Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020XC0609(01)

    Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel 2020/C 193/11

    C/2020/3396

    EUT C 193, 9.6.2020, p. 34–48 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    9.6.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 193/34


    Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

    (2020/C 193/11)

    I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande

    ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

    Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

    ”POULIGNY-SAINT-PIERRE”

    EU-nr: PDO-FR-0128-AM03 – 24.12.2018

    SUB (X) SGB ( )

    1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

    Syndicat des Producteurs de Pouligny-Saint-Pierre

    Adress: Maison de l’Agriculture, 65 avenue Gambetta, 36300 Le Blanc, Frankrike

    Tfn +33 254375213

    Fax +33 254370421

    E-post: syndicataocpouligny@sfr.fr

    Gruppen består av företag som producerar och bearbetar produkten och har därmed ett berättigat intresse att lämna in ansökan om ändring.

    2.   Medlemsstat eller tredjeland

    Frankrike

    3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

    Produktens namn

    Produktbeskrivning

    Geografiskt område

    Bevis på ursprung

    Produktionsmetod

    Samband

    Märkning

    Annat: nationella krav, kontroll, kontaktuppgifter till gruppen och till medlemsstatens behöriga myndighet.

    4.   Typ av ändring(ar)

    Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

    Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

    5.   Ändring(ar)

    5.1   Produktbeskrivning

    Meningen

    ”’Pouligny-Saint-Pierre’ är en ost framställd uteslutande av getmjölk, formad som en stympad pyramid med kvadratisk botten, i en form med följande mått: nedre basen 6,5 cm, övre basen 2,5 cm.”

    ersätts med följande:

    ”’Pouligny-Saint-Pierre’ är en ost som framställs uteslutande av obehandlad helfet getmjölk. Den är formad som en stympad pyramid med jämna kanter och kvadratisk bas.”

    Kravet på att använda obehandlad och helfet mjölk stärker sambandet med det geografiska området genom att mjölkens inhemska bakterieflora bevaras. Beskrivningen av pyramiden kompletteras för att följa produktbeskrivningen. Uppgifterna om formens mått flyttas till avsnitt 5.3.4.

    Följande mening:

    ”Den framställs främst av ostmassa med mjölksyrakultur.”

    ändras på följande sätt:

    ”Den framställs av en ostmassa med mjölksyrakultur genom långsam koagulering och spontan avrinning.”

    Ordet ”främst” stryks efter som det är missvisande, då ostmassan alltid är av typen mjölksyrakultur. Referensen till långsam koagulering flyttas hit från avsnittet ”Framställningsmetod” eftersom den inte ingår i produktbeskrivningen. Referensen till spontan avrinning motsvarar nuvarande praxis som bevarar strukturen i den mjölksyrade ostmassan.

    Följande mening:

    ”Osten har en mjuk ostmassa, den är lätt salt och rå, och har en mögelbeläggning på ytan.”

    ändras på följande sätt:

    ”Osten har en mjuk ostmassa med en lätt sälta. Den har en mögelbeläggning på ytan. Skorpan är räfflad, marmorerat benvit, men kan även skifta i blått.”

    Beskrivningen av ostens utseende har förbättrats för att lyfta fram de särskilda egenskaperna. Den nya lydelsen ger en tydligare bild av ostens karakteristiska utseende.

    Följande mening läggs till:

    ”Snittytan känns fast. Den är jämn, homogen och blank, vit, ibland med dragning åt benvit. Smaken är balanserad, utan överdriven sälta eller syrlighet.

    Ostens arom domineras av en mjölkig, fermenterad karaktär med toner av get, svamp och hasselnöt.

    Texturen är krämig och smältande.”

    Beskrivningen av ostmassans utseende och produktens smak har förbättrats för att lyfta fram de särskilda egenskaperna. Den nya lydelsen ger en tydligare bild av ostens egenskaper.

    Följande mening:

    ”Fetthalten ska uppgå till minst 45 % av torrsubstansen, och torrsubstansen ska utgöra minst 90 gram per ost.”

    ersätts med följande:

    ”Osten tillverkas i två storlekar:

    ’Pouligny-Saint-Pierre’, som efter den kortaste tillåtna mognadslagringen väger minst 250 gram och som har en total torrsubstanshalt på minst 90 gram per ost.

    Liten (petit) ’Pouligny-Saint-Pierre’, som efter den kortaste tillåtna mognadslagringen väger minst 150 gram och som har en total torrsubstanshalt på mellan 55 och 85 gram per ost.

    Fetthalten ska vara minst 45 % av torrsubstansen.

    Ostar med beteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’ presenteras och saluförs styckevis till slutkonsumenten.”

    I enlighet med den nationella lagstiftningen som hänför sig till förordningarna (EG) nr 1107/96 och (EG) nr 1019/2009, produceras osten även i litet format, dvs. petit”Pouligny-Saint-Pierre”.

    ”Pouligny-Saint-Pierre” kan alltså förekomma i två storlekar, och totalvikten för respektive format efter den minsta tillåtna mognadslagringen läggs till.

    Genom att ange ostens vikt i torrsubstans och ange minsta tillåtna torrsubstanshalt i osten kan man undvika saluföring av ostar som är för små (på grund av fel vid formläggningen) eller har för hög vattenhalt (vilket kan bero på otillräcklig torkning eller på att man använt ostmassa med för hög vattenhalt).

    Det läggs till att ostarna saluförs styckevis, dvs. hela, eftersom gruppen inte vill godkänna försäljning av delade ostar. Uppskärning av osten kan påverka dess organoleptiska egenskaper negativt (den kan härskna eller torka), i synnerhet på grund av ostens lilla format.

    I det sammanfattande dokumentet ersätts följande meningar:

    ”Mjuk ost av helfet getmjölk, med tunn skorpa, lätt saltad, ej upphettad, med ytliga mögelstråk, i form av en stympad pyramid med fyrkantig botten.

    Fetthalten ska uppgå till minst 45 % av torrsubstansen och utgöra minst 90 g per ost.”

    med följande:

    ”’Pouligny-Saint-Pierre’ är en ost som framställs uteslutande av obehandlad helfet getmjölk. Den är formad som en stympad pyramid med jämna kanter och kvadratisk bas.

    Den framställs av en ostmassa med mjölksyrakultur genom långsam koagulering och spontan avrinning.

    Osten har en mjuk ostmassa med en lätt sälta. Den har en mögelbeläggning på ytan. Skorpan är räfflad, marmorerat benvit, men kan även skifta i blått.

    Snittytan känns fast. Den är jämn, homogen och blank, vit, ibland med dragning åt benvit. Smaken är balanserad, utan överdriven sälta eller syrlighet.

    Ostens arom domineras av en mjölkig, fermenterad karaktär med toner av get, svamp och hasselnöt.

    Texturen är krämig och smältande.

    Osten tillverkas i två storlekar:

    ’Pouligny-Saint-Pierre’, som efter den kortaste tillåtna mognadslagringen väger minst 250 gram och som har en total torrsubstanshalt på minst 90 gram per ost.

    Liten (petit) ’Pouligny-Saint-Pierre’, som efter den kortaste tillåtna mognadslagringen väger minst 150 gram och som har en total torrsubstanshalt på mellan 55 och 85 gram per ost.

    Fetthalten ska vara minst 45 % av torrsubstansen.

    Ostar med beteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’ presenteras och saluförs styckevis till slutkonsumenten.”

    5.2   Geografiskt område

    I produktspecifikationen ersätts följande stycke:

    ”Produktionsområdet omfattar några kommuner i departementet Indre (arrondissementet Le Blanc), se kommunförteckning i artikel 1 i dekretet av den 29 december 1986.

    Kantonen Bélâbre: kommunerna Mauvières och Saint-Hilaire-sur-Bénaize.

    Kantonen Le Blanc: alla kommuner.

    Kantonen Mézières-en-Brenne: kommunen Azay-le-Ferron.

    Kantonen Tournon-Saint-Martin: alla kommuner.”

    med följande:

    ”Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen ska ske inom det geografiska området, som består av följande kommuner i departementet Indre (departement 36):

    Azay-le-Ferron, Le Blanc, Ciron, Concremiers, Douadic, Fontgombault, Ingrandes, Lynge, Lurais, Lureuil, Martizay, Mauvières, Mérigny, Néons-sur-Creuse, Pouligny-Saint-Pierre, Preuilly-la-Ville, Rosnay, Ruffec, Saint-Aigny, Saint-Hilaire-sur-Benaize, Sauzelles och Tournon-Saint-Martin.”

    I det sammanfattande dokumentet ersätts följande stycke:

    ”22 kommuner i departementet Indre:

    Cantons de Blanc och Tournon-Saint-Martin: Samtliga kommuner.

    Kantonen Bélâbre: Kommunerna Mauvières och Saint-Hilaire-sur-Bénaize.

    Kantonen Mézières-en-Brenne: Kommunen Azay-le-Ferron.”

    med följande:

    ”Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen ska ske inom det geografiska området, som består av följande kommuner i departementet Indre (36):

    Azay-le-Ferron, Le Blanc, Ciron, Concremiers, Douadic, Fontgombault, Ingrandes, Lingé, Lurais, Lureuil, Martizay, Mauvières, Mérigny, Néons-sur-Creuse, Pouligny-Saint-Pierre, Preuilly-la-Ville, Rosnay, Ruffec, Saint-Aigny, Saint-Hilaire-sur-Benaize, Sauzelles och Tournon-Saint-Martin.”

    Jämfört med den tidigare produktspecifikationen, i vilken det geografiska området beskrevs med en förteckning över kantoner, beskrivs det geografiska området nu med en kommunförteckning, vilket ger en mer exakt beskrivning. Det innebär inte någon ändring av det geografiska området. Detsamma gäller det sammanfattande dokumentet.

    5.3   Faktorer som bevisar att jordbruksprodukten kommer från det geografiska området

    Följande stycken:

    ”Mjölkproducenter, förädlingsanläggningar och lagringsanläggningar fyller i en ’lämplighetsförsäkran’, som registreras hos INAO och som ger detta institut möjlighet att identifiera samtliga aktörer. De ska ställa samtliga register och dokument som behövs för att kontrollera mjölkens och ostarnas ursprung, kvalitet och produktionsförhållanden till INAO:s förfogande.

    Som ett led i kontrollen av egenskaperna hos en produkt med ursprungsbeteckning görs en analytisk och organoleptisk undersökning för att garantera produktens kvalitet och typiska egenskaper.”

    ersätts med följande:

    ”4.1   Identifiering av aktörer

    Varje aktör som är verksam under de produktionsvillkor som gäller för den skyddade ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’ ska fylla i en identifikationsdeklaration som lämnas till gruppen senast två månader innan verksamheten inleds, enligt den mall som godkänts av direktören för Institut National de l’Origine et de la Qualité (INAO).

    4.2   Deklarationskrav

    Följande deklarationer krävs för upplysning om och uppföljning av de produkter som är avsedda att saluföras med ursprungsbeteckningen:

    Varje år innan den 15 februari enligt en mall som godkänts av direktören för INAO:

    Varje producerande gårdsföretag, varje bearbetningsföretag och varje mognadslagringsföretag ska till gruppen lämna in en årlig deklaration om produktion per månad av ’Pouligny-Saint-Pierre’ under föregående år.

    Företag som använder ensilage till andra djurbesättningar än getbesättningen ska till gruppen lämna in en årlig deklaration om förekomsten av ensilage.

    Varje bearbetningsföretag och lagringsföretag ska till gruppen lämna en förteckning över alla sina getmjölksproducenter och gårdsproducenter samt ange deras namn och adresser och kvantiteter insamlad mjölk.

    4.3   Register

    4.3.1   Spårbarhet

    Följande uppgifter ska registreras i handlingar som hör till varje enskild aktör:

     

    Mjölkproducenter:

    Volym mjölk per vecka som är avsedd att bearbetas till ’Pouligny-Saint-Pierre’.

     

    Bearbetningsföretag:

    Volym mjölk som samlas in vid varje runda.

    Kvantitet mjölk som bearbetas till ’Pouligny-Saint-Pierre’ per tillverkningsdag.

    Antal producerade ostar som är avsedda att omfattas av ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’ per tillverkningsdag.

    Antal nedklassade ostar.

    Antal ostar som saluförs med ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’.

     

    Mognadslagringsföretag:

    Kvantitet ost som köpts in för mognadslagring för att omfattas av ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’, samt ostarnas härkomst.

    Antal ostar med beteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’ som mognadslagrats och förpackats.

    Antal nedklassade ostar.

    Antal ostar som saluförs med ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’.

    Dessa uppgifter ska åtföljas av partinummer som gör det möjligt att identifiera och spåra mjölk och ost som ska omfattas av ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’.

    4.3.2   Kontroll av efterlevnaden av produktionsvillkoren

    Mjölkproducenter ska hålla dokumentation tillgänglig för kontrollorganen som visar följande:

    Jordbruksföretagets geografiska läge och olika jordbrukslotter.

    Hur stor areal naturliga betesvallar eller växtföljdsvallar som används till grovfoder för utfodring av getterna, samt arealen spannmål, proteinväxter och oljeväxter som används till detta.

    Arealen naturliga betesvallar eller växtföljdsvallar, spannmål, proteinväxter och oljeväxter som är avsedda för utfodring av samtliga djur på jordbruksföretaget.

    Den årliga djurtätheten i getbesättningen på jordbruksföretaget eller den sammanlagda djurtätheten om jordbruksföretaget har flera djurbesättningar.

    Ursprung, art och kvantitet inköpt foder till getbesättningen.

    Skötsel av getbesättningen.

    De årliga fodermängder som ges till getbesättningen.

    Bearbetningsföretag och mognadslagringsföretag ska hålla dokumentation tillgänglig för kontrollorganen som visar följande:

    Att de villkor för tillverkningen som anges i avsnitt 5 följs.

    Registerhållningen i ysteriet.

    Dokumenten ska uppdateras minst en gång om dagen.

    Gårdsproducenter som säljer sin ost direkt och gårdsproducenter som levererar till mogningsmästare ska beskriva sin process för bearbetning och registrera alla avvikelser.

    4.4   Produktkontroller

    Som ett led i kontrollen av egenskaperna hos en produkt med ursprungsbeteckning görs en analytisk och organoleptisk undersökning genom stickprov för att garantera produktens kvalitet och typiska egenskaper.”

    Lämplighetsförsäkran ersätts av en identifikationsdeklaration som gör det möjligt att identifiera de producenter som önskar omfattas av beteckningen.

    Det görs ett tillägg om deklarationskrav för aktörerna. Dessa ändringar är kopplade till ändringar av nationella lagar och regler. Bland annat föreskrivs en identifiering av aktörerna för att de ska kunna erhålla ett godkännande enligt vilket deras förmåga att uppfylla kraven i produktspecifikationen erkänns, liksom de deklarationer som krävs för upplysning om samt uppföljning och kontroll av de produkter som är avsedda att saluföras med ursprungsbeteckningen.

    5.4   Beskrivning av framställningsmetoden

    Den produktspecifikation som registrerades enligt förordningarna (EG) nr 1107/96 och (EG) nr 1019/2009 innehöll inga regler angående mjölkproduktionen. Dessa fastställs därför i enlighet med producenternas aktuella praxis.

    Följande stycken läggs till:

    ”5.1   Skötsel av djurbesättningen

    Med getbesättning avses alla getter som killat minst en gång.

    Mjölken som används för osttillverkning kommer från getbesättningar av raserna alpine, saanen och poitevine, eller korsningar mellan dessa raser.

    Högsta djurtäthet är

    tio getter per hektar som faktiskt används som betesmark och/eller till produktion av grovfoder, spannmål, proteinväxter och oljeväxter för utfodring av getterna för de jordbruksföretag som är specialiserade på getter,

    1,5 djurenheter per hektar som faktiskt används som betesmark och/eller till produktion av grovfoder, spannmål, proteinväxter och oljeväxter för utfodring av de berörda djurbesättningarna för övriga jordbruksföretag som har fler besättningar av idisslare.

    Varje get ska förfoga över minst 1,5 m2 liggyta, och högst tre getter per löpmeter foderhäck är tillåtet.

    Det är tillåtet att låta getterna killa utanför den normala säsongen.”

    Bestämmelser angående vilka raser som får användas liksom skötsel av getter läggs till (högsta djurtäthet, minsta yta per get, möjlighet att låta getterna killa utanför säsong).

    Följande stycken läggs till:

    ”5.2   Utfodring av djuren

    System med utfodring enbart med halm och kraftfoder är förbjudna.

    5.2.1   Grovfoder

    Grovfoder är getbesättningens basföda. Den årliga foderransonen ska bestå av minst 660 kilo grovfoder räknat som torrsubstans per mjölkget.

    Grovfodret utgörs av bete, slåtter, hö eller torkat hö.

    Tillåtna grovfoder är

    gräs, hö, rundbalat hö, konserverat hö från naturlig betesvall eller växtföljdsvall,

    odlade ettåriga foderväxter,

    halm från spannmål, baljväxter eller proteinväxter,

    slåttergräs som skördats på korrekt sätt, som distribueras snabbt och äts upp inom 24 timmar – allt som inte är uppätet efter 24 timmar ska tas bort från foderhäckarna,

    rötter och knölar,

    torkat grovfoder: lusern,

    hela plantor av majs.

    Andelen torkad lusern får inte överstiga 12 % av den totala årliga foderransonen, dvs. 132 kilo torrsubstans per mjölkget.

    Ströhalmen ingår inte i foderransonen.

    Rundbalat gräs får ingå i getternas foder, med högst ett (1) kilo torrsubstans per dag och mjölkget, under förutsättning att det innehåller minst 60 % torrsubstans och kommer från den första slåttern av foderarealerna.

    Gräsensilage och majsensilage är förbjudet som foder till getbesättningen. Om man på jordbruksföretaget använder ensilage till andra djurbesättningar än getter ska ensilaget förvaras på en plats dit getterna normalt inte går, och avskilt från de foder som ska ingå i getternas foderranson.

    5.2.2   Kompletterande foder

    Kompletterande foder får utgöra högst 40 % av mjölkgetternas foder, dvs. inte mer än 440 kilo räknat som torrsubstans per år och get.

    Som kompletterande foder räknas spannmål, proteinväxter, oljeväxter, kraftfoder och foderkakor.

    Kompletterande foder får bestå av

    obearbetade, valsade eller krossade korn från spannmål,

    obearbetade, valsade, krossade eller extruderade korn från oljeväxter,

    obearbetade, valsade eller krossade korn från proteinväxter,

    korn och derivatprodukter från bearbetning av spannmål,

    korn och derivatprodukter från bearbetning av olje- och proteinväxter, genom garvning med essentiella oljor och växtextrakt: foderkakor och sojaolja, ärtor, åkerbönor, lupin, lin, raps, solrosor, vicker,

    produkter från sockerframställning: torkad betmassa, flytande melass från sockerrör eller sockerbeta,

    frukt,

    mineraler, spårämnen, vitaminer, aromatiska ämnen och aptitretande ämnen.

    Det är tillåtet att använda vassle vid utfodring av besättningen inom det geografiska området, men denna tas inte med vid beräkningen av foderransonen.”

    Förteckningar över tillåtna grovfoder och kompletterande foder fastställs för att begränsa vilka foder som ges och underlätta kontroller, men också för att förbjuda foder som kan ha en negativ inverkan på ostens organoleptiska egenskaper. Mångfalden av olika foder som ges till getterna bidrar tillsammans med förbudet mot att använda ensilage och begränsningen av rundbalat gräs och torkat foder till de organoleptiska egenskaper som kännetecknar ”Pouligny-Saint-Pierre”.

    Följande stycke läggs till:

    ”5.2.3   Fodrets ursprung

    Allt grovfoder som ges till getbesättningen, utom torkad lusern, ska komma från det geografiska området.

    Kompletterande foder som produceras inom det geografiska området ska utgöra minst 15 % av mjölkgetternas årliga foderranson, dvs. minst 165 kilo torrsubstans eller 195 kilo brutto.

    Det foder som produceras inom det geografiska området (grovfoder + kompletterande foder) ska utgöra minst 75 % av besättningens totala årliga foderranson.”

    Reglerna om fodrets ursprung införs i produktspecifikationen för att stärka sambandet mellan produkten och det geografiska området. Eftersom det inom det geografiska området inte finns tillräckliga jordbruksresurser för att tillgodose getbesättningarnas hela foderbehov, ska det foder som produceras inom det geografiska området (grovfoder + kompletterande foder) utgöra minst 75 % av besättningens totala årliga foderranson.

    Följande stycke läggs till:

    ”5.2.4   Andra bestämmelser om foder

    I djurens foder får det uteslutande förekomma växter, samprodukter och kompletterande foder från produkter som inte är genetiskt modifierade. Genmodifierade grödor får inte planteras på någon areal i ett jordbruksföretag som framställer mjölk som ska bearbetas till ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’. Detta förbud omfattar alla växtarter som kan komma att användas som foder till jordbruksföretagets djur och alla sorters grödor som skulle kunna kontaminera dem.”

    Foder som framställts av genetiskt modifierade organismer förbjuds för att bevara produktens traditionella karaktär.

    Följande stycke läggs till:

    ”5.2.5   Gödsling av betesmarker:

    Endast följande organiska material är tillåtna: fastgödsel, komposterad fastgödsel, flytgödsel, urin av jordbruksursprung från nötkreatur, får, getter, hästar, fjäderfä och svin, samt biprodukter från ysteri och mejeri.”

    Tillförseln av organiska material kan ändra sammansättningen av betesmarkernas flora. Genom att reglera detta kan man därför bevara en naturlig diversifierad flora och bevara sambandet med det geografiska området.

    Förteckningar över tillåtna grovfoder och kompletterande foder fastställs för att begränsa vilka foder som ges och underlätta kontroller, men också för att förbjuda foder som kan ha en negativ inverkan på ostens organoleptiska egenskaper.

    I det sammanfattande dokumentet läggs följande meningar till:

    ”För att garantera en nära koppling mellan trakten och produkten ska minst 75 % av getternas totala årliga foderranson, uttryckt i torrsubstans, produceras i det geografiska området. I det geografiska området finns nämligen inte tillräckliga jordbruksresurser för att tillgodose getbesättningarnas hela foderbehov.

    Den sammanlagda årliga foderransonen per mjölkget ska bestå av minst 660 kilo torrsubstans grovfoder, som kan utgöras av bete, slåtter, hö, torkat foder (endast lusern, och högst 132 kilo torrsubstans per år) eller rundbalat gräs, av vilket högst ett (1) kilo torrsubstans per dag och mjölkget får ges, under förutsättning att det innehåller minst 60 % torrsubstans och kommer från den första slåttern av foderarealerna. Tillåtna foder anges i en förteckning.

    Gräsensilage och majsensilage är förbjudet som foder till mjölkgetter.

    Kompletterande foder får utgöra högst 40 % av mjölkgetternas foder, dvs. inte mer än 440 kilo räknat som torrsubstans per år och get.

    Kompletterande foder som produceras inom det geografiska området ska utgöra minst 15 % av mjölkgetternas årliga foderranson, dvs. minst 165 kilo torrsubstans.

    Tillåtna kompletterande foder anges i en förteckning.

    I mjölkgetternas foder får det uteslutande förekomma växter, samprodukter och kompletterande foder från produkter som inte är genetiskt modifierade. Genmodifierade grödor får inte planteras på någon areal i ett jordbruksföretag som framställer mjölk som ska bearbetas till ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Pouligny-Saint-Pierre’.”

    Följande stycke läggs till:

    ”5.3   Osttillverkning:

    5.3.1   Insamling av mjölk

    Den mjölk som används vid framställning av ’Pouligny-Saint-Pierre’ är helfet getmjölk som varken är pastöriserad eller homogeniserad.

    Getmjölken genomgår ingen behandling, och ingenting får tillsättas eller avlägsnas, utöver följande:

    Mjölken kyls till en temperatur som gynnar hållbarheten.

    Mjölken filtreras för avlägsnade av makroskopiska föroreningar.

    Den getmjölk som används till

    gårdsproducerad ’Pouligny-Saint-Pierre’ och petit ’Pouligny-Saint-Pierre’ (fermier) ska komma från högst två på varandra följande mjölkningar under en produktionsdag,

    mejeriproducerad ’Pouligny-Saint-Pierre’ och petit ’Pouligny-Saint-Pierre’ (laitier) ska komma från högst fyra på varandra följande mjölkningar under två produktionsdagar.

    Under de tre sista månaderna av laktationsperioden är det tillåtet att bara mjölka en gång om dagen.”

    Bestämmelser om förvaring av mjölken på gården läggs till för att bevara mjölkens kvalitet och begränsa tillväxten av psykotrofa mikroorganismer som kan begränsa tillväxten av mjölkens naturliga bakterieflora. Fysiska behandlingar av mjölken får enbart vara sådana som inte påverkar mjölkens kvalitet.

    Det är obligatoriskt att använda obehandlad mjölk vid tillverkningen för att bevara mjölkens kvaliteter, bland annat de organoleptiska, och den ursprungliga bakteriefloran och därmed stärka sambandet med området.

    Följande stycke läggs till:

    ”5.3.2   Behandling av mjölken

    Mjölken ska användas obehandlad. Om det behövs får den värmas upp till högst 22 °C före löpläggningen.

    Mjölken ympas med en mjölksyrakultur från mjölk eller vassle från en tidigare ystning för att främja mogningen.

    Beredningen och mogningen av mjölken inför ystningen ska äga rum inom 24 timmar från den sista mjölkningen.”

    Olika parametrar för beredning av mjölken läggs till för att undvika att en oönskad bakterieflora utvecklas som kan påverka mognadslagringen och det önskade utseendet negativt.”

    Meningen

    ”Efter löpläggningen får mjölken koagulera i mellan 20 och 30 timmar beroende på årstid (långsam koagulering, delvis med mjölksyrakultur).”

    ersätts med följande:

    ”5.3.3   Löpläggning och koagulering:

    Koaguleringen ska pågå i minst 18 timmar räknat från löpläggningen.”

    Den minsta koaguleringstiden minskas med två timmar (från 20 timmar till 18) för att anpassa beskrivningen av ystningsprocessen till verkligheten i produktionen, som av praktiska skäl brukar ske i en 24-timmarsrytm. Av samma skäl stryks den övre tidsgränsen på 30 timmar.

    Följande mening läggs till:

    ”Löpläggningen sker med hjälp av löpe, vid en mjölktemperatur på mellan 18 och 22 °C.”

    Parametrarna för löpläggning och koagulering läggs till för att anpassa dokumentet till aktuell praxis.

    Följande mening läggs till:

    ”Föregående vassleavtappning är inte tillåtet.”

    Föregående vassleavtappning leder till en destrukturering av ostmassan som inte är förenlig med beskrivningen av produkten.

    Följande mening:

    ”När ostmassan spricker upp i små delar läggs den i formar för att erhålla en finkornig homogen massa.”

    ersätts med följande:

    ”Det är tillåtet att bryta ostmassan grovt och vertikalt (i bitar på 100 x 100 mm).”

    Grovbrytningen av ostmassan gör det lättare att styra ostmassans vattenhalt vid formläggningen.

    Beskrivning av formen:

    Följande mening:

    ”Formen har följande dimensioner: Den nedre basens sidor är 6,5 cm och den övre basens sidor är 2,5 cm.”

    ersätts med följande:

    ”Minimiegenskaper för formarna till ’Pouligny-Saint-Pierre’ och petit ’Pouligny-Saint-Pierre’:

    Lilla basens sidor: 30 × 30 mm.

    Vinkeln mellan formens botten och sida ska vara mellan 102° och 107°.”

    Formarnas dimensioner har inte ändrats men texten följer nu den nationella lagstiftningen som hänför sig till förordningarna (EG) nr1107/96 och (EG) nr 1019/2009. Dimensionerna beskrivs på ett annat sätt för att ge en mer exakt beskrivning av formens, och därmed ostens, pyramidform. Dessa målvärden gäller ”Pouligny-Saint-Pierre” i båda formaten.

    Följande stycke läggs till:

    ”5.3.4   Formläggning, avrinning, saltning:

    De enda redskap som är tillåtna vid fyllning av formarna är slevar eller motsvarande redskap som rymmer mindre än två liter.”

    De enda redskap som är tillåtna vid fyllning av formarna är slevar eller motsvarande redskap som rymmer mindre än två liter, detta för att bevara den traditionella karaktären i faserna formläggning och saltning, och för att bevara ostmassans struktur.

    Följande meningar:

    ”Överdelen på den stympade pyramiden får inte uppvisa några sprickor, hål eller ojämnheter. Ostmassan ligger kvar i formarna i ungefär 24–36 timmar innan den tas ur formarna och saltas.”

    ersätts med följande:

    ”Enkla eller multipla formar och formar i flera våningar är tillåtna.

    Efter formläggningen jämnas ostmassan ut genom att formarna fylls på med ostmassa från samma tillverkningsdag och ostarnas basyta slätas ut med en skrapa eller spatel.

    Avrinningen sker spontant. Den varar i 24–48 timmar efter formläggningens början. Temperaturen i lokalen ska vara mellan 18 och 24 °C.”

    För att bevara den traditionella karaktären i fasen formläggning beskrivs tekniken mer ingående.

    Dessutom fastställs avrinningstiden till högst 48 timmar i stället för 36 timmar för att anpassa beskrivningen av ystningsprocessen till verkligheten i produktionen, som av praktiska skäl brukar ske i en 24-timmarsrytm.

    Följande mening läggs till:

    ”Med undantag för den stora basen som kan saltas direkt efter utjämningen av ostmassan, torrsaltas ostarna inom 12 timmar efter det att de tagits ur formarna.”

    Den saltningsteknik som är praxis bland tillverkarna läggs till.

    Följande mening läggs till:

    ”5.3.5   Torkning:

    Efter saltning genomgår ostarna en torkningsfas som varar mellan 24 och 96 timmar, i en lokal där temperaturen är mellan 12 och 16 °C och den relativa luftfuktigheten mellan 75 och 95 %.”

    Torkningsfasen beskrivs inte i den produktspecifikation som registrerats i enlighet med förordningarna (EG) nr 1107/96 och (EG) nr 1019/2009. Det läggs därför till att ostarna ska genomgå en torkningsfas, i enlighet med praxis och med beaktande av den betydelse detta har för produktens slutliga organoleptiska egenskaper.

    Följande text:

    ”Vid en temperatur som medger en naturlig mogning.”

    ersätts med följande:

    ”5.3.6   Mognadslagring:

    Mognadslagring ska ske i ett annat torkningsrum än torkningen. Temperaturen i det torkningsrum där ostarna mognadslagras ska vara mellan 9 och 16 °C och den relativa luftfuktigheten mellan 75 och 95 %.

    Ostar som produceras på gårdar och samlas in av mogningsmästare ska förvaras och transporteras innan saltning i en temperatur på mellan 7 och 10 °C. Insamling av ostar ska ske inom 72 timmar efter avslutad avrinning.

    När ostarna tas ut från torkningsrummet ska de ha bildat en skorpa med en ytbeläggning av mögel som är tydligt synlig med blotta ögat.”

    Villkoren för mognadslagring i torkningsrum läggs till för att beskriva aktuell praxis.

    Följande mening:

    ”Mognadslagringen ska vara minst 10 dagar och äga rum inom det geografiska området.”

    ersätts med följande:

    ”’Pouligny-Saint-Pierre’ tas ut från torkningsrummet tidigast den tionde dagen efter löpläggningen och får saluföras tidigast den elfte dagen efter löpläggningen.

    Den lilla varianten av ’Pouligny-Saint-Pierre’ tas ut från torkningsrummet tidigast den nionde dagen efter löpläggningen och får saluföras tidigast den tionde dagen efter löpläggningen.”

    För att underlätta kontroll anges att mognadslagringstiden räknas från löpläggningsdagen.

    Mognadslagringstiden minskas med en dag för ”Pouligny-Saint-Pierre” i det lilla formatet, eftersom den mindre storleken gör att den mognar snabbare.

    Det läggs till att ostarna får saluföras tidigast dagen efter den minsta mognadslagringstiden har löpt ut, för att garantera att ostarna har det utseende som föreskrivs.

    Följande mening:

    ”Konservering i förändrad atmosfär av färskost eller ost under mognadslagring är inte tillåten.”

    ändras på följande sätt:

    ”Konservering i modifierad atmosfär av färskost, ost under mognadslagring eller mognadslagrad ost är inte tillåten.”

    Det läggs till att förbudet mot konservering i modifierad atmosfär även gäller mognadslagrade ostar, för att bevara deras organoleptiska egenskaper.

    5.5   Samband

    Avsnittet om sambandet med det geografiska området har skrivits om helt för att ge en tydligare beskrivning av sambandet mellan ”Pouligny-Saint-Pierre” och det geografiska området, utan att själva sambandet i grunden har ändrats. Framför allt beskrivs villkoren för mjölkproduktionen, som gör det möjligt att använda obehandlad mjölk som är lämplig för ostframställning och för vilken det krävs ett särskilt kunnande, samt villkoren för mognadslagring. I punkten ”Specifika uppgifter om det geografiska området” beskrivs de naturliga faktorerna i det geografiska området samt de mänskliga faktorerna som tillsammans skapar det historiska sammanhanget. Dessutom betonas det särskilda kunnandet. I punkten ”Produktens särskilda egenskaper” framhålls vissa delar som har lagts till i produktbeskrivningen. I punkten ”Samband” förklaras slutligen samverkan mellan de naturliga och mänskliga faktorerna och produkten. Hänvisningen till den vita färgen på saltet som används vid insaltningen stryks då den inte finns i produktspecifikationen.

    Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

    5.6   Uppgifter om märkning

    Följande meningar läggs till:

    ”Märkningen kan även ange namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen, följt av termen petit (liten) för ostar i det mindre formatet enligt definitionen i punkt 2.

    Utöver de lagstadgade föreskrifter som gäller alla ostar och termen ovan, får inga andra benämningar eller beteckningar användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen i denna märkning, i reklam, fakturor eller handelsdokument, med undantag för särskilda varumärken.

    Det är obligatoriskt att anbringa Europeiska unionens symbol för skyddad ursprungsbeteckning.”

    Avsnittet om märkning har uppdaterats för att beakta utvecklingen av nationell och europeisk lagstiftning.

    I det sammanfattande dokumentet läggs följande meningar till:

    ”Märkningen kan även ange namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen, följt av termen petit (liten) för ostar i det format som definieras i punkt 2.

    Utöver de lagstadgade föreskrifter som gäller alla ostar och termen ovan, får inga andra benämningar eller beteckningar användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen i denna märkning, i reklam, fakturor eller handelsdokument, med undantag för särskilda varumärken.

    Det är obligatoriskt att anbringa Europeiska unionens symbol för skyddad ursprungsbeteckning.”

    5.7   Andra ändringar

    Adressen till den behöriga myndigheten i medlemsstaten uppdateras.

    Under rubriken ”Hänvisningar till kontrollorgan” uppdateras namnet på och kontaktuppgifterna för de offentliga organen. Under denna rubrik anges kontaktuppgifter till de behöriga tillsynsmyndigheterna på nationell nivå i Frankrike, nämligen Institut national de l’origine et de la qualité (INAO) och Direction générale de la concurrence, de la consommation et de la répression des fraudes (DGCCRF). En uppgift läggs dessutom till om att certifieringsorganets namn och kontaktuppgifter finns på INAO:s webbplats och i Europeiska kommissionens databas.

    Under rubriken ”Nationella krav” läggs en tabell till med de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras och metoden för att bedöma dem.

    SAMMANFATTANDE DOKUMENT

    ”POULIGNY-SAINT-PIERRE”

    EU-nr: PDO-FR-0128-AM03 – 24.12.2018

    SUB (X) SGB ( )

    1.   Namn på SUB

    ”Pouligny-Saint-Pierre”

    2.   Medlemsstat eller tredjeland

    Frankrike

    3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

    3.1   Produkttyp [se bilaga XI]

    Klass 1.3 Ost

    3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

    ”Pouligny-Saint-Pierre” är en ost som framställs uteslutande av obehandlad helfet getmjölk. Den är formad som en stympad pyramid med jämna kanter och kvadratisk bas. Den framställs av en ostmassa med mjölksyrakultur genom långsam koagulering och spontan avrinning. Osten har en mjuk ostmassa med en lätt sälta.

    Den har en mögelbeläggning på ytan. Skorpan är räfflad, marmorerat benvit, men kan även skifta i blått.

    Snittytan känns fast. Den är jämn, homogen och blank, vit, ibland med dragning åt benvit. Texturen är krämig och smältande.

    Smaken är balanserad, utan överdriven sälta eller syrlighet. Ostens arom domineras av en mjölkig, fermenterad karaktär med toner av get, svamp och hasselnöt.

    Osten tillverkas i två storlekar:

    ”Pouligny-Saint-Pierre”, som efter den kortaste tillåtna mognadslagringen väger minst 250 gram och som har en total torrsubstanshalt på minst 90 gram per ost.

    Liten (petit) ”Pouligny-Saint-Pierre”, som efter den kortaste tillåtna mognadslagringen väger minst 150 gram och som har en total torrsubstanshalt på mellan 55 och 85 gram per ost.

    Fetthalten ska vara minst 45 % av torrsubstansen.

    ”Pouligny-Saint-Pierre” tas ut från torkningsrummet tidigast den tionde dagen efter löpläggningen och får saluföras tidigast den elfte dagen efter löpläggningen.

    Den lilla varianten av ”Pouligny-Saint-Pierre” tas ut från torkningsrummet tidigast den nionde dagen efter löpläggningen och får saluföras tidigast den tionde dagen efter löpläggningen.

    Ostarna presenteras och saluförs styckevis till slutkonsumenten.

    3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

    För att garantera en nära koppling mellan trakten och produkten ska minst 75 % av getternas totala årliga foderranson, uttryckt i torrsubstans, produceras i det geografiska området. I det geografiska området finns nämligen inte tillräckliga jordbruksresurser för att tillgodose getbesättningarnas hela foderbehov.

    Den totala årliga foderransonen per mjölkget ska bestå av minst 660 kilo torrsubstans grovfoder, som kan utgöras av bete, slåtter, hö, torkat foder (endast lusern, och högst 132 kilo torrsubstans per år) eller rundbalat gräs, av vilket högst ett (1) kilo torrsubstans per dag och mjölkget får ges, under förutsättning att det innehåller minst 60 % torrsubstans och kommer från den första slåttern av foderarealerna. Tillåtna foder anges i en förteckning.

    Gräsensilage och majsensilage är förbjudet som foder till mjölkgetter.

    Kompletterande foder får utgöra högst 40 % av mjölkgetternas foder, dvs. inte mer än 440 kilo räknat som torrsubstans per år och get.

    Kompletterande foder som produceras inom det geografiska området ska utgöra minst 15 % av mjölkgetternas årliga foderranson, dvs. minst 165 kilo torrsubstans.

    Tillåtna kompletterande foder anges i en förteckning.

    I mjölkgetternas foder får det uteslutande förekomma växter, samprodukter och kompletterande foder från produkter som inte är genetiskt modifierade. Genmodifierade grödor får inte planteras på någon areal i ett jordbruksföretag som framställer mjölk som ska bearbetas till ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pouligny-Saint-Pierre”.

    3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

    Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av ostarna ska äga rum inom det geografiska område som avgränsas i punkt 4.

    3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

    3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

    Osten ska vara märkt med ursprungsbeteckningens namn ”Pouligny-Saint-Pierre” i feta bokstäver i en teckenstorlek som är minst två tredjedelar av märkningens största bokstäver. Märkningen kan även ange namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen, följt av termen petit (liten) för ostar i det format som definieras i punkt 2.

    Utöver de lagstadgade föreskrifter som gäller alla ostar och termen ovan, får inga andra benämningar eller beteckningar användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen i denna märkning, i reklam, fakturor eller handelsdokument, med undantag för särskilda varumärken.

    Det är obligatoriskt att anbringa Europeiska unionens symbol för skyddad ursprungsbeteckning.

    4.   Kort beskrivning av det geografiska området

    Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen ska ske inom det geografiska området, som består av följande kommuner i departementet Indre (36):

    Azay-le-Ferron, Le Blanc, Ciron, Concremiers, Douadic, Fontgombault, Ingrandes, Lynge, Lurais, Lureuil, Martizay, Mauvières, Mérigny, Néons-sur-Creuse, Pouligny-Saint-Pierre, Preuilly-la-Ville, Rosnay, Ruffec, Saint-Aigny, Saint-Hilaire-sur-Benaize, Sauzelles och Tournon-Saint-Martin.

    5.   Samband med det geografiska området

    ”Pouligny-Saint-Pierre” är en pyramidformad ost som tillverkas av obehandlad getmjölk. Den har en benvit räfflad skorpa som också kan skifta i blått. Den framställs genom långsam koagulering av ostmassa som ympats med en mjölksyrakultur från mjölk eller vassle från en tidigare ystning. Ostmassans smältande och krämiga textur och dess arom som domineras av fermenterade toner hänger samman med såväl reglerna för utfodring av getterna – vilka främjar foder som producerats i området – som de specifika yrkeskunskaperna hos ystarna och mogningsmästarna.

    Det geografiska området ligger i den västra delen av departementet Indre, kring byn Pouligny-Saint-Pierre, och ingår helt i den regionala naturparken Brenne. Det är en mycket särpräglad region, som består av lerkalkplatåer från juratiden. Den avgränsas i norr av Brennes fuktiga områden och i sydväst av floden Creuses dalgång, som har ett varmare och torrare mikroklimat än omgivande trakter.

    Klimatets och geologins särprägel har gynnat uppkomsten av en diversifierad flora bestående av körsbärslundar, hed- och ängsmark, doftande växter, taggbuskar, ek, esparsett och lusern.

    Brenneområdets sand- och kalkrika jordar hyser naturliga ängar där gräset gror sent, medan sandjordarna i Creuses dalgång, som torkar upp på somrarna, snarare gynnar odling av vall som baseras på gräsväxter och baljväxter.

    Dessa naturliga faktorer sammantagna utgör bakgrunden till varför invånarna under en viss tid började föda upp getter (fattigmans ko), som är robusta djur som inte kräver mycket.

    Jordbruken som producerade getmjölk var från början mycket små, och varje jordbrukare tillverkade några ostar för det egna hushållets konsumtion. Efterhand började mogningsmästarna samla in ostar för att torka dem och sälja dem vidare på marknader i Paris, Limoges, Châteauroux, Blois och Lyon.

    Med tiden strukturerades verksamheten – uppfödningarna växte och insamlingen av ostar som framställts av obehandlad mjölk med en mjölksyrakoagulerad ostmassa organiserades kring mogningsmästarna. ”Pouligny-Saint-Pierre” var den första getosten med kontrollerad ursprungsbeteckning som godkändes i Frankrike, 1972.

    Än i dag utnyttjar getuppfödarna områdets resurser på bästa sätt för att utfodra getterna trots traktens ganska dåliga agronomiska förutsättningar. De har etablerat ett system för utfodring som förenar mångfalden i de naturresurser som finns (foderproduktion, betesmark, slåtter, odling av spannmål och baljväxter). Denna mångfald i kombination med dagens uppfödningsmetoder gör det lättare att styra kvaliteten på den mjölk som används (fetthalt, proteinhalt, naturlig bakterieflora i mjölken).

    Osttillverkarna använder sig av specifika yrkeskunskaper inom osttillverkning med målet att framhäva kvaliteten i den mjölk som används, bland annat genom att bevara den lokala mikrobiologiska floran. Mogningsmästarna har yrkeskunskaper som gör att de behärskar bildandet av ytflora under noga fastställda förhållanden gällande temperatur, luftfuktighet och varaktighet.

    Alla dessa mänskliga faktorer har alltså bevarats in i våra dagar i det geografiska området.

    När det gäller de särskilda egenskaperna hos ”Pouligny-Saint-Pierre” är det en ost som framställs av obehandlad helfet getmjölk. Den är formad som en stympad pyramid med jämna kanter. Skorpan är räfflad, marmorerat benvit, men kan även skifta i blått. Smaken är balanserad, utan överdriven sälta eller syrlighet. Texturen är krämig och smältande. Ostens arom domineras av en mjölkig, fermenterad karaktär med toner av get, svamp och hasselnöt.

    Sambandet mellan produktens särskilda egenskaper och de naturliga och mänskliga faktorerna i det geografiska området grundas främst på klimatet och geologin. I denna del av Brenne finns jordbruksmark som torkar ut på sommaren, där det bästa sättet att utnyttja resurserna länge har varit – och fortfarande är – att producera det grovfoder som än i dag utgör basen i den varierande utfodringen av getterna vilkas mjölk ger ”Pouligny-Saint-Pierre” dess karaktär. Genom att på bästa sätt utnyttja de olika typer av mark som finns i det geografiska området har uppfödarna i Brenne kunnat producera en getmjölk av hög kvalitet som används för tillverkning av en ost som från början endast var avsedd att konsumeras i hushållet.

    Vidare är det svårigheterna med denna tillverkning som ursprungligen skedde på gården, som ligger bakom valet att använda obehandlad helfet mjölk och mjölksyrakultur för koagulering.

    Producenterna har också utvecklat en särskild form vars pyramidform ursprungligen ska ha varit inspirerad av kyrktornet i Pouligny-Saint-Pierre. Genom användandet av den spetsiga pyramidformen får osten sin originella form, som är en stor del av dess visuella identitet och spelar en viktig roll för utvecklingen av ostens textur. Formningen av den mjölksyrade ostmassan i den traditionella formen, i kombination med dagens produktionstekniker som stammar från gårdsproducenternas traditionella yrkeskunskaper och som i dag delas av alla producenter (ympning med mjölksyrakultur från mjölk eller vassle från en tidigare ystning, formläggning av ostmassan med en slev med begränsad volym, spontan och långsam avrinning, torrsaltning) gör att man får fram en strukturerad väl avrunnen ostmassa som ger osten dess karakteristiska smältande och krämiga konsistens. Denna konsistens och ostens balanserande smakegenskaper med dominerande mjölkiga, fermenterade aromer med toner av get, svamp och hasselnötter, utvecklas genom mogningsmästarnas omsorger under mognadslagringen som varar i minst tio dagar (nio dagar för petit”Pouligny-Saint-Pierre”), vilket främjar utvecklingen av en räfflad benvit eller blåskiftande skorpa.

    Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

    (artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

    https://extranet.inao.gouv.fr/fichier/CDC-PoulStPierre-050919.pdf


    (1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.


    Top