24.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 93/34

—

med beaktande av artiklarna 174, 175, 176, 177, 178 och 191 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av protokoll nr 26 till EUF-fördraget,

—

med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla av den 3 mars 2010 (COM(2010)2020),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1298/2013 av den 11 december 2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (7),

—

med beaktande av Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd  (8),

—

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 734/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (9),

—

med beaktande av kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för tillämpningen av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät  (10),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2011Smarta nät: från innovation till utbyggnad (COM(2011)0202),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara källor och om ändring och ett senare upphävande av direktiv 2001/77/EG och 2003/30/EG (11),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (12),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 av den 8 mars 2011 (COM(2011)0112),

—

med beaktande av kommissionens meddelande För en välfungerande inre marknad för energi av den 15 november 2012 (COM(2012)0663),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden av den 6 juni 2012 (COM(2012)0271),

—

med beaktande av kommissionens grönbok En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 av den 27 mars 2013 (COM(2013)0169),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om småskalig produktion av el och värme (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om rollen för EU:s sammanhållningspolitik och dess aktörer i genomförandet av den nya europeiska energipolitiken (14),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 september 2013 om genomförandet och effekten av energieffektivitetsåtgärderna inom ramen för sammanhållningspolitiken (15),

—

med beaktande av förslaget av den 25 januari 2012 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012)0011),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument Regions 2020 – An assessment of future challenges for EU regions av den 14 november 2008 (SEC(2008)2868),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020 av den 6 oktober 2010 (COM(2010)0553),

—

med beaktande av samrådsdokumentet med utkastet till kommissionens förordning (EU) nr …/.. av den XXX genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7–0019/2014), och av följande skäl:

A.

Det finns flera exempel på bästa praxis, t.ex. regionen Burgenland, projekten ”MaReS – Macaronesia Research Strategy” och ”Green Islands”, ”Energy Valley” i Nederländerna, ”Regenerative Model Region Harz” i Tyskland, Hostětín i Tjeckien, projektet för småskalig förnybar energi på Orkneyöarna i Skottland samt städer och samhällen som deltar i pilotprojektet inom kommissionens Concerto-initiativ eller initiativet CO-POWER för effektiv energianvändning och decentraliserad energiproduktion, och alla dessa exempel visar att lokala grupper och enskilda personer också kan bli ”prosumenter”, som producerar energi för eget behov samtidigt som de säljer energi till nätet eller kan tillgodoräkna sig överskottselektriciteten genom användning av ”net metering”. De bedriver verksamhet i virtuella kraftverk tillsammans med andra aktörer, uppnår maximala fördelar genom att inkludera alla aktörer i planeringen och genomförandet av regionala insatser, stimulerar aktiv medverkan och informationsutbyte och utvecklar en helhetssyn genom att andra energirelaterade sektorer som transporter och bostäder inkluderas, intelligenta ekonomiska stödmekanismer används och nya arbetstillfällen skapas.

B.

Europaparlamentet har antagit betänkanden om rollen för EU:s sammanhållningspolitik och dess aktörer i genomförandet av den nya europeiska energipolitiken och om genomförandet och effekten av energieffektivitetsåtgärderna inom ramen för sammanhållningspolitiken.

C.

De personuppgifter som samlas in för användningen av smarta energisystem är av mycket känslig karaktär, eftersom de möjliggör slutsatser om användarnas beteende. Därför måste särskilt skydd av dessa uppgifter garanteras.

1.

Europaparlamentet välkomnar ett paradigmskifte för regionerna beträffande metoder för produktion och konsumtion av energi, bort från den oflexibla traditionella modellen, som bygger på ett baslastsystem, till en mångfaldig, decentraliserad och lokal produktion, som kombinerar en stor andel småskalig förnybar energi med flexibel och anpassningsbar efterfrågan samt decentraliserad lagerhållning. Parlamentet inser att man för att bibehålla en hållbar utveckling och möta den framtida efterfrågans krav bör främja nya modeller för energiproduktion och energikonsumtion som baseras på decentraliserad och lokal produktion. Parlamentet betonar att ett smart nät är av avgörande betydelse för att ett sådant paradigmskifte ska komma till stånd, och genomförandet av smarta nät bör bakas in i en sektorsövergripande strategi för regional utveckling för att uppnå största möjliga nytta och maximala möjligheter på marknaden för regionerna och för att åstadkomma hållbarhet, tillväxt och innovation.

2.

Europaparlamentet påpekar att många regioner i Europa har utvecklat projekt inom ramen för unionens program som har främjat dels synergier mellan utvalda områden, dels hållbar energi och förnybara energikällor, där offentliga och privata partner gör gemensamma ansträngningar för att utforska regionala tillväxtmöjligheter inom energisektorn, genom att på ett tidigt stadium använda sig av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och upprätta målinriktade partnerskap på kommunal, regional, nationell och europeisk nivå samt effektiva decentraliserade genomförandestrategier för utvinning av lokala energiresurser.

3.

Europaparlamentet understryker de många fördelar smarta nät har för att minska utsläppen av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och distribuerad produktion, garantera hushållen försörjningstrygghet, skapa nödvändiga förutsättningar för effektiv användning av el inom transportsektorn, ge konsumenterna möjlighet att anpassa sin konsumtion så att de kan dra nytta av de lägsta priserna och samtidigt spara energi, förbättra energieffektiviteten, spara elenergi, minska de kostsamma investeringar i elnäten genom att använda energi vid tider när belastningen inte är hög samt stimulera teknisk innovation och utveckling inom EU. Parlamentet betonar att allmänheten måste involveras i alla skeden av utveckling av avancerad mätarinfrastruktur som möjliggör ett dubbelriktat informationsflöde, också i verksamhet som planeras av systemansvariga för distributionsnät och aktörer som tillhandahåller teknik för smarta nät. Parlamentet påpekar också att utveckling och användning av smarta nät avsevärt minskar energiförlusten vid överföring och distribution. Parlamentet påpekar att automatisk omkonfigurering av nätet kan användas för att förebygga strömavbrott eller för återställning vid sådana tack vare dess självreparerande förmåga. Parlamentet konstaterar dock att de nationella stödsystemen i flera regioner ofta inte prioriterar det mest effektiva sättet att tillämpa förnybar teknik för privata hushåll.

4.

Europaparlamentet lyfter i detta sammanhang särskilt fram möjligheterna till geografiska (eller territoriella) förändringar i energinätet och främjandet av smarta nät för missgynnade regioner, inklusive de yttersta randområdena, avlägset belägna regioner och öar, som kan utvecklas från energikonsumenter till energiproducenter och uppnå stora fördelar för ekonomi och konkurrenskraft samtidigt som de säkrar sin energiförsörjning och utvecklingen och driften av smarta nät. Parlamentet konstaterar att i synnerhet utvecklingen och driften av smarta nät skapar möjligheter för dessa regioner, som kan leda till en minskning av deras energikostnader.

5.

Europaparlamentet påpekar att nätinfrastrukturen, nätförvaltningen och marknadsreglerna för närvarande är anpassade till behoven och möjligheterna för kärnkraftverk och kraftverk som drivs med fossila bränslen. Detta innebär en konkurrensnackdel för ny teknik såsom förnybar energi.

6.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att så snart som möjligt investera i lokala smarta nät genom att noggrant överväga stimulansåtgärder genom användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, även finansieringsinstrument för att stimulera privata investeringar, och att i detta sammanhang ta hänsyn till de berörda regionernas miljömässiga, ekonomiska, sociala och territoriella behov och deras särdrag, eftersom en och samma lösning inte passar alla. Parlamentet efterlyser en flexibel strategi på lokal och regional nivå för att minska hindren för kombinerade åtgärder för energiproduktion, energilagring (även gränsöverskridande) och energieffektivitet och för samarbete med andra sektorer, som informations- och kommunikationsteknik (IKT) och transport. Parlamentet betonar därför vikten av förvaringssystem med hjälp av pumpning i samband med utvinning av förnybar energi.

7.

Europaparlamentet betonar att det krävs en stabil och långsiktig politisk ram för att man ska kunna utveckla smarta nät. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ambitiösa strategier, politiska riktlinjer och mål för 2030 beträffande energieffektivitet och förnybar energi samt för utsläpp av växthusgaser, så att man erbjuder långsiktig säkerhet för investerare och sammankopplade branscher och skapar möjligheter för ett smart energisystem.

8.

Europaparlamentet påminner om att det i de flesta av scenarierna i energifärdplanen för 2050 inte kommer att vara möjligt att integrera decentraliserad förnybar energi riktigt utan utveckling av lokala och regionala intelligenta distributionsnät för el eftersom de utgör en länk för information och elförsörjning mellan lokala områden för socioekonomisk utveckling, vilka möjliggör flexibel förvaltning och nödvändiga reservlösningar för dessa variabla energikällor. Parlamentet anser därför att distributionsnäten bör ges större betydelse. Parlamentet betonar dock att utvecklingen av smarta nät också handlar om effektiv transport av energi från produktionsplatsen till platsen för slutanvändningen. Parlamentet påpekar vidare att smarta nät ger större ännu större mervärde då de kommunicerar i större skala, t.ex. på nationell nivå eller till och med på europeisk nivå. Styrning – och därigenom spridning – av efterfrågan på el på denna skala skapar ännu fler möjligheter att minska förbrukningen (förbrukningskällor) när produktionen lokalt är för liten (eller för stor).

9.

Europaparlamentet efterlyser en flexiblare strategi i EU:s förordningar och direktiv om den inre marknaden för att minska hindren för regionsspecifika lösningar vad gäller åtgärder för produktion, försörjning, lagring och effektivitet på energiområdet samt för kombinationer av sådana åtgärder, inbegripet offentlig-privata partnerskap och gränsöverskridande projekt.

10.

Europaparlamentet betonar att man för att lyckas med genomförandet av smarta nät bör utveckla en strategi för regionala och lokala enheter som syftar till att upprätta ”smarta energisystem”, där de smarta näten ingår i det regionala energisystemet och en stor andel energi kommer från förnybara källor, plus decentraliserad produktionskapacitet, i kombination med efterfrågestyrning, åtgärder för energieffektivitet, större energibesparingar samt smarta lagringslösningar, transporter (e-transport) och större utbyte med intilliggande nät.

11.

Europaparlamentet noterar den roll som smarta mätare spelar för att möjliggöra tvåvägskommunikation, som möjliggör korrekt debitering för konsumenter och ökat deltagande på efterfrågesidan, där konsumenter anpassar sina vanor efter toppar och dalar i energiproduktionen. Parlamentet betonar att medborgarna till fullo måste få del av fördelarna med smarta energisystem och att medborgarnas ägande främjar ett effektivt beteende och därmed större sammanlagda energibesparingar genom öppna protokoll. Parlamentet framhåller att systemansvariga för distributionen, i egenskap av leverantörer till lokala, regionala eller nationella myndigheter, har ansvar för att garantera allas tillgång till denna tjänst av allmänt intresse, genom att garantera nätens säkerhet och stabilitet. Parlamentet påpekar att varje enskild person bör ha direkt tillgång till uppgifter om konsumtion och produktion för att kunna garantera en effektiv, säker och tillförlitlig drift av de smarta näten. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som leder till att elektriska maskiner (särskilt tvättmaskiner, diskmaskiner, värmepumpar, ackumulerande elkaminer osv.) automatiskt kan fungera med smarta mätare i ett för konsumenterna ekonomiskt fördelaktigt driftläge.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och dess arbetsgrupp för smarta nät att uppdatera och bredda den befintliga definitionen på smarta nät så att den även omfattar smarta energisystem. Parlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter att styra energiförbrukningen och belastningsfrånkopplingen och utarbeta och anta regionala strategier med ett smart energisystem som kärnpunkt.

13.

Europaparlamentet betonar att smarta regionala nät bara kan bli ekonomiskt effektiva om man kombinerar direkta och indirekta fördelar och kopplar samman energisektorn med flera andra sektorer – i synnerhet bostäder och transporter, men också miljö, stadsplanering, social integrering, avfallshantering och byggnation – för att nå energibesparingsmålen samtidigt som man maximerar den ekonomiska nyttan och balanserar en regions energiutbud och energiefterfrågan.

14.

Europaparlamentet efterlyser innovation och större investeringar i IKT-sektorn för att lösa de största svårigheterna med smart teknik, bland annat driftskompatibilitet mellan olika tekniker i de befintliga nätverken, liksom lagstiftningsrelaterade svårigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och nationella och regionala aktörer att skapa ett säkert rätts- och investeringsläge, så att det blir möjligt att utveckla driftskompatibla IKT-lösningar.

15.

Europaparlamentet uppmanar alla regioner och lokala myndigheter att undersöka fördelarna med smarta energisystem och investera i dem som en potentiell källa till lokal miljövänlig och hållbar sysselsättning. Parlamentet påpekar att byggsektorn är ett av de viktigaste områdena där arbetstillfällen kommer att skapas, inte bara genom direkta investeringar i smarta energinät utan även genom en förstärkning av teknisk utveckling, innovation och små och medelstora företags konkurrenskraft i EU samt genom investeringar i åtgärder för energieffektivitet och renoveringar, t.ex. inom bostadssektorn, och genom anpassning till nya tekniska lösningar för byggandet av bostäder med förhöjd energieffektivitet.

16.

Europaparlamentet understryker att utbyggnaden av smarta nät också gör det möjligt att öka konkurrenskraften för EU:s teknikleverantörer inom den elektroniska och elektrotekniska industrin, de flesta små och medelstora företag, och att stärka deras position som världsledande på det tekniska området.

17.

Europaparlamentet uppmanar alla regioner att överväga investeringar i färdigheter och utbildning för dessa nya jobb, med beaktande av att många nya lokala arbetstillfällen också kommer att kunna skapas i IKT-sektorn, transportsektorn och sektorer som tillhandahåller utrustning, infrastruktur och tjänster för de smarta lösningarna, t.ex. till nya anläggningar, men också för att undvika brist på specialiserad arbetskraft och för anpassningen till de krav som ställs genom att nya yrken uppstår inom respektive område. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att stödja utbildningsinitiativ på akademisk nivå och yrkesnivå på området förnybar energi, till exempel genom införande av miljötekniska utbildningsprogram samt framtagande av nya lärlingsutbildningar (t.ex. solcellsinstallatör). Parlamentet påpekar att regioner som med framgång inför ett smart energisystem kan locka ytterligare arbetstillfällen till regionen i form av specialistutbildning, genom inrättande av tekniska universitet och högskolor med specialisering på detta område. Parlamentet uppmanar regionerna att samarbeta om smart specialisering och välkomnar program där kunskap utbyts mellan regioner och över gränser. Parlamentet uppmärksammar de initiativ som Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) driver, inom kunskaps- och innovationsgruppen (KIC) InnoEnergy, för forskning och utveckling som gäller smarta nät och utbildning av arbetskraft inom denna sektor. Parlamentet framhåller även de nya möjligheterna att upprätta regionala innovationsstrategier.

18.

Europaparlamentet påpekar att offentliga investeringar i smarta energisystem, även genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, kan skapa lokala och hållbara arbetstillfällen, synergieffekter och spridningseffekter på sysselsättningen och långsiktig lokal nytta för regionerna på det ekonomiska och sociala området och miljöområdet. De kan också användas som instrument för att lösa ekonomiska problem, särskilt i regioner i krisdrabbade länder.

19.

Europaparlamentet betonar att studier om bästa praxis och goda exempel visar att en viktig anledning till att smarta energisystem lyckas är att de ägs lokalt, av enskilda personer, kooperativ, lokalsamhällen eller en kombination av dessa. Parlamentet erkänner att sådana ägandeformer ökar viljan att investera i alla delar av de smarta energisystemen. Parlamentet betonar att allmänheten måste ges bättre information samt incitament såsom dynamiska prissättningsmekanismer och lämpliga IKT-verktyg, så att de kan involveras i alla skeden av planeringen för smart energiinfrastruktur, produktion, energi och nät samt distribution.

20.

Med tanke på de smarta nätens tekniska natur betonar Europaparlamentet vikten av att informera användarna och öka deras kunskap så att de blir ”prosumenter” som är välunderrättade och medvetna om de möjligheter dessa nät ger, särskilt i samband med smarta mätare. Parlamentet anser att det är viktigt att ungas kunskap ökas, genom utbildningsprogram för elever inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanröja de hinder och rättsliga problem för lokalt ägande som finns i EU:s gällande lagstiftning, särskilt i bestämmelserna om statligt stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja de lokala möjligheterna till energiinmatning och gemensam användning av lokal energi, inte bara direkt mellan nätet och slutanvändaren utan även över gränserna och mellan slutanvändarna, för att på så sätt stimulera lokalt ägande av energiproduktionen och gemensam användning av lokalt producerad energi.

22.

Europaparlamentet betonar att smarta energisystem kommer att medföra stora förändringar i den privata och den offentliga sfären eftersom elleverans kommer att innebära att personuppgifter samlas in och skickas ut i realtid. Parlamentet efterlyser därför öppna förfaranden på alla nivåer för alla aktörer, inklusive allmänheten, företag, hela branscher, lokala myndigheter, systemansvariga för distributionsnät, systemansvariga för överföringssystem, lokala och regionala uppgiftsskyddsombud eller ombudsmän och tillhandahållare av teknik för smarta nät.

23.

Europaparlamentet understryker att smarta energisystem kommer att drivas med stora mängder personuppgifter och många profiler, och det kommer att finnas stor risk för brott mot uppgiftsskyddet. Parlamentet betonar behovet av höga standarder för smarta mätare med avseende på skydd av personuppgifter och personlig integritet och för att möjliggöra för medborgarna att besluta om och kontrollera de uppgifter som lämnas till nätoperatörer utöver det absoluta minimum som krävs för att kunna tillhandahålla energi. Parlamentet konstaterar att det finns anledning att vara vaksam särskilt är på området för säkerheten för system med smarta nät och konsumentens nytta av smarta mätare, och efterlyser mer omfattande analys på det området samt mer forskning om uppgiftsskydd och integritet i samband med smarta mätare. Parlamentet betonar därför att personuppgiftsskyddet måste garanteras, utan undantag. Parlamentet betonar också att uppgiftsskyddet måste integreras i utvecklingsstrategierna för smarta nät.

24.

Europaparlamentet betonar behovet av regleringsmässiga och praktiska förbättringar av skyddet av personuppgifter och personlig integritet när system med smarta mätare installeras. Parlamentet betonar att uppgiftsskydd och integritet måste garanteras för alla personer och hushåll som är kopplade till nätet om de smarta näten ska fungera och kunna genomföras. Parlamentet betonar att insamlade uppgifter endast bör användas för att garantera försörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att uppgiftsskyddsbestämmelserna tillämpas, samtidigt som synergier inom alla telekommunikations- och energinät upprätthålls och utvecklas, och att bevara individernas rättigheter på detta område. Parlamentet betonar att standarder bör tas fram gällande insamlingen av uppgifter för smarta energisystem, för att garantera att endast relevanta uppgifter överlämnas i syfte att garantera elförsörjningen, att inga uppgifter lämnas vidare till tredje part, att kunden har rätt kontrollera och utplåna insamlade uppgifter om de inte längre behövs för uppgiftsinsamlingens eller –behandlingens ursprungliga syfte samt att medborgarna behåller rätten till sina uppgifter och har full kontroll över vem de beviljar tillgång till dessa uppgifter

25.

Europaparlamentet ber kommissionen att utfärda ytterligare vägledning om användningen av personuppgifter och andra uppgifter för smarta nät mot bakgrund av den reviderade EU-lagstiftningen om skydd av personuppgifter och de regler som beslutats om innehav och förvaltning av dessa uppgifter hos systemansvariga för distributionen, leverantörer eller andra kommersiella organ.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av smarta nät och att rikta in sig på följande aspekter: stimulera investeringar och ekonomiska incitament på området, utveckla tekniska standarder, skydda konsumenternas personuppgifter, fastställa en lagstiftningsram för att stimulera utbyggnaden av smarta nät, säkerställa en öppen och konkurrenskraftig inre marknad i konsumenternas intresse samt tillhandahålla kontinuerligt stöd för innovation av teknik och system.

27.

Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna, enligt de nya bestämmelserna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020, är skyldiga att koncentrera fondmedlen på investeringar i ett smart och hållbart Europa för alla. Parlamentet välkomnar att regionerna, beroende på deras ekonomiska utvecklingsnivå, måste anslå minst 20 % av Eruf-medlen till investeringar i energiväxling, med stort fokus på smarta nät, produktion och distribution av förnybar energi, energieffektivitet, energibesparing, kraftvärme, strategier för låga utsläpp med särskild betoning på stadsområden och energi från smarta nät i distributionsledet. Parlamentet understryker att offentlig finansiering fortfarande spelar en avgörande roll för att stimulera privata investeringar i forskning och utveckling samt demonstrationsprojekt på området smarta nät. Parlamentet påpekar att Sammanhållningsfonden också tillåter investeringar på detta område och uppmanar medlemsstaterna att använda denna nya möjlighet på bästa sätt. Parlamentet betonar att Eruf inom ramen för investeringar som inte omfattas av den obligatoriska tematiska koncentrationen även kan stödja utveckling av nya smarta system för distribution, lagring och överföring av energi, samt integrering av decentraliserad energiproduktion från förnybara källor.

28.

Europaparlamentet betonar att medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna fungerar som en katalysator för investeringar och att flernivåstyre spelar en viktig roll för ett framgångsrikt genomförande, eftersom flera territoriella nivåer berörs av finansieringen och deltar i beslutsprocessen. Parlamentet välkomnar ytterligare finansieringsmöjligheter inom programmet ”Intelligent energi – Europa”.

29.

Parlamentet ser positivt på den vikt som läggs på smarta energiprojekt av gemensamt intresse inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, men beklagar samtidigt att bara två projekt för smarta nät inkluderats på den aktuella tvååriga förteckningen. Parlamentet betonar att man dessutom måste beakta projekt för smarta nät på distributionsnätsnivå. Parlamentet understryker att infrastrukturprojekt ska uppfylla kriterier för hållbarhet och konkurrenskraft och ta som utgångspunkt ett helhetsgrepp, vilket ska garanteras genom att distributionsnätsoperatörerna görs delaktiga. Parlamentet understryker också vikten av att i Medelhavsområdet utveckla sammankopplingen av energinät i norr och söder.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska hindren för investeringar i smarta energisystem, särskilt genom att bredda undantaget inom reformerna av det statliga stödet så att offentligt stöd kan ges till alla delar av de regionala och lokala smarta energisystemen, även gränsöverskridande investeringar och insatser. Parlamentet anser att smarta energisystem absolut måste inkluderas som en kategori i kommissionens kommande förordning genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den allmänna gruppundantagsförordningen) och att man måste anpassa de förordningar om andra kategorier för gruppundantag som har betydelse för utvecklingen av smarta energisystem.

31.

Europaparlamentet betonar att det kommer att vara oerhört viktigt med driftskompatibilitet i den smarta infrastrukturen, eftersom osäkerhet om reglering och olika standarder bromsar upp spridningen av smart infrastruktur. Parlamentet efterlyser därför mer samarbete mellan de olika europeiska organisationerna för teknisk standardisering. Parlamentet påpekar att öppna standarder behövs för att bidra till driftskompatibiliteten och påskynda teknisk utveckling och spridning av tekniken.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att avlägsna centrala hinder, såsom brist på driftskompatibilitet och standarder (standardiserad ”plug and play” skulle sänka kostnaderna och möjliggöra konnektivitet även för små distribuerade energiresurser – DER (eller små DR-applikationer)), oklarhet gällande rollfördelning och ansvar inom nya smarta nätapplikationer, oklarhet gällande hur kostnader och förmåner ska fördelas och följaktligen om nya affärsmodeller, konsumenters motstånd mot att delta i försök samt den rad regleringar som finns i Europa som kan komma att innebära avsevärda hinder för att reproducera projektresultat i olika länder.

33.

Europaparlamentet påminner om 2011 års standardiseringsmandat för att stödja utbyggnaden av europeiska smarta nät, vars arbete skulle vara slutfört under 2012. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts under detta mandat men betonar att ytterligare arbete krävs. Kommissionen uppmanas att kontakta standardiseringsorganen för att påskynda slutförandet av deras arbete och att utfärda ett nytt mandat om detta bedöms vara nödvändigt.

34.

Europaparlamentet ber medlemsstaterna att samarbeta ytterligare och utbyta bästa praxis inom CEER:s (Council of European Energy Regulators) forum om reglering av nationella systemansvariga för distributionen. Parlamentet noterar samtidigt variationen i hur systemansvariga för distributionen är organiserade – vissa medlemsstater har en enda sådan systemansvarig medan andra har över 800 – och medlemsstaterna uppmuntras att ha ett närmare samarbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att komma överens om ett enhetligt klassificeringssystem för att avgöra huruvida en organisation ska betraktas som överföringsoperatör, distributionsoperatör eller kombinerad operatör.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det är nödvändigt att, i överensstämmelse med det tredje paketet för den inre marknaden för energi, lägga fram förslag om utbyggnad och stöd till smarta nät, eftersom detta, som måste säkerställas genom ett konsekvent agerande från kommissionens sida, skulle kunna leda till att allt fler marknadsdeltagare kan involveras och stimulera möjliga synergier i utbyggnad, utveckling och underhåll av telekommunikations- och energinäten. Parlamentet betonar dock att dessa förslag bör integreras i en effektivare rättslig ram, enligt de principer kommissionen ställt upp.

36.

Europaparlamentet efterlyser samarbete i samband med utvecklingen av smarta nät på europeisk, nationell och regional nivå. Parlamentet anser att smarta nät erbjuder en viktig möjlighet att främja innovation samt forskning och utveckling, öka antalet arbetstillfällen och stärka konkurrenskraften inom den europeiska industrin på lokal och regional nivå, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

37.

Europaparlamentet uppmanar regioner att bilda nätverk och utbyta fördelar, kunskap och bästa praxis och att samarbeta genom kostnads–nyttoanalyser av smarta energisystem inom målet för territoriellt samarbete i de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett transnationellt nätverk för regioner med smarta energisystem. Parlamentet uppmanar gränsöverskridande regioner att använda rättsinstrumentet ”europeisk gruppering för territoriellt samarbete” för att gemensamt bygga upp och förvalta tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på området för förnybar energi, energibesparing och infrastruktur för smarta nät i ett sådant nätverk.

38.

Europaparlamentet understryker vikten av initiativ såsom borgmästaravtalet, som är den ledande europeiska rörelsen för lokala och regionala myndigheters deltagande i kampen mot klimatförändringar. Det baseras på undertecknarnas frivilliga åtagande att uppfylla och överskrida EU:s mål för minskning av koldioxidutsläpp med 20 procent genom ökad energieffektivitet och utveckling av förnybara energikällor, och det står bakom och stöder lokala myndigheters insatser för genomförandet av hållbar energipolitik. Parlamentet betonar att lokala myndigheter spelar en avgörande roll för att begränsa klimatförändringarnas effekter, särskilt när man betänker att 80 procent av energiförbrukningen och koldioxidutsläppen är knutna till stadslivet.

39.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén.