1.

För att omfattas av det automatiska erkännande som föreskrivs i artikel 21.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, måste sökanden inneha alla de behörighetsbevis som medföljer examensbeviset på formella kvalifikationer som förtecknas i bilaga V till direktivet i enlighet med kraven i ursprungsstaten för det relevanta yrket.

2.

Artiklarna 28 och 31 i EES-avtalet ska tolkas som krav på att den mottagande staten ska göra en enskild bedömning av den kunskap och utbildning som intygas genom sökandens yrkeskvalifikationer också om sökanden ansöker om tillträde till ett yrke i kategorin av yrken med samordning av minimikraven för utbildning men inte uppfyller kraven i artiklarna 10 eller 21 i direktiv 2005/36/EG.

3.

Den mottagande statens enskilda bedömning av sökandens kunskap och färdigheter måste omfatta en jämförelse av sökandens alla examensbevis, utbildningsbevis eller andra behörighetsbevis på formella kvalifikationer och erfarenhet utifrån de nationella kraven för att få utöva yrket i fråga. Om sökandens kunskap och kvalifikationer enligt examensbeviset och relevant arbetslivserfarenhet inte alls eller bara delvis motsvarar de som krävs i den mottagande staten, måste den staten specificera vilken utbildning som saknas för att sökanden ska slutföra eller komplettera utbildningen.

4.

Att sökanden inte har fullt tillträde till yrket i ursprungsstaten kan inte vara avgörande för bedömningen av huruvida sökanden ska få tillträde till samma yrke i den mottagande staten.