Yttrande från Europeiska regionkommittén ‒ Ett digitalt Europa för alla: att säkerställa smarta och inkluderande lösningar på fältet

(2020/C 39/18)

Föredragande

:

Anne KARJALAINEN (FI–PES), ledamot, stadsfullmäktige, Kervo

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledning

1.

På begäran av Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd utarbetar Europeiska regionkommittén (ReK) gedigna förslag om hur lokala och regionala samhällen kan utveckla och genomföra smarta och inkluderande digitala lösningar för alla medborgare, oavsett var i EU de bor.

2.

ReK noterar de förslag som kommitténs ordförande och förste vice ordförande lagt fram i strategidokumentet ”Ett digitalt Europa för alla” (1) med avsikten att de ska ingå i den kommande kommissionens strategiska agenda för utvecklingen av den digitala inre marknaden.

3.

Kommittén skulle vilja att förslagen bidrar till strategierna i kommissionens program för ett digitalt Europa, med vilka innehållet i arbetsprogrammen och i de särskilda finansieringsansökningarna för 2021–2022 kommer att fastställas. Vi vill bidra till investeringsprioriteringarna i programmet för ett digitalt Europa: högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, avancerade digitala färdigheter och stöd till bredast möjliga användning av digital teknik inom olika samhällssektorer.

Samhällsutmaningar som ska bemötas med hjälp av digitala lösningar

4.

Kommittén är bekymrad över att det i prioriteringarna i den kommande kommissionens politiska agenda, där det visserligen understryks att det finns ett behov av att främja avancerad teknik såsom artificiell intelligens och plattformsekonomi, inte läggs tillräckligt stor vikt vid en inkluderande digital inre marknad.

5.

För att den digitala inre marknaden ska bli en varaktig framgång måste den gynna alla medborgare i hela EU.

6.

ReK ställer sig bakom kommissionens förslag till ett robust program för ett digitalt Europa. Det måste dock utvidgas i hela EU via ett regionalt nätverk av digitala innovationscentrum som finansieras genom programmet, så att alla har en rimlig möjlighet att dra nytta av informationsutbytet, det ömsesidiga lärandet och utvecklingen av interregionala partnerskap.

7.

Tillgång till och aktivt deltagande i den digitala ekonomin är avgörande för en framgångsrik lokal och regional utveckling i framtiden.

8.

Begreppet ”digital sammanhållning” är en viktig ytterligare dimension av det traditionella begreppet ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som definieras i EU-fördraget. ReK föreslår därför en öppen debatt om digitaliseringens framtida roll för att främja ”sammanhållning” i EU. Målet är att bemöta samhälleliga utmaningar, såsom demografiska utmaningar, klimatförändringar och föränderliga arbetsmiljöer, samtidigt som det säkerställs att ingen person eller region hamnar på efterkälken och entreprenörskap främjas.

9.

Vi välkomnar den fenomenbaserade strategi som kommissionen använder för att utnyttja forskning och innovation i sökandet efter lösningar på globala utmaningar. Digital teknik är en viktig möjliggörande faktor i EU-medlemsstaternas insatser för att hantera de betydande samhällsutmaningar som lokala och regionala myndigheter i hela EU står inför på sådana områden som klimatförändringar, demografiska förändringar och förändringar på arbetsmarknaden.

10.

ReK framhåller särskilt den potential som finns i befintlig och framväxande teknik inom den offentliga sektorn när det gäller att minska administrativa bördor och avfall, kombinera effektivitetsvinster och tillhandahålla nya lösningar på samhällsutmaningar.

11.

Vi stöder en vision av Europa där digital teknik, innovation och artificiell intelligens kan ge Europas invånare konkurrenskraftiga arbetstillfällen, bättre hälsa och livskvalitet, bättre offentliga tjänster och tillgång till de internationella kunskapsflödena.

12.

Kommittén efterlyser ett kraftfullt europeiskt samarbete mellan alla förvaltningsnivåer i EU för att uppnå en bättre användning, en ytterligare förstärkning och en utvidgning av den medborgardrivna digitala omvandlingen i städer och samhällen.

13.

ReK noterar att det ur ett EU-politiskt perspektiv är viktigt att investera i skapandet av innovativa ekosystem och främja innovation inom central teknik såsom AI, sakernas internet och 5G på lokal och regional nivå i hela EU, och framhåller regionala strategier för smart specialisering inom ramen för relevanta EU-fonder som en viktig möjlighet.

14.

Det är viktigt att regionerna kan utvärdera de befintliga knutpunkternas ställning mot bakgrund av kriterierna och de framtida uppgifterna för de digitala innovationsknutpunkterna. För att små och medelstora företag och lokala myndigheter verkligen ska kunna dra nytta av knutpunkternas expertis bör knutpunkterna och deras nätverk fungera effektivt på grundval av expertis och tjänster på hög nivå. Knutpunkternas regionala och tematiska täckning och samarbetet med lokala skolor och universitet samt regionala ekosystem är viktigt för att uppnå målet.

15.

Kommittén betonar att nätverket av digitala innovationsknutpunkter bör främjas i hela EU, för att säkerställa att varje Nuts 2-region har en knutpunkt som inrättats med stöd av programmet för ett digitalt Europa.

16.

Europas styrka bör ligga i att kunna kartlägga de möjligheter som artificiell intelligens erbjuder och etiska frågor samt att göra dessa förenliga. Europas grundläggande gemensamma värden erbjuder goda möjligheter att förena demokrati och mänskliga rättigheter med artificiell intelligens. Artificiell intelligens kräver etiska riktlinjer och en rättslig ram.

17.

ReK betonar att de lokala och regionala myndigheterna bör delta i ett brett samarbete för att göra offentliga förvaltningar mer driftskompatibla och förbättra tillhandahållandet av offentliga tjänster. Utveckling av gränsöverskridande infrastrukturer, driftskompatibilitet och gemensamma standarder är en del av programmet för ett digitalt Europa som kan ge verkligt europeiskt mervärde. Sammankopplingen av stora europeiska, nationella och regionala infrastrukturer bör fortsätta. Kommittén efterlyser därför att programmet ISA2 (lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU) får fortsätta efter 2020.

Stärka de lokala och regionala myndigheterna

18.

ReK påminner om att städer och regioner – av alla storlekar och över hela Europa – måste ingå i den europeiska digitala omvandlingen. Regioner och kommuner måste fatta beslut avseende administrativa omvärderingar, teknisk infrastruktur, tjänster och datapolicy. Genom programmet för ett digitalt Europa bör anställda i den regionala och lokala förvaltningen få tillgång till sektorsspecifika utbildningsprogram för avancerade digitala färdigheter.

19.

Kommittén ställer sig bakom Eurocities kommande förklaring ”Collaborate, Empower, Sustain” om att gå ihop för att främja digital omvandling i Europas städer och samhällen, i syfte att stödja ett kraftfullt europeiskt samarbete mellan alla förvaltningsnivåer i EU för att uppnå en bättre användning, en ytterligare förstärkning och en utvidgning av den medborgardrivna digitala omvandlingen i städer och samhällen.

20.

ReK håller med Eurocities om att städer och samhällen är den ideala platsen för att testa digitala lösningar som garanterar ett samordnat deltagande av berörda parter och ett aktivt deltagande från medborgarnas sida.

21.

Kommittén uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att främja en dialog mellan alla nivåer i förvaltningen och näringslivet och bland arbetsgivare och fackföreningar om arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter i en alltmer digitaliserad arbetsmiljö, där EU-medlemsstaternas sysselsättningspolitik omprövas på ett sätt som är förenligt med de senaste teknikdrivna utmaningarna.

22.

Tillräckliga naturresurser och ett minskat koldioxidavtryck är viktiga faktorer för hållbar utveckling. Det är möjligt att påskynda en hållbar utveckling genom digitalisering och införande av smarta lösningar inom ramen för företagens verksamhet, i det dagliga livet samt inom offentliga tjänster, särskilt transporter och energieffektivitet.

23.

ReK uppmanar de regionala och lokala aktörerna att i största möjliga utsträckning använda sig av licenser för öppen källkod. Programvara och programvarukomponenter som den lokala förvaltningen beställt för sina egna behov bör i princip tillverkas under en programvarulicens som gör det möjligt för kunden att i enlighet med egna önskemål och behov redigera, utveckla och distribuera produkten eller låta detta göras av en tredje part. Detta främjar ett verkligt skapande av ekosystem och en öppen, kunskapsbaserad konkurrens. Dessutom betalas största delen av ersättningen i projekt med öppen källkod till regionala och lokala aktörer, inte till parter utanför EU. Återanvändbara lösningar ökar förtroendet och säkerställer öppenhet, och vinner därmed medborgarnas acceptans.

24.

Vad gäller interoperabla offentliga tjänster skulle digital information som hanteras av offentlig förvaltning kunna göras förenlig med öppna specifikationer/standarder och vara tillgänglig för åtkomst och vidareutnyttjande som öppna data, såvida inte särskilda restriktioner råder (t.ex. avseende skydd av personuppgifter, sekretess eller immateriella rättigheter) (2). Kommittén instämmer i att det finns ett behov av att ”säkerställa likvärdiga förutsättningar för öppen programvara och att man aktivt och rättvist tar användning av öppen programvara i beaktande, med hänsyn till den totala kostnaden för ägarskapet till lösningen” (3), samtidigt som den föredrar öppna specifikationer.

25.

ReK stöder det förslag som GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik lade fram vid det digitala forumet 2019 om att ta fram ett ”lokalt Desi-index” som kompletterar det befintliga index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) som varje år produceras på nationell nivå. Kommittén rekommenderar ett nära samarbete mellan GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, Europeiska regionkommittén, Espon-programmet (det europeiska observationsnätverket för territoriell utveckling och sammanhållning) och andra initiativ och institutioner för att utveckla konceptet för ett sådant index, som sedan bör tas fram årligen av GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik vid sidan av det nationella Desi-indexet.

26.

Ett lokalt Desi-index är ett viktigt verktyg för att bedöma de territoriella konsekvenserna och styrningen av EU:s framtida politik i syfte att främja en starkare digital delaktighet och kartlägga särskilda utmaningar i fråga om digital ojämlikhet. ReK betonar att ett lokalt Desi-index också skulle kunna användas för att städer och regioner i Europa ska kunna kartlägga gemensamma utmaningar och framgångsrika metoder och för att främja ömsesidigt lärande och samarbete mellan städer och regioner.

27.

På grundval av de positiva erfarenheterna av Wifi4EU-initiativet föreslår kommittén att det utarbetas liknande lättanvända initiativ med en begränsad administrativ börda för dem som omfattas av initiativen. Ett liknande kupongsystem skulle kunna införas för digitala revisioner på lokal nivå, där de deltagande lokala myndigheterna får en kupong för en inledande bedömning av tillgången till och kvaliteten på digitala tjänster i samhället och där resultaten sedan används för en väl underbyggd debatt i kommunfullmäktige och med lokalbefolkningen. Dessa revisionsrapporter bör också användas för att ge råd om sammankoppling med liknande initiativ vid andra lokala myndigheter i EU och vid behov om tillgång till ytterligare EU-stöd.

28.

Kommittén betonar att den digitala omvandlingen måste bygga på en hållbar, konkurrenskraftig och människodriven dataekonomi i EU, som måste bygga på uppgifternas kvalitet och respekt för individens rättigheter och personliga integritet. EU bör utarbeta ett globalt tillvägagångssätt och inrätta en ram för dataförvaltning – där data betraktas som en kollektiv nyttighet och en resurs för demokrati och lokal utveckling – samt vägledande dataprinciper för hantering av inkonsekvenser och fragmentering.

29.

ReK efterlyser ett stärkt skydd för personuppgifter som särskilt tar itu med frågan om tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen på områden av allmänt intresse, och betonar att det behövs en europeisk definition av begreppet data av allmänt intresse på territoriell nivå.

30.

ReK betonar att man måste ta itu med den avgörande frågan om data, både i sig och i samband med artificiell intelligens, och hur dessa hanteras av lokala och regionala myndigheter. Kommittén skulle i detta sammanhang kunna bidra genom att underlätta utbyte av bästa praxis och fördjupa reflektionen om de lokala och regionala myndigheternas hantering av personuppgifter och offentliga uppgifter. ReK betonar också den roll som öppna data har för territorierna när det gäller att sprida digitala innovationer, som en demokratisk motvikt och en källa till ett förnyat engagemang hos medborgarna. Samtidigt efterlyser kommittén en seriös reflektion om principerna för cirkulering av data mot bakgrund av utmaningarna med att skydda och behålla suveräniteten över data av allmänt intresse gentemot digitala jättar.

Fokus på medborgarna

31.

Kommittén uppmanar alla styresnivåer att verka för att öka medborgarnas deltagande och egenmakt i samband med digitaliseringen, så att de kan spela en roll i medskapandet av nya digitala lösningar som tillgodoser en mängd av medborgarnas olika behov, särskilt i samband med smartare städer och samhällsprojekt. I stället för teknikdriven produktutveckling bör man ägna uppmärksamhet åt att utveckla människocentrerad teknik och människocentrerade tjänster och produkter, bland annat användarorienterad design (user-centred design), gemensamt skapande (co-creation) och snabbt genomförande av pilotprojekt (rapid piloting).

32.

ReK betonar att digitalisering är en fråga om förtroende, utan vilket det inte är möjligt att utveckla offentliga e-tjänster eller tillhandahålla det nödvändiga skyddet för konsumenterna.

33.

ReK framhåller behovet av att utveckla lokala offentliga kapaciteter för att ta itu med digitala utmaningar och öka de lokala myndigheternas autonomi gentemot digitala jättar. Att inrätta lokala offentliga plattformar och civilsamhällesplattformar för att bland annat tillhandahålla digital utbildning är ett steg i rätt riktning.

34.

Vi noterar att den digitala tekniken har öppnat upp nya möjligheter för medborgarna att knyta kontakter och sprida information men att den också har fört med sig nya risker. Hit hör it-angrepp och it-bedrägerier, datastöld, hot mot de medborgerliga rättigheterna och mot offentliga åtgärder, särskilt på lokal nivå, och försök att destabilisera våra demokratier. Det är mycket viktigt att investera i it-säkerhet, eftersom förtroende och medvetenhet utgör grunden för ett digitalt Europa för alla.

35.

Kommittén betonar vikten av AI-kunskaper, så att medborgarna kan delta i samhällsdebatten om AI och kritiskt utvärdera alla påståenden som görs.

36.

Vi betonar vikten av konsumentskydd när det gäller digitala tjänster. Säkerställande av efterlevnad av och medvetenhet om befintliga regler kan förbättra människors tillgång till rättslig prövning och öka deras förtroende för e-handelssektorn. Exempelvis bör den planerade lagen om digitala tjänster bidra till att lindra situationen.

37.

ReK påminner om att 43 % av EU:s befolkning år 2017 saknade tillräckliga digitala färdigheter (4) och att endast en femtedel av företagen uppgav att de hade erbjudit sin personal IKT-utbildning (5). Lokala och regionala aktörer bör se till att digitala färdigheter utvecklas systematiskt på alla utbildningsnivåer, från förskola till studier som leder till en yrkesutbildning eller akademisk utbildning och som en central del av livslångt lärande, med hjälp av den europeiska ramen för digital kompetens (DigComp) och andra liknande kvalifikationsramar för digitala färdigheter. Kommittén betonar att digital utbildning också måste utveckla förmågan till kritiskt tänkande, så att användare av digital teknik kan bli mindre passiva i sin konsumtion av innehåll och få större möjlighet att hantera sociala användningar av digital teknik rationellt.

38.

ReK efterlyser ett utbyte av god praxis för utveckling av digitala färdigheter utanför det formella utbildningssystemet, särskilt för utsatta grupper, bland annat genom bättre användning av initiativ för digitala färdigheter, såsom den europeiska kodveckan, initiativet ”Safer Internet Day”, initiativet med den nationella koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen samt Europass-meritförteckningen.

39.

Den digitala omvandlingen håller på att förändra arbetsvanor, arbetsinnehåll och yrken, vilket oundvikligen leder till att vissa arbeten blir föråldrade. Den offentliga sektorn och näringslivet måste därför kunna förnya sig och skola om arbetskraften. Det behövs en rad olika åtgärder och mekanismer för att kontinuerligt förbättra människors kompetens i arbetslivet.

40.

Tillgängliga offentliga nättjänster och mobila applikationer måste vara sådana att alla typer av användare i alla situationer kan använda dem, oavsett om användaren har en nackdel eller en funktionsnedsättning. Direktivet om tillgänglighet måste genomföras utan dröjsmål.

41.

Kommittén erinrar om att digitalisering ökar tillgången till offentliga tjänster för personer som kan och vill använda internet. Samtidigt kan digitaliseringen utgöra ett problem för de personer som kanske behöver digitala tjänster mest, vilket ökar risken för digital ojämlikhet. Lokala myndigheter bör därför övervaka utvecklingen av den digitala ojämlikheten och sträva efter att finna sätt att förhindra digital utestängning.

42.

Ett jämställdhetsperspektiv måste integreras i alla digitala åtgärder. Kommittén välkomnar initiativ såsom Digital4Her-förklaringen, som främjar integreringen av kvinnor i tekniksektorer.

Infrastruktur

43.

ReK betonar rätten till konnektivitet för alla EU-medborgare, vilket gör det möjligt för dem att delta i det digitala samhället och ger tillgång till digitala tjänster. En inbäddad och allmänt utbredd digital infrastruktur kommer att göra det möjligt för alla, oavsett var de befinner sig, att dra nytta av den digitala tidsålderns fördelar. EU:s politik bör i framtiden inriktas på att minska kostnaderna för utbyggnad och användning av bredbandsnät i lokalsamhällen, oavsett deras storlek och befolkningstäthet.

44.

Kommittén betonar svårigheterna med att införa digital infrastruktur i de yttersta randområdena på grund av deras begränsningar och långa avstånd till den europeiska kontinenten. Den understryker därför behovet att säkerställa att dessa regioner har full rätt till konnektivitet i likhet med andra – inklusive avlägset belägna – regioner i Europa.

45.

Kommittén understryker att digitala tjänster och e-förvaltningstjänster kräver avbrottsfritt höghastighetsbredband, som också bör vara tillgängligt i områden där de nuvarande kommersiella villkoren inte stöder utbyggnaden av anslutningar. Fibernät bör helst byggas med fri tillgång som utgångspunkt, där nätägaren, till exempel ett regionalt kooperativ, gör det möjligt för alla intresserade operatörer att erbjuda sina tjänster till slutanvändare. De befintliga optiska fibernäten bör öppnas för konkurrens.

46.

ReK välkomnar investeringar från programmet för ett digitalt Europa i avancerad digital infrastruktur med hög kapacitet, såsom 5G-nät, som är nödvändiga för att möjliggöra spridningen av digitala tjänster och digital teknik i hela EU. I detta sammanhang spelar bredband en avgörande roll för utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga digitala tjänster, förutsatt att snabb 5G-standardisering kan garantera att telekommunikationsnäten är driftskompatibla.

47.

Kommittén understryker behovet av tillförlitliga anslutningar för höghastighetsdata i Europa, inte bara för att stödja digitala tjänster och dataekonomin, utan också för att fullt ut utnyttja den potential som finns i avancerad teknik på sådana områden som automatisering och smart jordbruk. När det gäller kommunikationsteknik för smarta och driftskompatibla system och tjänster bör principerna om teknikneutralitet stödjas.

Finansiering och synergier med annan EU-politik

48.

ReK förväntar sig att det inom det nya programmet för ett digitalt Europa ska öronmärkas tillräckliga medel för kompetens, högpresterande datorsystem, innovationsknutpunkter och främjande av införandet av AI-teknik.

49.

Kommittén föreslår att programmet för ett digitalt Europa genomförs genom omfattande regionala nätverk av digitala innovationsknutpunkter, som ska finansieras genom programmet och inbegripas i kraftfullt regionala digitala strategier som når alla delar av samhället (och finansieras genom ESI-fondernas program).

50.

Det är viktigt att programmet för ett digitalt Europa och andra EU-program med digitala åtgärder, såsom Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och ESF+, sätts ihop på ett så tydligt och kompletterande sätt som möjligt för att undvika dubbelarbete och uppnå synergieffekter.

---

(1)  COR-2019-03082-00-00-TCD-TRA.

(2)  New European Interoperability Framework – Promoting seamless services and data flows for European public administrations (https://ec.europa.eu/isa2/sites/isa/files/eif_brochure_final.pdf).

(3)  Som ovan.

(4)  Desi 2019.

(5)  Enterprises providing training to their personnel to develop their ICT skills, 2017.