(1)

Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister .

(1)

Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering blir beskattning vid källan av särskilt finansiellt och immateriellt kapital allt svårare att spåra och lättare att manipulera. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Den allmänna digitaliseringen av många sektorer av ekonomin i förening med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin innebär ett ifrågasättande av om unionens bolagsbeskattningsmodeller som utformats för traditionella företag är lämpliga, bland annat med avseende på i vilken utsträckning värderings- och beräkningskriterier skulle kunna uppfinnas på nytt för att återspegla tjugohundratalets kommersiella verksamhet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de alla upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad och ger upphov till snedvridningar mellan stora företag och små och medelstora företag . En ny standard för en bolagsskattebas för unionen bör därför ta itu med dessa typer av brister på marknaden samtidigt som målen för långsiktig rättslig klarhet och rättssäkerhet och principen om skatteneutralitet respekteras. Ökad konvergens mellan de nationella skattesystemen kommer att leda till en väsentlig minskning av kostnader och administrativa bördor för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen. Även om beskattning är en nationell behörighet föreskrivs tydligt i artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, ska utfärda direktiv om tillnärmning av sådana skattelagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion .

(2)

För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.

(2)

För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att se till att företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt fast driftställe, men däremot ett digitalt fast driftställe i den medlemsstaten, behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt fast driftställe. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. Konsolidering är ett väsentligt inslag i systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det är enda sättet att hantera de stora skattehinder som företag som tillhör samma grupp med gränsöverskridande verksamhet ställs inför i unionen. Genom konsolidering undviks formaliteter i samband med internprissättning och dubbelbeskattning inom en grupp.

(3)

Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (1), skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.

(3)

Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (2), skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar, särskilt för små och medelstora företag . Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas där vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. Förbättringar av den inre marknaden är en central faktor för att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle förbättra den ekonomiska tillväxten och leda till fler arbetstillfällen i unionen genom att minska den skadliga skattekonkurrensen mellan företag.

(4)

Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede , bör man enas om regler för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innan man , i ett andra skede , behandlar frågan om konsolidering .

(4)

Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det mycket viktigt att säkerställa att direktivet om en gemensam bolagsskattebas och direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas träder i kraft samtidigt. Eftersom denna nya ordning är ett viktigt steg i fullbordandet av den inre marknaden behövs det flexibilitet, så att den kan genomföras korrekt från början. Eftersom den inre marknaden omfattar samtliga medlemsstater bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen införas i samtliga medlemsstater. Om rådet inte lyckas anta ett gemensamt beslut om förslaget att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska utfärda nödvändig lagstiftning. Som en sista utväg bör ett fördjupat samarbete inledas av medlemsstaterna , som alltid bör vara öppet för icke deltagande medlemsstater i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är emellertid beklagligt att ingen tillräckligt noggrann bedömning har genomförts med avseende på vare sig förslaget om en gemensam bolagsskattebas eller förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller inverkan på medlemsstaternas intäkter från bolagsbeskattningen i varje land.

(5)

Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatorisk för grupper av företag med en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företagsgrupper med intäkter som understiger det storleksrelaterade gränsvärdet .

(5)

Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, till att böja med bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat utgångsgränsvärde på 750 miljoner EUR fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. Eftersom detta direktiv fastställer en ny standard för bolagsskattebasen för alla företag i unionen bör tröskeln sänkas till noll under period på högst sju år. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga i den första fasen som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier .

(5a)

En övergång till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, allt annat lika, kan leda till minskade eller ökade skatteintäkter för medlemsstaterna. För att kompensera för förluster bör det inrättas en tillfällig ersättningsmekanism, finansierad av det statsfinansiella överskottet från de medlemsstater där skatteintäkterna ökat på grund av den nya ordningen. Ersättningen bör justeras varje år med hänsyn till eventuella nationella eller regionala beslut som fattats före direktivets ikraftträdande. Kommissionen bör vara skyldig att föreslå ett avskaffande eller en ändring av systemet efter en period på sju år, samt att fastställa en övre ersättningsgräns.

(5b)

För att undvika den nuvarande uppdelning av skattebördan mellan små och medelstora företag och multinationella företag som nämns i Europaparlamentets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, bör en gemensam bolagsskattebas inte medföra konkurrensnackdelar för små och medelstora företag, så att lika villkor skapas. Huvudskattemyndigheten kan ge små och medelstora företag de verktyg som krävs för att hjälpa dem att uppfylla de administrativa och organisatoriska krav som en klausul om deltagande i den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen inbegriper.

(6)

Gruppens rätt till konsolidering bör fastställas i enlighet med två villkor, nämligen i) kontroll (mer än 50 % av rösterna) och ii) ägande (mer än 75 % av det egna kapitalet) eller rätt till vinsten (mer än 75 % av de vinstgivande rättigheterna). Ett sådant test skulle säkerställa en hög nivå av ekonomisk integration mellan gruppmedlemmarna. För att garantera systemets integritet bör de två gränsvärdena för kontroll och ägande eller rätt till vinst nås under hela beskattningsåret, annars bör det företag som undlåter att göra det omgående lämna företagsgruppen. För att förhindra manipulation av skatteresultaten genom att företag träder in i och ut ur gruppen inom en kort tidsperiod bör det också finnas ett tidskrav på minst nio på varandra följande månader för rätten att ingå gruppmedlemskap.

(6)

Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist inom unionen. Alltför ofta vidtar de multinationella företagen åtgärder för att överföra sina vinster till förmånliga skattesystem utan att betala någon skatt alls eller en mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe skulle göra det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det är likaså viktigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Om internprissättning ger upphov till en överföring av vinster till en lågskattejurisdiktion är ett system som fördelar vinsten genom en fördelningsnyckel att föredra. Unionen kan fastställa en internationell standard för modern och effektiv bolagsbeskattning genom att införa ett sådant system. Kommissionen bör utarbeta förslag till riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer, men i förlängningen bör fördelningsnyckeln vara standardfördelningsmetoden. Kommissionen bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för skatteavtal som i förlängningen skulle kunna ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.

(6a)

Digitala varor tenderar att vara mycket rörliga och immateriella. Studier har visat att den digitala sektorn i högsta grad är involverad i aggressiv skatteplanering, eftersom många affärsmodeller inte kräver fysisk infrastruktur för att utföra transaktioner med kunder och gå med vinst. Detta gör det möjligt för de största digitala företagen att betala nästan obefintlig skatt på sina inkomster. Medlemsstaternas statskassor går miste om flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av att man inte har kunnat beskatta digitala multinationella företag. För att ta itu med denna verkliga och brådskande sociala orättvisa bör nuvarande bolagsskatteregler utvidgas till att omfatta en ny koppling till ett digitalt fast driftställe som grundas på en betydande digital närvaro. Lika konkurrensvillkor behövs för liknande affärsmodeller för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår genom digitaliseringen, utan att hämma potentialen i den digitala sektorn. Härvid bör man särskilt ta hänsyn till arbetet inom OECD med att utarbeta ett internationellt sammanhållet regelverk.

(10)

Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta tre likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar och försäljning enligt destination. Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan omfatta alla materiella anläggningstillgångar, men inte immateriella och finansiella tillgångar på grund av deras flyttbara karaktär och risken för att reglerna i detta direktiv kringgås . Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.

(10)

Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta fyra likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar, försäljning enligt destination och insamling och användning av personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare (den sistnämnda nedan kallad ”uppgiftsfaktorn”) . Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan endast omfatta materiella anläggningstillgångar. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.

(10a)

Formeln för fördelningen av den konsoliderade skattebasen måste fullt ut spegla den ekonomiska verksamhet som har bedrivits i varje medlemsstat med fullständig hänsyn till potentiella, betydande skillnader mellan medlemsstaternas ekonomier. I de fall där formeln leder till en obalanserad fördelning som inte speglar den ekonomiska verksamheten skulle en tvistlösningsmekanism kunna åtgärda en sådan situation. Mot bakgrund av detta bör kommissionen utvärdera möjligheten att inrätta en tvistlösningsmekanism för att säkerställa en korrekt tvistlösning när olika medlemsstater är delaktiga.

(11)

På grund av den specifika karaktären hos vissa sektorer behöver dessa, såsom finans- och försäkringssektorn, olje- och gassektorn samt sjöfart och luftfart, en anpassad metod för beräkning av den konsoliderade skattebasen.

(14)

Detta direktiv bygger på rådets direktiv 2016/xx/EU om en gemensam bolagsskattebas (som fastställer ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning för beräkning av skattebasen) och är inriktat på en konsolidering av de skattepliktiga resultaten inom gruppen. Det vore därför nödvändigt att hantera samspelet mellan de båda rättsakterna och säkerställa övergången av vissa delar av skattebasen i gruppens nya ram. Sådana omständigheter bör särskilt omfatta regeln om räntebegränsningar, regeln om överflyttning av beskattning och lagstiftningen om utländska kontrollerade bolag samt hybrida missmatchningar.

(14)

Detta direktiv bygger på rådets direktiv 2016/xx/EU om en gemensam bolagsskattebas (som fastställer ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning för beräkning av skattebasen) och är inriktat på en konsolidering av de skattepliktiga resultaten inom gruppen. Det är därför nödvändigt att hantera samspelet mellan de båda rättsakterna och säkerställa övergången av vissa delar av skattebasen i gruppens nya ram. Sådana omständigheter bör särskilt omfatta regeln om räntebegränsningar, regeln om överflyttning av beskattning och lagstiftningen om utländska kontrollerade bolag samt hybrida missmatchningar. Medlemsstaterna bör inte hindras från att införa ytterligare åtgärder mot skatteflykt för att minska de negativa effekterna av att vinster flyttas till lågskattetredjeländer.

(16)

I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till ändringar av lagstiftning i medlemsstaterna om bolagsformer och bolagsskatter och ändring av bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, och iii) komplettera regeln om begränsning av ränteavdragen med regler mot uppsplittring för att bättre kunna hantera de risker för skatteflykt som kan uppstå i en grupp. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(16)

I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till ändringar av lagstiftning i medlemsstaterna om bolagsformer och bolagsskatter och ändring av bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, och iii) komplettera regeln om begränsning av ränteavdragen med regler mot uppsplittring för att bättre kunna hantera de risker för skatteflykt som kan uppstå i en grupp och (iv) utfärda riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer . Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att kommissionen bör ta hänsyn tas till Europaparlamentets årliga resolution . När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(17)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen få befogenheter när det gäller i) det årliga antagandet av förteckningen över bolagsformer i tredjeländer som är likvärdiga med de bolagsformer som förtecknas i bilaga I, ii) föreskriva närmare regler för beräkning av faktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning, fördelningen av anställda och lönekostnader, tillgångar och försäljning till respektive faktor samt värderingen av tillgångar, iii) anta en akt som fastställer ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp, och (iv) att fastställa regler om elektronisk inlämning av den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den enskilde skattskyldiges skattedeklaration och de styrkande handlingar som krävs. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3).

(17)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen få befogenheter när det gäller i) det årliga antagandet av förteckningen över bolagsformer i tredjeländer som är likvärdiga med de bolagsformer som förtecknas i bilaga I, ii) föreskriva närmare regler för beräkning av faktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning och uppgiftsfaktorn , fördelningen av anställda och lönekostnader, fördelningen av insamlade personuppgifter och utnyttjade personuppgifter , tillgångar och försäljning till respektive faktor samt värderingen av tillgångar, iii) anta en akt som fastställer ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp, och iv) att fastställa regler om elektronisk inlämning av den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den enskilde skattskyldiges skattedeklaration och de styrkande handlingar som krävs. De enhetliga modellerna för skattedeklarationen bör utformas av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4).

(18)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkar på den inre och motverkar den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.

(18)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag, särskilt små och medelstora företag , att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkar på den inre och motverkar den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.

(20)

Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

(20)

Eftersom detta direktiv innehåller en viktig förändring av reglerna för bolagsskatt bör kommissionen anmodas att göra en noggrann bedömning av tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Denna genomföranderapport bör minst inbegripa följande: effekterna av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv för medlemsstaternas inkomster, för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, effekterna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, effekterna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv och antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden. Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av detta direktiv tio år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

(20a)

För att åstadkomma fullständig och konsekvent konsolidering och förhindra att det uppstår nya möjligheter till arbitrage på grund av inkonsekvenser i redovisningsförfarandet medlemsstaterna emellan måste tydliga, enhetliga och objektiva kriterier antas för beräkning av den konsoliderade skattebasen. För detta ändamål bör kommissionen föreslå nödvändiga anpassningar av de relevanta bestämmelserna i detta direktiv beträffande definitionen och beräkningen av den konsoliderade skattebasen.

(20b)

Kommissionen bör beakta ytterligare studier som analyserar de potentiella konsekvenserna av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för bolagsskatteintäkterna i de enskilda medlemsstaterna och potentiella konkurrensnackdelar för unionen i förhållande till tredjeländer.

(c)

Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.

(c)

Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. Detta tröskelvärde ska sänkas till noll under en period på högst sju år.

(23)

konsoliderad skattebas: summan av alla gruppmedlemmars skattebaser beräknade i enlighet med direktiv 2016/xx/EU.

(23)

konsoliderad skattebas: gruppmedlemmarnas konsoliderade beskattningsbara nettointäkt enligt beräkning utifrån en enhetlig redovisningsgrund som gäller alla gruppmedlemmar i enlighet med direktiv 2016/xx/EU.

(28a)

uppgiftsfaktor: insamling och utnyttjande av personuppgifter för kommersiella ändamål från onlineplattformar och tjänsteanvändare i en eller flera medlemsstater.

(a)

Rätt att utöva mer än 50 % av rösträtterna , eller

(a)

Rätt att utöva de rösträtter som överstiger 50 %, eller