(1)

Kulturen, konsten, kulturarvet och den kulturella mångfalden är av stort värde för det europeiska samhället ur kulturell, utbildningsmässig, demokratisk, miljömässig, social , människorättsrelaterad och ekonomisk synvinkel och bör främjas och stödjas. I Romförklaringen av den 25 mars 2017 och vid Europeiska rådets möte i december 2017 fastslogs att utbildning och kultur är viktiga i arbetet med att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen avsedda för alla, liksom för att upprätthålla Europas konkurrenskraft. [Ändr. 1]

(2)

Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) bygger unionen på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för alla medlemsstater i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa värden är ytterligare bekräftade i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) , med samma rättsliga värde som fördragen, vilket fastställs i artikel 6 i EU-fördraget. I artikel 11 i stadgan fastställs framför allt yttrandefriheten och informationsfriheten, och i artikel 13 friheten för konsten och vetenskapen. [Ändr. 2]

(3)

I artikel 3 i EU-fördraget anges vidare att unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd och att den, bland annat, ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

(4)

I kommissionens meddelande om en ny europeisk agenda för kultur (4) beskrivs ytterligare unionens mål för de kulturella och kreativa sektorerna. Syftet är att ta tillvara potentialen hos kultur och kulturell mångfald för att skapa social sammanhållning och samhälleligt välstånd, främja de kulturella och kreativa sektorernas gränsöverskridande aspekter, stödja deras förmåga att växa och främja kulturbaserad kreativitet inom utbildning och innovation, samt att främja sysselsättning och tillväxt, liksom för att stärka de kulturella förbindelserna mellan olika länder. Tillsammans med unionens övriga program ska Kreativa Europa stödja genomförandet av denna nya europeiska agenda för kultur. Detta , med beaktande av att kulturens och det konstnärliga uttryckets inneboende värde alltid bör bevaras och främjas, och att konstnärligt skapande står i centrum för samarbetsprojekten . Att stödja genomförandet av denna nya europeiska agenda för kultur överensstämmer också med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och som unionen är part i. [Ändr. 3]

(4a)

Unionens politik kommer att komplettera och ge mervärde åt medlemsstaternas insatser på det kulturella och kreativa området. Effekterna av unionens politik bör utvärderas regelbundet med beaktande av kvalitativa och kvantitativa indikatorer, såsom fördelarna för medborgarna, medborgarnas aktiva deltagande, fördelarna för unionens ekonomi när det gäller tillväxt och sysselsättning, spridningseffekter inom andra ekonomiska sektorer samt färdigheter och kompetens hos människor som arbetar inom de kulturella och kreativa sektorerna. [Ändr. 4]

(4b)

Att skydda och främja det europeiska kulturarvet är ett av målen för detta program. Dessa mål har också erkänts som en naturlig del av rätten till kunskap om kulturarvet och deltagande i kulturlivet enligt Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen), som trädde i kraft den 1 juni 2011. I konventionen betonas kulturarvets roll i återuppbyggnaden av ett fredligt och demokratiskt samhälle och i processerna för hållbar utveckling och främjandet av kulturell mångfald. [Ändr. 5]

(5)

Främjandet av den kulturella mångfalden i Europa förutsätter och medvetenheten om gemensamma rötter utgår från den konstnärliga yttrandefriheten samt konstnärers och kulturaktörers kunnande och kompetens, och från att det finns livskraftiga och härdiga kulturella och kreativa sektorer i den offentliga och privata sfären som är i stånd att skapa, framställa göra innovationer och sprida framställa sina verk samt sprida dem till en omfångsrik och heterogen europeisk publik. Därigenom utvidgas deras kommersiella potential, vilket ökar tillgången till och främjandet av kreativt innehåll, konstnärlig forskning och kreativitet samt bidrar till hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. När kreativitet och ny kunskap främjas bidrar det dessutom till att konkurrenskraften ökar och innovationerna stimuleras inom de industriella värdekedjorna. Man bör införa ett bredare upplägg för konst- och kulturutbildning samt konstnärlig forskning som går från en STEM-strategi (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) till en STEAM-strategi (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik). Trots de framsteg som gjorts under senare tid när det gäller stöd till översättning och programtextning , är den kulturella och kreativa marknaden i Europa alltjämt splittrad mellan olika länder och språk, vilket gör det svårt . Samtidigt som särdragen på varje marknad respekteras , kan man göra mer för att de kulturella och kreativa sektorerna att fullt ut ska kunna dra nytta av EU:s inre marknad, och särskilt då den digitala inre marknaden , bland annat genom att beakta skyddet av immateriella rättigheter . [Ändr. 6]

(5a)

Den digitala omvandlingen utgör ett paradigmskifte och är en av de största utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna. Digitala innovationer har förändrat vanor, relationer och produktions- och konsumtionsmodeller på både personlig och social nivå och bör ge ett uppsving åt kulturella och kreativa uttryck och budskap, med respekt för de kulturella och kreativa sektorernas särskilda värde i den digitala miljön. [Ändr. 7]

(6)

Programmet bör ta de kulturella och kreativa sektorernas dubbla karaktär i beaktande genom att dels erkänna kulturens inneboende och artistiska värde, dels dessa sektorers ekonomiska värde, inbegripet deras bidrag till tillväxt och konkurrenskraft, kreativitet och, innovation , interkulturell dialog, social sammanhållning och skapande av kunskap i vidare bemärkelse. Detta förutsätter starka kulturella och kreativa sektorer i Europa, på såväl det vinstdrivande som det icke-vinstdrivande området, framförallt en dynamisk europeisk audiovisuell industri, med hänsyn till dess förmåga att nå en stor publik på lokal och nationell nivå samt unionsnivå och dess ekonomiska betydelse, vilken inkluderar de övriga kreativa sektorerna, liksom kulturturismen och den regionala, lokala och territoriella utvecklingen . Konkurrensen på de globala audiovisuella marknaderna har emellertid ytterligare intensifierats genom den digitala omvälvningen, dvs. förändringarna i medieproduktionen, liksom konsumtionen och de globala plattformarnas allt starkare position när det gäller innehållsdistributionen. Därför finns det ett behov av att intensifiera stödet till den europeiska industrin. [Ändr. 8]

(6a)

Ett aktivt EU-medborgarskap, gemensamma värderingar, kreativitet och innovation behöver en fast grund att utvecklas på. Programmet bör stödja utbildning i film och audiovisuella medier, särskilt bland barn och ungdomar. [Ändr. 9]

(7)

Av effektivitetsskäl bör man i programmet ta hänsyn till de olika sektorernas specifika karaktär och utmaningar , deras olika målgrupper och specifika behov med hjälp av skräddarsydda tillvägagångssätt inom ramarna för dels ett programområde för den audiovisuella sektorn, dels ett programområde för de övriga kulturella och kreativa sektorerna samt ett sektorsövergripande programområde. Programmet bör ge lika stöd till alla kulturella och kreativa sektorer genom övergripande system som är inriktade på gemensamma behov. Med utgångspunkt i pilotprojekt, förberedande åtgärder och studier bör programmet också genomföra de sektoriella åtgärder som förtecknas i bilagan till denna förordning. [Ändr. 10]

(7a)

Musik, i alla dess former och uttryck, och i synnerhet modern musik och livemusik, är en viktig del av unionens kulturella, konstnärliga och ekonomiska arv. Musik är en del av social sammanhållning, mångkulturell integration och ungdomars socialisation och fungerar som ett viktigt styrmedel för att stärka kulturen, inbegripet kulturturismen. Musiksektorn bör därför vara särskilt inriktad på de specifika åtgärder som vidtas genom programområdet Kultur inom ramen för denna förordning när det gäller medelfördelning och riktade åtgärder. Skräddarsydda ansökningsomgångar och styrmedel bör bidra till att öka musikbranschens konkurrenskraft och ta itu med några av de specifika utmaningarna som sektorn står inför. [Ändr. 11]

(7b)

Unionens stöd måste stärkas när det gäller internationella kulturförbindelser. Programmet bör sträva efter att bidra till det tredje strategiska målet i den nya europeiska kulturagendan genom att utnyttja kultur och interkulturell dialog som motorer för hållbar social och ekonomisk utveckling. I unionen och hela den övriga världen är städer en drivkraft för nya kulturpolitiska strategier. Ett stort antal kreativa samhällen har samlats kring knutpunkter, inkubatorer och särskilda utrymmen överallt i världen. Unionen bör spela en avgörande roll för att samla dessa samhällen från unionen och tredjeländer i nätverk och främja samarbete mellan olika yrkessektorer när det gäller konstnärliga, kreativa och digitala färdigheter. [Ändr. 12]

(8)

Det sektorsövergripande programområdet syftar till att ta itu med de gemensamma utmaningarna och utnyttja möjligheterna till samarbete inom de olika kulturella och kreativa sektorerna. Ett gemensamt övergripande tillvägagångssätt ger fördelar i form av effektivare kunskapsöverföring och administration. [Ändr. 13]

(9)

Åtgärder från unionens sida behövs inom den audiovisuella sektorn för att komplettera unionens politik rörande den digitala inre marknaden. Detta berör framförallt moderniseringen av det europeiska regelverket för upphovsrätt genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/789  (5), liksom förslaget till ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (6) 2018/1808/EU  (7). De syftar till att stärka de europeiska aktörerna inom den audiovisuella sektorn när det gäller att skapa, finansiera, producera och sprida verk i varierande format som i tillräcklig omfattning kan ses på olika tillgängliga kommunikationsmedier (t.ex. tv, bio eller beställvideotjänster) och är attraktiva för publiken på en mer öppen och konkurrensbetonad marknad i och utanför Europa. Stödet bör intensifieras för att klara av den aktuella utvecklingen på marknaden och framför allt den starkare ställning globala plattformer intagit i fråga om distribution i jämförelse med nationella etermedier som av tradition svarat för investeringar i produktionen av europeiska verk. [Ändr. 14]

(10)

De särskilda insatserna inom ramen för Kreativa Europa, exempelvis det europeiska kulturarvsmärket, de europeiska kulturarvsdagarna, Europeiska unionens kulturpriser på områden som samtida rock- och popmusik, litteratur, kulturarv och arkitektur samt det europeiska kulturhuvudstadsevenemanget, har nått miljontals européer och tydligt bevisat de sociala och ekonomiska fördelarna av en europeisk kulturpolitik, och bör därför fortsätta att genomföras och när så är möjligt utvidgas. Programmet bör stödja nätverksarbetet mellan platser som tilldelats det europeiska kulturarvsmärket. [Ändr. 15]

(10a)

Programmet Kreativa Europa, som omfattas av förordning (EU) nr 1295/2013, har stimulerat skapandet av innovativa och framgångsrika projekt som genererat god praxis i fråga om transnationellt europeiskt samarbete inom de kreativa och kulturella sektorerna. Detta har i sin tur ökat den kulturella mångfalden i EU för publiken och utnyttjandet av de sociala och ekonomiska fördelarna med den europeiska kulturpolitiken. För att sådana framgångshistorier ska vara mer ändamålsenliga bör de lyftas fram och om möjligt utvidgas. [Ändr. 16]

(10b)

Aktörer på alla nivåer inom de kulturella och kreativa sektorerna bör involveras aktivt i uppnåendet av programmets mål och vidareutveckling. Eftersom de berörda parternas formella engagemang i den deltagandebaserade styrningsmodellen för Europaåret för kulturarv 2018, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/864  (8) har visat sig effektivt för att integrera kultur, bör denna modell även tillämpas på programmet. Modellen för deltagandebaserad styrning bör omfatta en övergripande strategi för att skapa synergieffekter mellan unionens olika program och initiativ på området kultur och kreativitet. [Ändr. 17]

(10c)

En sektorsövergripande flaggskeppsinsats som syftar till att framhäva europeisk kreativitet och kulturell mångfald i medlemsstaterna och i tredjeländer bör ingå i de särskilda åtgärderna i programmet. Denna insats bör betona den europeiska kulturbaserade kreativitetens utmärkta resultat när det gäller att stimulera sektorsövergripande innovation i ekonomin som helhet genom att dela ut ett särskilt pris. [Ändr. 18]

(11)

Kulturen är av avgörande betydelse för att stärka inkluderande och, sammanhållna och reflekterande samhällen , blåsa nytt liv i områden och främja social inkludering av människor från mindre gynnade miljöer . I samband med migrationstrycket fyller migrationsfrågor och integrationsutmaningar spelar kulturen en viktig funktion en avgörande roll för att integrera skapa inkluderande utrymmen för interkulturell dialog och integrering av migranter och få dem flyktingar så att de kan känna sig som en del av deras värdsamhällen och för att skapa goda relationer mellan migranter och nya samfund. [Ändr. 19]

(11a)

Kultur möjliggör och främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Den bör därför stå i centrum för de politiska utvecklingsstrategierna. Kulturens bidrag till välfärden i samhället som helhet bör betonas. I enlighet med Davosförklaringen av den 22 januari 2018 om skapandet av en högkvalitativ byggkultur för Europa, bör åtgärder därför vidtas för att främja en ny integrerad strategi för att utforma den högkvalitativa bebyggda miljö som är förankrad i kultur, stärker den sociala sammanhållningen, garanterar en hållbar miljö och bidrar till hela befolkningens hälsa och välbefinnande. Denna strategi bör inte enbart fokusera på stadsområden, utan i första hand på sammankoppling av perifera områden, avlägsna områden och landsbygdsområden. Begreppet byggkultur omfattar alla faktorer som har direkt inverkan på medborgarnas och samhällenas livskvalitet och främjar inkludering, sammanhållning och hållbarhet på ett mycket konkret sätt. [Ändr. 20]

(11b)

Det är en prioriterad fråga att kultur, inklusive kulturella och audiovisuella varor och tjänster, görs mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning som ett verktyg för att främja deras fullständiga självförverkligande och aktiva deltagande och därigenom bidra till ett verkligt inkluderande samhälle grundat på solidaritet. Programmet bör därför främja och öka det kulturella deltagandet i hela unionen, särskilt när det gäller personer med funktionsnedsättning och personer från mindre gynnade miljöer samt personer som bor på landsbygden och i avlägsna områden. [Ändr. 21]

(12)

Konstnärlig frihet och kulturell yttrandefrihet samt yttrandefrihet och mediepluralism är av central betydelse för levande kulturella och kreativa näringar sektorer , inklusive nyhetsmediabranschen. Programmet bör främja samverkan och samarbete mellan den audiovisuella sektorn och förlagsbranschen för att främja ett pluralistiskt och oberoende medielandskap i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU  (9) . Programmet bör stödja nya yrkesverksamma inom mediebranschen och stärka utvecklingen av kritiskt tänkande bland medborgarna genom att främja mediekunskap, särskilt för ungdomar. [Ändr. 22]

(12a)

Konstnärers och kulturarbetares rörlighet med avseende på utveckling av färdigheter, lärande, interkulturell medvetenhet, gemensamt skapande, samproduktion, spridning av konstnärliga verk och deltagande i internationella evenemang såsom mässor och festivaler är en viktig förutsättning för bättre sammankopplade, starkare och mer hållbara kulturella och kreativa sektorer i unionen. Sådan rörlighet hindras ofta av bristen på rättslig status, svårigheter att få visering, giltighetstiden för tillstånd, risken för dubbelbeskattning och osäkra och ostabila villkor för social trygghet. [Ändr. 23]

(13)

I enlighet med artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet och, i förekommande fall, bör programmet definiera lämpliga kriterier avseende jämställdheten för en jämn könsfördelning och mångfald . Programmet bör syfta till att säkerställa att deltagande i programmet och i projekt som genomförs inom ramen för det når ut till och speglar mångfalden i det europeiska samhället. Programverksamheten bör övervakas och bli föremål för rapporter, så att man kan förvissa sig om programmets resultat i det avseendet och göra det möjligt för beslutsfattarna att fatta bättre underbyggda beslut om framtida program. [Ändr. 24]

(13a)

Kvinnor är mycket närvarande inom konst- och kultursektorn i unionen som författare, yrkesutövare, lärare och som en publik med växande tillgång till den offentliga kultursfären. Av forskning och studier, såsom European Women’s Audiovisual Network for Film Directors och We Must-projektet inom musiksektorn, framgår det dock att det finns löneklyftor mellan kvinnor och män och att det är mindre troligt att kvinnor förverkligar sina verk och intar beslutsfattarposter i kulturella, konstnärliga och kreativa institutioner. Därför är det nödvändigt att främja kvinnliga talanger och sprida deras verk i syfte att stödja kvinnors konstnärskarriärer. [Ändr. 25]

(14)

I linje med det gemensamma meddelandet om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, som stöddes av Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2017 (10), bör europeiska finansieringsinstrument, framförallt det här programmet, erkänna kulturens betydelse i de internationella förbindelserna och dess roll för att främja de värden Europa står för genom särskilda och riktade åtgärder i syfte att ge unionen tydlig genomslagskraft på den globala arenan.

(14a)

I linje med de slutsatser som drogs efter Europaåret för kulturarv 2018 bör programmet stärka samarbetet och kapaciteten inom sektorn genom stöd till verksamhet med anknytning till arvet efter Europaåret för kulturarv 2018 och genom en inventering av detta. I detta sammanhang bör man uppmärksamma uttalandet från rådet (kulturministrarna) från november 2018 och de uttalanden som gjordes vid rådets avslutningsceremoni den 7 december 2018. Programmet bör bidra till hållbart bevarande av det europeiska kulturarvet på lång sikt genom åtgärder till stöd för kvalificerade hantverkare inom traditionella näringar med anknytning till restaurering av kulturarvet. [Ändr. 26]

(15)

I linje med kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 (11) om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa, bör de relevanta politikområdena och instrumenten lyfta fram de långsiktiga och hållbarhetsfrämjande värden som ligger i Europas tidigare, nuvarande, materiella, immateriella och digitala kulturarv och utveckla ett mer integrerat tillvägagångssätt för att bevara, konservera, anpassningsbart återanvända, sprida, skydda och stödja kulturarvet , genom att främja ett högkvalitativt och samordnat professionellt kunskapsutbyte samt utveckla gemensamma höga kvalitetsstandarder för sektorn, liksom rörlighet för yrkesverksamma inom den . Kulturarvet är en integrerad del av den europeiska sammanhållningen och stöder sambandet mellan tradition och innovation. Att bevara kulturarvet och stödja konstnärer, skapande yrkesmänniskor och hantverkare bör vara en prioritering för programmet. [Ändr. 27]

(15a)

Programmet bör bidra till att engagera och involvera medborgare och organisationer i det civila samhället på området kultur och samhälle, främja kulturutbildning och göra kulturkunskapen och kulturarvet tillgängliga för allmänheten. Programmet bör också befordra kvalitet och innovation i samband med skapande och bevarande, inklusive genom synergieffekter mellan kultur, konst, naturvetenskap, forskning och teknik. [Ändr. 28]

(16)

I linje med kommissionens meddelande Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – en förnyad strategi för EU:s industripolitik av den 13 september 2017 (12) bör kommande åtgärder bidra till en samordning av kreativitet, design och avancerad teknik för att åstadkomma nya industriella värdekedjor och vitalisera den traditionella industrins konkurrenskraft.

(16a)

I linje med Europaparlamentets resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn bör stöd till de kulturella och kreativa sektorerna vara en övergripande fråga. Projekten bör integreras i hela programmet för att stödja nya affärsmodeller, nya färdigheter och traditionellt kunnande samt omsätta kreativa och tvärvetenskapliga lösningar i ekonomiskt och socialt värde. Dessutom bör potentiella synergieffekter mellan unionens politiska strategier utnyttjas till fullo för att man på ett ändamålsenligt sätt ska kunna använda tillgänglig finansiering inom unionsprogram som Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, EaSI och InvestEU. [Ändr. 29]

(17)

Programmet bör på vissa villkor vara öppet för deltagande för Eftaländerna samt för de anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som omfattas av en anslutningsstrategi, liksom för de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt unionens strategiska partner.

(18)

De tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör få delta i unionens program inom ramen för det samarbete som införts genom EES-avtalet, vilket gör det möjligt att genomföra programmen genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer bör också få delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Tredjeländers bidrag till programmet bör rapporteras årligen till budgetmyndigheten. [Ändr. 30]

(19)

Programmet bör främja samarbetet mellan unionen och internationella organisationer, såsom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Europarådet, inklusive Eurimages och Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallat observationsorganet), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, samt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo). Programmet bör också stödja unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling, framförallt den kulturella dimensionen (13). När det gäller den audiovisuella sektorn bör programmet garantera unionens bidrag till det arbete som utförs av Europeiska audiovisuella observationsorganet.

(20)

I syfte att återspegla vikten av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, kommer det här programmet att bidra till att integrera klimatåtgärder och uppnå ett övergripande mål som går ut på att 25 % av unionens budgetutgifter stöder klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under utformningen av programmet och dess genomförande, och bedömas på nytt i samband med tillämpliga utvärderingar och översyner.

(21)

De allmänna finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (14) (nedan kallad budgetförordningen) och reglerar särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. De bestämmelser som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även att skydda unionens budget i fall av allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv unionsfinansiering.

(22)

Alltsedan den inrättades har Europeiska filmakademin utvecklat en enastående genom sin särskilda sakkunskap och är i en unik unika position när det gäller att skapa bidragit till att utveckla en alleuropeisk gemenskap av filmskapare och branschfolk, i arbetet med att främja och sprida europeiska filmer bortom de nationella gränserna och utveckla en genuint europeisk främja framväxten av en internationell publik bestående av människor i alla åldrar . Därför bör den i undantagsfall vara berättigad till direkt stöd från unionen inom ramen för dess samarbete med Europaparlamentet i samband med anordnandet av LUX-filmpriset . Det direkta stödet måste dock kopplas till förhandlingarna om ett samarbetsavtal med särskilda uppdrag och mål mellan de båda parterna, och det direkta stödet bör kunna tillhandahållas endast efter ingåendet av avtalet. Detta utesluter inte att Europeiska filmakademin ansöker om finansiering för andra initiativ och projekt inom programmets olika programområden. [Ändr. 31]

(23)

Alltsedan den inrättades har Europeiska unionens ungdomsorkester utvecklat en unik sakkunskap i att främja ett rikt europeiskt musikarv, tillgång till musik och interkulturell dialog, ömsesidig respekt och förståelse genom kultur , samt i att stärka professionalismen hos unga musiker och ge dem de färdigheter som krävs för en karriär inom de kulturella och kreativa sektorerna . Europeiska ungdomsorkesterns bidrag har erkänts av medlemsstaterna och EU-institutionerna, inklusive av flera ordförande för kommissionen och talmän för Europaparlamentet . Det som utmärker Europeiska unionens ungdomsorkester är att det är en europeisk orkester som överskrider kulturella gränser och består av unga musiker som väljs i enlighet med strikta konstnärliga kriterier genom en årlig, transparent och grundlig uttagningsprocess i alla medlemsstater. Därför bör den undantagsvis vara berättigad till direkt stöd från unionen mot bakgrund av särskilda uppdrag och mål som ska fastställas och regelbundet utvärderas av kommissionen . För att säkerställa det stödet bör Europeiska unionens ungdomsorkester öka sin synlighet, sträva efter att i orkestern uppnå en mer balanserad representation av musiker från alla medlemsstater och diversifiera sina inkomster genom att aktivt söka finansiellt stöd från andra källor än unionsfinansiering . [Ändr. 32]

(24)

De organisationer inom den kulturella och den kreativa sektorn som har en stor geografisk täckning i Europa och har en verksamhet som innebär tillhandahållande av kulturella tjänster direkt till unionens medborgare och därmed direkt kan inverka på den europeiska identiteten, bör vara berättigade till stöd från unionen.

(25)

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa det europeiska mervärdet av all verksamhet som bedrivs genom programmet och att den utgör ett komplement till medlemsstaternas verksamhet, samtidigt som samstämmighet, komplementaritet och synergieffekter bör eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra samt med övergripande politikområden såsom unionens konkurrenspolitik.

(26)

Det ekonomiska stödet bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, på ett proportionerligt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde och vara anpassade till de särskilda projekt som de stöder . I programmet bör man inte enbart beakta projektens ekonomiska värde utan även deras kulturella och kreativa dimension samt de berörda sektorernas särdrag . [Ändr. 33]

(26a)

Finansiering från de program som inrättats genom förordning …/… [instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]  (15) och förordning …/… [IPA III]  (16) bör även utnyttjas för att finansiera åtgärder inom ramen för programmets internationella dimension. Dessa åtgärder bör genomföras i enlighet med denna förordning. [Ändr. 34]

(27)

De kulturella och kreativa sektorerna är innovativa, resilienta och snabbt växande sektorer i unionens ekonomi och genererar ekonomiskt och kulturellt värde via immateriella rättigheter och individuellt skapande. Fragmenteringen inom sektorerna och den immateriella karaktären hos deras tillgångar begränsar dock deras tillgång till privat finansiering. En av de största utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna är att få öka sin tillgång till finansiering som gör det möjligt , vilket är avgörande för att expandera verksamheten, och behålla eller öka konkurrenskraften, eller att etablera på internationell verksamhet nivå . De politiska målen för detta program bör också uppnås med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier , särskilt för små och medelstora företag, via de olika delarna av politikområdena inom fonden InvestEU , i enlighet med de metoder som utvecklats inom ramen för lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna, som inrättades genom förordning (EU) nr 1295/2013 . [Ändr. 35]

(28)

Konsekvenser, kvalitet och effektivitet vid genomförandet av projekt bör utgöra centrala utvärderingskriterier för urvalet av berörda projekt. Med beaktande av den tekniska expertis som krävs för att bedöma förslagen inom programmets specifika områden bör det, i förekommande fall, föreskrivas att utvärderingskommittéerna får bestå av externa experter som bör ha professionell och förvaltningsrelaterad bakgrund med anknytning till sakområdet för den ansökan som utvärderas . I tillämpliga fall bör hänsyn tas till behovet av att säkerställa övergripande samstämmighet med målen om publikens deltagande och mångfald. [Ändr. 36]

(29)

Programmet bör inbegripa ett realistiskt och hanterbart system av kvantitativa och kvalitativa prestationsindikatorer förbundna till åtgärderna i programmet och för att kontinuerligt följa upp genomförandet med beaktande av det inneboende värdet hos konstsektorn samt de kulturella och kreativa sektorerna . Sådana prestationsindikatorer bör tas fram tillsammans med berörda parter. Dessa övervaknings-, liksom informations- och kommunikationsåtgärder som rör programmet och dess åtgärder bör bygga på programmets tre olika programområden. Programområdena bör ta hänsyn till en eller flera kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Dessa indikatorer bör bedömas i enlighet med denna förordning.▌ [Ändr. 37]

(29a)

Med tanke på komplexiteten och svårigheterna med att hitta, analysera och anpassa data samt mäta kulturpolitikens effekter och fastställa indikatorer, bör kommissionen stärka samarbetet inom sina avdelningar, exempelvis Gemensamma forskningscentrumet och Eurostat, för att samla in lämpliga statistiska uppgifter. Kommissionen bör agera i samarbete med spetsforskningscentrum i unionen, nationella statistikbyråer och organisationer av relevans för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och i samarbete med Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Unesco. [Ändr. 38]

(30)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet Kreativa Europa som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (17) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(31)

Förordning (EU, Euratom) nr […] (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, även inbegripet bestämmelser om bidrag till tredje parter, priser, upphandling, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(32)

Finansieringstyperna och genomförandemetoderna enligt denna förordning bör väljas på grundval av deras den projektansvariges förmåga att uppnå de specifika målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt den projektansvariges och projektets omfattning, kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för att reglerna inte följs. Detta bör inkludera att man överväger användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, liksom finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. [Ändr. 39]

(33)

I enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 (19), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (20) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (21), ska Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, spårning, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, återkrävande av sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och, i förekommande fall, tillämpning av administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får i synnerhet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (22). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs samt säkerställa att tredje parter som medverkar i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(33a)

I syfte att optimera synergieffekterna mellan EU-fonderna och de direkt förvaltade instrumenten bör man underlätta tillhandahållandet av stöd till åtgärder som redan har tilldelats en spetskompetensstämpel (Seal of Excellence). [Ändr. 40]

(34)

I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU (23) kan personer och enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier beviljas finansiering enligt de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som uppkommer genom att dessa länder och territorier är så avlägset belägna bör beaktas vid genomförandet av programmet, och deras deltagande i programmet bör övervakas och utvärderas regelbundet. [Ändr. 41]

(34a)

I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget bör åtgärder vidtas för att öka de yttersta randområdenas deltagande i alla åtgärder. Utbyten med avseende på rörligheten för konstnärer från dessa områden och deras verk samt samarbete mellan personer och organisationer från dessa områden och deras grannländer samt tredjeländer bör främjas. Det kommer därför att bli möjligt för människor att i lika stor utsträckning dra nytta av de konkurrensfördelar som de kulturella och kreativa sektorerna kan erbjuda, framför allt ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Sådana åtgärder bör övervakas och utvärderas regelbundet. [Ändr. 42]

(35)

I syfte att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på de indikatorer som fastställs i artikel 15 och i bilaga II. Kommissionen bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Dessa samråd bör genomföras i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i de expertgrupper vid kommissionen som arbetar med att utarbeta delegerade akter.

(36)

För att säkerställa ett smidigt genomförande av kontinuitet i det ekonomiska stöd som ges genom programmet och täppa till de ökande finansieringsluckorna för stödmottagarna , bör de kostnader som uppkommit för bidragsmottagaren innan ansökan om bidrag lämnades in, särskilt kostnader i samband med immateriella rättigheter, få betraktas som bidragsberättigande, under förutsättning att de är direkt knutna till genomförandet av de åtgärder som får stöd. [Ändr. 43]

(37)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av information som samlats in med stöd av specifika övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av förordningens verkliga effekter.

(38)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogrammen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (24). Den befogenhet att anta akter som avses i artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på antagandet av arbetsprogrammen. Ett korrekt slutförande av det föregående programmet måste säkerställas, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, t.ex. finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den [1 januari 2021] bör det tekniska och administrativa stödet vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt föregående program som ännu inte slutförts före den [31 december 2020]. [Ändr. 44]

(38a)

För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av programmet bör kommissionen se till att det inte uppstår onödig byråkrati för de sökande under ansökningsstadiet eller under handläggningen av ansökningarna. [Ändr. 45]

(38b)

Småskaliga projekt och deras mervärde bör särskilt uppmärksammas, med tanke på de kulturella och kreativa sektorernas särdrag. [Ändr. 46]

(39)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I synnerhet syftar denna förordning till att till fullo säkerställa lika rättigheter mellan män och kvinnor och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, samt att främja tillämpningen av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den är också i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(40)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras gränsöverskridande karaktär, det stora omfånget och den breda geografiska omfattningen vad gäller den mobilitets- och samarbetsverksamhet som finansieras och inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer generellt på unionens integration, liksom deras utökade internationella dimension, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(41)

Förordning (EU) nr 1295/2013 bör därför upphöra att gälla med verkan från och med den [1 januari 2021].

(42)

I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör denna förordning tillämpas från och med den [1 januari 2021].