—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Nigeria den 22 juni 1983,

—

med beaktande av Förbundsrepubliken Nigerias statsförfattning, i synnerhet bestämmelserna om skydd för religionsfriheten i kapitel IV – Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2014 om bortföranden i Nigeria och den 9 februari 2015 om valen i Nigeria,

—

med beaktande av president Muhammadu Buharis tal inför Europaparlamentet den 3 februari 2016,

—

med beaktande av beslutet att föra upp Boko Haram på EU:s förteckning över terroristorganisationer genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 583/2014 av den 28 maj 2014 om ändring för tvåhundrafjortonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter, som trädde i kraft den 29 maj 2014,

—

med beaktande av uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, av den 7 maj 2017 om frigivningen av flickor som kidnappats av Boko Haram i Nigeria,

—

med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och tro,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som ratificerades av Nigeria den 29 oktober 1993,

—

med beaktande av FN-konventionen om barnets rättigheter från 1989, som ratificerades av Nigeria i april 1991,

—

med beaktande av den andra översynen av Cotonouavtalet, som Nigeria ratificerade den 27 september 2010,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

—

med beaktande av att Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet år 2005 gick till människorättsförsvararen Hauwa Ibrahim,

—

med beaktande av resultatet av presidentvalet i Nigeria i mars 2015,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Enligt uppskattningar från FN kommer Nigeria, som är Afrikas folkrikaste och kulturellt mest mångskiftande nation (med en befolkning som ökat från 33 miljoner 1950 till omkring 190 miljoner i dag) att bli världens tredje folkrikaste land senast 2050, strax efter Kina och Indien.

B.

Nigeria har Afrikas största kristna befolkning.

C.

Nigerias befolkning är nästan lika fördelad mellan muslimer och kristna.

D.

I norra Nigeria bor uppskattningsvis 30 miljoner kristna, som är den största religiösa minoriteten i den huvudsakligen muslimska regionen.

E.

FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) rapporterade i november 2017 att 8,5 miljoner människor i norra Nigeria behövde livräddande bistånd och att 6,9 miljoner människor valts ut som målgrupp för humanitärt bistånd under 2017.

F.

Regionen Middle Belt har i åratal lidit av ekonomisk och politisk spänning mellan etniska och religiösa folkgrupper. Den senaste tidens våld har underblåsts av att nomadiserande boskapsskötare och jordbrukare tävlar om makten och tillträdet till mark.

G.

Freden och stabiliteten i norra Nigeria har hotats av de fortsatta angreppen, morden och kidnappningarna som sedan 2009 förövats av den islamistiska gruppen Boko Haram.

H.

Alltsedan Boko Haram inledde sina angrepp har över 20 000 människor dödats och fler än två miljoner fördrivits från sina hem, bland annat till grannländerna.

I.

I april 2014 kidnappade Boko Haram 276 flickor från deras skola i Chibok i norra Nigeria. Vissa av dem har sedermera kunnat återförenas med sina familjer, men ett stort antal kvarhålls fortfarande på okänd ort.

J.

Kvinnor och flickor har gjorts till slavar, våldtagits, radikaliserats och tvingats in i ”äktenskap” av Boko Haram. Många som överlevt dessa ohyggliga upplevelser väntar nu barn med dem som de blivit våldtagna av.

K.

Säkerhetsstyrkorna har också anklagats för att ha skingrat fredliga protester och möten, ibland med hjälp av våld och överdriven insats av maktmedel.

L.

Under de senaste åren har flera präster och nunnor kidnappats, bland annat sex medlemmar av orden Sisters of the Eucharistic Heart of Jesus Convent, vilka bortfördes i Iguoriakhi den 13 november 2017 och nyligen släpptes fria.

M.

I Omoku dödades mer än 14 personer och många andra skadades när de återvände från en gudstjänst tidigt på nyårsaftonen. Antalet dödsoffer bland kristna och muslimer har ökat på sistone, något som understryker det oroväckande i situationen för bägge religionerna i landet.

N.

Konflikterna mellan nomadiserande boskapsskötare och jordbrukare i Nigeria har under det gångna årtiondet blivit allt fler, fått ökad spridning och intensifierats, och utgör i dag ett hot mot nationens fortbestånd. Tusentals människor har dödats, samhällen förstörts och oerhört många jordbrukare och nomadiserande boskapsskötare har förlorat liv och egendom i samband med den upptrappning av dödanden och förstörelse som nu inte bara ödelägger människors försörjning utan också drabbar den nationella sammanhållningen.

O.

Den nomadiserande boskapsskötseln hotas på lång sikt av den stora befolkningstillväxten, liksom av jordbrukets utbredning samt förlusten av betesmarker och boskapsvägar. Samtidigt kan den nomadiserande boskapsskötseln inte upphöra eller förbjudas, eftersom det finns vägande kulturella, politiska och ekonomiska skäl för att den ska finnas.

P.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sagt att det finns skälig orsak att, utgående från artikel 7 i Romstadgan, anta att Boko Haram i Nigeria begått brott mot mänskligheten, också i form av mord och förföljelse.

Q.

Nigeria har en invecklad rättsordning, där common law, sedvanerätt och religiös rätt förenas, tillsammans med flera olika styresnivåer, och detta skapar en utmanande miljö för tillsynen över att mänskliga rättigheter faktiskt efterlevs.

R.

Ansvarsutkrävande, rättvisa och rättsstatsprincipen samt kampen mot straffrihet är grundläggande faktorer för insatser för fred och konfliktlösning, försoning och återuppbyggnad.

S.

Dödsstraffet är lagligt i Nigeria. Under 2016 dömdes 527 till döden i Nigeria, vilket var tre gånger fler än under 2015. Sedan 2006 har det funnits ett de facto-moratorium för dödsstraffet, fastän detta moratorium bröts under 2013 och 2016.

T.

Nigerias oberoende nationella valkommission har tillkännagett att presidentval och val till nationalförsamlingen kommer att hållas den 16 februari 2019.

U.

I organisationen Transparency Internationals årliga korruptionsuppfattningsindex kom Nigeria på 136:e plats bland 175 länder under 2016.

V.

Enligt artikel 8 i Cotonouavtalet för EU en regelbunden politisk dialog med Nigeria om mänskliga rättigheter och demokratiska principer, däribland frågan om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religiös övertygelse eller ras.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.