25.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/25

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Burundi, särskilt resolutionen av den 18 september 2014 om Burundi, särskilt fallet Pierre Claver Mbonimpa (1),

—

med beaktande av Cotonouavtalet,

—

med beaktande av uttalandet från FN:s säkerhetsråd av den 10 april 2014 om situationen i Burundi,

—

med beaktande av Arushaavtalet för fred och försoning,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juli 2014 om området kring de stora sjöarna,

—

med beaktande av rapporterna från FN-kontoret i Burundi,

—

med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och om yttrandefrihet, samt rådets slutsatser från juni 2014 om ett åtagande att intensifiera arbetet avseende människorättsförsvarare,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

—

med beaktande av yttrandet av den 25 april 2013 från den nationella rådgivande kommissionen för de mänskliga rättigheterna,

—

med beaktande av uttalandet av den 10 september 2014 från EU:s delegation till Burundi,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den 20 januari 2015 greps och häktades människorättsförsvararen Bob Rugurika, chef för Radio Publique Africaine, av de burundiska myndigheterna. Rugurika hade vägrat att avslöja sina källor några dagar efter att hans radiokanal sänt ett antal undersökande reportage om hur tre äldre italienska nunnor, Lucia Pulici, Olga Raschietti och Bernadetta Boggian, i september 2014 dödades i staden Kamenge norr om Bujumbura.

B.

I sändningarna förekom anklagelser om att högt uppsatta underrättelsetjänstemän skulle ha varit inblandade i dödsfallen. Dessa erbjöds att kommentera saken före sändningarna.

C.

De burundiska myndigheterna har inte lagt fram några bevis som rättfärdigar att Rugurika häktades på grund av ”kränkning av den allmänna solidariteten, brott mot utredningssekretessen, härbärgering av brottsling och delaktighet i mord”. Gripandet ingår i ett mönster av regeringsangrepp på yttrandefriheten inriktade på journalister, aktivister och medlemmar av politiska partier. Angreppen har trappats upp inför de val som ska hållas i Burundi i maj och juni 2015.

D.

Internationell människorättslagstiftning, däribland Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som båda ratificerats av Burundi, slår tydligt fast att häktning ska baseras på trovärdiga och rättsligt motiverade anklagelser. De burundiska myndigheterna har inte lagt fram några belägg för att häktningen av Rugurika var nödvändig.

E.

Detta är inte första gången den burundiska regeringen försöker hindra medier och människorättsgrupper från att publicera känslig information och rapportera om påstådda regeringsövergrepp. Trots dessa ständiga trakasserier har journalister inte dragit sig för att dokumentera och rapportera om kontroversiella ämnen, till exempel om Pierre Claver Mbonimpa, en ledande människorättsförsvarare som greps i maj 2014 för sina uttalanden i Radio Publique Africaine. Han frigavs senare, men anklagelserna mot honom står kvar.

F.

I juni 2013 antog Burundi en restriktiv presslag som inskränker mediernas frihet och begränsar antalet ämnen som journalister får rapportera om; rapportering om ämnen som den allmänna ordningen och säkerheten är potentiellt straffbelagda. Burundis journalistfack har tagit saken till Östafrikanska domstolen.

G.

Ett antal restriktiva lagar som antagits inför valen 2015, däribland medielagen från april 2013, har förvärrat de trakasserier och hot som sedan 2010 har drabbat journalister och andra kritiska röster som påtalat politiska mord, korruption och ett svagt styre i landet.

H.

Burundi ligger på plats 142 av 180 länder i 2014 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser.

I.

Den särskilda rapportören om människorättsförsvarare i Afrika, Reine Alapini-Gansou, har fördömt gripandet och begärt att Bob Rugurika omedelbart ska försättas på fri fot, och har påmint de burundiska myndigheterna om deras skyldigheter enligt förklaringen om yttrandefrihetens principer i Afrika och enligt förklaringarna från Kigali och Grand Bay.

J.

Yttrandefriheten garanteras av Burundis konstitution och av internationella och regionala fördrag som Burundi ratificerat och är dessutom en del av landets nationella strategi för ett gott samhällsstyre och korruptionsbekämpning och en nödvändig förutsättning för att fria och rättvisa val ska kunna hållas under 2015 och för att valresultaten ska kunna accepteras av alla deltagare.

K.

En fri, rättvis, öppen och fredlig valprocess 2015 kommer att göra det möjligt för landet, som fortfarande befinner sig i en postkonfliktsituation, att ta sig ur det politiska dödläge som uppstod i och med valprocessen 2010.

L.

Efter parlamentets resolution av den 18 september 2014, särskilt hänvisningen till artikel 96 i Cotonouavtalet, har EU:s företrädare insisterat på att alla politiska krafter i landet måste få lov att delta i valprocessen i enlighet med färdplanen och uppförandekoden.

M.

Burundis regering har bekräftat sitt åtagande att agera för att se till att förhandlingarna med alla politiska krafter i landet sker i överensstämmelse med de båda ovanstående dokumenten, och har upprepat sin vädjan till EU och dess medlemsstater att tillhandahålla materiel och ekonomiskt stöd till den pågående valprocessen och att skicka observatörsuppdrag till Burundi före, under och efter valen.

N.

EU anslog nyligen 432 miljoner euro till Burundi från Europeiska utvecklingsfonden 2014–2020 för att bland annat hjälpa till med att stärka samhällsstyret och det civila samhället.

O.

Burundi befinner sig alltjämt i sin värsta politiska kris sedan landet 2005 tog sig ur det tolv år långa inbördeskriget. Detta skapar nya hot inte bara mot landets utan även mot grannländernas inre stabilitet i en redan skakig region på den afrikanska kontinenten.

1.

Europaparlamentet fördömer den orättfärdiga häktningen av Bob Rugurika och kräver att han omedelbart och villkorslöst ska försättas på fri fot. Parlamentet uppmanar samtidigt myndigheterna att fortsätta utredningarna av de tre italienska nunnornas tragiska död och ställa de ansvariga inför rätta. Parlamentet begär även att det tillsätts en oberoende utredning av de tre nunnornas död.

2.

Europaparlamentet fördömer alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Burundi och de restriktiva lagar som införts inför president- och parlamentsvalen 2015, särskilt de lagar som inverkar menligt på oppositionen, medierna och det civila samhället genom att inskränka yttrande- och föreningsfriheten och friheten att hålla möten.

3.

Europaparlamentet uppmanar de burundiska myndigheterna att säkerställa en lämplig och rimlig balans mellan mediefriheten – däribland journalisters frihet att undersöka och rapportera om brott – och behovet att garantera brottsutredningar fria från otillbörlig påverkan.

4.

Europaparlamentet uppmanar Burundis regering att tillåta en genuin och öppen politisk debatt inför valen 2015 och att respektera den färdplan och uppförandekod som förhandlats fram under FN:s överinseende och som undertecknats av alla politiska ledare i Burundi. Parlamentet erinrar om Burundis konstitution, enligt vilken ”republikens president väljs för en period av fem år och kan väljas om en gång. Ingen kan tjänstgöra som president i mer än två mandatperioder.”

5.

Europaparlamentet uppmanar Burundis regering att respektera tidsplanen för valen och att inbegripa oppositionspartierna i valövervakningen, inklusive i delregistreringen av nya väljare i enlighet med överenskommelsen mellan den oberoende nationella valkommissionen och de politiska partierna i samband med utvärderingen av väljarregistreringen den 29–30 januari 2015.

6.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över regeringens inblandning i oppositionspartiernas interna förvaltning, den bristande friheten för dessa partier att bedriva kampanjer och rättsväsendets tilltagande benägenhet att utesluta oppositionsledare från valprocessen.

7.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Burundis regering att vidta åtgärder för att kontrollera CNDD–FDD-partiets ungdomsförbund och hindra det från att hota och angripa upplevda motståndare, och att se till att de ansvariga för övergrepp ställs inför rätta. Parlamentet efterlyser en oberoende internationell utredning av påståendena att CNDD–FDD förser sitt ungdomsförbund med vapen och utbildning. Parlamentet uppmanar med kraft oppositionspartiernas ledare att förhindra våld mot sina motståndare.

8.

Europaparlamentet framhåller vikten av att respektera uppförandekoden för val (Code de bonne conduite en matière électorale) och den färdplan för valen som FN lyckats förhandla fram och som undertecknades av de politiska aktörerna 2013. Parlamentet stöder till fullo FN:s och världssamfundets verksamhet för att förebygga en vidare upptrappning av det politiska våldet inför valen 2015 och hjälpa till att återupprätta långsiktig säkerhet och fred.

9.

Europaparlamentet uppmuntrar alla inblandade i valprocessen, däribland de för valorganisationen ansvariga organen samt säkerhetstjänsterna, att respektera de åtaganden som gjordes i Arushaavtalet, och erinrar om att detta avtal gjorde slut på inbördeskriget och utgör den grund som Burundis konstitution vilar på.

10.

Europaparlamentet framhåller att EU bör ha en ledande roll i övervakningen av situationen före valen för att undvika eventuella avsteg från åtagandena, som skulle kunna få allvarliga konsekvenser inte bara för demokratiseringsprocessen utan även för freden och säkerheten i Burundi och i hela området kring de stora sjöarna.

11.

Europaparlamentet upprepar att Burundi är bundet av människorättsklausulen i Cotonouavtalet, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, och därför har en skyldighet att respektera de universella mänskliga rättigheterna, däribland yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar Burundis regering att tillåta en genuin och öppen politisk debatt inför valen 2015, utan rädsla för hot, genom att inte ingripa i oppositionspartiernas interna förvaltning, inte utfärda restriktioner mot valkampanjer, som drabbar alla partier, särskilt på landsbygden, och inte missbruka rättsväsendet för att utesluta politiska rivaler.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att fortsätta att arbeta för en tydlig och principfast EU-policy gentemot Burundi, som tar upp de pågående allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, i linje med EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inleda samråd med Burundi, i enlighet med artikel 96 i Cotonouavtalet, med avseende på landets eventuella avstängning från avtalet och att vidta alla lämpliga åtgärder medan samråden pågår.

13.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utnyttja den intensifierade politiska dialog som föreskrivs i artikel 8 i Cotonouavtalet i kontakterna med den burundiska regeringen för att konkret ta upp stängningen av det politiska utrymmet i Burundi och fastställa tydliga och konkreta riktmärken för att mäta utvecklingen och en strategi för att reagera på den.

14.

Europaparlamentet uppmanar Burundis regering, oppositionspartiernas ledare och civilsamhällets aktivister att göra sitt yttersta för att på ett demokratiskt och öppet sätt stödja freds- och försoningskommissionen i syfte att ta upp gångna tiders brott och gå framåt för att bereda vägen för framtiden.

15.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att frigöra de nödvändiga medlen för att hantera den humanitära situationen i denna del av världen och att särskilt arbeta tillsammans med FN:s organ i fråga om den kroniska undernäringen.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att företrädesvis anslå sina medel för perioden 2014–2020 till icke-statliga organisationer och internationella organisationer som verkar direkt bland befolkningen och att trycka på för att den burundiska regeringen ska genomföra de nödvändiga reformerna för en konsolidering av staten.

17.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Burundis regering, regeringarna i länderna i området kring de stora sjöarna, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena i den parlamentariska AVS–EU-församlingen samt Panafrikanska parlamentet.