25.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/6

—

med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 7 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 4, 16, 20, 67, 68, 70, 71, 72, 75, 82, 83, 84, 85, 86, 87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 47–50, 52 och 53,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2014 om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 (COM(2014)0365),

—

med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen för och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2014,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör (resolution 2178 (2014)),

—

med beaktande av EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs vid rådets möte den 25 februari 2010,

—

med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar (1),

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 24 april 2009 om problemet med etnisk och rasgrundad profilering i samband med terroristbekämpning, brottsbekämpning, invandring, tull och gränskontroll (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den andra rapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i EU (3),

—

med beaktande av Europols hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (Iocta) 2014,

—

med beaktande av Europols hotbildsbedömning av grov och organiserad brottslighet i EU (Socta) 2013,

—

med beaktande av sin debatt vid plenarsammanträdet den 28 januari 2015 om åtgärder mot terrorism,

—

med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) informella möte i Riga den 29–30 januari 2015,

—

med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU (4),

—

med beaktande av uttalandet från rådets (rättsliga och inrikes frågor) informella möte den 11 januari 2015,

—

med beaktande av slutsatserna från rådets (rättsliga och inrikes frågor) möten den 9 oktober 2014 och 5 december 2014,

—

med beaktande av rapporten av den 24 november 2014 från EU:s samordnare för kampen mot terrorism till Europeiska rådet (15799/14),

—

med beaktande av kommissionens arbetsprogram för 2015 av den 16 december 2014 (COM(2014)0910),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2014Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser (COM(2013)0941),

—

med beaktande av yttrandet från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (den s.k. artikel 29-gruppen) om tillämpning av principerna om nödvändighet och proportionalitet samt uppgiftsskydd inom brottsbekämpningssektorn (yttrande 01/2014),

—

med beaktande av domstolens dom av den 8 april 2014 i de förenande målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland Ltd och Seitlinger m.fl., och yttrandet från parlamentets rättstjänst om tolkningen av domen,

—

med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Terrorism och våldsbejakande extremism är några av de största hoten mot vår säkerhet och våra friheter.

B.

De tragiska händelserna i Paris nyligen var en påminnelse om att EU står inför ett fortsatt terrorhot i ständig förändring, som under det senaste årtiondet allvarligt har drabbat flera av dess medlemsstater med attacker som riktat in sig inte bara på människor utan även på de värderingar och friheter som EU bygger på.

C.

Säkerhet är en av de rättigheter som garanteras av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Samtidigt är dock grundläggande rättigheter, medborgerliga friheter och proportionalitet ett nödvändigt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning.

D.

Förebyggande strategier för terrorismbekämpning bör bygga på ett mångfasetterat tillvägagångssätt som syftar till att direkt bekämpa förberedande av attacker på EU:s territorium men som även tar fasta på behovet av att ta tag i de bakomliggande orsakerna till terrorism. Terrorism utgör ett globalt hot som kräver åtgärder på lokal, nationell, europeisk och global nivå för att trygga våra medborgares säkerhet, försvara de grundläggande värdena frihet, demokrati och mänskliga rättigheter samt upprätthålla folkrätten.

E.

Sedan den 11 september 2001 har ett flertal allvarliga terroristattacker på europeisk mark, senast i januari i år, starkt påverkat känslan av säkerhet bland EU:s medborgare och invånare. Säkerhetsläget i Europa har under de senaste åren genomgått dramatiska förändringar på grund av nya konflikter och omvälvningar i EU:s omedelbara grannskap, den snabba utvecklingen av ny teknik samt en oroväckande radikalisering som leder till våld och terrorism både i EU och i dess grannländer.

F.

Spridningen av terroristpropaganda underlättas av internet och sociala medier. Genom cyberterrorism kan terroristgrupper knyta nya och upprätthålla befintliga kontakter utan att behöva möta fysiska hinder i form av gränser, vilket därmed minskar deras behov av baser eller fristäder i länderna.

G.

EU står inför ett allvarligt och växande inhemskt hot från ”EU:s utländska stridande”, det vill säga personer som reser till länder som de varken är bosatta eller medborgare i, för att utföra, planera eller förbereda terrordåd eller erbjuda eller genomgå terroristutbildning, även i samband med väpnade konflikter. Uppskattningsvis mellan 3 500 och 5 000 unionsmedborgare har lämnat sina hem för att bli utländska stridande sedan kriget och våldet i Syrien, Irak och Libyen bröt ut. Detta innebär en oerhörd utmaning för EU-medborgarnas säkerhet.

1.

Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag grymheterna i Paris, och uttrycker på nytt sitt djupaste deltagande med det franska folket och offrens anhöriga och sin enighet i den globala kampen mot terrorismen och mot angreppet mot våra demokratiska värderingar och friheter.

2.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt och kategoriskt alla terrorhandlingar, främjande av terrorism, förhärligande av dem som är inblandade i terrorism och förespråkande av extremistiska våldsbejakande ideologier, oavsett var sådant äger rum eller förespråkas i världen. Parlamentet framhåller att det inte finns någon frihet utan säkerhet och ingen säkerhet utan frihet.

3.

Europaparlamentet oroas över det snabbt växande antalet EU-medborgare som reser till konfliktområden för att ansluta sig till terroristorganisationer och som sedan återvänder till EU:s territorium och utgör en risk för EU:s inre säkerhet och EU-medborgarnas liv. Parlamentet ber kommissionen att föreslå en tydlig och gemensam definition av ”EU:s utländska stridande” för att öka rättssäkerheten.

4.

Europaparlamentet understryker att det behövs mer specialiserade åtgärder mot problemet med att EU-medborgare reser ut för att strida i utländska terroristorganisationer. Parlamentet anser visserligen att lagföring kan vara aktuellt i en del fall men att andra åtgärder bör vidtas för att förhindra radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, så att man kan avbryta det resande som företas av europeiska och andra utländska stridande och ta hand om dem som återvänder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utveckla praxis utgående från de medlemsstater som har infört framgångsrika strategier, handlingsplaner och program på detta område.

5.

Europaparlamentet understryker att hotet från terrorism i allmänhet måste motarbetas med hjälp av en flerdimensionell antiterrorstrategi som på ett heltäckande sätt tar tag i de bakomliggande faktorerna till radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, bland annat genom att man främjar social sammanhållning, inkludering samt politisk och religiös tolerans, undviker gettoisering, analyserar och motverkar uppvigling på internet till terrorattacker, förebygger resor som företas i syfte att gå med i terroristorganisationer, förebygger och hejdar rekrytering till och deltagande i väpnade konflikter, stoppar det finansiella stödet till terroristorganisationer och individer som vill ansluta sig till dem, ser till att kraftfulla rättsliga åtgärder vidtas i tillämpliga fall och ger de brottsbekämpande myndigheterna lämpliga verktyg för att kunna utföra sina uppgifter med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

6.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på program som tar tag i de grundläggande orsakerna till radikalisering – såsom utbildningsprogram som främjar integration, social inkludering, dialog, deltagande, jämlikhet, tolerans och förståelse mellan olika kulturer och religioner, och återanpassningsprogram.

7.

Europaparlamentet är djupt bekymrat över radikaliseringen i fängelser och uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i denna fråga. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt fängelser och fängelseförhållanden, med riktade åtgärder för att ta tag i radikaliseringen i dessa miljöer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att förbättra fångvårdsadministrationen i syfte att göra det lättare att upptäcka interner som förbereder terrordåd, övervaka och förhindra radikaliseringsprocesser och inrätta särskilda program för avhopp, återanpassning och avradikalisering.

8.

Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av att intensifiera det förebygganade arbetet mot radikalisering och främja avradikaliseringsprogram genom större egenmakt och delaktighet för lokalsamfunden och det civila samhället på nationell och lokal nivå, så att spridningen av extremistiska ideologier kan stoppas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) – som sammanför alla aktörer som medverkar till att utveckla kampanjer mot radikalisering och inrätta strukturer och processer för avradikalisering av återvändande utländska stridande – och att direkt utmana extremistiska ideologier genom att erbjuda positiva alternativ.

9.

Europaparlamentet stöder antagandet av en europeisk strategi som syftar till att bekämpa terroristpropaganda, radikala nätverk och rekrytering via internet och som bygger vidare på de insatser som redan gjorts och de initiativ som redan tagits på mellanstatlig nivå och på frivillig basis för att främja utbyten av bästa praxis och framgångsrika metoder på detta område.

10.

Europaparlamentet vill att rådet antar en rekommendation om nationella strategier för förebyggande av radikalisering, som tar upp de många olika faktorerna bakom radikalisering och riktar rekommendationer till medlemsstaterna om inrättande av program för avhopp, återanpassning och avradikalisering.

11.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja befintliga plattformar, databaser och varningssystem på europeisk nivå, såsom Schengens informationssystem (SIS) och systemet för förhandsinformation om passagerare (Apis).

12.

Europaparlamentet framhåller att fri rörlighet inom Schengenområdet är en av Europeiska unionens viktigaste friheter och avvisar därför alla förslag om att lägga Schengensystemet på is. Parlamentet uppmanar i stället medlemsstaterna att skärpa de befintliga bestämmelserna, som redan innefattar en möjlighet att tillfälligt införa kontroller av resehandlingar, och att göra bättre bruk av SIS II-systemet. Parlamentet konstaterar att det redan går att göra vissa riktade kontroller av personer i samband med att de passerar yttre gränser.

13.

Europaparlamentet åtar sig att arbeta för att ett direktiv om ett EU-system för passageraruppgifter (EU PNR) ska slutföras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att redogöra för konsekvenserna av domstolens dom för datalagringsdirektivet (5) och de eventuella följderna för EU PNR-direktivet. Parlamentet uppmanar rådet att göra framsteg med uppgiftsskyddspaketet, så att det skulle kunna vara möjligt att genomföra trepartsdialogerna om både EU PNR-direktivet och uppgiftsskyddspaketet parallellt med varandra. Parlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in oberoende experter från brottsbekämpande organ, säkerhetsorgan och underrättelseorgan samt företrädare för artikel 29-gruppen att – i ljuset av säkerhetsbehoven – bidra med synpunkter och principer i fråga om nödvändigheten av PNR och i fråga om PNR:s proportionalitet.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart, och därefter regelbundet, utvärdera de nuvarande instrumenten och att göra en tillhörande bedömning av vilka luckor som återstår att täppa till i kampen mot terrorismen, varvid Europeiska rådet regelbundet ska bedöma vilka hot unionen står inför, så att unionen och medlemsstaterna kan vidta effektiva åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att godkänna en förnyad färdplan för terrorismbekämpning som ger ett effektivt svar på befintliga hot och ger verklig säkerhet åt alla och som samtidigt respekterar de rättigheter och friheter som utgör de grundläggande principerna för Europeiska unionen.

15.

Europaparlamentet betonar att strategier för skydd av och stöd till offren och deras anhöriga måste tas med som en väsentlig del av kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att korrekt tillämpa direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem.

16.

Europaparlamentet anser att insatser mot den olagliga handeln med eldvapen bör vara en prioritering för EU i kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet. Parlamentet anser särskilt att samarbetet behöver stärkas ytterligare i fråga om mekanismer för informationsutbyte och möjligheterna att spåra och förstöra förbjudna vapen. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt utvärdera EU:s nuvarande bestämmelser om förflyttningar av olagliga eldvapen och sprängladdningar och vapenhandel med anknytning till organiserad brottslighet.

17.

Europaparlamentet välkomnar det kommande antagandet på EU-nivå av en uppdaterad rättslig ram för bekämpande av penningtvätt, och ser detta som ett avgörande steg som måste genomföras på alla nivåer för att fungera effektivt så att man kan ta itu med denna betydande finansieringskälla för terroristorganisationer.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka det rättsliga samarbetet på grundval av de EU-instrument som finns att tillgå, framför allt det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), den europeiska arresteringsordern och den europeiska utredningsordern.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hindra rörligheten för misstänkta terrorister genom att stärka kontrollerna vid de yttre gränserna, genomföra mer systematiska och effektiva kontroller av resehandlingar, bekämpa olaglig vapenhandel och identitetsförfalskning samt identifiera riskområden.

20.

Europaparlamentet oroas över terroristorganisationernas ökade användning av internet och kommunikationsteknik för att kommunicera, planera attacker och sprida propaganda. Parlamentet vill att internetföretag och företag inom sociala medier ska samarbeta med regeringarna, de brottsbekämpande myndigheterna och det civila samhället för att bekämpa detta problem, och samtidigt se till att de allmänna principerna om yttrandefrihet och integritet alltid respekteras. Parlamentet understryker att åtgärder som begränsar användningen och spridningen av uppgifter på internet i terrorismbekämpningssyfte måste vara nödvändiga och proportionerliga.

21.

Europaparlamentet upprepar att all insamling och delgivning av uppgifter, även av EU-organ som Europol, bör vara förenlig med EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning och baseras på en konsekvent ram för uppgiftsskydd som erbjuder rättsligt bindande normer för personuppgiftsskydd på EU-nivå.

22.

Europaparlamentet uppmuntrar starkt till bättre informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och EU-organen. Parlamentet framhåller vidare behovet av att förbättra, intensifiera och påskynda informationsutbytet mellan brottsbekämpande organ på global nivå. Parlamentet efterlyser ett effektivare samarbete både bland medlemsstaterna och bland tredjeländer genom användning av värdefulla befintliga instrument som exempelvis gemensamma utredningsgrupper, programmet för att spåra finansiering av terrorism och avtalen om passageraruppgifter (PNR), och genom snabbare och effektivare utbyte av relevanta uppgifter och relevant information, med lämpliga garantier för uppgiftsskydd och integritet.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att göra en omfattande utvärdering av EU:s antiterroråtgärder och relaterade åtgärder, i synnerhet av hur de genomförs i lagstiftningen och i praxis i medlemsstaterna och i vilken mån medlemsstaterna samarbetar med EU:s organ på detta område, särskilt Europol och Eurojust, samt en tillhörande bedömning av återstående luckor, genom att tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 70 i EUF-fördraget, och att införa denna utvärderingsprocess som ett led i den europeiska säkerhetsagendan.

24.

Europaparlamentet understryker att EU-organen och de nationella brottsbekämpande myndigheterna måste bekämpa terroristorganisationernas huvudsakliga inkomstkällor, bland annat penningtvätt, människohandel och olaglig vapenhandel. Parlamentet kräver i detta avseende ett fullständigt genomförande av EU:s lagstiftning på området för att säkerställa en samordnad, EU-övergripande strategi. Parlamentet noterar att medlemsstaterna endast lämnar 50 % av informationen om terrorism och organiserad brottslighet till Europol och Eurojust.

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra bättre nytta av den unika kapaciteten hos Europol genom att se till att deras nationella enheter ger Europol relevant information på ett mera systematiskt och rutinmässigt sätt. Parlamentet stöder dessutom att det inom Europol inrättas ett europeiskt forum mot terrorism, för att Europol ska kunna maximera sin operativa och tekniska kapacitet och sin underrättelsekapacitet.

26.

Europaparlamentet betonar att de straffrättsliga motåtgärderna via Eurojust måste bli effektivare och mer samordnade och att straffbeläggningen av brott med anknytning till utländska stridande måste harmoniseras över hela EU för att tillhandahålla en rättslig ram och göra det lättare att samarbeta över gränserna, undvika luckor i lagstiftningen och bemöta de praktiska och juridiska utmaningar som insamlandet av bevis i terrorismmål och bevisens tillåtlighet innebär, genom en uppdatering av rambeslut 2008/919/RIF.

27.

Europaparlamentet efterlyser en stark demokratisk och juridisk tillsyn över terrorismbekämpningspolitiken och underrättelsearbetet i EU, med fullständig och oberoende demokratisk kontroll, och framhåller att säkerhetssamarbetet bör vara helt i linje med folkrätten.

28.

Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt främja ett globalt partnerskap mot terrorism och att ha ett nära samarbete både med regionala aktörer såsom Afrikanska unionen, Gulfstaternas samarbetsråd och Arabförbundet – i synnerhet de länder som gränsar till Syrien och Irak och de länder som har drabbats hårt av konflikten, till exempel Jordanien, Libanon och Turkiet – och med FN, framför allt dess antiterrorismkommitté. Parlamentet efterlyser i detta hänseende en förstärkt dialog mellan experter på utveckling och säkerhet i EU och i dessa länder.

29.

Europaparlamentet poängterar i synnerhet att EU och dess medlemsstater och partnerländer måste bygga sin strategi för bekämpning av internationell terrorism på rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Vidare betonar parlamentet att unionens externa åtgärder mot internationell terrorism först och främst bör syfta till att förebygga, motverka och lagföra terrorism.

30.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att anta en EU-extern strategi för bekämpning av internationell terrorism, i syfte att ta itu med källorna till internationell terrorism och integrera ett terrorismbekämpningsperspektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fram en strategi för samarbete med tredjeländer inom terrorismbekämpning och att samtidigt se till att internationella människorättsnormer respekteras.

31.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att se över sin strategi för det södra Medelhavsområdet som ett led i den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken, och att fokusera på att stödja de länder och aktörer som verkligen tror på gemensamma värderingar och på reformer.

32.

Europaparlamentet framhåller att handlingsplanerna och de politiska dialogerna mellan EU och dess partnerländer måste lägga fokus på att förebygga och motverka radikalisering, bland annat genom att man utökar det internationella samarbetet, utnyttjar befintliga program och befintlig kapacitet och samarbetar med civilsamhällesaktörer i länder av intresse när det gäller att motverka terroristpropaganda och radikal propaganda på internet och via andra kommunikationsmedel.

33.

Europaparlamentet betonar att en heltäckande EU-strategi för åtgärder mot terrorism även måste dra full nytta av unionens utrikes- och utvecklingspolitik för att bekämpa fattigdom, diskriminering och marginalisering, motverka korruption samt främja en god samhällsstyrning och förebygga och lösa konflikter, vilka alla bidrar till att vissa grupper och samhällssektorer marginaliseras och på det sättet blir mer utsatta för propaganda från extremistgrupper.

34.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.