(1)

Medlemsstaterna kunde förr välja att införa sommartid på nationell nivå. Det var därför viktigt för den inre marknadens funktion att ett gemensamt datum och klockslag för sommartidens början och upphörande fastställdes för hela unionen , i syfte att samordna tidsomställningen i medlemsstaterna . I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG (3) tillämpar för närvarande alla medlemsstater sommartid från säsongsbaserad tidsomställning två gånger per år. Standardtiden ändras till sommartid den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober samma år. [Ändr. 1]

(2)

Europaparlamentet Mot bakgrund av flera framställningar från allmänheten, medborgarinitiativ och parlamentsfrågor uppmanade Europaparlamentet i sin resolution av den 8 februari 2018 kommissionen att göra en grundlig bedömning av sommartiden såsom den fastställs i direktiv 2000/84/EG, och vid behov lägga fram ett förslag till ändring av direktivet. I resolutionen bekräftades underströks också att det är betydelsen av största vikt att upprätthålla ett harmoniserat och samordnat tillvägagångssätt för tidsordningar i hela unionen och ett enhetligt tidssystem för EU . [Ändr. 2]

(3)

Kommissionen har undersökt tillgängliga uppgifter, vilka pekar på vikten av harmoniserade unionsregler på detta område för att säkerställa en väl fungerande inre marknad , för att skapa förutsägbarhet och långsiktig säkerhet och för att undvika bl.a. störningar i fråga om transporter och informations- och kommunikationssystem, högre kostnader för gränsöverskridande handel och lägre produktivitet när det gäller varor och tjänster. Uppgifterna visar inte entydigt om sommartidens fördelar uppväger de olägenheter som är förknippade med en tidsomställning två gånger per år. [Ändr. 3]

(3a)

Den offentliga debatten om sommartidssystemet är inte ny och sedan sommartiden infördes har en rad initiativ tagits för att avskaffa systemet. Vissa medlemsstater har hållit nationella samråd, och de flesta företag och berörda parter har ställt sig bakom ett avskaffande av tidsomställningen. Det samråd som kommissionen tog initiativ till gav samma resultat. [Ändr. 4]

(3b)

I detta sammanhang kan djuruppfödarnas situation fungera som ett exempel på hur sommartid ursprungligen ansågs vara oförenlig med arbetsmetoderna inom jordbruket, i synnerhet i fråga om den mycket tidiga starten på arbetsdagen under standardtiden. Dessutom antog man att omställningen mellan sommar- och standardtid två gånger om året skulle göra det svårare att få ut produkter och djur på marknaderna. Slutligen antog man att det faktum att korna fortsätter med sin naturliga mjölkningstakt skulle innebära att mjölkproduktionen gick ner. Modern jordbruksutrustning och jordbruksteknik har dock revolutionerat jordbruket på ett sätt som gör att de flesta av dessa punkter inte längre är relevanta, medan farhågorna rörande djurens biorytm och jordbrukarnas arbetsvillkor kvarstår. [Ändr. 5]

(4)

Sommartiden är föremål för en livlig offentlig debatt . Cirka 4,6 miljoner människor deltog i det offentliga samråd som kommissionen anordnade, vilket är det största antalet svar i ett samråd från kommissionen någonsin. Dessutom har ett antal medborgarinitiativ belyst de farhågor som allmänheten känner inför tidsomställningen två gånger per år , och vissa medlemsstater har redan uttryckt att de vill avskaffa denna tidsordning sommartiden . Mot bakgrund av denna utveckling är det nödvändigt att även fortsättningsvis säkerställa en väl fungerande inre marknad, och att undvika eventuella betydande störningar av dess funktion som orsakas av skillnader mellan medlemsstater på detta område. Det är därför lämpligt att avskaffa sommartiden på ett samordnat och harmoniserat sätt. [Ändr. 6]

(4a)

Kronobiologi visar att kroppens biorytm påverkas av alla tidsomställningar, vilket kan ha en negativ inverkan på hälsan. Nya vetenskapliga rön visar tydligt att det finns ett samband mellan tidsomställningar och hjärt- och kärlsjukdomar, inflammatoriska immunsjukdomar och hypertoni som hänger samman med den rubbade dygnsrytmen. Vissa grupper, såsom barn och äldre, är särskilt sårbara. Säsongsbaserade tidsomställningar bör därför avskaffas av folkhälsoskäl. [Ändr. 7]

(4b)

Andra territorier än medlemsstaternas utomeuropeiska territorier indelas i tre olika tidszoner eller standardtider, nämligen UTC, UTC+1 och UTC+2. Den stora utvidgningen av Europeiska unionen i nord-sydlig riktning innebär att klockslagets inverkan på mängden dagsljus varierar inom unionen. Det är därför viktigt att medlemsstaterna beaktar de geografiska tidsaspekterna, dvs. de naturliga tidszonerna och den geografiska positionen, innan de ändrar sina tidszoner. Medlemsstaterna bör samråda med allmänheten och relevanta berörda parter innan de fattar ett beslut om att ändra sin tidszon. [Ändr. 8]

(4c)

Ett antal medborgarinitiativ har belyst allmänhetens farhågor inför tidsomställningen två gånger om året, och medlemsstaterna bör ges tid och möjlighet att genomföra sina egna offentliga samråd och konsekvensbedömningar för att bättre förstå effekterna av ett avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar i alla regioner. [Ändr. 9]

(4d)

Sommartiden har lett till att solnedgången under sommarmånaderna inträffar vid en senare tidpunkt. För många unionsmedborgare är sommar synonymt med solljus sent på kvällen. En återgång till ”standardtid” skulle medföra att solen går ner en timme tidigare under sommaren, och att den årliga perioden med sent kvällsdagsljus därmed skulle bli betydligt kortare. [Ändr. 10]

(4e)

I flera studier har sambandet undersökts mellan övergången till sommartid och risken för hjärtinfarkt, störd kroppsrytm, sömnbrist, bristande koncentration och uppmärksamhet, ökad olycksrisk, sämre livstillfredsställelse och till och med ökad självmordsfrekvens. En längre period av dagsljus, utomhusaktiviteter efter arbete eller skola och exponering för solljus har dock vissa långsiktiga positiva effekter på det allmänna välbefinnandet. [Ändr. 11]

(4f)

De säsongsbaserade tidsomställningarna har också en negativ inverkan på djurs välbefinnande, vilket är tydligt inom exempelvis jordbrukssektorn, där kornas mjölkproduktion påverkas negativt. [Ändr. 12]

(4 g)

Det antas allmänt att säsongsbaserade tidsomställningar medför energibesparingar. Detta var i själva verket det viktigaste skälet till att de infördes under det förra århundradet. Forskning visar dock att även om säsongsbaserade tidsomställningar marginellt kan bidra till att minska energiförbrukningen i unionen som helhet, är detta inte fallet i alla medlemsstater. Den besparing av energi för belysning som görs genom övergången till sommartid går eventuellt också förlorad genom ökad energiförbrukning för uppvärmning. Dessutom är resultaten svåra att tolka, eftersom de i hög grad påverkas av yttre faktorer, såsom väderförhållanden, energiförbrukarnas beteende och den pågående energiomställningen. [Ändr. 13]

(5)

Detta direktiv bör inte påverka varje medlemsstats rätt att besluta om standardtid eller standardtider för de territorier som omfattas av dess jurisdiktion och av fördragens territoriella tillämpningsområde. För att säkerställa att vissa medlemsstaters tillämpning av sommartid inte stör den inre marknadens funktion bör dock medlemsstaterna avstå från att ändra standardtiden för varje territorium under deras jurisdiktion av skäl som är kopplade till olika årstider, även om en sådan ändring skulle presenteras som en ändring av tidszon. De bör dessutom, i syfte att minimera störningar av bl.a. transporter, kommunikation och andra berörda sektorer, i god tid anmäla sin avsikt Om de avser att ändra sin standardtid till kommissionen, och därefter tillämpa de anmälda ändringarna. Kommissionen den sista söndagen i oktober 2021 bör på grundval av denna anmälan informera alla andra medlemsstater så de dessutom meddela kommissionen detta senast den 1 april 2020, i syfte att de kan vidta alla nödvändiga åtgärder. Den bör också informera allmänheten och berörda parter genom att offentliggöra denna information minimera störningar av bland annat transporter, kommunikation och andra berörda sektorer . [Ändr. 14]

(6)

Det är därför nödvändigt att upphöra med harmoniseringen av den period som omfattas av sommartiden enligt direktiv 2000/84/EG och att införa gemensamma regler som hindrar medlemsstaterna från att tillämpa olika säsongsbaserade tidsordningar genom att de ändrar sin standardtid mer än en gång under året och som fastställer en skyldighet att anmäla planerade ändringar av standardtiden per år . Målsättningen med detta direktiv är att tydligt bidra till att den inre marknaden fungerar friktionsfritt, och det bör således baseras på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), så som artikeln tolkats i EU-domstolens fasta rättspraxis. [Ändr. 15]

(6a)

Beslutet om vilken standardtid som ska gälla i de olika medlemsstaterna måste föregås av samråd och undersökningar där man tar hänsyn till allmänhetens önskemål, geografiska variationer, regionala skillnader, vanliga arbetsupplägg och andra faktorer som är relevanta för de enskilda medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör därför ha tillräckligt med tid för att analysera konsekvenserna av förslaget och välja den lösning som är bäst för deras befolkning samtidigt som man ser till att den inre marknaden fungerar på ett bra sätt. [Ändr. 16]

(6b)

En tidsordning utan säsongsbaserad omställning kommer att leda till övergångskostnader, särskilt för it-system inom transportsektorn och andra sektorer. För att avsevärt minska kostnaderna för övergången behövs en rimlig förberedelseperiod för genomförandet av detta direktiv. [Ändr. 17]

(7)

Detta direktiv bör tillämpas från och med den 1 april 2019 2021 , så att den sista perioden med sommartid som omfattas av reglerna i direktiv 2000/84/EG i samtliga medlemsstater bör inledas inleds kl. 01.00 UTC-tid den 31 sista söndagen i mars 2019 2021 . Medlemsstater som efter denna period med sommartid avser att anta en standardtid som motsvarar den tid som tillämpats under vintersäsongen i enlighet med direktiv med direktiv 2000/84/EG bör ändra sin standardtid kl. 01.00 UTC-tid den 27 sista söndagen oktober 2019 2021 , så att likartade och varaktiga förändringar som äger rum i olika medlemsstater kan genomföras samtidigt. Det är önskvärt att medlemsstaterna på ett samordnat sätt beslutar om den standardtid som var och en av dem kommer att tillämpa från och med 2019 2021 . [Ändr. 18]

(7a)

För att säkerställa ett harmoniserat genomförande av detta direktiv bör medlemsstaterna samarbeta med varandra och fatta beslut om sina planerade tidsordningar på ett gemensamt och samordnat sätt. Det bör därför inrättas en samordningsmekanism, som består av en utsedd företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen. Samordningsmekanismen bör diskutera och bedöma hur planerade beslut om en medlemsstats standardtid kan komma att påverka den inre marknadens funktion, så att betydande störningar ska kunna undvikas. [Ändr. 19]

(7b)

Kommissionen bör bedöma huruvida de planerade tidsordningarna i de olika medlemsstaterna på ett betydande och permanent sätt skulle kunna påverka den inre marknadens funktion negativt. Om denna bedömning inte leder till att medlemsstaterna omprövar sina planerade tidsordningar bör kommissionen kunna skjuta upp datumet för tillämpning av detta direktiv med högst 12 månader och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag. I syfte att säkerställa att detta direktiv tillämpas på rätt sätt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att skjuta upp datumet för tillämpning av detta direktiv med högst 12 månader. [Ändr. 20]

(8)

Genomförandet av detta direktiv bör övervakas. Kommissionen bör redovisa resultatet av denna övervakning i en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör baseras på information som i god tid tillhandahålls av medlemsstaterna, så att rapporten kan överlämnas inom den tidsfrist som fastställs.

(9)

Eftersom målen för detta direktiv beträffande harmoniserade tidsordningar inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(10)

De harmoniserade tidsordningarna bör tillämpas i enlighet med bestämmelserna om fördragens territoriella tillämpningsområde som anges i artikel 355 i EUF-fördraget.

(11)

Direktiv 2000/84/EG bör därför upphöra att gälla.