24.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 399/74

—

med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av förslaget till betänkande från det särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (2015/2066(INI) (TAXE 1-utskottet),

—

med beaktande av slutrapporten om det projekt från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20 om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) som offentliggjordes den 5 oktober 2015,

—

med beaktande av artiklarna 46 och 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0349/2015), och av följande skäl:

A.

En grupp journalister, the International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ), som undersökte skattebeslut och andra skadliga metoder i Luxemburg (LuxLeaks), avslöjade i november 2014 att närmare 340 multinationella företag ingick hemliga avtal med Luxemburg. Avtalen innebar att många av företagen kunde sänka sina skatter på de sammanlagda intäkterna, till ett minimum och till nackdel för de europeiska medborgarnas allmänintresse, trots att de bara hade liten eller ingen ekonomisk verksamhet i Luxemburg.

B.

Avslöjandena visade att vissa skatterådgivare medvetet och målinriktat har hjälpt multinationella företag att erhålla minst 548 skattebeslut i Luxemburg mellan 2002 och 2010. Dessa hemliga avtal innehöll komplexa finansiella strukturer som utformats för att ge omfattande skattesänkningar.

C.

Dessa skattebeslut har lett till att många företag har betalat mindre än 1 procent effektiv skatt på de vinster som har överförts till Luxemburg. Vissa multinationella företag betalar inte sin rättmätiga del av skatten trots att de drar nytta av olika offentliga varor och tjänster där de verkar. Effektiva skattesatser på nästan noll för vissa multinationella företags vinster kan skada unionen och andra ekonomier.

D.

I många fall har dotterbolag i Luxemburg hanterat hundratals miljoner euro i affärsverksamhet men haft mycket begränsad närvaro och sparsam ekonomisk verksamhet i Luxemburg. På vissa adresser har fler än 1 600 företag varit registrerade.

E.

Under TAXE 1-utskottets undersökningar avslöjades att denna metod med skattebeslut inte bara har använts i Luxemburg utan är utbredd i hela unionen. Skattebeslut kan användas lagligt för att skapa nödvändig rättssäkerhet för företag och minska den finansiella risken för hederliga företag men ger också möjlighet till missbruk och skatteundandragande och skulle, genom att skapa rättssäkerhet endast för vissa utvalda aktörer, kunna leda till en viss grad av ojämlikhet mellan företag som beviljats skattebeslut och företag som inte beviljats några sådana.

F.

Man har beaktat den rapport från OECD som offentliggjordes den 12 februari 2013 med titeln Addressing Base Erosion and Profit Shifting (urholkning av skattebasen och överföring av vinster, BEPS), där det föreslås nya internationella standarder för att bekämpa BEPS.

G.

Man har också beaktat den kommuniké som utfärdades efter mötet mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer, vilket ägde rum den 5 oktober 2015.

H.

Med vissa berömvärda undantag har de nationella politiska ledarna inte gjort tillräckligt för att åtgärda problemet med skatteundandragande inom ramen för bolagsbeskattning.

I.

Europeiska unionen har gjort stora framsteg mot ekonomisk integration såsom Ekonomiska och monetära unionen och bankunionen, och en samordning av finanspolitiken på unionsnivå inom ramen för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en oundgänglig del av integrationsprocessen.

J.

I de 28 medlemsstaterna utgjorde skatteintäkter från företag 2,6 procent av BNP under 2012 (1).

K.

I ett läge där investeringar och tillväxt saknas är det viktigt att behålla företag i unionen eller attrahera företag till unionen och det är därför avgörande för unionen att främja sin attraktivitet för lokala och utländska företag.

L.

All skatteplanering bör äga rum inom ramen för lagen och tillämpliga fördrag.

M.

Aggressiv skatteplanering innebär att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller av skillnader mellan två eller flera skattesystem eller rättsliga kryphål i syfte att minska det skattepliktiga beloppet.

N.

System för aggressiv skatteplanering leder ofta till utnyttjandet av en kombination av internationella skatteskillnader, mycket förmånliga specifika nationella skatteregler och skatteparadis.

O.

Skattebedrägeri och skatteflykt är till skillnad från aggressiv skatteplanering framför allt olagliga sätt att undvika skatteplikt.

P.

Det lämpligaste svaret på aggressiv skatteplanering förefaller vara god lagstiftning, som genomförs på ett korrekt sätt, och internationell samordning för att få till stånd önskade resultat.

Q.

Intäktsförlusterna för staten på grund av företagens skatteundandragande kompenseras i allmänhet genom att höja den allmänna skattenivån, skära ned på offentliga tjänster eller öka den offentliga upplåningen, vilket därmed skadar andra skattebetalare och hela ekonomin.

R.

I en undersökning (2) uppskattas att unionen kan gå miste om cirka 50–70 miljarder EUR i skatteintäkter per år på grund av att företagen undviker beskattning genom vinstöverföring. I samma undersökning uppskattas att unionens intäktsbortfall på grund av företagens skatteundandragande i verkligheten skulle kunna uppgå till cirka 160–190 miljarder EUR, om man även räknar med särskilda skattearrangemang, ineffektiv skatteuppbörd och annan sådan verksamhet.

S.

I samma undersökning uppskattas skattesystemens effektivitet till 75 procent när det gäller bolagsskatter, men man bekräftar även att detta inte motsvarar de belopp som skattemyndigheterna skulle kunna förväntas driva in, eftersom det skulle vara förenat med alltför stora kostnader eller tekniska svårigheter att driva in en viss andel av dessa belopp. Enligt undersökningen skulle medlemsstaternas skatteintäkter uppskattningsvis öka med 0,2 procent om det fanns en heltäckande lösning på problemet med BEPS som kunde tillämpas i hela unionen.

T.

Förlorade skatteintäkter på grund av BEPS är ett hot mot en välfungerande inre marknad och mot bolagsskattesystemens trovärdighet, effektivitet och rättvisa i unionen. I samma undersökning konstateras även att uppskattningar av verksamheten inom skuggekonomin inte ingår i beräkningarna, att bristen på insyn i vissa företags strukturer och betalningar försvårar en korrekt bedömning av effekten på skatteintäkterna och att denna effekt därför kan vara betydligt större än vad som uppskattas i rapporten.

U.

De förlorade skatteintäkterna på grund av BEPS visar också tydligt att de företag som endast är verksamma i en medlemsstat, särskilt små och medelstora företag, familjeföretag och egenföretagare, och betalar sina skatter där inte konkurrerar på samma villkor som vissa multinationella företag som kan överföra vinster från högskattejurisdiktioner till särskilda lågskattejurisdiktioner och ägna sig åt aggressiv skatteplanering så att de kan minska sin sammantagna skattebas, vilket ökar trycket på statsfinanserna och belastar unionsmedborgarna och de små och medelstora företagen.

V.

Multinationella företags tillämpning av aggressiv skatteplanering strider mot principen om rättvis konkurrens och företagsansvar i enlighet med meddelande COM(2011)0681 eftersom utformandet av skatteplaneringsstrategier kräver resurser som bara stora företag har tillgång till och eftersom detta leder till att små och medelstora företag inte har samma konkurrensvillkor som storföretag, vilket är något som man akut behöver ta itu med.

W.

Vidare betonas det att skattekonkurrens i unionen och gentemot tredjeländer i vissa fall kan vara skadlig och leda till en ”kapplöpning mot botten” när det gäller skattesatser, medan förbättrad transparens, samordning och samstämdhet utgör en effektiv ram för att garantera sund konkurrens mellan företag i unionen och skydda statsbudgetarna från negativa effekter.

X.

Åtgärder som medger aggressiv skatteplanering är oförenliga med principen om lojalt samarbete mellan medlemsstaterna.

Y.

Aggressiv skatteplanering underlättas bland annat av att företagens komplexitet ökar och ekonomin digitaliseras och globaliseras. Detta leder till snedvridning av konkurrensen, vilket missgynnar tillväxten och företagen i unionen, särskilt små och medelstora företag.

Z.

Medlemsstaterna klarar inte av att på egen hand bekämpa aggressiv skatteplanering. En bolagsbeskattning som inte är transparent och samordnad innebär en risk för medlemsstaternas finanspolitik, med improduktiva resultat såsom ökad beskattning av mindre rörliga skattebaser.

AA.

Bristen på samordnade åtgärder får många medlemsstater att anta ensidiga nationella åtgärder. Sådana åtgärder har ofta visat sig vara ineffektiva och otillräckliga och de har i vissa fall till och med motverkat sitt syfte.

AB.

Det som behövs är därför en samordnad och heltäckande strategi på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå.

AC.

Unionen har varit en föregångare i den globala kampen mot aggressiv skatteplanering, framför allt när det gäller att främja framsteg på OECD-nivå inom BEPS-projektet. Unionen bör även fortsättningsvis spela en framträdande roll i takt med att BEPS-projektet utvecklas och försöka undvika den skada som BEPS kan åsamka både medlemsstaterna och utvecklinsländerna runt om i världen, bland annat genom att åtgärder inom och utom BEPS vidtas för frågor som har betydelse för utvecklingsländerna, såsom de som specificeras i rapporten till G20-arbetsgruppen för utveckling 2014.

AD.

Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att det omfattande åtgärdespaketet om BEPS genomförs som en minimistandard på unionsnivå och att de förblir ambitiösa. Det är av avgörande betydelse att alla OECD-länder genomför BEPS-projektet.

AE.

Kommissionen bör tydligt ange hur den kommer att genomföra alla 15 delarna av OECD/G20-gruppens BEPS-projekt utöver de handlingsområden som redan nämns i detta betänkande, och kommissionen bör så fort som möjligt lägga fram en ambitiös plan för lagstiftningsåtgärder som syftar till att uppmuntra andra länder att följa OECD:s riktlinjer och unionens exempel när det gäller genomförandet av handlingsplanen. Kommissionen bör också överväga på vilka områden unionen ska gå längre än de minimistandarder som OECD rekommenderar.

AF.

Enligt unionsfördragen är det för närvarande medlemsstaterna som har lagstiftningsbehörighet i fråga om företagsbeskattning, men en överväldigande majoritet av problemen med aggressiv skatteplanering är av multinationell art.

AG.

Ökad samordning av medlemsstaternas nationella skattepolitik är därför den enda möjligheten att skapa lika villkor och undvika åtgärder som gynnar stora multinationella företag till nackdel för små och medelstora företag

AH.

Avsaknaden av en samordnad skattepolitik i unionen leder till avsevärda kostnader och administrativa bördor för medborgarna och de företag som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat inom unionen, särskilt små och medelstora företag. Detta ger upphov till oavsiktlig dubbelbeskattning, dubbel icke-beskattning eller underlättar aggressiv skatteplanering. Dessa fall måste åtgärdas, vilket kräver mer transparenta och enklare lösningar.

AI.

Vid utarbetandet av skattebestämmelser och proportinerliga administrativa förfaranden bör särskild uppmärksamhet ägnas små och medelstora företag och familjeföretag, som utgör ryggraden i unionens ekonomi.

AJ.

Ett EU-omfattande register över verkliga ägare måste tas i drift senast den 26 juni 2017, vilket kommer att bidra till att spåra eventuella fall av skatteundandragande och vinstförflyttning.

AK.

Avslöjandena i LuxLeaks-skandalen och det arbete som utförts av TAXE 1-utskottet visar tydligt att det behövs unionslagstiftning för att förbättra transparensen, samordningen och samstämdheten för bolagsbeskattningen i unionen.

AL.

Företagsbeskattningen bör styras av principen om att vinster ska beskattas där de genereras.

AM.

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att vara mycket aktiva på den internationella arenan för att försöka åstadkomma internationella standarder som huvudsakligen grundas på principer för transparens, informationsutbyte och avskaffande av skadliga skatteåtgärder.

AN.

I enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska unionen se till att målet om hållbar utveckling inte motverkas utan främjas i alla politiska beslutsled och på alla områden, även när det gäller företagsbeskattning.

AO.

En samordnad strategi för företagsbeskattning i hela unionen skulle göra det möjligt att ta itu med illojal konkurrens och öka konkurrenskraften hos unionens företag, särskilt små och medelstora företag.

AP.

Kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att utveckla elektroniska lösningar för skatterelaterade förfaranden i syfte att minska de administrativa bördorna och förenkla gränsöverskridande förfaranden.

AQ.

Kommissionen bör bedöma effekterna av de skattefördelar som beviljats särskilda ekonomiska zoner i unionen och uppmuntrar i detta sammanhang utbyte av bästa praxis mellan skattemyndigheter.

AR.

Ökad transparens på området företagsbeskattning kan förbättra skatteuppbörden, göra skattemyndigheternas arbete effektivare och är avgörande för att ge allmänheten ett större förtroende för skattesystem och regeringar, och detta bör i hög grad prioriteras.

AS.

Medlemsstaterna har lagstiftningsbehörighet i fråga om företagsbeskattning, men en överväldigande majoritet av problemen med aggressiv skatteplanering är av multinationell art. Ökad samordning av medlemsstaternas nationella skattepolitik är därför den enda möjligheten att ta itu med problemen med BEPS och aggressiv skatteplanering.

AT.

De grundläggande problem som beror på att olika medlemsstater har olika regler för företagsbeskattning kan inte lösas enbart genom bättre samordning. Det övergripande arbetet mot aggressiv skatteplanering måste i viss utsträckning handla om tillnärmning av en begränsad del av medlemsstaternas skattepraxis. Detta kan åstadkommas samtidigt som man bevarar medlemsstaternas suveränitet i förhållande till andra delar av deras bolagsskattesystem.

AU.

Skatteuppbördens övergripande effektivitet, begreppet rättvis beskattning och de nationella skatteförvaltningarnas trovärdighet undergrävs inte bara av aggressiv skatteplanering och BEPS-verksamhet. Unionen och medlemsstaterna bör agera lika bestämt för att lösa problemen med skatteflykt och skattebedrägerier inom beskattningen av både företag och privatpersoner och problemen med uppbörd av andra skatter än bolagsskatter, särskilt, mervärdesskatt. Dessa andra aspekter av skatteuppbörd och skatteförvaltning står för en väsentlig del av det nuvarande skattegapet.

AV.

Kommissionen bör därför också överväga hur den kan åtgärda dessa mer allmänna problem, särskilt efterlevnaden av momsregler i medlemsstaterna och deras tillämpning i gränsöverskridande fall, ineffektiviteter i samband med uppbörden av mervärdesskatt (som i vissa medlemsstater är en stor nationell inkomstkälla), metoder för mervärdesskatteundandragande och de negativa följderna av vissa skatteamnestier eller icke transparenta åtgärder för skattenedsättning. Förhållandet mellan kostnader och nytta bör övervägas i alla sådana nya åtgärder.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2016 översända ett eller flera lagstiftningsförslag till parlamentet, med beaktande av de detaljerade rekommendationerna i bilagan till detta betänkande.

2.

Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna stämmer överens med de grundläggande rättigheterna och subsidiaritetsprincipen.

3.

Europaparlamentet anser att det begärda förslagets ekonomiska konsekvenser ska täckas av lämpliga budgetanslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.