18.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 177/41

Föredragande:

Michael IKRATH

Medföredragande:

Anne DEMELENNE

1.1

EESK välkomnar principiellt inrättandet av ekonomiska prioriteringsprogram i syfte att stimulera tillväxten i länderna i euroområdet när den europeiska planeringsterminen inleds. Kommittén beklagar dock att det civila samhället, och framför allt arbetsmarknadens parter, inte konsulterats om utformningen och de nationella förfarandena inom den europeiska planeringsterminen.

1.2

EESK anser att dessa rekommendationer under inga omständigheter får bidra till att vidga den existerande klyftan mellan länderna i euroområdet och övriga medlemsstater utan tvärtom bör bidra till att minska den. Syftet är framför allt att på längre sikt utveckla euron så att den blir gemensam valuta i samtliga medlemsstater.

1.3

Kommittén konstaterar att kommissionens dokument är betydelsefullt för fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Såsom vi redan påpekat i tidigare yttranden (1) är kommittén mycket positiv till att man ytterligare förstärker och fullbordar EMU. Medlemsstaterna bör, både individuellt och gemensamt, vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra större konvergens och ökad integration, särskilt på det ekonomiska området. Detta bör ske parallellt med framstegen när det gäller att inrätta en finanspolitisk union för euroområdet (inklusive en budget för detta ändamål), en social union och en enhetlig extern representation vid de internationella finansinstituten.

1.4

EESK konstaterar att det finns ett politiskt behov av att sörja för att euroområdet vilar på en solid politisk och institutionell grund, vilket man hittills inte har lyckats åstadkomma sedan den monetära unionen inrättades (2). Enskilda initiativ, som exempelvis inrättandet av en bankunion eller en kapitalmarknadsunion, välkomnas, men de ersätter inte den solida konstruktion som krävs.

1.5

Vidare kan det konstateras att de investeringsprogram i sysselsättningsoffensiver som nyligen lanserats inte i tillräcklig utsträckning har uppnått de fastställda målen. Det krävs en blandning av finansiella, skatterelaterade, budgetmässiga, ekonomiska och sociala åtgärder för att återställa tillväxten och sysselsättningen. Tvärtemot kommissionens rekommendation bör finanspolitiken utformas på ett sådant sätt att den snarare är expansiv än neutral.

1.6

EESK anser att en neutral finanspolitisk linje är olämplig under nuvarande förhållanden, även om den är att föredra framför fortsatta finanspolitiska åtstramningar. Eftersom en recession leder till en lägre tillväxtpotential krävs det mer kraftfulla finanspolitiska åtgärder än vanligt för att stimulera ekonomin i euroområdet som helhet. I detta skede är riskerna på grund av en överhettad ekonomi mycket lägre än riskerna i samband med en fortsatt låg inflation eller deflation. Kommittén rekommenderar därför finanspolitiska stimulansåtgärder inriktade på offentliga investeringar. Detta skulle öka efterfrågan på kort sikt, samtidigt som tillväxtpotentialen på längre sikt förstärks.

1.7

EESK stöder sänkt skatt på arbete, såvida detta inte utgör ett hot mot de sociala trygghetssystemens ekonomiska bärkraft, som redan är försvagad. Kommittén erinrar om att de moderna sociala trygghetssystemen bör vila på principerna om solidaritet och lika möjligheter, och inte enbart syfta till att främja anställbarhet. På budgetnivå måste man också ta hänsyn till konsekvenserna av robotiseringen och datoriseringen. De kommer att orsaka störningar på arbetsmarknaden, som i sin tur troligen kommer att påverka skatteintäkterna.

1.8

EESK ser positivt på att begreppet flexibilitet åter har diskuterats, men tillfälliga kontrakt bör helst utmynna i tillsvidareanställningar och inte i osäkra anställningar. För att bekämpa de ökande sociala ojämlikheterna måste man skapa arbetstillfällen och betona vikten av arbetets kvalitet. Samtidigt bör man fullt ut ta vara på delningsekonomins möjligheter och inte försvaga dessa, och det bör inrättas nya former av sysselsättning och arbeten som gynnar samhället, utan att arbetstagarnas rättigheter och de sociala trygghetssystemen äventyras.

1.9

Under de senaste åtta åren har tillväxten i euroområdet lidit skada på grund av vikande efterfrågan och inte beroende på ett otillräckligt utbud. Anpassningen av arbetsmarknaden har varit obalanserad och asymmetrisk. Den har framför allt utgjorts av lägre nominella löner och reallöner samt minskade enhetsarbetskostnader i de medlemsstater som drabbats hårdast av krisen. EESK har därför dragit slutsatsen att enbart strukturreformer, som syftar till att stärka utbudssidan inom ekonomin för att därigenom stimulera investeringar och tillväxt, inte kan vara svaret på problemet med den svaga återhämtningen. Strukturreformer, som kan ha en positiv effekt på efterfrågan på kort sikt och även i samband med kreditbegränsningar för hushållen och företagen, bör prioriteras.

1.10

Vi efterlyser också en samordnad insats för att skapa ett mer företagsvänligt klimat för de små och medelstora företagen (99 % av företagen i EU och cirka 60 % av arbetstagarna, dvs. omkring 65 miljoner människor) genom bättre lagstiftning och en konsekvent minskning av byråkratin. Vidare bör man säkra en tillräcklig och tillfredsställande finansiering (”Tillgång till finansiering”) (3) samt systematiskt underlätta export till marknader utanför EU. Detta genererar marginaler för investeringar i tillväxt och arbetstillfällen.

1.11

EESK välkomnar initiativen för finansiering till små och medelstora företag inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Det finns emellertid ett särskilt behov av att öppna för nya finansieringsmöjligheter för mikroföretag och nystartade företag, som exempelvis groddkapitalfonder, riskkapitalfonder, gräsrotsinvestering och -finansiering, samt innovativa former som privatkapitalbolag (private equity). EESK vill i detta sammanhang framhålla behovet av den planerade europeiska riskkapitalfonden. Man bör omedelbart utvärdera vilka möjligheter de nya bankmodellerna (4) skulle kunna erbjuda när det gäller företagsfinansiering i EU.

2.1

Efter de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union har man tagit fram en ny strategi inom den europeiska planeringsterminen för att stärka integrationen mellan euroområdet och de nationella nivåerna. För första gången offentliggör kommissionen en rekommendation för euroområdet i november tillsammans med den årliga tillväxtöversikten för 2016, i syfte att förbättra integrationen av euroområdet och de nationella dimensionerna av EU:s ekonomiska styrning.

2.2

Syftet är att skapa möjligheter till diskussioner och rekommendationer om euroområdet inför de landsspecifika diskussionerna, så att gemensamma utmaningar återspeglas fullt ut i landsspecifika åtgärder. Detta är en viktig förändring jämfört med tidigare planeringsterminer, där rekommendationerna för euroområdet lades fram samtidigt som de landsspecifika rekommendationerna mot slutet av terminen.

2.3

Kommissionen har lagt fram fyra rekommendationer om den ekonomiska politiken för euroområdet:

3.1

För första gången offentliggörs förslaget till rekommendationer för euroområdet i början av den europeiska planeringsterminen tillsammans med den årliga tillväxtöversikten, rapporten om förvarningsmekanismen och förslaget till gemensam sysselsättningsrapport. EESK instämmer i att det nya förfarandet kan bidra till att man i större utsträckning tar hänsyn till hela euroområdet i samband med utarbetandet av de nationella åtgärderna i stabilitetsprogrammen och de nationella reformprogrammen.

3.2

EESK beklagar att arbetsmarknadens parter och det civila samhället i sin helhet inte har konsulterats när det gäller utformningen av förslaget till ekonomiska rekommendationer för euroområdet, och att de nationella förfarandena ännu inte har anpassats till den nya planeringsterminen. Den sociala dialogen kan bli en drivkraft för framgångsrika, hållbara och inkluderande ekonomiska, sysselsättningsrelaterade och sociala reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Arbetsmarknadens parter på alla nivåer bör, tillsammans med de behöriga offentliga myndigheterna, enas om ett reellt och meningsfullt engagemang i den europeiska planeringsterminen inom en lämplig tidsram. Vidare rekommenderar EESK med eftertryck ett fortsatt och nära samarbete mellan EESK:s ECO-sektion och Europaparlamentets ECON-utskott i framtiden.

3.3

EESK stöder fokuseringen på en samordnad strategi för samtliga medlemsstater i euroområdet, men även för monetära, finanspolitiska och strukturpolitiska åtgärder samt åtgärder relaterade till utbudssidan. Kommittén föreslår också att strukturreformerna bör fokusera på politiska åtgärder så att den ekonomiska återhämtningen kan stödjas på kort sikt. Vad gäller flexibiliteten på arbetsmarknaderna får denna inte resultera i att arbetstagarna förlorar köpkraft, och att den inhemska efterfrågan, som är den viktigaste drivkraften för tillväxt, äventyras såsom var fallet under tidigare år. Detta innebär att konkurrensen bör främjas genom ökad kvalitet, och produktivitetstillväxten genom innovation, och inte genom låga priser och löner.

3.4

Även om kommittén inser att det är en enorm utmaning att fortsätta att stärka och utveckla euron både för närvarande och i den nära framtiden i syfte att långsiktigt säkra skyddet av euron och euroområdet anser vi att man bör försöka uppnå följande mål:

3.5

I samband med halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram 2014–2020 och de första övervägandena om den fleråriga budgetramen efter 2020 föreslår kommittén att euroområdet ska ha en särskild budget som ska i) erbjuda en tillfällig men betydande överföring av resurser i händelse av regionala chocker; ii) motverka allvarliga recessioner i hela området; iii) säkra finansiell stabilitet. Euroområdet måste även – som ett första steg mot en ekonomisk styrning – ha en egen finansminister som har ett system med egna medel till sitt förfogande och med principerna om enkelhet, öppenhet, rättvisa och demokratisk ansvarighet som ledstjärna.

4.1.1

Kommittén håller med kommissionen om att strukturreformerna i medlemsstaterna bör fortsätta mot bakgrund av förhållandena i de olika länderna, i syfte att främja konvergens och underlätta korrigeringen av makroekonomiska obalanser. Det måste emellertid finnas en balans mellan strukturella reformer och investeringar i produktiv verksamhet som leder till skapandet av arbetstillfällen.

4.1.2

EESK välkomnar kommissionens rekommendation om att medlemsstater med stora överskott i bytesbalansen bör prioritera åtgärder som bidrar till att kanalisera alltför stort sparande till den inhemska ekonomin och därigenom stimulera inhemska investeringar. Sådana åtgärder bör emellertid inte begränsas till utbudssidan (t.ex. reformer av produktmarknaderna) utan även omfatta mer avgörande statliga initiativ beträffande offentliga investeringar, som den nuvarande Junckerplanen (6).

4.1.3

EESK anser att statliga subventioner särskilt bör anpassas till innovativa små och medelstora företag. I syfte att underlätta tillgången till finansiering för denna företagskategori är det statens ansvar att å ena sidan bevilja stimulansfinansiering, och å andra sidan tillhandahålla ett system med offentliga garantier och ansvarsförbindelser. Relevant samverkan mellan staten, små och medelstora företag och universitet och forskningsinstitut är en viktig del av investeringssystemet.

4.1.4

EESK vill framhålla det faktum att exporten är en mycket viktig drivkraft för de små och medelstora företagen i euroområdet. Förutom den gynnsamma euro-dollarkursen, som är en följd av ECB:s monetära politik, är frihandelsavtal mycket viktiga för att öka exporten. Kommittén stöder den nuvarande fokuseringen på TTIP-förhandlingarna, men vi rekommenderar också att man ingår ett avtal som underlättar marknadstillträdet för europeiska företag som handlar med framväxande marknader med hög tillväxttakt. Det är viktigt att se till att de mänskliga rättigheterna och ILO:s normer respekteras, tillsammans med de konsumenträttigheter och miljöbestämmelser som gäller inom EU.

4.2.1

EESK konstaterar att man, trots att arbetsmarknadsläget gradvis fortsätter att förbättras såsom kommissionen rapporterar, inte omnämner det faktum att sysselsättningsgraden i euroområdet på 68,9 % år 2015 fortfarande låg en bra bit under det överordnade mål på 75 % som anges i Europa 2020-strategin. EESK noterar att enligt dokumentation från kommissionens avdelningar (databasen Labref) tycks det inte finnas något positivt samband mellan antalet arbetsmarknadsreformer som genomförts i något skede (före eller efter krisen) och resultaten på medlemsstaternas arbetsmarknad (7).

4.2.2

Strukturreformerna på arbetsmarknaderna måste främja sociala investeringar, det vill säga åtgärder som stöder vidareutbildning av både anställda och arbetslösa arbetstagare och garantera deras ekonomiska säkerhet, särskilt i fråga om de som är arbetslösa. Vidare stöder kommittén minskningen av skatten på arbete, förutsatt att den kompenseras genom andra källor till offentliga intäkter. På medellång sikt kan även ett ökat deltagande på arbetsmarknaden bidra till denna process.

4.2.3

För att lösa problemet med den europeiska konkurrenskraften och hållbarheten rekommenderar EESK att man inrättar ett digitalt holdingbolag enligt samma modell som den mycket framgångsrika Airbusgruppen. Detta multinationella samarbete omfattar en rad dotterbolag i olika EU-medlemsstater och är en oerhört viktig aktör inom den europeiska ekonomin och industrin.

4.2.4

Förenta staternas digitala dominans utgör redan en ny form av global dominans. Särskilt dramatiska effekter kan konstateras inom finanssektorn, där de stora amerikanska investeringsbankerna redan skapat starka kapitalbindningar med innovativa FinTechs, som i sin tur utgör ett hot mot den europeiska modellen med banker som riktar sig till privatpersoner (Boring Banks) och som framgångsrikt kan tävla med dem i fråga om deras kärnfunktioner.

4.2.5

EESK föreslår att man på kort sikt ska inrätta en tvärvetenskaplig projektgrupp som ska utforma och utveckla detaljerna i en jämförbar modell för ett europeiskt digitalt holdingbolag. I gruppen bör ingå företrädare för kommissionen (kommissionsledamot Günther Oettinger) och Europaparlamentet (ITRE-utskottet), och kommittén bör involveras i dess arbete. När det gäller finansieringen är det viktigt att redan från början ta hänsyn till dess förenlighet med Junckers investeringsplan för Europa. Ett nära samarbete mellan det europeiska digitala holdingbolagets kompetensavdelningar och de små och medelstora företagen kommer att ge kraftfulla impulser i fråga om tillväxt och nya arbetstillfällen.

4.3.1

Kommittén ställer sig positiv till att kommissionen betonar att den finanspolitiska inriktningen för euroområdet som helhet ska bedömas i samband med utarbetandet av riktlinjer för den nationella finanspolitiken. EESK noterar emellertid, utan att det påverkar ECB:s oberoende, den anmärkningsvärda avsaknaden av en analys av utvecklingen av den monetära politiken i euroområdet i samband med bedömningen av om en neutral finanspolitisk linje är lämplig. Detta är minst sagt besynnerligt, med tanke på att medlemmarna av ECB:s råd upprepade gånger officiellt har hänvisat till euroområdets finanspolitik (8).

4.3.2

Det är en oroväckande underlåtenhet, eftersom euroområdet för närvarande befinner sig i ett läge där den monetära politikens kapacitet när det gäller att stimulera efterfrågan är oerhört begränsad. Efterfrågan har varit svag under så lång tid att inflationen (även utan hänsyn till oljepriserna) ligger långt under ECB:s mål på 2 %, medan ECB:s viktigaste styrräntor nästan ligger på noll, vilket inte tillåter några ytterligare väsentliga minskningar. Euroområdets ekonomi har hamnat i en så kallad ”likviditetsfälla” och riskerar att hamna i en ”deflationsfälla” om inte inflationen snart ökar. Om detta skulle hända kan euroområdets ekonomi stagnera under många år, något som i slutändan skulle kunna bli ett hot mot eurons politiska livskraft.

4.3.3

Den okonventionella politik med kvantitativa lättnader som ECB på allvar fört sedan början av 2015 verkar inte ha gjort någon större skillnad (9) när det gäller att stimulera efterfrågan. Under dessa omständigheter och mot bakgrund av det hysteresfenomen som omnämns ovan (där en recession leder till en lägre tillväxtpotential) krävs det mer kraftfulla finanspolitiska insatser i euroområdet än vanligt för att stimulera ekonomin i euroområdet som helhet (10). Mot bakgrund av de finanspolitiska begränsningarna i medlemsstaterna i den södra delen av euroområdet bör man förstärka finanspolitiken i medlemsstater med en inflation som är lägre än målet, låga kostnader för offentlig upplåning och förhållandevis låg statsskuld i förhållande till BNP, samt med ett överskott i bytesbalansen, så att inflationen ökar över ECB:s mål på 2 %, så att den genomsnittliga inflationen i euroområdet kan öka igen och närma sig målet. I detta skede är riskerna på grund av en överhettad ekonomi mycket lägre än riskerna i samband med en fortsatt låg inflation eller deflation.

4.3.4

Mot bakgrund av oron över de offentliga finansernas hållbarhet och den demografiska utvecklingen kan och bör man förstärka en expansiv finanspolitik genom att öka anslagen till offentliga investeringar, särskilt i medlemsstater med stora överskott i bytesbalansen. Finanspolitiska stimulansåtgärder inriktade på offentliga investeringar skulle öka efterfrågan på kort sikt, samtidigt som tillväxtpotentialen på längre sikt förstärks. Sådana offentliga investeringar skulle kunna fokusera inte enbart på infrastruktur utan även på utbildningspolitik och kompetenshöjande åtgärder (”sociala investeringar”).

4.4.1

EESK efterlyser en europeisk insolvenslagstiftning för att å ena sidan öppna upp en möjlighet till skuldlättnad för hushållen, och å andra sidan underlätta för nystartade företag att hantera en konkurs. Hushållen skulle därigenom få ökad köpkraft och nystartade företag skulle främjas.

4.4.2

Ett fortfarande olöst men allvarligt problem är det faktum att det i bankerna i euroområdet finns cirka 900 miljarder euro i lån för vilka betalningsskyldigheten inte fullgörs. Endast om dessa lån reduceras kommer bankerna att kunna utöka sin utlåning till företag och hushåll och därigenom bidra till att ECB:s lösa penningpolitik blir effektivare i syfte att förbättra utsikterna till tillväxt och stärka marknadens förtroende. Man bör kräva att de berörda politiska och lagstiftande institutionerna inom euroområdet lägger fram relevanta förslag på detta område.

4.4.3

En av de viktigaste målsättningarna till följd av finanskriserna var att uppnå ett samförstånd om en betydlig reduktion av statsriskerna i de europeiska bankernas balansräkningar. Den nuvarande situationen för de flesta bankerna visar på en dramatisk ökning av statsriskerna. Kommittén framhåller att den första prioriteringen bör vara att minska statsriskerna i balansräkningarna för att säkra en framtida stabilitet inom bank- och finanssektorn, även i ljuset av det nyligen framlagda förslaget om ett europeiskt insättningsgarantisystem (11).

4.4.4

EESK konstaterar att om det ska uppstå några synbara positiva effekter på efterfrågan får inte hushållens och företagens likviditet begränsas. Att återställa positiva kreditflöden skulle bidra till att både stimulera efterfrågan och göra ECB:s monetära politik effektivare genom att förbättra tillväxtutsikterna och stärka marknadens förtroende. Man bör kräva att de berörda politiska och lagstiftande institutionerna inom euroområdet lägger fram relevanta förslag på detta område.

4.4.5

Vidare uppmanar kommittén reformagendan och de lagstiftande organen att lägga större vikt vid ökad insyn och övervakning av icke-banker eller skuggbanker för att hållbart säkra stabiliteten i de finansiella systemen och återskapa deras funktion i realekonomin, särskilt på området värdepapperisering (12). Man bör säkra att värdepapper inte används som investeringsinstrument i spekulativt syfte av hedgefonder och finansinstitut, vars målsättning är maximal avkastning (gamfonder).

4.4.6

Eftersom finanskrisen till stor del orsakades av investeringsbankernas spekulativa verksamhet förblir spekulativ bankverksamhet ett latent hot mot stabiliteten på finansmarknaden. Det har ännu inte gjorts någon grundlig undersökning av hur verksamhet med särskilt spekulativt syfte, som exempelvis högfrekvenshandel, kan få förekomma, då målet är stabilare marknader i världen. Det är nödvändigt att göra en strikt åtskillnad mellan å ena sidan lågriskinvesteringar och kreditverksamhet, och å andra sidan investmentbankernas högriskaktiviteter. Det finns redan en rad modeller som Vickersmodellen och Volckerregeln för detta ändamål. Kommittén rekommenderar att man inför en banklag liknande Glass-Steagall Act i EU, eftersom man på andra finansmarknader (t.ex. i Förenta staterna och Briks-länderna) diskuterar om den ska återinföras för att öka banksektorns stabilitet. Detta skulle undanröja vissa risker för sparare och skattebetalare.