24.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 399/178

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (nedan: ”den gemensamma ståndpunkten”) (1),

—

med beaktande av den översyn av den gemensamma ståndpunkten som gjorts av rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen (COARM),

—

med beaktande av rådets sextonde årliga rapport enligt artikel 8.2 i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (2),

—

med beaktande av rådets beslut 2012/711/Gusp av den 19 november 2012 om stöd till EU:s åtgärder för att i tredjeländer främja kontrollen av vapenexport och principerna och kriterierna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp,

—

med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs den 9 december 2003,

—

med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

—

med beaktande av det vapenhandelsfördrag som FN:s generalförsamling antog den 2 april 2013 (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om ratificeringen av vapenhandelsfördraget (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2015 om konsekvenserna av utvecklingen på de europeiska försvarsmarknaderna för säkerhets- och försvarsförmågan i Europa (5), särskilt punkterna 4, 10, 18, 19, 20 och 21,

—

med beaktande av rådets beslut 2013/768/Gusp av den 16 december 2013 om EU:s verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande, inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (6),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (7), ändrad genom förordning (EU) nr 599/2014, och av förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i dess bilaga I,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 april 2014 till rådet och Europaparlamentet Översyn av systemet för exportkontroll: att trygga säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld (COM(2014)0244),

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 12 juni 2014 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om översynen av systemet för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 21 november 2014 om översynen av politiken för exportkontroll,

—

med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om mänskliga rättigheter och teknik: effekterna för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer av system för intrång och övervakning (8),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (9),

—

med beaktande av EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa, som antogs av Europeiska rådet den 15–16 december 2005, och av rådets gemensamma åtgärd 2002/589/Gusp av den 12 juli 2002 om Europeiska unionens bidrag för att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning av handeldvapen och lätta vapen och om upphävande av gemensam åtgärd 1999/34/Gusp,

—

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2003/468/GUSP av den 23 juni 2003 om kontroll av vapenförmedling (10),

—

med beaktande av den uppdatering av Europeiska unionens gemensamma militära förteckning som antogs av rådet den 9 februari 2015,

—

med beaktande av användarguiden för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel,

—

med beaktande av Wassenaar-arrangemanget av den 12 maj 1996 om kontroll av export av konventionella vapen, produkter och tekniker med dubbla användningsområden jämte de förteckningar över dessa produkter, tekniker och tillhörande ammunition, som uppdaterades 2015 (11),

—

med beaktande av besluten från det nittonde plenarsammanträdet inom Wassenaar-arrangemanget om kontroll av export av konventionella vapen och varor och tekniker med dubbla användningsområden, som hölls i Wien den 3–4 december 2013,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185),

—

med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling, som antogs den 24 februari 2006,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2011 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring (COM(2011)0637),

—

med beaktande av målen för hållbar utveckling, särskilt mål 16, delmål 16.4, där staterna uppmanas att avsevärt minska flödena av olagliga vapen,

—

med beaktande av rådets beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina,

—

med beaktande av artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av FN:s vapenhandelsfördrag, som trädde i kraft den 24 december 2014,

—

med beaktande av resolution 24/35 av den 8 oktober 2013 från FN:s människorättsråd om konsekvenserna av vapenöverföringar för mänskliga rättigheter i väpnade konflikter (12),

—

med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0338/2015), och av följande skäl:

A.

Säkerhetssituationen i världen omkring EU har ändrats dramatiskt, särskilt i unionens södra och östra grannskap.

B.

I artikel 51 i FN-stadgan hänvisas det till en naturlig rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar.

C.

För att kunna uppnå internationell stabilitet är det viktigt att på grundval av en bedömning från fall till fall ta fram avskräckande åtgärder, i fullständig överensstämmelse med artikel 51 i FN-stadgan och kriterium fyra i den gemensamma ståndpunkten om bevarandet av regional fred, säkerhet och stabilitet.

D.

Den okontrollerade spridningen av vapen är en allvarlig risk för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling. Någonstans i världen dör en person varje minut på grund av väpnat våld och femton nya vapen tillverkas.

E.

Reglering av den internationella vapenhandeln är per definition en världsomspännande ambition. EU måste säkerställa att unionen inom ramen för sin utrikespolitik genomgående handlar samstämmigt i förbindelserna med omvärlden, i syfte att främja demokrati och rättstatsprincipen, förebygga konflikter, utrota fattigdomen, främja en interkulturell dialog och bevara den internationella stabiliteten och säkerheten. Under perioden 2010–2014 var EU:s medlemsstater ansvariga för 25,4 procent av de faktiska leveranserna (13) av de viktigaste konventionella vapnen i världen.

F.

Enligt Lissabonfördraget är utrotandet av fattigdomen det främsta målet för EU:s utvecklingspolitik, och det är även ett prioriterat mål för EU:s utrikespolitik i försöken att bygga en mer stabil och välmående värld. Att exportera vapen till länder i konflikt ökar inte endast sannolikheten för upptrappat våld utan har även negativ inverkan på dessa länders utvecklingsförmåga, vilket klargjorts i rapporter från humanitära organisationer som har gjort beräkningar av konsekvenserna (14).

G.

EU:s medlemsstater exporterade vapen till ett sammanlagt värde av 36,7 miljarder EUR 2013 varav 26 miljarder EUR till tredjeländer. Som jämförelse kan sägas att den totala budgeten för det europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020 uppgår till 15,4 miljarder EUR. Medlemsstaterna stod för 30 procent av den sammanlagda vapenexporten, och dessa handelsflöden kan knappast sägas vara av direkt säkerhetsintresse för EU.

H.

Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp är en rättsligt bindande ram där det fastställs åtta kriterier för export av konventionella vapen. Dessa kriterier ska tillämpas av EU-medlemsstaterna i samband med sina licensbeslut. Vederbörlig hänsyn bör i synnerhet tas till denna gemensamma ståndpunkt inom ramen för utvecklingen av en europeisk försvarsmarknad samt en europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas.

I.

Tredjeländerna Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Kanada, Montenegro och Norge har officiellt anslutit sig till kriterierna och principerna i den gemensamma ståndpunkten.

1.

Europaparlamentet är djupt oroat över att de våldsamma konflikterna sprider sig, särskilt i Ukraina, Syrien, Irak, Libyen och Jemen, liksom över alla internationella konflikter som i en allt mer globaliserad värld innebär ett hot mot den internationella stabiliteten och säkerheten och som har lett till ett grannskap som är mindre stabilt och mindre säkert än tidigare för unionen. Parlamentet konstaterar att vapenöverföringar till stater i konflikt kan ha bidragit till dessa konflikter.

2.

Europaparlamentet finner det beklagligt att utvecklingen under de två senaste åren har visat att vapnen ibland hamnar i händerna på terrorister eller förtryckarregimer, i länder där barn kan komma att rekryteras eller utnyttjas för fientligheter, eller hos regimer som har tvivelaktiga relationer med den internationella terrorismen eller som för en aggressiv inrikes- och utrikespolitik, och anser därför att det är nödvändigt att anta effektiva system för vapenexportkontroll. Parlamentet fördömer användningen av vapen för att underblåsa bristande säkerhet och väpnade konflikter både internt och externt, eller för att stödja internt förtryck, regionala konflikter eller allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet finner det även beklagligt att den olagliga handeln med vapen fortsatt är en omfattande och lukrativ verksamhet.

3.

Europaparlamentet beklagar djupt att omkring en halv miljon (15) människor varje år mister livet till följd av väpnat våld, både i samband med väpnade konflikter och brottslighet.

4.

Europaparlamentet hävdar på nytt att iakttagandet av den gemensamma ståndpunkten är av grundläggande betydelse för förverkligandet av EU:s principer och värderingar, särskilt inom områdena för internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, och fullgörandet av EU:s åtaganden avseende säkerheten såväl i unionen som regionalt och globalt.

5.

Europaparlamentet konstaterar att EU-medlemsstaterna är viktiga internationella vapenexportörer vilkas globala export enligt den sextonde årsrapporten uppgick till 36,711 miljarder EUR 2013. Den inbegrep en export på 10,735 miljarder EUR mellan medlemsstaterna och en export på 25,976 miljarder EUR till tredjeländer. Parlamentet påpekar på nytt att det i artikel 10 i den gemensamma ståndpunkten framhålls att medlemsstaternas ekonomiska, kommersiella och industriella intressen inte ska påverka tillämpningen av de åtta kriterier som reglerar vapenexporten.

6.

Europaparlamentet beklagar emellertid att artikel 10 i många fall förbises, framför allt eftersom europeiska försvarsföretag i allt större utsträckning kompenserar sin minskade omsättning i Europa med export till länder utanför EU. Parlamentet är allvarligt oroat över de konsekvenser för EU:s säkerhet och försvar som uppstår av att känslig kunskap och teknik överförs till tredjeländer och som ökar risken för beroende av tredjeländer med avvikande strategiska intressen såsom Ryssland.

7.

Europaparlamentet påminner om att försvarsindustrin bör vara ett instrument för genomförande av medlemsstaternas försvar och säkerhet som tryggar ett system för försörjningstrygghet i EU samtidigt som det också bidrar till genomförandet av en förstärkt gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), med beaktande av att detta har stor betydelse i arbetet för att garantera stabiliteten och säkerheten runtom i världen. Parlamentet erkänner att vapenexporten har bidragit till att stärka och vidareutveckla det europeiska försvarets industriella och teknologiska bas, vilket varit viktigt för många olika innovationer och tekniker som tagits fram.

8.

Europaparlamentet erkänner legitimiteten i export som till fullo uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 4 led c i den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp och som genomförs som ett svar på en begäran som inkommit till EU i enlighet med rätten till självförsvar. Parlamentet ställer sig bakom tillhandahållandet av försvarsvapen i fall av berättigat självförsvar och noterar vissa medlemsstaters beslut att tillhandahålla peshmerga-förband i irakiska Kurdistan samt Ukraina försvarsvapen. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna inte har någon inbördes samordning i detta avseende.

9.

Europaparlamentet påpekar att avslag på ansökningar om respektive upphävande av exportlicenser till följd av embargon eller konflikter visserligen är ett positivt tecken, men de antyder att EU:s exportpolitik bara har en reaktiv karaktär. Parlamentet anser att det enligt den gemensamma ståndpunkten krävs en mer genomgående bedömning av de specifika risker som är förknippade med mottagarländerna och EU:s säkerhetsintressen innan licenser utfärdas.

10.

Europaparlamentet noterar att de risker som härrör från avledning, smuggling och lagring av vapen och sprängmedel förblir en utmaning som måste hanteras. Parlamentet understryker riskerna för att vapen från tredjeländer med omfattande korruption kan återföras till Europa eftersom vapensmugglingen och den olagliga handeln med vapen ökar och det råder brist på kontroller vid inreseställen (såsom hamnar). Detta är något som sätter medborgarnas säkerhet på spel, vilket betonas i en färsk rapport från Europol (16).

11.

Europaparlamentet betonar att vapenexportkontroll är ett väsentligt inslag i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som måste styras av de principer som finns inskrivna i artikel 21 i EU-fördraget, särskilt främjande av demokrati och rättstatsprincipen, bevarande av freden, förebyggande av konflikter och stärkande av internationell säkerhet. Parlamentet påminner om att det är avgörande att säkerställa konsekvens mellan vapenexporten och EU:s trovärdighet som global människorättsförsvarare. Parlamentet är fast övertygat om att ett effektivare genomförande av den gemensamma ståndpunktens åtta kriterier skulle utgöra ett viktigt bidrag till både Gusps och GSFP:s utveckling. Parlamentet vill att EU:s nya globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken ska ta vederbörlig hänsyn till vapenexportfrågor, med tanke på den förändrade säkerhetsmiljön och därmed förknippade risker och hot avseende EU:s säkerhetsintressen.

12.

Europaparlamentet beklagar djupt att olagliga, otillåtna och icke reglerade vapenöverföringar fortsätter att lägga hinder i vägen för politisk stabilisering och den demokratiska, sociala och/eller ekonomiska utvecklingen i vissa delar av världen. Parlamentet inser att en sammanhängande tolkning och ett effektivt genomförande av kriterium åtta i den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp skulle ge ett avgörande bidrag till EU:s mål för en konsekvent utvecklingspolitik. Parlamentet vill att man kontinuerligt fäster uppmärksamhet vid kriterium åtta för att utvärdera de eventuella negativa konsekvenser som utgifterna för vapen får för fattigare mottagarländers utvecklingsmöjligheter.

13.

Europaparlamentet välkomnar att vapenhandelsfördraget har trätt i kraft och ser positivt på EU:s uppsökande verksamhet för att främja universell ratificering och genomförande av fördraget. Parlamentet efterlyser stärkta insatser i detta avseende, särskilt med länder som är viktiga vapenexportörer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat vapenhandelsfördraget att göra det så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att vapenhandelsfördraget utgör ett positivt resultat, men att det fortfarande är behäftat med vissa begränsningar och oklarheter (otydliga koncept, undantag till rapporteringskrav, avsaknad av en mekanism för sanktioner).

14.

Europaparlamentet välkomnar framgångarna vid den första konferensen i Cancún den 24–27 augusti 2015 för de stater som är parter i fördraget, men påpekar att man inte kunde enas om vilken modell som ska användas för årsrapporterna. Fördraget kommer att röna verklig framgång endast om man lyckas göra det allmängiltigt och om man upprättar bindande mekanismer eller påföljdssystem som kan tillämpas om reglerna inte efterlevs.

15.

Europaparlamentet välkomnar kravet att de stater som är parter i vapenhandelsfördraget under beslutsprocessen för beviljande av licenser ska beakta risken för att vapen som överförs kan användas för eller underlätta allvarligt könsbaserat våld eller allvarligt våld mot kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skärpa ordalydelsen i den gemensamma ståndpunkten när det gäller könsbaserat våld eller allvarligt våld mot kvinnor och barn.

16.

Europaparlamentet lovordar att EU har en rättsligt bindande ram – den enda av sitt slag – genom vilken vapenexportkontrollen upprätthålls, även i krisområden och länder med en problematisk människorättssituation. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang också att flera EU-länder och tredjeländer har anslutit sig till systemet för vapenexportkontroll på grundval av den gemensamma ståndpunkten.

17.

Europaparlamentet välkomnar att Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kanada, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro och Norge har anslutit sig till kriterierna och principerna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp. Parlamentet konstaterar att det sedan 2012 finns ett särskilt system för informationsutbyte mellan EU och de anslutna tredjeländerna.

18.

Europaparlamentet påminner om att den gemensamma ståndpunkten bör leda till ett samordnat angreppssätt när det gäller vapenhandel som inte påverkar medlemsstaternas rätt att tillämpa en mer restriktiv nationell politik, i enlighet med artikel 3 i den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet påminner dessutom om att det fortfarande är medlemsstaternas exklusiva behörighet att vägra att överföra alla former av militär teknik eller vapen, och att de gemensamma normer som fastställs i den gemensamma ståndpunkten ska uppfattas som miniminormer i fråga om hantering av överföringar av militär teknik, i enlighet med skäl 3. Parlamentet påpekar att harmonisering på EU-nivå inte bör utnyttjas som en förevändning för att urvattna striktare nationella bestämmelser.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan undantag följdriktigt tolka och strikt tillämpa kriterierna i den gemensamma ståndpunkten, utan att låta politiska och ekonomiska hänsyn dominera beslutsprocessen. Vidare uppmanas medlemsstaterna att häva redan ingångna avtal såvida avtalen till följd av en radikalt förändrad situation resulterar i överträdelse av den gemensamma ståndpunkten.

20.

Europaparlamentet anser att det verkliga problemet är att den gemensamma ståndpunkten tillämpas slappt och tolkas på olika sätt av medlemsstaterna, och anser det därför oerhört viktigt att man försöker uppnå en enhetlig och ambitiös tillämpning av de åtta kriterierna. Parlamentet lyfter i detta avseende fram bristen på mekanismer för påföljder om kriterierna kränks, och anser det lämpligt att man skapar system för att kunna göra oberoende kontroller och besluta om påföljder om den gemensamma ståndpunkten inte efterlevs.

21.

Europaparlamentet noterar COARM:s översyn av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp och slutsatsen att den tjänar de syften som fastställts av rådet samt är förenlig med vapenhandelsfördraget. Parlamentet konstaterar att inga ändringar gjordes trots den allvarliga situationen i Syrien och Irak, den ökande terroristverksamheten och de konflikter och den instabilitet som spritt sig i Mellanöstern och Nordafrika och som i sin tur kan påverka unionens egen säkerhet.

22.

Europaparlamentet noterar att användarguiden för rådets gemensamma ståndpunkt och EU:s militära förteckning har uppdaterats och ser fram emot COARM:s antagande av ett nytt system för informationsutbyte online. Parlamentet välkomnar de nya hänvisningar som gjorts beträffande vissa aspekter av vapenhandelsfördraget som ännu inte har införts i den gemensamma ståndpunkten, liksom ändringarna av den omfattande vägledningen beträffande kriterium sju. Parlamentet efterlyser insatser särskilt när det gäller vägledningen för effektiv tillämpning av kriterium åtta.

23.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en striktare tillämpning av de åtta kriterierna. Parlamentet anser att medlemsstaterna, även på EU-nivå i COARM, bör utvidga sina bedömningar till att omfatta en fokusering på situationen i destinationslandet samt den specifika militärteknik som avses. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa striktare nationella kriterier.

24.

Europaparlamentet är oroat över de konsekvenser som faktiska eller upplevda hot om rättsliga åtgärder från företag i vissa medlemsstater kan få vid behandlingen av exportlicensansökningar, och påminner medlemsstaterna om att en strikt och noggrann tillämpning av de åtta kriterierna är nödvändiga förutsättningar för avslag på licensansökningar.

25.

Europaparlamentet noterar att kriterium två ålägger medlemsstaterna att inte utfärda exportlicens om det föreligger ”uppenbar risk” att den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck. Detta kriterium lämnar utrymme för en inkonsekvent tillämpning av de gemensamma reglerna. Parlamentet efterlyser samråd med företrädare för Europarådet, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och människorättsorganisationer för att ytterligare klargöra kriterium två.

26.

Europaparlamentet ställer sig kritiskt till de ofta förekommande överträdelserna av de åtta kriterierna från olika medlemsstaters sida, och beklagar att det varken finns någon mekanism för sanktioner vid en medlemsstats överträdelse av dessa kriterier eller några planer på en sådan. En möjlighet att göra en oberoende kontroll samt mekanismer för sanktioner vid överträdelser av den gemensamma ståndpunkten bör införas.

27.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen varje medlemsstat att behandla tanken om risk i samband med utfärdande av licenser för vapenöverföringar i enlighet med försiktighetsprincipen, vilket är standard i samband med hanteringen av andra områden, såsom terrorism, penningtvätt och miljörelaterade frågor.

28.

Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa en mer samstämmig embargopolitik och tillämpa den med omedelbar verkan. Medlemsstaterna uppmanas att förtydliga de nationella och internationella bestämmelserna om export av ”militära” respektive ”icke-militära” vapen, som kan leda till att regleringssystemen kringgås genom utnyttjande av överföringar av handeldvapen vilka beskrivs som ”icke-militära vapen”.

29.

Europaparlamentet påminner om att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen syftar till att garantera effektiv kontroll över överföringar av eldvapen för civilt bruk. Parlamentet erkänner dock legitimiteten i export av vapen som ska användas för jakt och sport och är avsedda för civilt bruk enligt denna förordning. Parlamentet välkomnar översynen av EU:s lagstiftning om skjutvapen (också om obrukbargörande, administrativa sanktioner och signalvapen) och avsikten att stärka polissamarbetet med grannländerna i fråga om vapensmuggling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka Europols kapacitet.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i den gemensamma ståndpunkten inkludera en mekanism som automatiskt skulle medföra frysning av befintliga licenser för vapenexport till länder mot vilka ett europeiskt vapenembargo införts efter det att exportkontrollicensen beviljades.

31.

Europaparlamentet föreslår att man utreder möjligheten att tillämpa och utvidga de åtta kriterierna till att även omfatta överföringar av vapenexportrelaterade tjänster som rådgivning och EU-baserade privata militära företags verksamhet i tredjeländer. Parlamentet efterlyser även ett enhetligt angreppssätt från EU:s sida när det gäller flytande vapenförråd.

32.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte till fullo iakttar rådets gemensamma ståndpunkt 2003/468/Gusp av den 23 juni 2003 om kontroll av vapenförmedling att förklara varför de inte iakttar den och vilka åtgärder de föreslår – samt när dessa åtgärder kommer att vidtas – för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt nämnda ståndpunkt. Medlemsstaterna uppmuntras att inkludera vapentransport och vapenfinansieringstjänster i sin lagstiftning om vapenförmedling.

33.

Europaparlamentet är oroat över att exporten eventuellt kan avledas och uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett effektivt kontrollsystem (övervakningssystem, en klausul i slutanvändarintyg om att materielet inte får missbrukas och kontroller på plats av slutanvändare), inklusive ökad personal för detta syfte. Parlamentet anser att man bör stärka samarbetet både inbördes mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna, Europol och Eurojust samt med tredjeländer, för att underlätta lagföring av förmedlare och smugglare som gör sig skyldiga till olagliga vapenöverföringar. Parlamentet uppmanar rådet att bättre anpassa kriterium sju till artikel 11 i vapenhandelsfördraget.

34.

Europaparlamentet är djupt oroat över att EU:s exportkontroller möjligen kringgås genom produktion på licens i tredjeländer eller via EU-baserade företags dotterbolag i tredjeländer. Parlamentet uppmanar bestämt COARM att gå in i detalj på detta problem i sin nästa årsrapport.

35.

Europaparlamentet efterlyser ökad samordning på arbetsnivå inom rådet och Europeiska utrikestjänsten för att säkerställa att aspekter i anslutning till konfliktförebyggande, utveckling och mänskliga rättigheter beaktas på vederbörligt sätt. Parlamentet efterlyser även regelbundna samråd mellan COARM och COHOM samt kontakter på initiativ av COARM med alla relevanta EU-aktörer, såsom EU Intcen, EU:s samordnare för kampen mot terrorism och EU:s delegationer, för att i högre grad kunna förbättra sammanhållningen och utbyta information som skulle kunna vara relevant i samband med beslut om licenser för vapenöverföringar, särskilt när det gäller riskerna i föreslagna mottagarländer, så att man höjer kvaliteten på de beslut som fattas enligt den gemensamma ståndpunkten.

36.

Europaparlamentet beklagar att den sextonde årsrapporten antogs sent. Den blev i själva verket den mest försenade rapporten någonsin.

37.

Europaparlamentet konstaterar att utförliga argument innebär uppgifter om det ekonomiska värdet på både de vapenexportlicenser som utfärdats och de faktiska exporterna, uppdelade enligt såväl destination som kategori i EU:s militära förteckning. De återstående medlemsstaterna uppmanas att fullgöra sin skyldighet att rapportera årligen, retroaktivt tillhandahålla uppgifter för den sextonde årsrapporten samt tillhandahålla uppgifter för kommande årsrapporter inom tidsfristerna.

38.

Europaparlamentet noterar att rapporten innehåller standardiserad information om utfärdade exportlicenser men inte någon omfattande information om den faktiska vapenexporten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet och vice ordföranden/den höga representanten att undersöka sätt att förbättra överensstämmelsen med rapporteringskravet och öka insynen och allmänhetens kontroll av ramen för exportkontroll, särskilt genom att se till att medlemsstaterna rapporterar all vapenexport. Denna brist bör åtgärdas och man bör därför föreskriva en årsrapport som visar de verkliga exportuppgifterna, uppdelade efter typ och destination.

39.

Europaparlamentet vill att det införs ett standardiserat förfarande för rapportering och inlämnande av uppgifter med en tidsfrist, så att information om faktisk export och licensuppgifter kan tillämpas och iakttas enhetligt i samtliga medlemsstater. Medlemsstaterna uppmanas att rapportera uttömmande om avslag på utfärdande av licenser, medräknat licensspecifik information om mottagarstat och en särskild myndighet, beskrivning och mängden av artiklar som ska överföras med hänsyn till underkategorierna på den militära förteckningen, samt det exakta skälet för avslaget. Parlamentet föreslår att formatet för årsrapporten ändras och att rapporten lanseras på nytt som en offentlig, interaktiv och sökbar onlinedatabas.

40.

Europaparlamentet efterlyser ökat samråd mellan medlemsstaterna i fråga om överföringar till bräckliga och instabila regioner, särskilt länder som har en aggressiv hållning gentemot sina grannländer. Parlamentet efterlyser en djuplodande och systematisk kontroll av genomförandet av EU:s system med sanktioner mot Ryssland vad gäller vapenexport och försäljning av teknik med dubbla användningsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta en förteckning över personer (inbegripet enheter och enskilda personer) som har dömts för överträdelser av vapenexportrelaterad lagstiftning samt olika fall av fastställd omdirigering, och personer som inte har dömts i domstol men som är kända för att vara inblandade i olaglig vapenhandel eller i verksamhet som utgör ett hot mot den internationella säkerheten. Medlemsstaterna uppmanas att lämna detaljerade uppgifter om förfaranden för att återkalla eller upphäva beviljade licenser med avseende på länder som omfattas av embargo.

41.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att länder som är kandidatländer för anslutning till EU agerar i överensstämmelse med EU:s ståndpunkter och principer vad gäller vapenexport och vapenhandel.

42.

Europaparlamentet uppmanar till övervakning av och samarbete kring den olagliga vapenhandeln, genom samarbete mellan polis och gränsmyndigheter baserat på utbyte av information och databaser, för att minimera säkerhetsriskerna för EU och dess medborgare.

43.

Europaparlamentet påminner om att regeringarna bär det politiska ansvaret för huruvida ett land ska exportera militära varor eller varor med dubbla användningsområden eller inte. Medlemsstaterna uppmanas att ge detaljerad information om varje licens som utfärdats, så att det blir möjligt att göra kontroller på EU-nivå för att se till att länder inte underlåter att uppfylla kriterierna i den gemensamma ståndpunkten på grund av ekonomiska, politiska eller personliga intressen. Parlamentet vill att Europeiska utrikestjänsten/COARM ska ta på sig uppgiften att analysera de licenser som kan ifrågasättas när det gäller efterlevnaden av kriterierna i den gemensamma ståndpunkten.

44.

Europaparlamentet är övertygat om att medborgarna och parlamenten har rätt att få detaljerad information om de vapenexportbeslut som deras regeringar har fattat, eftersom besluten påverkar nationens och andra länders säkerhet och väl, vilket även överensstämmer med omsorgen om insyn och stärkt offentlig granskning. Parlamentet kräver att rapporterna offentliggörs.

45.

Europaparlamentet uppmanar rådet och Europeiska utrikestjänsten att även förbättra tillgången till information om EU:s sanktioner och vapenembargopolitik, som i många fall inte är uppdaterad eller inte presenteras i ett lättillgängligt format.

46.

Europaparlamentet efterlyser stärkt parlamentarisk kontroll både på nationell nivå och EU-nivå i form av årsrapporter till parlamenten. Parlamentet vill att den europeiska vapenexporten och den europeiska försvarsindustripolitiken ska diskuteras vid nästa interparlamentariska konferens om Gusp/GSFP.

47.

Europarparlamentet välkomnar det fortlöpande samrådet med det civila samhället för att öka insynen. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten/COARM att fortsätta denna dialog med det civila samhället, icke-statliga organisationer och relevanta tankesmedjor. Det civila samhället och den akademiska världen uppmuntras att som oberoende aktörer syna vapenhandeln i sömmarna.

48.

Europaparlamentet anser att den tekniska utvecklingen gör det allt svårare att göra åtskillnad mellan rent militära och rent civila användningsområden, och att särskild uppmärksamhet därför bör ägnas åt förteckningen över varor med dubbla användningsområden i ljuset av Wassenaar-arrangemanget. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och kommissionen att se till att det inte finns några kryphål inom ramen för Wassenaar-arrangemanget och mellan den militära förteckningen och bilagorna till förordningen om dubbla användningsområden, och att fästa särskild uppmärksamhet vid nya tekniker av strategisk betydelse, t.ex. fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS), tillämpad robotteknik och övervakningsteknik.

49.

Europaparlamentet påminner om att spridning av viss teknik för övervakning och intrång runtom i världen bör betraktas som ett allvarligt hot inte bara mot de mänskliga rättigheterna, utan även mot EU:s strategiska intressen och vår digitala infrastruktur.

50.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens pågående initiativ för att modernisera EU:s kontroll av export av varor med dubbla användningsområden samt dess avsikt att lägga fram ett nytt förslag till rättsakt under första halvåret 2016 avseende en smart och ändamålsenlig politik för att reglera kommersiell export av tjänster som avser införande och användning av teknik med dubbla användningsområden, och inkludera effektiva skyddsåtgärder för att förhindra att sådana exportkontroller inverkar negativt på vetenskaplig forskning och it-säkerhetsrelaterad forskning. Parlamentet understryker att förslaget även bör syfta till att förbättra följdriktigheten och insynen i exportkontrollsystemet, och till fullo beakta säkerhetsutmaningarnas föränderliga natur och den snabba tekniska utvecklingen, särskilt när det gäller programvara och utrustning för övervakning och intrång. Parlamentet välkomnar överenskommelsen av den 4 december 2013 mellan de stater som deltar i Wassenaar-arrangemanget, om kontroller när det gäller verktyg för övervakning, brottsbekämpning och informationsinsamling samt system för nätverksövervakning. Parlamentet påminner om det brådskande behovet av att ta itu med potentiellt skadlig export av IKT-produkter och IKT-tjänster som kan användas i samband med människorättsbrott i vissa tredjeländer, i enlighet med det gemensamma uttalandet från april 2014 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

51.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser för att kontrollen av export, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden ska kunna genomföras och upprätthållas på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet välkomnar de pågående EU-finansierade programmen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för tredjeländers system för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Medlemsstaterna uppmanas att uppbåda utbildningskapacitet också inom EU.

52.

Europaparlamentet betonar att kommissionen utan dröjsmål bör kunna ge företag som tvekar om huruvida de ska ansöka om exportlicens korrekt och aktuell information om lagligheten i eller potentiellt skadliga effekter av eventuella handelsuppgörelser.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en granskning av hur EU:s standarder på IKT-området skulle kunna användas för att förhindra potentiellt skadlig inverkan av export av sådana tekniker eller andra tjänster till tredjeländer där begrepp som ”laglig avlyssning” inte kan anses motsvara begreppen i EU, eller t.ex. där situationen för de mänskliga rättigheterna är bristfällig eller rättsstatsprincipen inte upprätthålls.

54.

Europaparlamentet står fast vid att EU:s normer, särskilt de som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, bör ha företräde framför andra hänsyn när man bedömer incidenter där teknik med dubbla användningsområden utnyttjas på ett sätt som kan kringskära de mänskliga rättigheterna.

55.

Europaparlamentet beklagar djupt att vissa europeiska företag och internationella företag, som bedriver handel med teknik med dubbla användningsområden, aktivt samarbetar under omständigheter där de är medvetna om de negativa människorättskonsekvenser som är förknippade med att man handlar med regimer vilkas verksamhet kränker de mänskliga rättigheterna.

56.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att offentligt utesluta företag som bedriver sådan verksamhet från unionens upphandlingar och från att ta del av forsknings- och utvecklingsfinansiering och alla andra former av finansiellt stöd.

57.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.