Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015IP0457

Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen (2015/2010(INL))

EUT C 399, 24.11.2017, p. 74–91 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

24.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 399/74


P8_TA(2015)0457

Ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen

Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen (2015/2010(INL))

(2017/C 399/09)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av förslaget till betänkande från det särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (2015/2066(INI) (TAXE 1-utskottet),

med beaktande av slutrapporten om det projekt från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20 om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) som offentliggjordes den 5 oktober 2015,

med beaktande av artiklarna 46 och 52 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0349/2015), och av följande skäl:

De huvudsakliga fakta som framkom vid luxleaks-skandalen

A.

En grupp journalister, the International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ), som undersökte skattebeslut och andra skadliga metoder i Luxemburg (LuxLeaks), avslöjade i november 2014 att närmare 340 multinationella företag ingick hemliga avtal med Luxemburg. Avtalen innebar att många av företagen kunde sänka sina skatter på de sammanlagda intäkterna, till ett minimum och till nackdel för de europeiska medborgarnas allmänintresse, trots att de bara hade liten eller ingen ekonomisk verksamhet i Luxemburg.

B.

Avslöjandena visade att vissa skatterådgivare medvetet och målinriktat har hjälpt multinationella företag att erhålla minst 548 skattebeslut i Luxemburg mellan 2002 och 2010. Dessa hemliga avtal innehöll komplexa finansiella strukturer som utformats för att ge omfattande skattesänkningar.

C.

Dessa skattebeslut har lett till att många företag har betalat mindre än 1 procent effektiv skatt på de vinster som har överförts till Luxemburg. Vissa multinationella företag betalar inte sin rättmätiga del av skatten trots att de drar nytta av olika offentliga varor och tjänster där de verkar. Effektiva skattesatser på nästan noll för vissa multinationella företags vinster kan skada unionen och andra ekonomier.

D.

I många fall har dotterbolag i Luxemburg hanterat hundratals miljoner euro i affärsverksamhet men haft mycket begränsad närvaro och sparsam ekonomisk verksamhet i Luxemburg. På vissa adresser har fler än 1 600 företag varit registrerade.

E.

Under TAXE 1-utskottets undersökningar avslöjades att denna metod med skattebeslut inte bara har använts i Luxemburg utan är utbredd i hela unionen. Skattebeslut kan användas lagligt för att skapa nödvändig rättssäkerhet för företag och minska den finansiella risken för hederliga företag men ger också möjlighet till missbruk och skatteundandragande och skulle, genom att skapa rättssäkerhet endast för vissa utvalda aktörer, kunna leda till en viss grad av ojämlikhet mellan företag som beviljats skattebeslut och företag som inte beviljats några sådana.

F.

Man har beaktat den rapport från OECD som offentliggjordes den 12 februari 2013 med titeln Addressing Base Erosion and Profit Shifting (urholkning av skattebasen och överföring av vinster, BEPS), där det föreslås nya internationella standarder för att bekämpa BEPS.

G.

Man har också beaktat den kommuniké som utfärdades efter mötet mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer, vilket ägde rum den 5 oktober 2015.

H.

Med vissa berömvärda undantag har de nationella politiska ledarna inte gjort tillräckligt för att åtgärda problemet med skatteundandragande inom ramen för bolagsbeskattning.

I.

Europeiska unionen har gjort stora framsteg mot ekonomisk integration såsom Ekonomiska och monetära unionen och bankunionen, och en samordning av finanspolitiken på unionsnivå inom ramen för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en oundgänglig del av integrationsprocessen.

Företagsbeskattning och aggressiv skatteplanering

J.

I de 28 medlemsstaterna utgjorde skatteintäkter från företag 2,6 procent av BNP under 2012 (1).

K.

I ett läge där investeringar och tillväxt saknas är det viktigt att behålla företag i unionen eller attrahera företag till unionen och det är därför avgörande för unionen att främja sin attraktivitet för lokala och utländska företag.

L.

All skatteplanering bör äga rum inom ramen för lagen och tillämpliga fördrag.

M.

Aggressiv skatteplanering innebär att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller av skillnader mellan två eller flera skattesystem eller rättsliga kryphål i syfte att minska det skattepliktiga beloppet.

N.

System för aggressiv skatteplanering leder ofta till utnyttjandet av en kombination av internationella skatteskillnader, mycket förmånliga specifika nationella skatteregler och skatteparadis.

O.

Skattebedrägeri och skatteflykt är till skillnad från aggressiv skatteplanering framför allt olagliga sätt att undvika skatteplikt.

P.

Det lämpligaste svaret på aggressiv skatteplanering förefaller vara god lagstiftning, som genomförs på ett korrekt sätt, och internationell samordning för att få till stånd önskade resultat.

Q.

Intäktsförlusterna för staten på grund av företagens skatteundandragande kompenseras i allmänhet genom att höja den allmänna skattenivån, skära ned på offentliga tjänster eller öka den offentliga upplåningen, vilket därmed skadar andra skattebetalare och hela ekonomin.

R.

I en undersökning (2) uppskattas att unionen kan gå miste om cirka 50–70 miljarder EUR i skatteintäkter per år på grund av att företagen undviker beskattning genom vinstöverföring. I samma undersökning uppskattas att unionens intäktsbortfall på grund av företagens skatteundandragande i verkligheten skulle kunna uppgå till cirka 160–190 miljarder EUR, om man även räknar med särskilda skattearrangemang, ineffektiv skatteuppbörd och annan sådan verksamhet.

S.

I samma undersökning uppskattas skattesystemens effektivitet till 75 procent när det gäller bolagsskatter, men man bekräftar även att detta inte motsvarar de belopp som skattemyndigheterna skulle kunna förväntas driva in, eftersom det skulle vara förenat med alltför stora kostnader eller tekniska svårigheter att driva in en viss andel av dessa belopp. Enligt undersökningen skulle medlemsstaternas skatteintäkter uppskattningsvis öka med 0,2 procent om det fanns en heltäckande lösning på problemet med BEPS som kunde tillämpas i hela unionen.

T.

Förlorade skatteintäkter på grund av BEPS är ett hot mot en välfungerande inre marknad och mot bolagsskattesystemens trovärdighet, effektivitet och rättvisa i unionen. I samma undersökning konstateras även att uppskattningar av verksamheten inom skuggekonomin inte ingår i beräkningarna, att bristen på insyn i vissa företags strukturer och betalningar försvårar en korrekt bedömning av effekten på skatteintäkterna och att denna effekt därför kan vara betydligt större än vad som uppskattas i rapporten.

U.

De förlorade skatteintäkterna på grund av BEPS visar också tydligt att de företag som endast är verksamma i en medlemsstat, särskilt små och medelstora företag, familjeföretag och egenföretagare, och betalar sina skatter där inte konkurrerar på samma villkor som vissa multinationella företag som kan överföra vinster från högskattejurisdiktioner till särskilda lågskattejurisdiktioner och ägna sig åt aggressiv skatteplanering så att de kan minska sin sammantagna skattebas, vilket ökar trycket på statsfinanserna och belastar unionsmedborgarna och de små och medelstora företagen.

V.

Multinationella företags tillämpning av aggressiv skatteplanering strider mot principen om rättvis konkurrens och företagsansvar i enlighet med meddelande COM(2011)0681 eftersom utformandet av skatteplaneringsstrategier kräver resurser som bara stora företag har tillgång till och eftersom detta leder till att små och medelstora företag inte har samma konkurrensvillkor som storföretag, vilket är något som man akut behöver ta itu med.

W.

Vidare betonas det att skattekonkurrens i unionen och gentemot tredjeländer i vissa fall kan vara skadlig och leda till en ”kapplöpning mot botten” när det gäller skattesatser, medan förbättrad transparens, samordning och samstämdhet utgör en effektiv ram för att garantera sund konkurrens mellan företag i unionen och skydda statsbudgetarna från negativa effekter.

X.

Åtgärder som medger aggressiv skatteplanering är oförenliga med principen om lojalt samarbete mellan medlemsstaterna.

Y.

Aggressiv skatteplanering underlättas bland annat av att företagens komplexitet ökar och ekonomin digitaliseras och globaliseras. Detta leder till snedvridning av konkurrensen, vilket missgynnar tillväxten och företagen i unionen, särskilt små och medelstora företag.

Z.

Medlemsstaterna klarar inte av att på egen hand bekämpa aggressiv skatteplanering. En bolagsbeskattning som inte är transparent och samordnad innebär en risk för medlemsstaternas finanspolitik, med improduktiva resultat såsom ökad beskattning av mindre rörliga skattebaser.

AA.

Bristen på samordnade åtgärder får många medlemsstater att anta ensidiga nationella åtgärder. Sådana åtgärder har ofta visat sig vara ineffektiva och otillräckliga och de har i vissa fall till och med motverkat sitt syfte.

AB.

Det som behövs är därför en samordnad och heltäckande strategi på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå.

AC.

Unionen har varit en föregångare i den globala kampen mot aggressiv skatteplanering, framför allt när det gäller att främja framsteg på OECD-nivå inom BEPS-projektet. Unionen bör även fortsättningsvis spela en framträdande roll i takt med att BEPS-projektet utvecklas och försöka undvika den skada som BEPS kan åsamka både medlemsstaterna och utvecklinsländerna runt om i världen, bland annat genom att åtgärder inom och utom BEPS vidtas för frågor som har betydelse för utvecklingsländerna, såsom de som specificeras i rapporten till G20-arbetsgruppen för utveckling 2014.

AD.

Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att det omfattande åtgärdespaketet om BEPS genomförs som en minimistandard på unionsnivå och att de förblir ambitiösa. Det är av avgörande betydelse att alla OECD-länder genomför BEPS-projektet.

AE.

Kommissionen bör tydligt ange hur den kommer att genomföra alla 15 delarna av OECD/G20-gruppens BEPS-projekt utöver de handlingsområden som redan nämns i detta betänkande, och kommissionen bör så fort som möjligt lägga fram en ambitiös plan för lagstiftningsåtgärder som syftar till att uppmuntra andra länder att följa OECD:s riktlinjer och unionens exempel när det gäller genomförandet av handlingsplanen. Kommissionen bör också överväga på vilka områden unionen ska gå längre än de minimistandarder som OECD rekommenderar.

AF.

Enligt unionsfördragen är det för närvarande medlemsstaterna som har lagstiftningsbehörighet i fråga om företagsbeskattning, men en överväldigande majoritet av problemen med aggressiv skatteplanering är av multinationell art.

AG.

Ökad samordning av medlemsstaternas nationella skattepolitik är därför den enda möjligheten att skapa lika villkor och undvika åtgärder som gynnar stora multinationella företag till nackdel för små och medelstora företag

AH.

Avsaknaden av en samordnad skattepolitik i unionen leder till avsevärda kostnader och administrativa bördor för medborgarna och de företag som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat inom unionen, särskilt små och medelstora företag. Detta ger upphov till oavsiktlig dubbelbeskattning, dubbel icke-beskattning eller underlättar aggressiv skatteplanering. Dessa fall måste åtgärdas, vilket kräver mer transparenta och enklare lösningar.

AI.

Vid utarbetandet av skattebestämmelser och proportinerliga administrativa förfaranden bör särskild uppmärksamhet ägnas små och medelstora företag och familjeföretag, som utgör ryggraden i unionens ekonomi.

AJ.

Ett EU-omfattande register över verkliga ägare måste tas i drift senast den 26 juni 2017, vilket kommer att bidra till att spåra eventuella fall av skatteundandragande och vinstförflyttning.

AK.

Avslöjandena i LuxLeaks-skandalen och det arbete som utförts av TAXE 1-utskottet visar tydligt att det behövs unionslagstiftning för att förbättra transparensen, samordningen och samstämdheten för bolagsbeskattningen i unionen.

AL.

Företagsbeskattningen bör styras av principen om att vinster ska beskattas där de genereras.

AM.

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att vara mycket aktiva på den internationella arenan för att försöka åstadkomma internationella standarder som huvudsakligen grundas på principer för transparens, informationsutbyte och avskaffande av skadliga skatteåtgärder.

AN.

I enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska unionen se till att målet om hållbar utveckling inte motverkas utan främjas i alla politiska beslutsled och på alla områden, även när det gäller företagsbeskattning.

AO.

En samordnad strategi för företagsbeskattning i hela unionen skulle göra det möjligt att ta itu med illojal konkurrens och öka konkurrenskraften hos unionens företag, särskilt små och medelstora företag.

AP.

Kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att utveckla elektroniska lösningar för skatterelaterade förfaranden i syfte att minska de administrativa bördorna och förenkla gränsöverskridande förfaranden.

AQ.

Kommissionen bör bedöma effekterna av de skattefördelar som beviljats särskilda ekonomiska zoner i unionen och uppmuntrar i detta sammanhang utbyte av bästa praxis mellan skattemyndigheter.

Transparens

AR.

Ökad transparens på området företagsbeskattning kan förbättra skatteuppbörden, göra skattemyndigheternas arbete effektivare och är avgörande för att ge allmänheten ett större förtroende för skattesystem och regeringar, och detta bör i hög grad prioriteras.

i)

Ökad transparens när det gäller de stora multinationella företagens verksamhet, särskilt när det gäller vinster, betald vinstskatt, erhållna subventioner, skatteåterbäring, antal anställda och tillgångar är avgörande för att se till att skatteförvaltningarna tar itu med BEPS på ett effektivt sätt. Det krävs rätt balans mellan transparens, skyddet av personuppgifter och kommersiell känslighet, och man måste även beakta effekterna för mindre företag. En viktig del av denna transparens är landsspecifik rapportering. Alla unionens förslag om landsspecifik rapportering bör i första hand bygga på OECD:s mall. Unionen kan gå längre än OECD:s riktlinjer och göra en sådan landsspecifik rapportering obligatorisk och offentlig, och Europaparlamentet röstade för en helt offentlig landsspecifik rapportering i sina ändringsförslag som antogs den 8 juli 2015 (3) avseende förslaget till ändring av direktivet om aktieägares rättigheter. Europeiska kommissionen genomförde ett samråd i denna fråga mellan den 17 juni och den 9 september 2015 i syfte att utforska olika alternativ för införande av landsspecifik rapportering (4). Av dem som offentliggjorde sina svar i detta samråd uppgav 88 procent att de var för att företagen ska offentliggöra skatterelaterad information.

ii)

Företags aggressiva skatteplanering är oförenlig med deras skyldighet till socialt ansvar (CSR). Vissa företag i unionen har redan börjat visa att de följer alla skatteregler genom att ansöka om att bli rättvisemärkta skattebetalare och använda denna märkning i sin marknadsföring (5). Sådana åtgärder kan få en stark avskräckande effekt och ändra beteenden, genom renommérisken för icke skötsamma företag. En sådan märkning bör grundas på gemensamma europeiska kriterier,

iii)

Öppenheten skulle öka om medlemsstaterna informerade varandra och kommissionen om eventuella nya avdrag, lättnader, undantag, incitament eller liknande åtgärder som skulle kunna få väsentlig inverkan på deras effektiva skattesats. Sådan information skulle hjälpa medlemsstaterna att upptäcka skadliga skattemetoder.

iv)

Trots att rådet nyligen godkände en ändring av rådets direktiv 2011/16/EU (6) när det gäller automatiskt utbyte av skattebeslut finns det fortfarande en risk för att medlemsstaterna inte kommunicerar tillräckligt sinsemellan om hur deras skattearrangemang med vissa företag eventuellt kan inverka på skatteuppbörden i andra medlemsstater. De nationella skattemyndigheterna bör automatiskt och utan dröjsmål informera varandra om alla skattebeslut när de har utfärdats. Kommissionen bör få tillgång till skattebeslut via en säker central katalog. Det bör råda större öppenhet kring skattebeslut som undertecknas av skattemyndigheter, förutsatt att konfidentiella och företagskänsliga uppgifter inte röjs.

v)

Det rapporteras om att tullfria hamnar används för att gömma transaktioner för skattemyndigheterna.

vi)

Framstegen i kampen mot skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering kan endast övervakas med en enhetlig metod, som kan användas för att uppskatta hur stora de direkta och indirekta skattegapen är i alla medlemsstater och i unionen som helhet. En uppskattning av skattegapet bör endast vara starten när det gäller att ta fram mer information i skattefrågor.

vii)

Den nuvarande unionsomfattande rättsliga ramen för att skydda visselblåsare är otillräcklig, och det finns avsevärda skillnader mellan de olika medlemsstaternas sätt att skydda visselblåsare. Om sådant skydd saknas är det förståeligt att anställda som har viktig information inte vill träda fram och att informationen därför inte blir tillgänglig. Eftersom visselblåsare har hjälpt till med att uppmärksamma allmänheten på frågan om orättvis beskattning, bör medlemsstaterna överväga åtgärder som skyddar sådant agerande. Det skulle därför vara lämpligt att erbjuda unionsomfattande skydd för visselblåsare som rapporterar misstänkt regelmissbruk, fel, bedrägeri eller olaglig verksamhet till de nationella eller europeiska myndigheterna eller till allmänheten, om det gäller varaktigt oåtgärdat missbruk, fel, bedrägeri eller olaglig verksamhet som skulle kunna påverka allmänintresset. Sådant skydd bör vara förenligt med det övergripande rättsliga systemet. Detta skydd bör gälla mot orättfärdiga åtal, ekonomiska sanktioner och diskriminering.

Samordning

AS.

Medlemsstaterna har lagstiftningsbehörighet i fråga om företagsbeskattning, men en överväldigande majoritet av problemen med aggressiv skatteplanering är av multinationell art. Ökad samordning av medlemsstaternas nationella skattepolitik är därför den enda möjligheten att ta itu med problemen med BEPS och aggressiv skatteplanering.

i)

Att införa en obligatorisk unionsomfattande gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle vara en viktig åtgärd för att lösa problemen i samband med aggressiv skatteplanering i unionen, och bör införas snarast. Det slutgiltiga målet är en fullständig och obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eventuellt med ett tillfälligt undantag för små och medelstora företag som inte är multinationella företag och för företag utan gränsöverskridande verksamhet, med en fördelningsmetod baserad på objektiva variabler. Kommissionen överväger att införa tillfälliga åtgärder mot möjligheterna till vinstöverföring fram till dess att en fullständig gemensam konsoliderad bolagsskattebas har införts. Dessa åtgärder, bland annat gränsöverskridande förlustutjämning, får dock inte öka risken för BEPS. Dessa åtgärder kan inte helt och hållet ersätta en konsolidering och det kommer att ta tid innan regelverket kan fungera fullt ut.

ii)

Trots uppförandekodgruppens arbete avseende skadlig företagsbeskattning fortsätter den aggressiva skatteplaneringen i hela unionen. Tidigare försök att förstärka gruppens styrning och mandat, och att anpassa och bredda de arbetsmetoder och kriterier som fastställs i koden i syfte att bekämpa nya former av skadlig skattepraxis inom den nuvarande ekonomiska miljön, har inte varit framgångsrika. Gruppens verksamhet karaktäriseras av en allmän brist på transparens och redovisningsskyldighet. Gruppens funktionssätt och ändamålsenlighet måste därför i hög grad ändras för att göras mer effektivt och transparent, bland annat genom att offentliggöra årsrapporter och protokoll, inbegripet medlemsstaternas ståndpunkter. Gruppen bör kunna ta ställning i frågor i samband med skattepolitiken i flera medlemsstater utan att en liten minoritet av medlemsstater blockerar rekommendationerna.

iii)

Den övergripande principen om företagsbeskattning i unionen bör vara att skatter ska betalas i de länder där ett företag bedriver sin faktiska ekonomiska verksamhet och där värdet skapas. Det bör utarbetas kriterier för att genomföra detta. Eventuell användning av patentboxordningar eller andra förmånliga skatteordningar måste också säkerställa att skatten betalas där värdet skapas, enligt de kriterier som fastställs i BEPS-projektets åtgärd 5. Det ska även fastställas gemensamma europeiska definitioner för vad som kan räknas som främjande av FoU och vad som inte kan räknas som det, och för en harmonisering av användningen av patent- och innovationsboxar, vilket inbegriper ett tidigareläggande till den 30 juni 2017 av datumet för avskaffandet av den gamla ordningen.

iv)

Vissa medlemsstater har ensidigt infört bestämmelser för kontrollerade utlandsbolag (CFC-bolag) för att på ett ändamålsenligt sätt se till att vinster som överförs till länder med låga eller inga skatter beskattas effektivt. Dessa regler måste samordnas för att förhindra att skillnaderna mellan nationella CFC-regler inom unionen snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

v)

Enligt direktiv 2011/16/EU ska medlemsstaterna samarbeta om skatteinspektioner och skatterevisioner, och skattemyndigheterna uppmuntras att utbyta bästa praxis. De instrument som föreskrivs i det direktivet är dock inte tillräckligt effektiva, och medlemsstaternas olika metoder för att kontrollera företagen står i kontrast till vissa företags mycket välorganiserade skatteplaneringsmetoder.

vi)

För att åstadkomma ett effektivt automatiskt informationsutbyte i allmänhet, och om skattebeslut i synnerhet, krävs ett gemensamt europeiskt system för skatteregistreringsnummer. Kommissionen bör överväga införandet av ett gemensamt europeiskt företagsregister.

vii)

Kommissionen har beslutat att förlänga mandatet för plattformen för god förvaltning i skattefrågor, som skulle ha löpt ut 2016, samt utvidga dess tillämpningsområde och förstärka dess arbetsmetoder. Plattformen kan bidra till att nå resultat i den nya handlingsplanen för att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteflykt, underlätta diskussioner om medlemsstaternas skattebeslut i ljuset av de nya regler som föreslås om informationsutbyte och ge återkoppling om nya initiativ mot skatteundandragande. Kommissionen behöver dock lyfta fram profilen, bredda medlemskapet och göra plattformen för god förvaltning i skattefrågor effektivare.

viii)

Kommissionen bör analysera och begära att skatteförvaltningarna genomför reformer inom den europeiska planeringsterminen, för att öka de nationella och europeiska skatteförvaltningarnas uppbördskapacitet så att de kan utföra sitt uppdrag effektivt och därigenom främja de positiva effekter som en effektiv skatteuppbörd och effektiva åtgärder mot skattebedrägerier och skatteflykt får för medlemsstaternas inkomster.

Samstämdhet

AT.

De grundläggande problem som beror på att olika medlemsstater har olika regler för företagsbeskattning kan inte lösas enbart genom bättre samordning. Det övergripande arbetet mot aggressiv skatteplanering måste i viss utsträckning handla om tillnärmning av en begränsad del av medlemsstaternas skattepraxis. Detta kan åstadkommas samtidigt som man bevarar medlemsstaternas suveränitet i förhållande till andra delar av deras bolagsskattesystem.

i)

Aggressiv skatteplanering kan ibland uppkomma genom de sammantagna förmånerna i dubbelbeskattningsavtal som ingåtts mellan olika medlemsstater men som i stället har lett till dubbel icke-beskattning. Utbredningen av dubbelbeskattningsavtal mellan enskilda medlemsstater och tredjeländer kan ge möjligheter till nya kryphål. I enlighet med åtgärd 15 i OECD/G20-gruppens BEPS-projekt skulle det behövas ett multilateralt instrument för ändring av bilaterala skatteavtal. Kommissionen bör ha mandat att förhandla fram skatteavtal med tredjeländer för unionens räkning, i stället för nuvarande praxis med bilaterala förhandlingar som inte ger optimala resultat. Kommissionen bör se till att sådana avtal omfattar bestämmelser om ömsesidighet och förhindrar eventuell negativ inverkan på medborgare och företag i unionen, särskilt små och medelstora företag, som ett resultat av extraterritoriell tillämpning av tredjelandslagstiftning inom unionens och dess medlemsstaters jurisdiktion.

ii)

Unionen bör ha sin egen uppdaterade definition av skatteparadis.

iii)

Unionen bör vidta motåtgärder mot företag som använder sig av sådana skatteparadis. Detta har redan efterlysts i Europaparlamentets betänkande om det årliga skattebetänkandet 2014 (7), där man begärde följande: ”Kännbara sanktioner för att hindra företag att bryta mot eller undkomma skattestandarder genom att neka företag som ägnat sig åt bedrägerier eller företag som är belägna i skatteparadis eller länder som snedvrider konkurrensen med förmånliga skattevillkor tillgång till EU-finansiering och statligt stöd eller medverkan i offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att återkräva allt statligt stöd till företag om de har brutit mot EU:s skattestandarder.” EU-länder bör också bli föremål för motåtgärder om de vägrar att ändra på sina skadliga system med skatteförmåner som undergräver förutsättningarna för lika villkor i EU.

iv)

En ny bindande definition av ”fast driftsställe” behövs för att se till att beskattningen äger rum där den ekonomiska aktiviteten äger rum och värdet skapas. Definitionen bör åtföljas av bindande minimikriterier för att avgöra om den ekonomiska verksamheten är av tillräcklig betydelse för att beskattas i en medlemsstat för att undvika problemet med brevlådeföretag, särskilt när det gäller de utmaningar som den digitala ekonomin skapat.

v)

Kommissionens pågående undersökningar av påstådda brott mot unionens regler om statligt stöd har visat att det råder en ogynnsam brist på transparens för dessa reglers tillämpning. För att reda ut detta bör kommissionen offentliggöra riktlinjer om statligt stöd för att klargöra hur den kommer att avgöra fall av skatterelaterat statligt stöd och på så vis öka rättssäkerheten för både företagen och medlemsstaterna. I samband med moderniseringen av statsstödsordningen bör kommissionen säkerställa effektiva efterhandskontroller av lagligheten i det beviljade statsstödet.

vi)

En av de oavsiktliga effekterna av rådets direktiv 2003/49/EG (8) är att gränsöverskridande ränte- och royaltyinkomster får undantas från beskattning (eller beskattas på mycket låg nivå). En allmän regel mot missbruk bör införas i det direktivet och likaså i rådets direktiv 2005/19/EG (9) samt i övrig relevant unionslagstiftning.

vii)

En unionsomfattande källskatt eller liknande åtgärd skulle innebära att alla vinster som genereras inom unionen, och som kommer att lämna unionen, beskattas åtminstone en gång inom unionen innan de förs ut ur unionen.

viii)

Unionens befintliga ram för tvistlösning mellan medlemsstaterna när det gäller dubbelbeskattning fungerar inte effektivt, utan skulle behöva kompletteras med tydligare regler och tidsfrister och bygga på redan existerande system.

ix)

Skatterådgivare spelar en avgörande roll för att underlätta aggressiv skatteplanering genom att hjälpa företag att upprätta komplexa rättsliga strukturer för att utnyttja skillnader och kryphål till följd av olika skattesystem. En grundläggande översyn av bolagsskattesystemet kan inte ske utan att dessa rådgivningsfirmors praxis undersöks. En sådan undersökning måste beakta intressekonflikterna inom sådana företag, som ger råd till nationella regeringar om utformning av skattesystemen samtidigt som de ger råd till företag om hur de bäst optimerar sina skatter inom sådana system.

AU.

Skatteuppbördens övergripande effektivitet, begreppet rättvis beskattning och de nationella skatteförvaltningarnas trovärdighet undergrävs inte bara av aggressiv skatteplanering och BEPS-verksamhet. Unionen och medlemsstaterna bör agera lika bestämt för att lösa problemen med skatteflykt och skattebedrägerier inom beskattningen av både företag och privatpersoner och problemen med uppbörd av andra skatter än bolagsskatter, särskilt, mervärdesskatt. Dessa andra aspekter av skatteuppbörd och skatteförvaltning står för en väsentlig del av det nuvarande skattegapet.

AV.

Kommissionen bör därför också överväga hur den kan åtgärda dessa mer allmänna problem, särskilt efterlevnaden av momsregler i medlemsstaterna och deras tillämpning i gränsöverskridande fall, ineffektiviteter i samband med uppbörden av mervärdesskatt (som i vissa medlemsstater är en stor nationell inkomstkälla), metoder för mervärdesskatteundandragande och de negativa följderna av vissa skatteamnestier eller icke transparenta åtgärder för skattenedsättning. Förhållandet mellan kostnader och nytta bör övervägas i alla sådana nya åtgärder.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2016 översända ett eller flera lagstiftningsförslag till parlamentet, med beaktande av de detaljerade rekommendationerna i bilagan till detta betänkande.

2.

Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna stämmer överens med de grundläggande rättigheterna och subsidiaritetsprincipen.

3.

Europaparlamentet anser att det begärda förslagets ekonomiska konsekvenser ska täckas av lämpliga budgetanslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.


(1)  http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/taxation/gen_info/ economic_analysis/tax_structures/2014/report.pdf

(2)  Benjamin Ferrett, Daniel Gravino och Silvia Merler: European added value of legislative report on bringing Transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union (ännu ej offentliggjord).

(3)  Antagna texter från sammanträdet den 8 juli 2015, P8_TA(2015)0257.

(4)  http://ec.europa.eu/finance/consultations/2015/further-corporate-tax-transparency/index_en.htm.

(5)  Exempelvis ”Fair Tax Mark”: http://www.fairtaxmark.net/.

(6)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(7)  http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A8-2015-0040+0+DOC+XML+V0//SV

(8)  Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 26.6.2003, s. 49).

(9)  Rådets direktiv 2005/19/EG av den 17 februari 2005 om ändring av direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EUT L 58, 4.3.2005, s. 19).


BILAGATILL RESOLUTIONEN

DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

A.     Transparens

Rekommendation A1. Obligatorisk offentlig landsspecifik rapportering för multinationella företag inom alla sektorer

Europaparlamentet uppmanar återigen Europeiska kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att senast under första kvartalet 2016 införa omfattande och offentlig landsspecifik rapportering för alla multinationella företag inom alla sektorer.

Detta förslag bör bygga på de krav som OECD har framfört i sin datamall för landsspecifik rapportering, som offentliggjordes i september 2014 (åtgärd 13 i OECD/G20-gruppens BEPS-projekt).

Vid utarbetandet av förslaget bör kommissionen även ta hänsyn till

resultatet av kommissionens samråd om landsspecifik rapportering, som genomfördes mellan den 17 juni och den 9 september 2015, i syfte att undersöka olika alternativ för att eventuellt införa landsspecifik rapportering i unionen, och

de förslag om en helt offentlig landsspecifik rapportering som beskrivs i det reviderade direktivet om aktieägares rättigheter och som röstades igenom i Europaparlamentet den 8 juli 2015 (1) och resultatet från de pågående trepartsmötena om detta direktiv.

Rekommendation A2. En ny rättvisemärkning för skattebetalande företag som tillämpar goda skattemetoder

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag om en frivillig europeisk rättvisemärkning för skattebetalare.

Förslaget bör innefatta en europeisk ram med godkännandekriterier som nationella organ skulle tillämpa vid märkningen.

Denna ram med godkännandekriterier skulle klargöra att det bara är sådana företag som har gått längre än vad som krävs enligt unionens och medlemsstaternas lagstiftning som kan bli rättvisemärkta skattebetalare.

Denna rättvisemärkning för skattebetalare bör uppmuntra företagen till att göra betalningen av en rättmätig andel av skatterna till en väsentlig del av deras politik för socialt ansvar och till att redogöra för deras ståndpunkt i skattefrågor i deras årsrapporter.

Rekommendation A3. Obligatorisk underrättelse om nya skatteåtgärder

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag om en ny mekanism som förpliktigar medlemsstaterna att utan dröjsmål underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om de avser att införa nya avdrag, lättnader, undantag, incitament eller liknande åtgärder som skulle kunna få väsentlig inverkan på den effektiva skattesatsen i medlemsstaten eller på skattebasen i en annan medlemsstat.

Dessa underrättelser från medlemsstaterna ska innehålla analyser av spridningseffekten med avseende på de nya skatteåtgärdernas väsentliga inverkan på andra medlemsstater och utvecklingsländer, och analyserna ska fungera som stöd för uppförandekodgruppens arbete med att upptäcka skadliga skattemetoder.

Dessa nya skatteåtgärder bör även inkluderas i förfarandet med den europeiska planeringsterminen och det ska utarbetas rekommendationer för uppföljning.

Europaparlamentet bör regelbundet uppdateras om dessa underrättelser och den utvärdering som görs av kommissionen.

Sanktioner bör övervägas för medlemsstater som inte uppfyller dessa rapporteringskrav.

Kommissionen bör också överväga huruvida det vore lämpligt att förpliktiga skatterådgivningsföretagen att underrätta de nationella skattemyndigheterna när de utvecklar eller lanserar vissa skatteplaneringsupplägg som syftar till att hjälpa företagen att minska sina övergripande skatteskyldigheter, vilket för närvarande är fallet i vissa medlemsstater. Man bör också diskutera huruvida utbyte av sådan information mellan medlemsstaterna, via uppförandekodgruppen, vore ett effektivt sätt att förbättra företagsbeskattningen i unionen.

Rekommendation A4. Automatiskt utbyte av information om skattebeslut bör utvidgas till att gälla alla skattebeslut och till viss del offentliggöras

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera direktiv 2011/16/EU, vilket innefattar förslag om automatiskt utbyte av information om skattebeslut, enligt följande:

Utöka det automatiska informationsutbytet, så att det inte bara gäller gränsöverskridande skattebeslut utan omfattar alla skattebeslut avseende bolagsskatt. Den information som lämnas ska vara heltäckande och i ett gemensamt fastställt format för att säkerställa att det effektivt kan användas av skattemyndigheterna i de relevanta länderna.

Väsentligt öka insynen i skattebeslut på unionsnivå, med vederbörlig hänsyn till företagens konfidentialitet och företagshemligheter samt med hänsyn till gällande bästa praxis som tillämpas i vissa medlemsstater, genom att årligen offentliggöra en rapport som sammanfattar de viktigaste fallen i kommissionens säkra centrala katalog för skattebeslut och förhandsbesked om prissättning som ska skapas.

Informationen i rapporten ska lämnas i en överenskommen standardiserad form så att allmänheten effektivt kan använda den.

Garantera att kommissionen spelar en fullständig och betydande roll vid det obligatoriska utbytet av information om skattebeslut genom inrättandet av en säker central katalog där medlemsstaterna och kommissionen får tillgång till samtliga skattebeslut som avtalats i unionen.

Säkerställa att lämpliga sanktioner tillämpas för medlemsstater som inte automatiskt utbyter information om skattebeslut som de borde.

Rekommendation A5. Transparens i tullfria hamnar

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om

fastställande av en längsta tidsfrist inom vilken varor får säljas i tullfria hamnar och undantas från tullar, punktskatter och mervärdesskatt, och

en skyldighet för myndigheterna för tullfria hamnar att omedelbart upplysa de relevanta medlemsstaternas och tredjeländers skattemyndigheter om eventuella transaktioner som personer med skatterättslig hemvist i deras länder genomför i de tullfria hamnarnas lokaler.

Rekommendation A6. Kommissionens uppskattning av bolagsskattegapet

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra följande:

På grundval av gällande bästa praxis i medlemsstaterna skapa en enhetlig metod, som ska offentliggöras, och som medlemsstaterna kan använda för att uppskatta storleken av det direkta och indirekta bolagsskattegapet, dvs. skillnaden mellan den bolagsskatt som ska betalas och den bolagsskatt som faktiskt betalas, i alla medlemsstater.

Samarbeta med medlemsstaterna för att se till att de tillhandahåller nödvändiga data som ska analyseras med denna metod i syfte att ta fram så korrekta siffror som möjligt.

Använda den överenskomna metoden och nödvändiga data för att vartannat år beräkna och offentliggöra en uppskattning av de direkta och indirekta bolagsskattegapen i hela unionen.

Rekommendation A7. Skydd för visselblåsare

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för följande ändamål:

Skydda visselblåsare som agerar enbart i allmänhetens intresse (och inte även för pengar eller med något annat personligt syfte) för att avslöja missbruk, fel, bedrägeri eller olaglig verksamhet när det gäller företagsbeskattning i någon EU-medlemsstat. Sådana visselblåsare bör skyddas om de rapporterar misstänkt missbruk, fel, bedrägeri eller olaglig verksamhet till sina relevanta behöriga myndigheter, men också om de rapporterar sina farhågor till allmänheten vid fortlöpande missbruk, fel, bedrägeri eller olaglig verksamhet när det gäller företagsbeskattning som skulle kunna påverka allmänintresset.

Se till att rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet när det gäller företagsbeskattning respekteras i EU.

Sådant skydd bör vara förenligt med det övergripande rättsliga systemet och gälla mot orättfärdiga åtal, ekonomiska sanktioner och diskriminering.

Ett sådant lagstiftningsförslag bör grundas på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (2) och beakta eventuell framtida unionslagstiftning på detta område.

Ett sådant lagstiftningsförslag skulle också kunna beakta Europarådets rekommendation CM/Rec(2014)7 (3) om skydd för visselblåsare och särskilt definitionen av visselblåsare som en person som inom ramen för sina arbetsrelaterade relationer rapporterar eller avslöjar information om hot eller skada för allmänintresset, oavsett om det är inom den offentliga eller privata sektorn.

B.     Samordning

Rekommendation B1. Införande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag om införande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas enligt följande:

Som första steg bör man senast i juni 2016 införa en obligatorisk gemensam bolagsskattebas i unionen, eventuellt med ett tillfälligt undantag för små och medelstora företag som inte är multinationella företag och företag utan gränsöverskridande verksamhet, så att det finns en enda uppsättning regler för beräkningen av beskattningsbar vinst för företag som är verksamma i flera medlemsstater.

Som ett andra steg bör man snarast möjligt, dock senast i slutet av 2017, införa en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas med vederbörlig hänsyn till de olika alternativ som finns (t.ex. ta med i beräkningen vad det skulle kosta att även inkludera små och medelstora företag och företag utan gränsöverskridande verksamhet).

Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bör baseras på en fördelningsmetod som återspeglar företagens faktiska ekonomiska verksamhet och inte ger vissa medlemsstater otillbörliga fördelar.

Under övergångsperioden, från införandet av en obligatorisk gemensam bolagsskattebas till införandet av en fullständigt fungerande obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör man vidta en rad åtgärder för att minska överföringen av vinster (främst genom internprissättning), genom att åtminstone lägga fram ett förslag till unionslagstiftning mot BEPS. Dessa åtgärder bör inte innefatta ett tillfälligt regelverk för gränsöverskridande förlustutjämning, såvida inte kommissionen kan garantera att regelverket kommer att vara transparent och inte kommer att kunna missbrukas för aggressiv skatteplanering.

Kommissionen bör överväga i vilken utsträckning det skulle vara nödvändigt att ta fram en enda uppsättning allmänt accepterade redovisningsprinciper för att förbereda de uppgifter ur räkenskaperna som ska ligga till grund för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen.

Alla förslag till införande av antingen en gemensam bolagsskattebas eller en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör inbegripa en klausul mot skatteundandragande.

Rekommendation B2. Förstärkt mandat för och ökad insyn i rådets uppförandekodgrupp (företagsbeskattning)

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om införlivande av uppförandekodgruppen i gemenskapsmetoden, som en arbetsgrupp i rådet med kommissionen och parlamentet som observatörer.

Uppförandekodgruppen ska bli mer transparent och effektiv och ha en större ansvarsskyldighet, bl.a. genom att

regelbundet tillhandahålla, uppdatera och offentliggöra sin övervakning av hur medlemsstaterna följer de rekommendationer som fastställts av gruppen i dess halvårsvisa framstegsrapport till finansministrarna,

regelbundet tillhandahålla, uppdatera och vartannat år offentliggöra en lista över skadliga skattemetoder,

regelbundet ta fram, tillhandahålla och offentliggöra sina protokoll, inbegripet ökad transparens i processen med att ta fram rekommendationer, bl.a. genom att uppge de ståndpunkter som medlemsstaternas företrädare har,

en politisk ordförande utses av finansministrarna,

varje medlemsstat utser en högnivårepresentant och en suppleant i syfte att höja organets profil,

Uppförandekodgruppen ska bl.a. ha i uppgift att

upptäcka skadliga skattemetoder i unionen,

föreslå åtgärder och tidsfrister för avskaffandet av skadliga skattemetoder och övervaka resultaten av de rekommendationer eller de åtgärder som har föreslagits,

se över rapporterna om spridningseffekter av de nya skatteåtgärder som medlemsstaterna underrättar om enligt vad som föreskrivs ovan och avgöra om det krävs åtgärder,

föreslå andra initiativ när det gäller skatteåtgärder i unionens externa politik, och

förbättra tillämpningen av mekanismerna mot de metoder som underlättar aggressiv skatteplanering.

Rekommendation B3. Patentboxar och andra förmånsordningar: länkning av förmånsordningar till de platser där värdet skapas

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ge medlemsstaterna vägledning om hur patentboxordningar ska införas i enlighet med den ”ändrade nexusstrategin”, för att säkerställa att de inte är skadliga.

Denna vägledning bör klargöra att förmånsordningar, t.ex. patentboxar, måste baseras på den ”ändrade nexusstrategin” i enlighet med OECD:s BEPS-åtgärd 5, vilket innebär att det måste finnas ett direkt samband mellan skatteförmånen och den underliggande forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Omfattande patentboxordningar utan samband med kunskapens geografiska ursprung och ”ålder” bör betraktas som skadliga metoder.

Om medlemsstaterna inte tillämpar denna nya strategi konsekvent inom 12 månader, bör kommissionen lägga fram ett förslag till bindande lagstiftning.

Kommissionen bör lägga fram förslag till gemensamma europeiska standarder för och definitioner av vad som kan räknas som främjande av FoU och vad som inte kan räknas som det, och förslag till en harmonisering av användningen av patent- och innovationsboxar, vilket även inbegriper ett tidigareläggande till den 30 juni 2017 av datumet för avskaffandet av den gamla ordningen genom nerkortning av den tid under vilken äldre regler får tillämpas (grandfathering).

Rekommendation B4. CFC-bolag

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för följande ändamål:

Tillhandahålla en samordnad unionsram för reglerna för CFC-bolag för att se till att vinster som parkeras i länder med låga eller inga skatter beskattas effektivt och för att förhindra att de många olika nationella reglerna för CFC-bolag inom unionen snedvrider den inre marknadens funktionssätt. Denna ram bör säkerställa att reglerna för CFC-bolag tillämpas fullt ut även i andra situationer än där det rör sig om upplägg som är rent konstlade. Detta ska inte hindra enskilda medlemsstater från att införa striktare regler.

Rekommendation B5. Bättre samordning av skattekontroller mellan medlemsstaterna

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ändring av direktiv 2011/16/EU för att

säkerställa effektivare samtidiga skatterevisioner och skattekontroller, där två eller fler nationella skattemyndigheter beslutar att genomföra kontroller av en eller flera personer med gemensamma eller kompletterande intressen, och

se till att ett moderbolag och dess dotterbolag i unionen granskas av deras respektive skattemyndigheter under samma tidsperiod och under ledning av skattemyndigheterna för moderbolaget, för att säkerställa ett effektivt informationsflöde mellan skattemyndigheterna. Inom ramen för detta ska

skattemyndigheterna regelbundet utbyta information om sina undersökningar för att se till att koncerner inte utnyttjar skillnader eller kryphål genom kombinationen av olika nationella skattesystem,

tidsfristerna för utbyte av information om pågående revisioner vara så korta som möjligt,

skattemyndigheterna för ett bolag systematiskt upplysa skattemyndigheterna för de övriga bolagen inom samma koncern om resultatet av en skatterevision, och

inget beslut om resultatet av en skattemyndighets skatterevision fattas innan de andra berörda myndigheterna underrättats.

Rekommendation B6. Införande av ett gemensamt europeiskt skatteregistreringsnummer

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till europeiskt skatteregistreringsnummer.

Förslaget ska baseras på utkastet till ett europeiskt skatteregistreringsnummer i kommissionens handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande från 2012 (åtgärd 22) (4) och resultatet av det samråd som genomfördes 2013 (5).

C.     Samstämdhet

Rekommendation C1. En ny strategi för internationella skatteavtal

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om behörighet för unionen att tala med en röst när det gäller internationella skatteavtal.

Kommissionen bör ha mandat att förhandla fram skatteavtal med tredjeländer för unionens räkning, i stället för nuvarande praxis med bilaterala förhandlingar som inte ger optimala resultat, särskilt inte för utvecklingsländerna.

Kommissionen bör se till att sådana avtal omfattar bestämmelser om ömsesidighet och förhindrar eventuell negativ inverkan på unionsmedborgare och företag, särskilt små och medelstora företag, som ett resultat av extraterritoriell tillämpning av tredjelandslagstiftning inom unionens och dess medlemsstaters jurisdiktion.

Man bör införa ett gemensamt multilateralt skatteavtal för unionen i stället för de många bilaterala skatteavtal som medlemsstaterna har ingått sinsemellan och med tredjeländer.

Alla nya internationella handelsavtal som ingås av unionen bör innehålla en klausul om god skatteförvaltning.

Alla internationella skatteavtal ska innehålla en mekanism för efterlevnadskontroll.

Rekommendation C2. En gemensam och strikt definition av skatteparadis

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att i samarbete med bl.a. OECD och Förenta nationerna fastställa strikta kriterier för definitionen av ”skatteparadis”.

Dessa kriterier bör baseras på omfattande, transparenta, tillförlitliga, objektivt kontrollerbara och allmänt vedertagna indikatorer och bygga vidare på de principer om god förvaltningssed som anges i kommissionens meddelande från 2009 God förvaltning i skattefrågor (6), nämligen: informationsutbyte och administrativt samarbete, rättvis skattekonkurrens och insyn.

Dessa kriterier bör omfatta begrepp såsom banksekretess, registrering av ägare av företag, truster och stiftelser, offentliggörande av företagens redovisningshandlingar, kapacitet att utbyta information, skattemyndigheternas effektivitet, främjande av skatteflykt, förekomst av skadliga rättsliga verktyg, förebyggande av penningtvätt, automatiskt informationsutbyte, förekomst av bilaterala avtal och internationella förpliktelser ifråga om transparens och rättsligt samarbete.

Utifrån dessa kriterier bör kommissionen lägga fram en reviderad lista över skatteparadis, som skulle ersätta den tillfälliga listan från juni 2015.

Denna lista över skatteparadis bör kopplas till relevant skattelagstiftning som en referenspunkt för annan politik och lagstiftning.

Kommissionen bör se över listan åtminstone vartannat år eller på berättigad begäran av en jurisdiktion som upptagits på listan.

Rekommendation C3. Åtgärder mot de företag som använder sig av skatteparadis

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en katalog över motåtgärder som unionen och medlemsstaterna, i egenskap av aktieägare till och finansiärer av offentliga organ, banker och stödprogram, bör vidta mot företag som använder sig av skatteparadis för att bedriva aggressiv skatteplanering och därför inte följer unionens standarder för god förvaltning i skattefrågor.

Dessa motåtgärder bör bl.a. bestå i att företaget

utesluts från tillgång till statligt stöd eller offentliga upphandlingar på unionsnivå eller nationell nivå, och

utesluts från tillgång till vissa unionsmedel.

Detta bör man åstadkomma genom att bl.a.

ändra Europeiska investeringsbankens (EIB:s) stadgar (protokoll nr 5, som är bilaga till fördragen) för att se till att inget stöd från EIB kan utgå till slutmottagare eller finansiella mellanhänder som använder sig av skatteparadis eller skadliga skattemetoder (7),

ändra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 (8) för att se till att inga Efsi-medel kan utgå till sådana företag (9),

ändra Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1305/2013 (10), (EU) nr 1306/2013 (11), (EU) nr 1307/2013 (12) och (EU) nr 1308/2013 (13) för att se till att inga GJP-medel kan utgå till sådana företag,

fortsätta arbetet med att modernisera det statliga stödet för att se till att medlemsstaterna inte ger statligt stöd till sådana företag (14),

ändra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (15) för att se till att inga pengar från de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden) kan utgå till sådana företag,

ändra avtalet om upprättandet av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling för att se till att inget stöd från denna bank kan utgå till sådana företag (16), och

förbjuda unionen att ingå handelsavtal med jurisdiktioner som är skatteparadis enligt kommissionens definition.

Kommissionen ska ta reda på om man kan avbryta eller säga upp befintliga avtal med länder som klassas som skatteparadis.

Rekommendation C4. Fast driftsställe

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om

ändring av definitionen av ”fast driftsställe”, så att företagen inte artificiellt kan undvika att ha en beskattningsbar närvaro i medlemsstater där de har ekonomisk verksamhet; denna definition bör även omfatta situationer där företag som ägnar sig åt helt dematerialiserad digital verksamhet anses ha ett fast driftsställe i en medlemsstat om de har en viktig digital närvaro i detta lands ekonomi,

införande av en unionsdefinition av minsta ”ekonomiska substans”, som även omfattar den digitala ekonomin, för att säkerställa att företag verkligen skapar värde och bidrar till ekonomin i den medlemsstat där den har en beskattningsbar närvaro.

Dessa två definitionerna bör ingå i ett konkret förbud mot så kallade brevlådeföretag.

Rekommendation C5. Bättre ramverk för internprissättning i EU

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att

utifrån sin erfarenhet och analysen av OECD:s nya principer för internprissättning utarbeta särskilda unionsriktlinjer för hur OECD:s principer ska tillämpas och hur de ska tolkas i unionssammanhang, i syfte att

återspegla den ekonomiska verkligheten på den inre marknaden,

ge visshet, klarhet och rättvisa för medlemsstaterna och de företag som verkar inom unionen, och

minska risken för regelmissbruk för vinstöverföringsändamål.

Rekommendation C6. Olikheter i medlemsstaternas skattesystem som leder till hybridlösningar

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om antingen

harmonisering av de nationella definitionerna av skuld, kapital, företag som är överblickbara och företag som inte är det, harmonisering av tilldelningen av tillgångar och skulder till ett fast driftsställe och harmonisering av fördelningen av kostnader och vinster mellan olika enheter inom samma koncern, eller

förhindrande av dubbel icke-beskattning vid olikheter i medlemsstaternas skattesystem.

Rekommendation C7. Ändring av EU:s regelverk för statligt stöd när det gäller skatter

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag senast i mitten av 2017 för följande ändamål:

Riktlinjer för statligt stöd som klargör hur kommissionen kommer att avgöra fall av skatterelaterat statligt stöd för att på så vis öka rättssäkerheten för både företagen och medlemsstaterna, med hänsyn till att sådana riktlinjer inom andra sektorer har visat sig vara ytterst effektiva när det gäller att sätta stopp för och föregripa förfaranden i medlemsstaterna som är oförenliga med unionens lagstiftning om statligt stöd. Denna effekt kan endast åstadkommas med hjälp av mycket detaljerade riktlinjer, inbegripet numeriska tröskelvärden.

Skattepolitik som inte är förenlig med statliga stödåtgärder bör offentligt fastställas, så att företagen och medlemsstaterna får vägledning och bättre rättssäkerhet. Kommissionen ska i detta syfte omfördela resurser till GD Konkurrens, så att det kan vidta effektiva åtgärder i fall med olagligt statligt stöd (inbegripet selektiva skatteförmåner).

Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att på längre sikt undersöka möjligheterna att ändra de befintliga reglerna, för att förhindra att de belopp som återvunnits till följd av en överträdelse av EU:s statsstödsregler betalas tillbaka till den medlemsstat som beviljade det olagliga skatterelaterade stödet, vilket är fallet i dag. De återvunna beloppen skulle kunna tilldelas unionsbudgeten eller de medlemsstater som har fått sin skattebas urholkad.

Rekommendation C8. Ändring av rådets direktiv 90/435/EEG  (17) , 2003/49/EG och 2005/19/EG och annan relevant unionslagstiftning samt införande av en allmän regel för att motverka missbruk

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag med följande innehåll:

Efter införandet av en allmän regel för att motverka missbruk i direktiv 90/435/EEG bör man snarast möjligt gå vidare och införa en sådan regel även i direktiv 2003/49/EG samt lägga ett förslag om införande av en allmän regel för att motverka missbruk i direktiv 2005/19/EG och annan relevant unionslagstiftning.

En allmän regel för att motverka missbruk bör även ingå i all framtida unionslagstiftning som rör skattefrågor eller har skattemässiga följder.

När det gäller direktiv 2003/49/EG bör man, utöver införandet av en allmän regel för att motverka missbruk, avskaffa kravet på att medlemsstaterna ska behandla ränte- och royaltybetalningar förmånligt om det saknas effektiv beskattning på annat håll i unionen.

När det gäller direktiv 2005/19/EG bör man, utöver införandet av en allmän regel för att motverka missbruk, även införa ytterligare skyldigheter till öppenhet och, om dessa ändringar visar sig otillräckliga för att förhindra aggressiv skatteplanering, införa ett krav på minimiskatt för utnyttjande av skattefördelar (t.ex. ingen beskattning av vinstutdelning) eller andra åtgärder med liknande effekt.

Rekommendation C9. Förbättrade tvistlösningsmekanismer för gränsöverskridande beskattning

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast sommaren 2016 lägga fram ett förslag med följande syfte:

Att förbättra de befintliga mekanismerna för att lösa gränsöverskridande skattetvister i unionen, inte bara med inriktning på ärenden med dubbelbeskattning utan även dubbel icke-beskattning. Syftet är att skapa en samordnad unionsstrategi för tvistlösning med tydligare regler och striktare tidsplaner som bygger på redan befintliga system.

Tvistlösningsmekanismens arbete och beslut bör vara transparenta i syfte att minska osäkerheten för företagen vid tillämpningen av skattelagstiftningen.

Rekommendation C10. Införande av källskatt eller liknande åtgärd för att förhindra att vinster lämnar unionen obeskattade

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast sommaren 2016 lägga fram ett förslag i syfte att införa källskatt eller liknande åtgärd för att garantera att alla vinster som genereras inom unionen, och som kommer att lämna unionen, beskattas effektivt åtminstone en gång inom unionen innan de förs ut ur unionen.

D.     Övriga åtgärder

Rekommendation D1. Ytterligare åtgärder för att ta itu med skattegapet

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även inrikta sig på andra faktorer än aggressiv skatteplanering och BEPS-verksamhet som bidrar till det befintliga skattegapet och bland annat

undersöka orsakerna till lågeffektiv skatteuppbörd, inbegripet uppbörd av mervärdesskatt,

undersöka orsakerna till orättvis beskattning eller låg trovärdighet hos skatteförvaltningar på andra områden än företagsbeskattning,

fastställa principer för skatteamnesti, inbegripet situationer när detta skulle vara lämpligt och när andra politiska lösningar skulle vara att föredra, samt kräva att medlemsstaterna på förhand informerar kommissionen om eventuella nya skatteamnestier, för att få bukt med de negativa följderna av denna politik för framtida skatteuppbörd,

föreslå en lägsta nivå för transparens när det gäller åtgärder för skattenedsättning och skönsmässiga skattelättnader som vidtas av nationella regeringar,

ge medlemsstaterna större frihet att utgå från företagens efterlevnad av skatteregler, och särskilt systematiska brister i efterlevnaden, i samband med beviljandet av upphandlingskontrakt,

se till att skattemyndigheterna har fullständig och meningsfull tillgång till centrala register över de verkliga ägarna för både företag och stiftelser, och att dessa register förvaltas korrekt och kontrolleras.

Detta kan åstadkommas genom att medlemsstaterna snabbt införlivar det fjärde direktivet mot penningtvätt och säkrar bred och förenklad tillgång till uppgifter i de centrala registren över verkliga ägare, inbegripet för det civila samhällets organisationer, journalister och medborgare.


(1)  Antagna texter från sammanträdet den 8 juli 2015, P8_TA(2015)0257.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

(3)  http://www.coe.int/t/dghl/standardsetting/cdcj/Whistleblowers/protecting_whistleblowers_en.asp

(4)  COM(2012)0722.

(5)  https://circabc.europa.eu/faces/jsp/extension/wai/navigation/container.jsp

(6)  http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0201:FIN:SV:PDF

(7)  http://www.eib.org/attachments/general/governance_of_the_eib_en.pdf

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(9)  http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-investment/plan/docs/proposal_regulation_efsi_en.pdf

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(14)  http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2013-0026+0+DOC+XML+V0//SV

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(16)  http://www.ebrd.com/news/publications/institutional-documents/basic-documents-of-the-ebrd.html

(17)  Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 6).


Top