1.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/43

1.

Europeiska regionkommittén betonar att den inre marknaden, som grunden för den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital inom Europeiska unionen (EU), är EU:s största ekonomiska framgång och har bidragit till att öka välståndet och sysselsättningen. För att den ska fungera ännu bättre behövs fler ekonomiska och strukturella reformer för att uppnå målen för tillväxt och sysselsättning i Europa 2020-strategin samt målen i artikel 3 i EU-fördraget när det gäller hållbar utveckling, en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Vi framhåller också att den inre marknaden, Schengenavtalet om fri rörlighet för personer och färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union (1) är oupplösligt sammankopplade, och anser därför att fullbordandet och genomförandet av den inre marknaden är av avgörande vikt för att utnyttja den inre marknadens fulla potential.

2.

För att bli mer effektiv måste den uppdaterade strategin för den inre marknaden vara tredelad i syfte att 1) skapa möjligheter för konsumenter, yrkesverksamma och företag, 2) uppmuntra och möjliggöra Europas modernisering och innovation och 3) se till att den faktiskt genomförs med sikte på att förbättra konsumenternas och företagens vardagsliv. En sådan tredelad och integrerad strategi bör syfta till att ta itu med de utmaningar som följer av de kombinerade effekterna av den snabba globaliseringen och de snabba tekniska förändringarna och den endast gradvisa anpassningen av skol- och utbildningssystemen.

3.

Vi stöder Europaparlamentets krav på att inremarknadspelaren ska inlemmas i den europeiska planeringsterminen (2), med ett system för regelbunden övervakning och utvärdering av integrationen av den inre marknaden bestående av en uppsättning kvantitativa och kvalitativa indikatorer, riktmärkning, kollegial granskning och utbyte av bästa praxis.

4.

Strategin för den inre marknaden syftar till att komplettera och kompletteras av EU:s initiativ om investeringar, konkurrenskraft och tillgång till finansiering, den inre marknaden för energi, den digitala inre marknaden och arbetstagarnas rörlighet. Vi beklagar därför att kommissionens meddelande inte åtföljts av förslaget om en översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare, som skulle utgöra ett av den nuvarande kommissionens huvudinitiativ för att bekämpa social dumpning och stärka arbetstagarnas rättigheter samt säkerställa att kollektivförhandlingar utgör ramen för arbetsmarknadsförhållandena. Denna situation får inte leda till en lucka mellan färdplanen för fördjupande av den inre marknaden och de initiativ som krävs för att förbättra villkoren för arbetstagarnas rörlighet och bör tas upp i lagstiftningsförfarandet för kommissionens förslag om ändring av direktivet om utstationering av arbetstagare (direktiv 96/71) som lades fram den 8 mars.

5.

Den inre marknaden är en övergripande politik som samspelar med många av EU:s sektorsvisa politikområden. ReK hade därför förväntat sig att kommissionens meddelande om strategin för den inre marknaden tydligare skulle måla upp samspelet med i synnerhet handels- och konkurrenspolitiken. Med avseende på handelspolitiken skulle det ha varit legitimt att förvänta sig att meddelandet, innan Kina i slutet av 2016 beviljas status som marknadsekonomi, tillkännager att en analys ska genomföras av de ekonomiska, sociala och territoriella konsekvenser och konsekvenser för den inre marknaden som ett sådant beslut skulle få.

6.

Europeiska regionkommittén efterlyser ett fullbordande av den digitala inre marknaden som har potential att överbrygga den digitala klyftan mellan regioner, och att ytterligare öka tillgången till information, skapa effektivitetsvinster och införa förbättrade affärsmodeller och administrativa modeller. Regionkommittén betonar att e-handel och e-upphandling skapar påtagliga fördelar för konsumenter, att e-förvaltning underlättar efterlevnad online och tillgång till arbete och affärsmöjligheter för såväl medborgare som företag, och bidrar på så vis till ekonomisk tillväxt.

7.

Vi vill fästa uppmärksamheten på den särskilda roll som europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) spelar som gränsöverskridande aktörer på den inre marknaden, liksom andra gränsöverskridande strukturer, t.ex. europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller europeiska kooperativa föreningar. Dessa är laboratorier för den inre marknaden och kan bidra till att kartlägga hinder på den inre marknaden, eftersom de kan identifiera och ta itu med lokala frågor, såsom offentlig upphandling, gränsöverskridande avtal, dubbelbeskattning av personal, tillämplig lag, konsumentskydd och gränsöverskridande tjänster.

8.

ReK beklagar att det saknas en direkt hänvisning till och särskilda åtgärder för att främja hantverkssektorn, trots att det finns mer än sexton miljoner hantverksföretag som spelar en betydelsefull roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen och ekonomisk utveckling.

9.

Europeiska regionkommittén upprepar att medlemsstaterna och Europeiska unionen måste genomföra territoriella konsekvensbedömningar som ett standardförfarande i den politiska beslutsprocessen samt vid programplaneringen och genomförandet av sektorsspecifik politik för att kartlägga effekterna av EU:s politik (3).

10.

Vi välkomnar kommissionens aviserade initiativ om den europeiska agendan för delningsekonomin, bland annat riktlinjerna om hur EU:s lagstiftning ska tillämpas inom denna nya sektor, dess avsikt att stödja dess potential med avseende på hållbar tillväxt och skapande av sysselsättning samt dess avsikt att undersöka i vilken utsträckning bestämmelserna i tjänstedirektivet, direktivet om e-handel och EU:s regelverk om konsumentskydd är tillämpliga på delningsekonomin samt om det finns behov av ytterligare reglering, i synnerhet med avseende på social trygghet och anställningsrättigheter för arbetstagare, hälso- och säkerhetsnormer, skatter och licensiering. Vi upprepar vår övertygelse om att bindande lagstiftningsinitiativ bör ha ett sektorsbaserat synsätt och beakta delningsekonomiinitiativets omfattning som ett kriterium för lagstiftning.

11.

Konsekvensbedömningar på förhand för städer och territorier skulle kunna genomföras och utvecklas i nära partnerskap med alla förvaltningsnivåer för att fastställa metodprotokoll. Bedömningarna bör utformas så att de inte i onödan betungar främjandet och utvecklingen av ny verksamhet och så att den dagliga verksamheten vid befintliga företag, oavsett deras storlek, inte utsätts för ytterligare påfrestningar.

12.

ReK stöder kommissionens avsikt att lägga fram initiativ för att minska den tunga börda som skyldigheterna beträffande momsregistrering och momsredovisning lägger på nystartade företag och små och medelstora företag, särskilt vid gränsöverskridande verksamhet. Att förenkla kraven på momsredovisning för små och medelstora företag och mikroföretag fastställdes vara en möjlighet till ytterligare åtgärder redan i ReK:s samråd med de europeiska entreprenörsregionerna i april 2014. Detta är särskilt viktigt för detaljhandeln samt hotell och restauranger, där små aktörers intresse för att bedriva verksamhet över gränserna kan hindras av en alltför tung byråkrati, till förfång för de olika konsumentkategorierna.

13.

ReK erkänner att stödfaktorn för små och medelstora företag har fått en mycket viktig roll när det gäller att ge dessa företag tillgång till finansiering, och hoppas att denna mekanism förlängs över de kommande åren.

14.

Vi välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag om företagsinsolvens för att se till att företagare får en andra chans. Detta torde främja företagande och innovation i Europa, eftersom företagare som är verksamma i en omgivning där misslyckanden inte stigmatiseras är villigare att inleda mer innovativa projekt. Regelverket för insolvens måste dock säkerställa att enbart ansvarsfullt risktagande uppmuntras och ge borgenärerna säkerhet och rättvisa.

15.

Kommissionen uppmanas att noggrant övervaka att medlemsstaterna och de berörda subnationella myndigheterna faktiskt tillämpar åtgärderna för att införliva direktiv 2011/7/EU om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner och att inleda snabba överträdelseförfaranden om direktivet inte tillämpas korrekt, eftersom de små och medelstora företagen ofta inte har möjlighet att hävda sina rättigheter enligt direktivet gentemot ett dominerande företag eller en offentlig myndighet.

16.

Kommittén uppmanar kommissionen att tillämpa principen ”tänk småskaligt först”, vilket innebär att lagstiftning endast bör utarbetas när det är nödvändigt och med de minsta företagen i åtanke. Kommissionen uppmanas vidare att övervaka medlemsstaternas faktiska tillämpning och införande av principen ”bara en gång” för att minska den onödiga administrativa bördan för små och medelstora företag och allmänheten.

17.

Kommittén uppmanar kommissionen att underlätta ett direkt deltagande i företagens risker och tillgången till innovativa instrument för insamling av riskkapital, t.ex. gräsrotsfinansiering.

18.

Kommittén uppmanar kommissionen att tillhandahålla små och medelstora företag bättre information på ett mer tillgängligt sätt via de små och medelstora företagens representativa organisationer.

19.

Det är viktigt att ytterligare öppna upp tjänstemarknaderna i Europa med tanke på den relativt begränsade gränsöverskridande handeln med tjänster, tjänsternas växande betydelse som andel av BNP och sysselsättning i Europas regioner och städer samt tendensen till att tjänster integreras mer i industrins utbud. Kommittén erkänner kommissionens insatser för att öppna upp tjänstemarknaderna inom ramen för tjänstedirektivet och framhäver att de redan uppnådda rättsliga och kvalitetsmässiga standarderna bör bevaras när tjänstemarknaderna öppnas upp ytterligare.

20.

ReK håller med om att man måste bedöma och åtgärda dels luckorna i lagstiftningen, dels problemet med överlappande eller motstridig lagstiftning på vissa områden av den inre marknaden och undanröja de kvarvarande hindren för den fria rörligheten, som gör att europeiska företag och konsumenter inte kan utnyttja den inre marknadens fulla potential.

21.

Kommittén rekommenderar att den analytiska ram ”som medlemsstaterna kan använda när de ser över befintliga yrkesregleringar eller föreslår nya” ska omfatta kriterier för att klassificera en sektor som en ”prioriterad sektor”. I meddelandet ges ingen förklaring till varför vissa tjänster bör prioriteras (4).

22.

Kommittén konstaterar att ett varaktigt upphävande av Schengenavtalet skulle få kännbara negativa följder för hela sju ekonomiska områden, nämligen BNP, handel, utländska direktinvesteringar, sysselsättning, rörlighet, konsumtion och små och medelstora företag, vilket framgår av en undersökning som Europaparlamentet nyligen genomfört och som lagts fram för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. För att skydda den inre marknaden och de viktiga framsteg som gjorts genom åren är det därför av största vikt att bevara dessa normer (5).

23.

Kommittén stöder kommissionens åtagande att modernisera systemet för standarder i samarbete med standardiseringsorganisationerna, eftersom standarder har visat sig vara mycket effektiva när det gäller att stödja marknadsintegrationen genom sin inverkan på industrins kostnader, interoperabiliteten, marknadstillträdet och exporten. Alla reformer av standarderna måste ta hänsyn till de små och medelstora producenternas behov.

24.

Kommittén välkomnar att kommissionen den 16 mars 2016 lade fram ett meddelande om de utmaningar som stålsektorn står inför, även om ReK hade förväntat sig att kommissionens meddelande om den inre marknaden redan skulle ta itu med uppföljningen av ”Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa” från juni 2013, eftersom de utmaningar som stålsektorn står inför knyter an till många aspekter av strategin för den inre marknaden. Kommittén uppmärksammar att ReK kommer att ägna ett särskilt yttrande åt de utmaningar som stålsektorn står inför, vilket i synnerhet kommer att bygga vidare på Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 om att utveckla en hållbar europeisk industri för basmetaller (6).

25.

ReK uppmanar på nytt kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om skydd av geografiska beteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter i EU, vilket redan betonats i ett nyligen framlagt yttrande (1). Detta skulle bidra till att stärka den inre marknaden genom att göra det lättare att identifiera produkter och garantera deras kvalitet.

26.

Principen om ömsesidigt erkännande är avgörande för produkter som inte omfattas av EU-normer, men dess tillämpning är ojämn och behöver förbättras för att tillhandahålla ett mer förutsägbart regelverk för den fria rörligheten för varor. Samtidigt bör det dock säkerställas att dessa produkter förses med korrekt konsumentinformation, att kvalitetsprodukter får ett rättmätigt erkännande och att produkternas ursprung anges.

27.

Vi stöder åtgärder för att hålla produkter som är olagliga eller inte uppfyller kraven borta från EU-marknaden med tanke på ökningen av sådan handel, som snedvrider konkurrensen och utsätter konsumenterna för risker. En striktare övervakning av förfalskningsverksamhet skulle kunna ge konkret innehåll till målet att ”skapa möjligheter för konsumenter, yrkesverksamma och företag”, inte minst små och medelstora företag.

28.

Kommittén välkomnar den allmänna hållningen i meddelandet när det gäller offentlig upphandling. Vi stöder i synnerhet nätverkssamarbete mellan prövningsorgan i förstainstansrätten, tekniskt stöd för medlemsstaterna och förbättrade övervakningsverktyg, som även bör hjälpa de lokala och regionala myndigheterna att genomföra reglerna för offentlig upphandling. I detta sammanhang erinrar vi om att kunskapscentrum på området offentlig upphandling skulle kunna spela en viktig roll som källor till hjälp, rådgivning och information.

29.

ReK ställer sig också bakom principen om att införa en frivillig förhandsbedömningsmekanism för offentlig upphandling vid storskaliga infrastrukturprojekt, men undrar varför kommissionen har fastställt en så hög gräns som 700 miljoner euro. Vi föreslår därför att gränsen ska sänkas betydligt, särskilt mot bakgrund av revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2015 om ”Mer behöver göras för att åtgärda problemen vid offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter”.

30.

Det register över kontrakt som kommissionen föreslår av insynsskäl och verktygen för dataanalys måste emellertid utformas så att de inte leder till ökade bördor för de upphandlande myndigheterna. Eftersom upphandlingar som överskriver tröskelvärdet måste vara EU-omfattande förfogar kommissionen redan över betydande uppgifter, vilket gör att mer långtgående EU-täckande informations- och statistikkrav är onödiga.

31.

Vi välkomnar kommissionens insatser för att kontinuerligt bedöma EU-ländernas genomförande av tjänstedirektivet och genomföra utvärderingar (”sakkunnigbedömningar”) för att undanröja de kvarvarande hindren för gränsöverskridande handel med tjänster i EU, med särskilt fokus på frågan om geoblockering av digitala tjänster. Kommissionen bör dock inte föregripa resultatet av dessa utvärderingar genom att uppge att man inte har några planer på att se över eller ändra tjänstedirektivet.

32.

ReK påminner om att gemensamma kontaktpunkter är ett viktigt inslag i tjänstedirektivet. Flera aspekter som är nära förknippade med tillhandahållandet av tjänster omfattas emellertid inte av direktivet (t.ex. utstationering av arbetstagare, skattefrågor, bestämmelser om social trygghet, yrkeskvalifikationer). De gemensamma kontaktpunkternas informationstjänst bör dock inbegripa dessa aspekter för att ge kontaktpunkterna ett verkligt mervärde. Dessutom skulle det vara värdefullt om information lämnades åtminstone på engelska utöver det nationella språket.

33.

Initiativet med ett tjänstepass bör begränsas till de tjänster som regleras i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, dvs. inte gälla leverantörer av offentliga tjänster så länge dessa inte bedriver kommersiell verksamhet och inte heller tjänster som inte har någon gränsöverskridande inverkan och som regleras på nationell, regional eller lokal nivå.

34.

Kommittén välkomnar kommissionens initiativ för att förhindra att konsumenter och företag diskrimineras vid gränsöverskridande handel, särskilt e-handel, men framhåller att vissa förmåner, särskilt lägre priser, som inte har någon betydelse för den inre marknaden, får förbehållas vissa tjänstemottagare om detta grundas på legitima och objektiva kriterier.

35.

Kommittén beklagar att meddelandet inte innehåller några förslag om den sociala ekonomin, trots att denna spelar en viktig roll för den sociala och ekonomiska utvecklingen i EU, omfattar två miljoner företag, inklusive föreningar, kooperativ och ömsesidiga bolag, och tillhandahåller 11 miljoner arbetstillfällen, dvs. 10 % av alla företag i EU och 6 % av de förvärvsarbetande. Mot denna bakgrund påminner vi om att ReK har uppmanat kommissionen ”att lägga fram en rättslig ram som omfattar en rad gemensamma definitioner för olika former av företagande inom den sociala ekonomin i Europa, dvs. kooperativ, stiftelser, ömsesidiga bolag och föreningar, för att göra det möjligt för företag inom den sociala ekonomin att bedriva sin verksamhet på en säker rättslig grund och på så vis dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och den fria rörligheten” (2).

36.

ReK anser att den sociala ekonomin, förutom genom fastställandet av en allmän rättslig ram på EU-nivå, bör stödjas genom utarbetandet av särskilda finansieringsprogram.

37.

ReK beklagar att meddelandet inte innehåller några förslag om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, t.ex. i fråga om kvalitetskrav, i synnerhet beträffande social och territoriell sammanhållning, trots att artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt skulle utgöra en rättslig grund för detta. Det är oroande att kommissionens fokus beträffande tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är begränsat till frågor som rör statligt stöd, trots att dessa tjänster spelar en viktig roll på den inre marknaden. Vid tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är det ytterst viktigt att skyldigheterna att tillhandahålla dessa tjänster bygger på tydliga riktlinjer och effektiva kontroller och att de syftar till att leverera högkvalitativa och kostnadseffektiva tjänster. Vi uppmanar därför kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att stimulera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i EU i syfte att höja EU-medborgarnas livskvalitet på alla nivåer, samtidigt som befogenhetsfördelningen mellan EU, medlemsstaterna, regionerna och de lokala och regionala myndigheterna respekteras.

38.

ReK noterar att genomförandet från och med april 2016 av den gemensamma ramen för tillhandahållande av koncessioner är särskilt känsligt inom området infrastrukturtjänster (hamnar, järnvägar, motorvägar) och avgörande för att fullborda den inre marknaden eftersom rättvis konkurrens är en förutsättning för att bättre garantera konsumenternas rättigheter och maximera fördelarna för såväl konsumenter och mandatgivna företag som koncessionsgivande myndigheter.

39.

Kommittén vill påpeka att det är viktigt att beakta öars och avlägset belägna områdens ekonomiska nackdelar, särskilt de extra transportkostnaderna.