—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan,

—

med beaktande av uttalandet av den 9 februari 2018 från vice talmannen, ansvarig för Sacharovnätverket, och ordföranden för underutskottet för mänskliga rättigheter om Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman,

—

med beaktande av det lokala uttalandet av den 11 januari 2018 från beskickningscheferna vid EU:s ambassader om den senaste tidens protester i Khartoum,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2400 (2018), som antogs vid dess 8177:e sammanträde den 8 februari 2018,

—

med beaktande av uttalandet av den 31 januari 2018 från ordföranden för FN:s säkerhetsråd i samband med säkerhetsrådets behandling av punkten om ”generalsekreterarens rapporter om Sudan och Sydsudan”,

—

med beaktande av uttalandet av FN:s lokala och humanitära samordnare i Sudan om bortförandet av en biståndsarbetare i Darfur, som utfärdades i Khartoum den 9 oktober 2017,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

—

med beaktande av artikel 5 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som båda slår fast att ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

—

med beaktande av uttalandet av den 27 juni 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den sudanesiska regeringens tillkännagivande av ett ensidigt, fyra månader långt upphörande av fientligheter,

—

med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Situationen i Sudan fortsätter att utgöra ett hot mot den internationella freden och mot säkerheten i regionen. De sudanesiska myndigheterna har slagit till hårt mot fredliga demonstranter, civilsamhället och människorättsförsvarare.

B.

I samband med de sporadiska protester mot prishöjningarna på livsmedel och läkemedel som inleddes på olika håll i Sudan den 7 januari 2018 har minst 140 medlemmar av oppositionspartier, människorättsförsvarare, studenter och kvinnorättsaktivister gripits och häktats av den sudanesiska underrättelse- och säkerhetstjänsten (NISS). Protesterna har bemötts med övervåld av de sudanesiska styrkorna – varvid en demonstrant avlidit och flera andra sårats – utöver ett landsomfattande tillslag mot journalister och aktivister. Sammandrabbningarna i januari och februari 2018 är de senaste exemplen på kontinuerliga övergrepp i landet.

C.

Bland de gripna återfinns politiska motståndare, och tre ledare för Sudans kongressparti greps och häktades på godtycklig väg. Andra motståndare som greps var bland annat Mohamed Mukhtar al-Khatib, politisk sekreterare för Sudans kommunistparti, Mohamed Abdalla Aldoma, vice ordförande för Nationella ummapartiet, Mohamed Farouk Salman, framträdande medlem av Sudans nationella allians samt Mohieldeen Eljalad och Sidgi Kaballo, två medlemmar av centralkommitténs för Sudans kommunistparti.

D.

Salih Mahmoud Osman, som är vice ordförande för Darfurs advokatsamfund, medlem av föreningen för demokratiska jurister, en människorättsadvokat som har verkat för införande av rättsstatens principer och förespråkat rättsliga reformer genom Sudans nationalförsamling samt mottagare av Sacharovpriset 2007, greps av de sudanesiska NISS-styrkorna på sin advokatbyrå den 1 februari 2018. Han förflyttades nyligen till fängelset i Dabak, 20 km norr om Khartoum, och myndigheterna har vägrat att lämna någon information om hans hälsotillstånd och inte tillåtit besök av hans advokat och familj.

E.

Efter gripandet av Salih Mahmoud Osman ingav chefen för EU:s Sudandelegation en démarche till Sudans utrikesministerium, och EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, riktade en vädjan till det 37:e sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 27 februari 2018.

F.

Flera kvinnliga aktivister har också blivit föremål för dessa massgripanden. Försvarare av kvinnors rättigheter utsätts för sexuellt våld, rättsliga åtgärder och våldsamma straff av regeringens säkerhetsstyrkor. Kvinnoorganisationer hålls under sträng uppsikt och kämpar mot lagar som i allmänhet är diskriminerande mot kvinnor.

G.

I mitten av februari 2018 tillkännagav Sudans regering frigivandet av 80 häktade personer, däribland Rawa Jaafar Bakhit, Nahid Jabrallah, Amel Habani, Hanan Hassan Khalifa och Mohamed Abdalla Aldoma, sedan misshandel förekommit i häktet. Ett frigivande av andra häktade förutsatte enligt chefen för NISS en utfästelse från deras sida att sluta organisera protester. Sådana uttalanden är i strid med Sudans internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Flera framstående människorättsförsvarare och aktiva politiska motståndare sitter dock kvar i fängelse, däribland Osman Salih och Amjeed Fareed, en människorättsförsvarare som suttit häktad i Khartoum sedan den 18 januari 2018. De häktade har inte åtalats för något brott och har inte ställts inför någon domstol.

H.

Människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer, däribland advokater och advokatsamfund, spelar en central roll i säkerställandet av demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer, stabilitet och hållbar utveckling.

I.

Civilsamhällesorganisationernas och de politiska oppositionspartiernas verksamhet är kraftigt kringskuren, och NISS hindrar dem från att genomföra åtskilliga evenemang. Internationella icke-statliga organisationer utvisas regelbundet ur landet och utsätts för påtryckningar och trakasserier från regeringens sida.

J.

Lagen om nationell säkerhet från 2010 och ändringen från den 5 januari 2015 av artikel 151 i konstitutionen har gett vittgående gripande- och häktningsbefogenheter åt NISS, som till och med kan hålla misstänkta häktade i upp till 4,5 månader utan möjlighet till domstolsprövning. Det förekommer anklagelser om att dessa befogenheter utnyttjas för att godtyckligt gripa och häkta personer som i många fall utsätts för tortyr och annan misshandel. Enligt samma lag kan NISS-anställda inte åtalas för gärningar som de begått i tjänsteutövningen, vilket har skapat ett klimat av allmän straffrihet.

K.

I maj 2016 avvisade Sudan FN:s rekommendationer om att slopa straffrihetsbestämmelserna i 2010 års lag om nationell säkerhet och att garantera oberoende utredningar för att åtal för folkrättsbrott och människorättskränkningar ska kunna väckas mot medlemmar av NISS, de väpnade styrkorna och polisen.

L.

Flera av de frihetsberövade människorättsförsvararna har utsatts för tortyr och misshandel. De fångar som hålls av NISS löper särskilt stor risk att misshandlas.

M.

Det ihållande våld som utövas av regeringsstyrkor, regeringsvänliga milisgrupper och väpnade regeringsfientliga grupper utgör bakgrunden till kontinuerliga trakasserier, godtyckliga gripanden, frihetsberövanden med placering i isoleringscell och påstådd tortyr av människorättsförsvarare från sudanesiska militär- och säkerhetsstyrkors sida.

N.

Europeiska utrikestjänsten har meddelat att lättnader i USA:s sanktioner är ett viktigt steg i de övergripande insatserna för att återintegrera Sudan i världssamfundet och att EU står redo att ledsaga Sudan i denna process. I samband med att parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter för allra första gången besökte Sudan i december 2017 uttryckte den sudanesiska regeringen sin beredvillighet att återknyta banden till världssamfundet. Salih Mahmoud Osman har vid flera tillfällen besökt EU-institutioner, däribland Europaparlamentet, för att uttrycka starka invändningar mot EU:s förnyade kontakter med Sudan.

O.

De sudanesiska myndigheterna hindrade Mohamed Aldoma från att resa och beslagtog hans pass medan han var på väg till Kairo för läkarbehandling den 8 mars 2018 efter att ha misshandlats i häkte.

P.

Sudan ligger på plats 174 av 180 i det internationella pressfrihetsindexet. Press- och mediefriheten är fortsatt kraftigt kringskuren av myndigheterna och genom press- och publikationslagen, som innehåller restriktioner såsom censur, beslagtagande och konfiskering av tidningar, stängning av medieföretag och nedsläckning av internet. Tidningar censureras och konfiskeras regelbundet efter att de har tryckts, vilket innebär att ekonomiska sanktioner läggs till de politiska.

Q.

Religionsfriheten är alltjämt begränsad, och lagen kriminaliserar apostasi, hädelse och konvertering från islam till andra religioner. Den 21 februari 2018 anklagades journalisten Shamael al-Nur från dagstidningen Al-Tayyar för apostasi efter att ha skrivit en ledarartikel om de minskade nationella utgifterna på vårdområdet. Anklagelsen är förenad med dödsstraff i Sudan.

R.

Internationella brottmålsdomstolen utfärdade arresteringsordrar mot den sudanesiske presidenten Omar Hassan Ahmad al-Bashir den 4 mars 2009 och den 12 juli 2010.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.