodexen som upprättats av Insee.

Tillägget av denna hänvisning innebär att definitionen av omedelbart närområde säkerställs juridiskt.

För att ta hänsyn till de administrativa ändringar som skett har förteckningen över kommuner som utgör det omedelbara närområdet samt deras namn uppdaterats utan att avgränsningen ändrats.

Avsnittet ”Ytterligare villkor” i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

3.   Druvsorter

I kapitel I avsnitt V.1 i produktspecifikationen har druvsorterna aligoté B, chenin B, enfariné B, gringet B, marsanne B, roussane B, sacy B, béclan N, franc noir de haute-saône N och gamay N, som anses vara anpassade för klimatförändringarna, lagts till i förteckningen över druvsorter som är godkända för framställning av följande viner:

—	Stilla vita viner: aligoté B, chenin B, enfariné N, gringet B, marsanne B, roussane B och sacy B.

—	Stilla röda viner och roséviner: béclan N, enfariné N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N.

—	Stilla viner som får märkas med uttrycket ”vin jaune”: enfariné N och gringet B.

Den behöriga nationella kommittén vid Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) har beslutat att, för de beteckningar för vilka ansökningshandlingar lämnas in, införa sorter anpassade för klimatförändringarna eller för samhällets förväntningar när det gäller användningen av växtskyddsmedel.

Dessa druvsorter, vilka delvis har sitt ursprung i Juraregionen, kan vara en fördel i samband med den globala uppvärmningen. En del av sorterna är sena och möjliggör en anpassning till risken för frost, andra har en högre syrahalt, vilket ger förutsättningar för mer balanserade viner. De är minst lika motståndskraftiga mot sjukdomar som de druvsorter som redan är godkända för beteckningen. Införandet av dessa sorter syftar även till att framhäva de särskilda egenskaperna hos vinerna med beteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

4.   Regler om andelar för användning

I kapitel I avsnitt V.2 i produktspecifikationen läggs en bestämmelse till enligt vilken de anpassade sorternas andel begränsas till 5 volymprocent av druvbeståndet som används och beräknas på alla jordlotter där vinet med den skyddade ursprungsbeteckningen produceras.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

5.   Beskärningsbestämmelser

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen ändras bestämmelserna rörande beskärning av stockarna för att omfatta de anpassade sorterna.

Avsnittet ”Särskilda oenologiska metoder” i det sammanfattande dokumentet ändras.

6.   Allmänt odlingssätt för vinstockarna

I kapitel I avsnitt VI.1 f i produktspecifikationen anges det att gödningsmedel med syntetiskt mineralkväve begränsas till 40 enheter per hektar och år för att begränsa vinodlingens miljöpåverkan.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

7.   Andra odlingsmetoder

I kapitel I avsnitt VI.2 i produktspecifikationen anges det att på jordlotter med en lutning på över 15 procent ska växtligheten, sådd eller spontan, hållas efter på mekanisk eller fysikalisk väg på minst vartannat radmellanrum för att bevara den fysiska och biologiska miljöns egenskaper. Denna bestämmelse ersätter begränsningen längs raderna för jordlotter med en lutning över 15 procent.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

8.   Skörd

I kapitel I avsnitt VII.1 a i produktspecifikationen stryks bestämmelsen rörande fastställande av startdatum för skörd. Denna bestämmelse stryks eftersom produktspecifikationen anger en minsta sockerhalt i druvorna som ger aktörerna möjlighet att skörda enligt årets egenskaper och sin geografiska belägenhet.

Denna ändring berör inte det sammanfattande dokumentet.

9.   Avkastning

I kapitel I avsnitt VIII.2 a i produktspecifikationen ökas gränsen för skördeuttag för stilla vita viner från 72 till 78 hl/ha. Denna ändring gör det möjligt för vinodlarna att dra nytta av produktiva år i samband med att den genomsnittliga produktionsvolymen minskar.

Avsnittet ”Högsta avkastning” i det sammanfattande dokumentet ändras.

10.   Blandning av druvsorter

I kapitel I avsnitt IX.1 a anges det att anpassade sorter inte, vare sig tillsammans eller var för sig, kan utgöra mer än 10 volymprocent av den slutliga blandningen av druvsorter i vinerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

11.   Förflyttning mellan godkända upplagshavare

I kapitel I avsnitt IX.5 stryks led b om datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare.

För att tillåta överföringar av tidigt vin, bland annat till aktörer inom vinhandeln, stryks datumet från vilket viner kan förflyttas mellan godkända upplagshavare.

Rubriken till avsnitt IX.5 ändras därför, och orden ”förflyttning av produkterna och” tas bort.

Rubriken i IX.5 a tas bort.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar i produktspecifikationen.

12.   Samband med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.3 i produktspecifikationen tas orden ”begränsning av radernas längd” bort. Denna ändring överensstämmer med ändringen i punkten ”Andra odlingsmetoder” i kapitel I avsnitt VI.2 i produktspecifikationen.

Rubriken ”Samband med det geografiska området” i det sammanfattande dokumentet ändras.

13.   Deklarationskrav

I kapitel II avsnitt I.2 i produktspecifikationen ändras sista datum för deklaration om anspråk för att överensstämma med sista datum för skördedeklarationen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

14.   Huvudpunkter som ska kontrolleras och utvärderingsmetoder

I kapitel III avsnitt I i produktspecifikationen ändras tabellen med huvudpunkter som ska kontrolleras innan hänsyn tas till de nya skrivreglerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar i produktspecifikationen.

15.   Hänvisningar till kontrollorganet

I kapitel III avsnitt II i produktspecifikationen uppdateras adressen till kontrollorganet som anges i första stycket.

Andra stycket där kontrollorganet citeras har strukits på grund av de nya skrivreglerna för denna del av produktspecifikationen.

Tredje stycket har ändrats och fjärde stycket har tagits bort på grund av de nya skrivreglerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Côtes du Jura

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

15.	Vin från lätt torkade druvor

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

1.   Stilla vita viner

KORT BESKRIVNING

Den huvudsakliga produktionen utgörs av ett torrt vitt vin som främst framställs av en blandning av druvsorterna chardonnay B och savagnin B. Vinets aromer består huvudsakligen av toner av mineraler och flinta med inslag av frukt och mycket friskhet. De vita vinerna har en lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent, och får efter berikning inte överstiga en total alkoholhalt på högst 14 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2.   Stilla röda viner och roséviner

KORT BESKRIVNING

De röda vinernas och rosévinernas aromer kännetecknas av stor komplexitet. Druvsorten poulsard N, från vilken vinerna framställs, ger vinerna en karaktäristisk ljust rubinröd färg och fruktiga aromer. Druvsorten pinot noir N ger en djupare nyans och aromatiska toner av röda bär. Druvsorten trousseau N, ger viner med mer tanniner och ofta kraftigare färg i kombination med animaliska toner. När röda viner (eller roséviner) mognar utvecklas aromerna ofta mot undervegetation, humus och svamp. De röda vinerna och rosévinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 10 volymprocent. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har de röda vinerna en halt av äppelsyra på högst 0,4 gram per liter. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3.   Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille”

KORT BESKRIVNING

Vin med uttrycket ”vin de paille” är ett sött vin som utvecklar aromer av kanderad frukt med drag av plommon, syltade apelsinskal eller honungstoner. Detta vins aromer och smaker varierar inte bara efter ursprunget utan även beroende på vilka druvsorter det framställs från och kunskaperna hos respektive producent eller källarmästare. Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille” har en verklig alkoholhalt på minst 14 volymprocent och en total alkoholhalt på minst 19 volymprocent. Viner med uttrycket ”vin de paille” har vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument en halt av flyktiga syror under 25 milliekvivalenter per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

4.   Viner med det traditionella uttrycket ”vin jaune”

KORT BESKRIVNING

Vinet med uttrycket ”vin jaune” kännetecknas främst av sin unika och komplexa ”goût de jaune”, en kombination av aromatiska toner av valnöt, äpple, kanderad frukt och kryddor, och av sin vackra gyllengula färg. Viner med uttrycket ”vin jaune” har en lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.   Särskilda oenologiska metoder

1.

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 5 000 stockar per hektar, med undantag för vinstockar planterade i terrassodlingar. För vinstockar som inte är planterade i terrassodlingar och för terrassodlingar med minst 2 rader vinstockar ska varje vinstock förfoga över en yta på högst 2 kvadratmeter. Denna yta beräknas genom att man multiplicerar avstånden mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna i samma rad. Avståndet mellan raderna får vara högst 2 meter.

—	Endast enkel eller dubbel guyotbeskärning och kort beskärning (med cordon de royat-metoden är tillåten).

—

För druvsorterna chardonnay B, poulsard N, savagnin B, trousseau N, aligoté B, chenin B, enfariné N, gringet b, marsanne B, roussane B, Sacy B, béclan N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N beskärs högst 20 skott per vinstock och 120 000 skott per hektar. Vid enkel eller dubbel guyotbeskärning beskärs tio skott eller mer på den långa grenen, och högst två årsgrenar med två skott.

—	För druvsorten pinot noir N beskärs högst 80 000 skott per hektar. Vid enkel eller dubbel guyotbeskärning beskärs åtta skott eller mer på den långa grenen, och högst två årsgrenar med två skott.

—	Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille” framställs av druvor som har skördats för hand i omgångar.

2.

Särskilda oenologiska metoder

Efter berikningen får den totala alkoholhalten i volymprocent inte överstiga 13,5 volymprocent för de röda vinerna och rosévinerna och 14 volymprocent för de vita vinerna.

Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar. Användning av träspån vid lagringen av vinet är förbjuden för alla viner. Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna på vinmust för röda viner. Den partiella koncentreringen är fastställd till högst 10 volymprocent. Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i EU:s lagstiftning och i den franska lagen om jordbruk och fiske (code rural et de la pêche maritime).

5.2.   Högsta avkastning

1.   Stilla vita viner

78 hektoliter/hektar

2.   Stilla röda viner och roséviner

66 hektoliter/hektar

3.   Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille”

20 hektoliter/hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet äger rum i följande kommuner i departementet Jura, på grundval av 2021 års geografiska kodex: Abergement-le-Grand, Abergement-le-Petit, Aiglepierre, Arbois, Arlay, Les Arsures, Augea, Aumont, Balanod, Baume-les-Messieurs, Beaufort-Orbagna, Bersaillin, Blois-sur-Seille, Brainans, Buvilly, Césancey, La Chailleuse (endast det område som tidigare utgjorde communen Saint-Laurent-la-Roche), Champagne-sur-Loue, La Chapelle-sur-Furieuse, Château-Chalon, Chevreaux, Chille, Chilly-le-Vignoble, Conliège, Courbouzon, Cousance, Cramans, Cuisia, Darbonnay, Digna, Domblans, L’Etoile, Frébuans, Frontenay, Gevingey, Gizia, Grange-de-Vaivre, Grozon, Ladoye-sur-Seille, Lavigny, Lons-le-Saunier, Le Louverot, Macornay, Mantry, Marnoz, Mathenay, Maynal, Menétru-le-Vignoble, Mesnay, Messia-sur-Sorne, Miéry, Moiron, Molamboz, Monay, Montagna-le-Reconduit, Montaigu, Montain, Montholier, Montigny-lès-Arsures, Montmorot, Mouchard, Nevy-sur-Seille, Pagnoz, Pannessières, Passenans, Perrigny, Le Pin, Plainoiseau, Les Planches-près-Arbois, Poligny, Port-Lesney, Pretin, Pupillin, Quintigny, Revigny, Rotalier, Ruffey-sur-Seille, Saint-Amour, Saint-Cyr-Montmalin, Saint-Didier, Saint-Lamain, Saint-Lothain, Sainte-Agnès, Salins-les-Bains, Sellières, Toulouse-le-Château, Tourmont, Trenal (endast det område som tidigare utgjorde kommunen Grusses och Vercia et Vincelles), Les Trois-Châteaux, Vadans, Val-Sonnette (endast de områden som tidigare utgjorde kommunerna Grusses, Vercia och Vincelles), Vaux-sur-Poligny, Vernantois, Le Vernois, Villeneuve-sous-Pymont, Villette-lès-Arbois och Voiteur.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7.   Druvsorter

Chardonnay B

Pinot noir N

Poulsard N – ploussard

Savagnin blanc B

Trousseau N

8.   Beskrivning av samband

8.1.   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska område som omfattas av beteckningen ”Côtes du Jura” är en del av naturregionen Revermont, vilken begränsas enligt följande:

—	i öst av Juras första kalkstensplatå, på en genomsnittlig höjd av 550 meter,

—

i väst av slätten som utgör den östliga randen av fossé bressan. Vinregionen sträcker sig över ett 80 kilometer långt och 2–5 kilometer brett långsmalt område som huvudsakligen vetter mot väster och ligger på 300–450 meters höjd över havet. Området består av ett komplext radband av vidsträckta kullar från norr till söder, nedanför huvudmassivet, som höjer sig 50–100 meter över dalgångar i samma riktning. Formen är en direkt följd av Jurabergens överskjutning till fossé bressan när alpernas bildades:

—	det rätlinjiga huvudmassivet motsvarar kanten på Jurabergens första högplatå. Geologiskt består denna av ett lager hård kalksten från den mellersta juraperioden, varunder det ligger flera lager märgel och lera från de geologiska perioderna trias och lias.

—

kullarna består av fiskfjällsliknande fragment som slitits loss från platån, och förts framåt till kanten av de överlappande förkastningarna. De sträcker sig i regel längre i nord-sydlig riktning (2–3 kilometer) än i öst-västlig riktning (0,5–1 kilometer). Tack vare sin motståndskraft mot erosion höjer sig dessa kalkstensformationer över det omgivande landskapet i det geografiska området. I dalgångarna är den undre delen av jordmånen däremot märgelhaltig. Större delen av det ursprungligen mer än 200 meter tjocka märgellagret, som bit för bit har förts bort och transporterats mot Bresse under veckningen, finns i dessa dalgångar. Merparten av de avgränsade jordlotterna där druvorna skördas ligger antingen på bergssluttningen vid foten av högplatåns trädbevuxna klippavsats, eller på de mest solexponerade bergssluttningarna på bergsmassivets utlöpare. Kalkstenen finns överallt. Denna genomsläppliga och lättlösliga bergart lämpar sig mycket bra för vinodling, och särskilt för de druvsorter som används i Juraregionen. På kalkstenshögplatåns sluttningar är jordarna ganska komplexa, bestående av en blandning av märgel, lera och kalksten. Det geografiska området har ett svalt kustklimat med mycket nederbörd, med vissa inslag av inlandsklimat: kraftiga temperaturvariationer under året, med en medeltemperatur på omkring 10,5° C, samt varma och fuktiga somrar. Årsnederbörden överstiger 1 000 millimeter och är utspridd över hela året. Hösten är dock i allmänhet relativt torr och blåsig.

8.2.   Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Redan under romartiden fanns det vinodlingar i Jura, vilka har omnämnts många gånger i skrift, första gången så långt tillbaka i tiden som runt år 1000 e.Kr. I en text från första århundradet e. Kr. nämner Plinius den yngre berömda viner från ”Sequania”, som är ett gammalt namn för regionen. År 1272 fastställde Jean de Chalon regler för hur man skulle odla vinstockar i Jura för att bevara vinernas kvalitet.

I slutet av 1800-talet kunde departementet skryta med 20 000 hektar av vinodlingar. Efter vinlusens härjningar i slutet av 1800-talet, vilka följdes av 1900-talets krig och ekonomiska kriser, lyckades vinodlingen i Jura återhämta sig tack vare producenternas vilja och målmedvetenhet.

Druvsorterna som odlas i Jura har odlats där i flera århundraden. Följande tre druvsorter är typiska för Jura: poulsard N, som nämnts i skriftliga källor från 1620 i Jura, trousseau n, som med säkerhet kan spåras tillbaka till 1732 års Jura, och savagnin B, för vilken det finns bevis för att den har odlats i regionen sedan 1717. Två druvsorter härrör från grannområdet Bourgogne: chardonnay B, som har odlats i Jura sedan 1717, och pinot noir N, där det äldsta skriftliga belägget är från 1385, under namnet ”savagnin noir”.

Det är vanligt med en relativt lång lagring av vita viner för att ta fram deras särskilda aromatiska egenskaper.

Tillverkning av vin med uttrycket ”vin jaune” är en specialitet för Jura vars ursprung är oklart. Producenterna i Jura har fastställt stränga regler för detta vin: Val av druvsorten savagnin B, bevarande av förhållanden för naturlig utveckling av endogena mikrobarter som bildar jästtäcket, lagring utan påfyllning m.m. Druvorna skördas vid optimal mognad och vinifieras till torrt vitt vin. Detta vin lagras sedan, utan påfyllning, under minst 6 år på ekfat. Under den långa mognaden utvecklas jästtäcke naturligt på vinets yta. Den säkerställer en reglerad oxidation under lagringen. Slutligen buteljeras ”vin jaune” i en originalflaska på 62 centiliter som kallas clavelin.

Även tillverkning av viner med uttrycket ”vin de paille” är en specialitet för Jura. För att få en hög koncentration av socker i ett relativt fuktigt och svalt klimat används torkning av utvalda druvor i torkrum under sex veckor. Druvorna hängs i ståltrådar eller läggs i små perforerade lådor eller på galler och placeras i torra och välventilerade, men inte uppvärmda, lokaler. Därefter ger en långsam pressning med lågt utbyte av druvsaft en must med mycket hög sockerhalt som jäses långsamt.

2009 var årsproduktionen av viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” på 526 hektar ungefär 12 800 hektoliter vita viner, 6 250 hektoliter röda viner eller roséviner, 600 hektoliter vin med uttrycket ”vin jaune” och 450 hektoliter med uttrycket ”vin de paille”.

8.3.   Samspel mellan de olika sambanden

De särskilda egenskaperna hos viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” är bland annat förknippade med avgränsade jordlotter med kalkhaltig lera som innehåller flintnoduler, men även med sluttningarnas lutning och deras exponering. Vinstockarna har en kontinuerlig svalka på djupet och på ytan främjar det tjocka lagret av stennoduler uppvärmning och dränering av jorden. Föreningen av dessa pedologiska och topografiska faktorer ger det geografiska området optimala förhållanden för produktion av aromatiska vita viner som uttrycker fruktighet och mineralitet och har en friskhet som ger god lagringspotential.

Vinproducenten säkerställer optimala förhållanden för plantan och har kontroll över dess livskraft och skördepotential genom att använda metoder för styrd avkastning. Producenten använder metoder som bidrar till att bevara jorden (gräsremsor m.m.) för att motverka erosion för vinodlingar i branta sluttningar och på lerjordar täckta av stenskärvor.

Vinodlingarna vetter åt syd, sydväst eller väst, vilket innebär rikligt med solljus och skydd mot de kalla östliga och nordliga vindarna

De stora temperaturskillnaderna mellan vinter och sommar bidrar till utvecklingen av jästtäcket som möjliggör framställning av ”vin jaune”. Traditionen med mycket lång lagring, utan påfyllning, som beskrivs i produktspecifikationen, framhäver de särskilda egenskaperna hos ”vin jaune”. Under lagringen koncentreras aromerna och blir mer komplexa.

De relativt torra och blåsiga höstarna gynnar koncentreringen av druvorna som ska användas för framställning av ”vin de paille”. Den minimala lagringsperioden fram till 15 november det tredje året som följer efter skörden, varav 18 månader på fat, gynnar utvecklingen av vinernas komplexa aromer och deras förfining.

Juras märgelhaltiga jordmån utgör en miljö där druvorna av sorten chardonnay B får en säregen smak och doft som skiljer sig från de som odlas i grannområdena.

Druvsorterna trosseau N och savagnin B odlas på mindre områden än andra sorter eftersom de har specifika krav på jordmån. Den förstnämnda behöver mycket varma grusjordar medan den andra trivs bäst i jordar som är mycket steniga på ytan men svala på djupet.

Producenterna har genom långvarig observation av hur vinstockar reagerar på varje enskild kombination av jordmån och klimatförhållanden kunnat plantera druvsorterna där de trivs bäst.

Traditionen med mycket lång lagring, utan påfyllning, som beskrivs i produktspecifikationen, bidrar till att få fram särdragen hos de vita vinerna.

Société de Viticulture du Jura inrättades 1907 och var en av de första erkända vinsammanslutningarna. Den spelade en viktig roll i inrättandet av Frankrikes kontrollerade ursprungsbeteckningar och Institut national de l’origine et de la qualité (INAO). Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” har varit erkänd sedan 1937, vilket visar på dess goda rykte.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex:

—

Departementet Doubs: Arc-et-Senans, Bartherans, Brères, Buffard, By, Cademène, Cessey, Charnay, Châtillon-sur-Lison, Chay, Chenecey-Buillon, Chouzelot, Courcelles, Cussey-sur-Lison, Echay, Epeugney, Fourg, Goux-sous-Landet, Lavans-Quingey, Liesle, Lombard, Mesmay, Montrond-le-Château, Myon, Palantine, Paroy, Pessans, Quingey, Rennes-sur-Loue, Ronchaux, Rouhe, Rurey, Samson och Le Val.

—

Departementet Jura: Abergement-lès-Thésy, Aresches, Augerans, Augisey, Bans, Barretaine, Belmont, Besain, Biefmorin, Bletterans, Blye, Bois-de-Gand, Bonnefontaine, Bornay, Bracon, Briod, Cernans, Chamblay, Chamole, Champrougier, Chapelle-Voland, La Charme, La Chassagne, La Châtelaine, Chatelay, Le Chateley, Châtillon, Chaumergy, Chaussenans, Chaux-Champagny, La Chaux-en-Bresse, Chemenot, Chêne-Sec, Chilly-sur-Salins, Chissey-sur-Loue, Clucy, Colonne, Commenailles, Condamine, Cosges, Courbette, Courlans, Courlaoux, Desnes, Les Deux-Fays, Dournon, Ecleux, Fay-en-Montagne, La Ferté, Le Fied, Fontainebrux, Foulenay, Francheville, Geraise, Germigney, Geruge, Graye-et-Charnay, Hauteroche, Ivory, Ivrey, Larnaud, Lemuy, Loisia, Lombard, La Loye, La Marre, Molain, Montbarrey, Montmarlon, Mont-sous-Vaudrey, Nance, Neuvilley, Nogna, Ounans, Oussières, Picarreau, Plasne, Poids-de-Fiole, Pont-d’Héry, Pont du Navoy, Publy, Recanoz, Relans, Repots, Rosay, Rye, Saint-Maur, Saint-Thiébaud, Saizenay, Santans, Sergenaux, Sergenon, Souvans, Thésy, Thoissia, Trenal (endast den del som motsvarar den tidigare kommunen Mallerey), Val-d’Epy (endast den del som motsvarar de tidigare kommunerna Nantey, Val d’Epy och Senaud), Val-Sonnette (endast den del som motsvarar den tidigare kommunen Bonnaud), Vaudrey, Verges, Véria, Vers-sous-Sellières, Vevy, La Vieille-Loye, Villeneuve-d’Aval, Villerserine, Villers-Farlay, Villers-les-Bois, Villevieux, Le Villey och Vincent-Froideville.

Märkning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” får kompletteras med det traditionella uttrycket ”vin de paille”.

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” får kompletteras med det traditionella uttrycket ”vin jaune”.

För viner med uttrycket ”vin de paille” måste även årgången anges.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet under följande förutsättningar:

—	att det rör sig om en registrerad plats,

—	att platsen nämns i skördedeklarationen.

De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används för den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Förpackning

Rättslig ram

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Flaskan ”clavelin” eller ”bouteille à vin jaune” rymmer ungefär 62 centiliter och är reserverad för förpackning endast av viner med ursprungsbeteckning med det traditionella uttrycket ”vin jaune”.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-40d171ab-4187-40be-86f4-fcc155a4eca8

---

(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.