(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Slovenien inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)

Landsrapporten 2020 för Slovenien offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Sloveniens framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Sloveniens framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Slovenien uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer troligtvis att vara ojämnt fördelade mellan de slovenska regionerna på grund av den ekonomiska verksamhetens olika specialiserings- och koncentrationsmönster. Detta medför en betydande risk för att de redan iakttagna ökande skillnaderna mellan huvudstaden och resten av landet blir allt större. I kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna krävs i den nuvarande situationen riktade politiska insatser.

(10)

Den 30 april 2020 lade Slovenien fram sitt nationella reformprogram för 2020 och sitt stabilitetsprogram för samma år. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)

Slovenien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(12)

Som en del av de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 13 juli 2018 (7) rekommenderade rådet Slovenien att säkerställa att den nominella ökningen av de primära offentliga nettoutgifterna (8) inte överstiger 3,1 % 2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på minst 0,65 % av bruttonationalprodukten (BNP). I kommissionens samlade bedömning bekräftas en betydande avvikelse från den rekommenderade anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet för 2019 samt för 2018 och 2019 sammantaget. Eftersom den allmänna undantagsklausulen aktiverats är det emellertid inte motiverat med fler åtgärder inom ramen för förfarandet vid betydande avvikelse.

(13)

Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett överskott på 0,5 % av BNP 2019 till ett underskott på 8,1 % av BNP 2020. Efter att ha sjunkit till 66,1 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 82,4 % 2020 enligt stabilitetsprogrammet för 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(14)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Slovenien antagit budgetåtgärder i god tid för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgick dessa budgetåtgärder till 4,4 % av BNP. Åtgärderna omfattar system för korttidsarbete för tillfälligt uppsagda arbetstagare och egenföretagare (2,3 % av BNP), högre utgifter för hälso- och sjukvård (0,5 % av BNP), kompensation till arbetstagare som stannar kvar på arbetsplatsen (0,4 % av BNP), krisbonus för offentliganställda (0,4 % av BNP), skatteuppskov (0,4 % av BNP) och ekonomiskt stöd till utsatta grupper (0,2 % av BNP). Dessutom har Slovenien aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 5,1 % av BNP. Åtgärderna omfattar lånegarantier (4,8 % av BNP), skatteuppskov (0,2 % av BNP) och befrielse från sociala avgifter för egenföretagare (0,1 % av BNP). I kommissionens vårprognos 2020 behandlas dock alla skatteuppskov som likviditetsåtgärder utan negativa budgetkonsekvenser under 2020. Sammantaget ligger de åtgärder som Slovenien har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(15)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Sloveniens saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -7,2 % av BNP 2020 och -2,1 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten väntas uppgå till 83,7 % av BNP 2020 och 79,9 % av BNP 2021.

(16)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Sloveniens planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(17)

Den 12 mars 2020 kungjorde Slovenien att covid-19-epidemin omfattas av landets lag om överförbara sjukdomar och vidtog folkhälsoåtgärder för att begränsa virusets spridning. Detta omfattade en samordning av den offentliga hälso- och sjukvården, primär- och sekundärvården och andra tjänster och deras olika roller samt införandet av lämpliga testprotokoll. Samtidigt införde Slovenien strikta åtgärder för att begränsa rörelsefriheten, medan matbutiker, apotek, banker, bensinstationer och postkontor hölls öppna. Åtgärderna för den offentliga hälso- och sjukvården och för att begränsa rörelsefriheten hjälpte Slovenien i den första vågen (mars–maj) att förhindra att antalet svårt sjuka översteg hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet i landet. Till följd av åtgärderna för att begränsa rörelsefriheten stängde många företag tillfälligt eller minskade sin verksamhet. I en öppen och exportinriktad ekonomi som Slovenien har störningar i leveranskedjan och en minskad global efterfrågan på produkter haft en särskilt stor inverkan på tillväxten. På grund av osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen skjuts många investeringsbeslut upp i den privata sektorn. Eftersom transport- och turismsektorerna, som är två av Sloveniens viktigaste sektorer, förväntas vara de mest utsatta med en minskning på 70 % av omsättningen 2020, väntas en mycket kraftig minskning av BNP för 2020.

(18)

I slutet av april 2020 antog de slovenska myndigheterna två åtgärdspaket för att motverka den chock som covid-19 innebär, i enlighet med den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder i kommissionens meddelande av den 19 mars 2020. Det första åtgärdspaketet – på omkring 3,1 miljarder euro, motsvarande cirka 6,4 % av BNP – är främst inriktat på att skydda arbetstillfällen och socialt utsatta grupper. Staten täcker löneersättning, sjukersättning och sociala avgifter för tillfälliga uppsägningar samt pensionsförsäkringsavgifter för anställda som stannar kvar på arbetsplatsen. För att minska företagens och hushållens likviditetsproblem kan lånebetalningar skjutas upp i upp till tolv månader. Det andra paketet – på omkring 2 miljarder euro, motsvarande cirka 4,2 % av BNP – ger främst likviditetsstöd till företag. Paketet omfattar ett statligt garantisystem via banker, vilket gör det möjligt att bevilja lån till stora företag som garanteras av staten upp till 70 % av kapitalbeloppet och lån till små och medelstora företag som garanteras upp till 80 %. Avsikten med att bevilja uppskov med betalningar av skatter och befrielse från sociala avgifter och påskynda offentliga myndigheters avtalsenliga utbetalningar är att hjälpa företag att komma till rätta med svårigheter som rör likviditeten och tillgången till finansiering.

(19)

Med en ökande efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster i början av covid-19-utbrottet stod Slovenien inför utmaningar för att säkerställa en tillräcklig hälso- och sjukvårdskapacitet. Virusutbrottet har avslöjat strukturella problem i hälso- och sjukvårdssystemet. Till exempel är den relativt låga läkartätheten ytterligare en utmaning när det gäller att bekämpa epidemin. Därför är det viktigt att anställa mer utbildad vårdpersonal, skydda deras arbetsvillkor och anställa dem där behoven är som störst. Det är nödvändigt att använda diagnostik, tester och e-hälsa som möjliggör uppföljning och telemedicin. Riktad forskning och innovativa lösningar är också viktiga för att hjälpa den offentliga hälso- och sjukvården att samla in och använda anonymiserade data för att fatta välgrundade beslut. Krisen understryker behovet av att skydda den finansiella kapaciteten hos systemen för hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Inom båda dessa system är strukturreformer förestående. Ett snabbt antagande och genomförande av en ny lag om hälso- och sjukvård och om hälso- och sjukvårdsförsäkringar, som breddar hälso- och sjukvårdens finansieringskällor och skapar ekonomiska buffertar, kommer att minska fluktuationerna i de ekonomiska resurserna under konjunkturcykeln. Avsaknaden av en lag om långvarig vård och omsorg har begränsat Sloveniens förmåga att bekämpa covid-19-utbrottet inom de mest drabbade vårdinstitutionerna. Eftersom äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer med kroniska sjukdomar har en förhöjd risk för att bli allvarligt sjuka på grund av viruset, behövs ytterligare betydande insatser för att säkerställa långvarig vård och omsorg av hög kvalitet som är väl integrerad med hälso- och sjukvårdstjänster.

(20)

Den hälsomässiga och ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin har inneburit ett exempellöst tryck på Sloveniens arbetsmarknad och system för socialt skydd. Enligt kommissionens vårprognos 2020 väntas arbetslösheten öka till 7 % 2020 och återhämta sig något, till 5,1 % 2021. För att bromsa den snabba ökningen av arbetslösheten i de mest utsatta sektorerna har Slovenien gjort heltäckande politiska insatser som kombinerar förebyggande åtgärder med åtgärder som syftar till att underlätta för arbetstagare att snabbt återvända till arbetsmarknaden. De viktigaste politiska insatserna, som har gjorts i samråd med arbetsmarknadens parter, inriktas på att uppnå en varaktig och rättvis återhämtning genom att stärka befintliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder och system för att bevara sysselsättningen, inbegripet system för korttidsarbete, och införa annat tidsbundet stöd till företag, såsom lönesubventioner och befrielse från sociala avgifter. Dessa åtgärder ska bidra till att minska inkomstbortfall för alla arbetstagare, även personer med atypisk anställning och egenföretagare. Flexibla arbetsformer, inbegripet flexibilitet på arbetsplatsen (t.ex. bestämmelser om distansarbete), flexibel arbetstid (t.ex. bestämmelser om flextid) och flexibilitet i arbetets organisation (t.ex. interna tjänster inom företaget) kan på ett betydande sätt bidra till att bibehålla sysselsättningen under nedstängningar och när den ekonomiska aktiviteten återupptas. Att främja företagarandan kommer att vara avgörande för att få fart på ekonomin igen och göra nödvändiga anpassningar efter covid-19-krisen. Därför är det särskilt viktigt att stödja egenföretagare genom att minska den administrativa bördan och ekonomiska nackdelar jämfört med anställda.

(21)

För att mildra de sociala konsekvenserna av covid-19-krisen är det viktigt att Slovenien fortsätter att tillhandahålla ett lämpligt paket med sociala förmåner. Det kommer därför att bli nödvändigt att regelbundet övervaka krisens effekter på fattigdomen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de äldre, särskilt kvinnor, som löpte en större risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning än unionsgenomsnittet före krisen. Ändringen av pensionslagstiftningen, som antogs av nationalförsamlingen i november 2019, förväntas förbättra pensionernas tillräcklighet för nya pensionärer, medan de nuvarande pensionärerna, även de som befinner sig på eller under fattigdomsgränsen, inte kommer att dra nytta av ändringen. Att erbjuda organisationer som är verksamma i första ledet ytterligare ekonomiskt stöd skulle säkerställa att covid-19-pandemin inte på ett oproportionerligt sätt påverkar personer som löper risk att drabbas av social utestängning och att deras grundläggande behov tillgodoses, såsom dagliga måltider och hälso- och sjukvård.

(22)

Likviditetsåtgärder vidtogs för företag i april 2020, men det finns fortfarande bärkraftiga företag, såsom mindre innovativa företag med hög tillväxt som saknar tillräcklig finansiell historik som gör det möjligt för bankerna att motivera att dessa företag beviljas kredit. Förbättrad tillgång till alternativa finansieringskällor, bland annat instrument för egenkapitalfinansiering (t.ex. riskkapital), kan bli nödvändigt, framför allt i länder som Slovenien, där aktiemarknaderna är underutvecklade. Sloveniens befintliga verktyg för eget kapital kan vara ett sätt att slussa hjälpinsatser till de företag som framgångsrikt tar sig igenom krisen, såsom innovativa små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag, i enlighet med vad andra medlemsstater planerar att göra. Tillämpningen av de skyddsåtgärder som föreskrivs i unionens bestämmelser kommer att säkerställa att dessa tillskott inte inverkar negativt på företagens effektivitet eller ekonomiska konkurrens.

(23)

Covid-19-krisen har allvarligt påverkat möjligheterna för i övrigt sunda företag och hushåll att betala sina räkningar. Om inga åtgärder vidtas kommer en stor del av den privata sektorn att bli insolvent. Bland sina likviditetsåtgärder för företag har den slovenska regeringen infört ett tolv månader långt moratorium för återbetalning av banklån för icke-finansiella företag och hushåll. Det måste noggrant utvärderas och övervakas hur effektiva och ändamålsenliga denna åtgärd och andra liknande åtgärder är. Eventuella negativa effekter av åtgärderna bör också åtgärdas snabbt, så att den finansiella stabiliteten alltid säkerställs.

(24)

Företag i kris, framför allt små företag, behöver inte endast likviditet och finansiering, utan också ett gynnsamt företagsklimat. Detta inbegriper ett snabbt och obyråkratiskt genomförande av covid-19-räddningsåtgärderna, men behoven är mer långtgående än så. Landets regelbörda och administrativa börda är fortfarande betungande och skapar kostnader som de hårt pressade företagen helt enkelt inte har råd med i dessa svåra tider. Att minska byråkratin till exempel i fråga om tillstånd, rapporteringsskyldigheter och skatteförfaranden är ett effektivt sätt att ge omedelbara och märkbara lättnader för företagen utan att belasta den nationella budgeten och indirekt skattebetalarna. En modernisering av reglerna kommer att göra det möjligt för olika yrkesgrupper att erbjuda mer kostnadseffektiva och innovativa tjänster som företagen nu behöver. Slovenien har skapat verktyg för att minska den administrativa bördan, inbegripet ett ”samlat dokument” (Single Document) och ett test för små och medelstora företag (SME test). Användningen av dessa verktyg kan nu maximeras för att ge omedelbara lättnader. Krisen kommer att öka belastningen ytterligare vad gäller handelstvistlösning och lagföring av ekonomisk brottslighet. Man kommer även att behöva fokusera mer på insolvensreglerna för att undvika krisrelaterad insolvens, för en snabb avveckling av olönsamma företag och för att ge berörda parter en andra chans.

(25)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. Att främja den gröna omställningen genom hållbara projekt, såsom övergången från kolgruvor och koldriven elproduktion, kan vara en sådan investering. Investeringar i den gröna omställningen, som beskrivs i Sloveniens nationella energi- och klimatplan, kan på kort sikt stimulera återhämtningen och på medellång sikt mildra efterverkningarna av covid-19-pandemin. Det kan handla om att öka den nuvarande låga andelen förnybar energi, stärka energiinfrastrukturen, minska luftföroreningarna, som ligger över unionsgenomsnittet i Sloveniens städer, stärka den cirkulära ekonomin, stödja socialt företagande och påskynda insatserna för att begränsa de potentiella konsekvenserna för de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen. Om man inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt investeringar i ren energi och klimatåtgärder i återhämtningspaketen kommer den nuvarande minskningen av utsläppen att bli kortlivad, vilket skulle leda till att Slovenien hamnar på efterkälken med sina klimatmål. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Slovenien att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Slovenien möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(26)

För att uppnå en ekonomisk återhämtning som införlivar hållbarhetsprincipen kommer investeringar att behövas för att ytterligare utveckla hållbara transporter och för att stödja kollektivtrafiken och hållbara förbindelser, särskilt för järnvägar. Covid-19-krisen har lett till ytterligare utmaningar för gods- och transittransporter och även om Slovenien har vidtagit de åtgärder som krävs och möjliggjort flödet av varor, framför allt kritiska varor, kommer detta att få negativa konsekvenser för landets ekonomiska tillväxt.

(27)

Som en del av en exit- och återhämtningsstrategi kommer det att vara viktigt att stödja investeringar i forskning och innovation (FoI), som är en viktig drivkraft för produktivitet och ekonomisk tillväxt. Redan före krisen ansågs Slovenien bara vara en ”måttlig innovatör” och landets ansträngningar att komma i kapp de bästa länderna mattades av. Näringslivet lägger ner mest – 75 % – på forskning och utveckling (FoU). Konjunkturnedgången äventyrar än en gång företagens FoU och innovation. Relativt låga innovationsnivåer, framför allt bland små och medelstora företag, hämmar utvecklingen och spridningen av innovativa affärsprocesser och affärslösningar, vilka krävs under covid-19-krisen. Investeringar behövs för att hjälpa innovativa små och medelstora företag, inbegripet uppstartsföretag, vars verksamhet omfattar ny teknik och banbrytande innovationer, att öka sin produktion. Samarbetet mellan den akademiska världen och näringslivet är mestadels begränsat till mellan- och högteknologiska sektorer. Effektiviteten hos de kunskapsförmedlingskontor som inrättats av forskningsorganisationer och högskolor varierar avsevärt. Kopplingar mellan den akademiska världen och näringslivet är väsentliga för att man med framgång ska kunna omvandla kunskap till innovation, förbättra landets forsknings- och innovationsresultat och driva på den ekonomiska tillväxten. De offentliga utgifterna för FoU har varit blygsamma och delvis beroende av unionens strukturfonder. Att återhämta sig från denna kris kommer att kräva att offentliga investeringar i FoI prioriteras, inbegripet i teknisk och tillämpad forskning.

(28)

En digital omställning kommer att vara avgörande för den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-krisen. Landets potential på detta område tydliggjordes genom att vissa slovenska företag snabbt införde system för distansarbete och e-handelslösningar i början av krisen. En mer långtgående digitalisering av affärsmodellerna och produktionsprocesserna kan utvidga denna omställning till fler sektorer. Slovenien kan bygga vidare på befintlig kunskap och framstående kapacitet inom robotteknik, artificiell intelligens och blockkedjeteknik för att stödja en utvidgning av digitaliseringen till mindre avancerade, traditionella industrier. Att återanvända den omfattande information från den offentliga sektorn som för närvarande finns tillgänglig kan stödja innovation och stordataekonomin. Att förbättra arbetstagarnas digitala kompetens kan öka deras anställbarhet relativt snabbt och stödja den ekonomiska återhämtningen. Att införa användarvänliga e-förvaltningstjänster och digitala offentliga tjänster kan bidra till att ytterligare minska den administrativa bördan för företag. Även om en rad olika offentliga tjänster på nätet redan är tillgängliga kommer enskilda personers och företags användning av dessa att kräva insatser för att öka människors förtroende för och säkerheten i elektroniska överföringar (t.ex. införande av en nationell e-identifierare, it-säkerhet och integritetsfunktioner). Snabba och tillförlitliga bredbandsuppkopplingar (fasta och mobila), även på landsbygden, är avgörande för utvecklingen av viktiga sociala och ekonomiska tjänster på nätet. Utbyggnaden av 5G-nätet är beroende av en snabb tilldelning av 5G-spektrum.

(29)

Vanlig klassrumsundervisning på alla utbildningsnivåer har ersatts med distansundervisning under covid-19-isoleringen. E-inlärning kräver lämplig digital infrastruktur, utbildningsmaterial och lärare med nödvändig kompetens och stöd för att undervisa på ett effektivt sätt. Alla elever, särskilt sårbara grupper, däribland personer med funktionsnedsättning och personer från landsbygdsområden, måste ha tillräcklig tillgång till distansundervisning och tillräcklig digitala färdigheter för att fullt ut kunna dra nytta av denna undervisning. Digitala färdigheter borde få en större plats i skolornas läroplaner och program för att förbättra arbetstagarnas kompetens. Detta skulle möjliggöra distansarbete i större utsträckning och en bredare användning av digitala tjänster, en bättre matchning mellan digitala färdigheter och arbetsmarknadens krav samt inkludering av utsatta grupper, såsom äldre eller personer som bor på landsbygden.

(30)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Detta inbegriper de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(31)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 kommer Slovenien att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(32)

Det är viktigt med en nära samordning mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen för att man ska kunna åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. I egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta bör Slovenien säkerställa att dess politik förblir i linje med rekommendationerna för euroområdet 2020 och samordnas med övriga medlemsstater som har euron som valuta samtidigt som den politiska vägledningen från Eurogruppen beaktas.

(33)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Sloveniens ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Slovenien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Slovenien utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(34)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020, och dess yttrande (9) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.