10.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 51/25

1.

Den sociala ekonomin spelar en avgörande roll för EU:s ekonomiska och sociala utveckling och omfattar två miljoner företag, inklusive föreningar, kooperativ och ömsesidiga företag. Den ger upphov till elva miljoner arbetstillfällen, vilket motsvarar 6 % av den aktiva befolkningen och 10 % av det totala antalet företag inom det europeiska näringslivet.

2.

Europeiska regionkommittén betonar att den sociala ekonomins institutioner och aktörer har visat sig motståndskraftiga under krisen, och att de har bidragit till att förbättra medborgarnas välbefinnande och trots betydande svårigheter lyckats hålla dem kvar på arbetsmarknaden även när andra organisationer och företag inte har lyckats med detta. Denna aspekt har varit särskilt märkbar när det gäller integrationen av personer som har särskilt svårt att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden.

3.

Europeiska regionkommittén anser att ett större beaktande av den sociala ekonomins bidrag till att uppfylla de sociala målen i Europa 2020-strategin bör prioriteras vid uppföljningen av meddelandet om att stärka EMU:s sociala dimension som kommissionen antog 2012 och paketet om sociala investeringar som antogs 2013. Vidare anser kommittén att investeringar i den sociala ekonomin också bör omfattas av Europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska socialfonden, eftersom de ofta bidrar till att skapa sysselsättning av hög kvalitet för EU-medborgarna, i likhet med bidragen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra finansieringskällor inom EU.

4.

Eftersom den sociala ekonomins initiativ bygger på samarbete och samhällsengagemang bland människor i samhället bidrar de till att öka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen samt graden av tillit i hela EU tack vare att företagen inom den sociala ekonomin är förankrade och integrerade i de områden där de är belägna, vilket gör dem mindre sårbara för omlokaliseringar och därmed bidrar till en högre säkerhetsnivå för deras anställda – aspekter som utgör en del av företagens sociala ansvar.

5.

ReK välkomnar den vikt som fästs vid den sociala ekonomin i EU-lagstiftningen, t.ex. förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden, förordning (EU) nr 1301/2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet. Kommittén välkomnar också de nya förordningarna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna under programperioden 2014–2020, som innebär att socialt företagande anges bland de möjliga investeringsprioriteringarna för ESF och Eruf, att partnerskapsstrategin förstärks och att möjlighet skapas för att främja initiativ som grundas på partnerskap mellan den sociala ekonomin och lokala och regionala myndigheter genom användningen av instrument som lokalt ledd utveckling.

6.

Kommittén påminner om att den sociala ekonomins organisationer uppmuntrar deltagande, solidaritet och företagaranda hos alla medborgare, även dem som produktionssystemet marginaliserar, vilket bidrar till att generera ekonomisk verksamhet som skapar värde och lönsamhet när det gäller företagen inom den sociala ekonomin, även inom sektorer som är svagare ur ekonomiskt hänseende.

7.

ReK betonar vikten av att främja medborgarnas deltagande och gemensamma skapandeprocesser på det sociala området genom dynamiska partnerskap mellan den offentliga sektorn, de olika institutionerna inom den sociala ekonomin och den privata sektorn, inte minst de som utgörs av ”sociala företag”, samtidigt som man antar ett tillvägagångssätt som är inriktat på socialt innovativa åtgärder och strategier.

8.

Kommittén erinrar om det relativt begränsade offentliga erkännandet av den sociala ekonomins entreprenörskapacitet, som bland annat beror på den bristande kontakten mellan aktörer från olika regioner och länder. Därför är det ytterst viktigt att utbyta bästa praxis, utveckla partnerskap och skapa incitament och tillhandahålla finansiering för att främja företagaranda, social innovation och sociala investeringar. Dessa förutsättningar är väsentliga för att göra den sociala ekonomin mer attraktiv och ge den mer erkännande.

9.

Kommittén föreslår att man ska fästa större vikt vid forskning inriktad på den sociala ekonomin i Europa, och att man ska satsa på att utveckla och sprida allmänna utbildningsprogram om den sociala ekonomin riktade till allmänheten, inte minst studenter, och specialiserade program för aktörer inom den sociala ekonomin och arbetslösa som bidrar till utvecklingen av partnerskap mellan den sociala ekonomins organisationer, utbildningsanstalter, fortbildningsinrättningar och lokala och regionala myndigheter.

10.

ReK erinrar om att de regionala och lokala myndigheterna, medlemsstaterna och EU bör främja partnerskap och stöd till utvecklingen av nya verktyg och nya möjligheter när det gäller socialt stöd, som utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik fortsätter att öppna upp för, genom att främja kvaliteten på och tillgången till de tjänster som tillhandahålls, rationalisera kostnader och bidra till att ge den breda allmänheten en positiv bild av den sociala ekonomin.

11.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att arbeta för att underlätta för den sociala ekonomins aktörer på marknaden, med tanke på den roll de spelar när det gäller att lösa problem kopplade till bl.a. arbetslöshet och social utestängning genom arbetsmarknadsåtgärder för grupper som anses vara drabbade av uteslutning.

12.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga fram en rättslig ram som omfattar en rad gemensamma definitioner för olika former av företagande inom den sociala ekonomin i Europa, dvs. kooperativ, stiftelser, ömsesidiga bolag och föreningar, för att göra det möjligt för företag inom den sociala ekonomin att bedriva sin verksamhet på en säker rättslig grund och på så vis dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och den fria rörligheten. Detta dokument bör omfatta en gemensam uppsättning definitioner. Dessa definitioner kan utgöra grunden för utformningen av EU:s program för partnerskap med dessa organisationer för att göra det möjligt att anpassa stödet till behoven inom varje typ av organisation, i syfte att stärka deras roll när det gäller att stimulera sysselsättningen och främja företagarandan på lokal och regional nivå.

13.

Kommittén noterar att den positiva roll som institutionerna och aktörerna inom den sociala ekonomin kan spela i kampen mot arbetslösheten och främjandet av hållbar tillväxt för alla är särskilt viktig i områden som kännetecknas av avfolkning, en snabbt åldrande befolkning, brist på produktionsdynamik och svag företagaranda, med särskild hänsyn till landsbygdsområden. I dessa områden sträcker sig den sociala ekonomins betydelse bortom den lokala efterfrågan på varor och tjänster av social karaktär, eftersom den sociala ekonomins organisationer på ett unikt sätt förenar människor som med gemensam viljekraft främjar företagarandan och ser till att ekonomiska aktörer som har förmåga att dra nytta av områdenas lokala resurser stannar kvar eller etablerar sig.

14.

Man bör främja samarbete mellan den sociala ekonomin och yrkesutbildningen på alla områden samt stödja skapandet av skol- och studerandekooperativ i syfte att bredda ungdomarnas karriärmöjligheter och därigenom bidra till att förebygga ungdomsarbetslöshet. I denna anda stöder kommittén också integrationen av skol- och studerandekooperativ bland aktörerna i den sociala ekonomin, och föreslår att kommissionen och medlemsstaterna samarbetar för att införliva kooperativ verksamhet och den sociala ekonomin i utbildningen i företagande, som en del av de nationella läroplanerna och programmen för skolor och högre utbildning.

15.

ReK menar att nationellt stöd och EU-stöd till partnerskap som involverar den sociala ekonomins organisationer när så är möjligt och på alla tänkbara sätt bör ökas i glesbefolkade områden, områden med särskilt höga arbetslöshetsindikatorer och låg sysselsättningsgrad bland utsatta samhällsgrupper, områden som kännetecknas av fattigdom och social utestängning samt områden av särskilt miljöintresse, i syfte att främja deras särskilda roll när det gäller att skapa och behålla värde i dessa områden.

16.

Kommittén uppmanar kommissionen att visa flexibilitet i tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd till organisationer inom den sociala ekonomin, stödja de lokala och regionala myndigheterna när det gäller att förstå och proportionerligt tillämpa dessa bestämmelser och när så är möjligt öka medlemsstaternas eller deras lokala och regionala myndigheters och EU:s stöd till partnerskap som inbegriper den sociala ekonomins organisationer.

17.

Kommittén välkomnar de nyligen antagna direktiven om offentlig upphandling och koncessioner (direktiven 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2014/23/EU), som innehåller sociala klausuler och kriterier för att bland annat främja social delaktighet och social innovation. ReK uppmanar medlemsstaterna att se till att upphandlande myndigheter i den fas då dessa direktiv överförs till nationell rätt fullt ut kan utnyttja de särskilda bestämmelserna om reserverade kontrakt och de förenklade förfaranden som föreskrivs i syfte att stärka rollen för den sociala ekonomins aktörer, både på nationell och lokal och regional nivå. Vi uppmanar dessutom EU-institutionerna att övervaka tillämpningen av dessa bestämmelser på nationell, regional och lokal nivå och att fortsätta att diskutera hur de kan förbättras.

18.

Den sociala ekonomin kan vara ett lämpligt och mycket effektivt instrument när det gäller att bekämpa den svarta ekonomin och skapa ett ekonomiskt och socialt mervärde.

19.

Det är mycket viktigt att frigöra den sociala ekonomins potential genom att förbättra den sociala ekonomins tillgång till olika finansieringssätt, t.ex. europeiska fonder, riskkapitalfonder, mikrokrediter och gräsrotsfinansiering (”crowdfunding”) samt genom att mobilisera tillräckliga finansiella medel på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, vilket innebär att man anpassar de nödvändiga ekonomiska och finansiella kraven till det erkända allmänintresset i det arbete som dessa organisationer utför ute på fältet.

20.

Kommittén beklagar att man i kommissionens strategi för den digitala inre marknaden inte nämner den sociala ekonomin och endast kortfattat tar upp den icke-kommersiella delningsekonomin, vars sociala potential är mycket stor.

21.

Kommittén betonar vikten av att främja en uppföljningskultur hos den sociala ekonomins organisationer, förbättra deras förmåga att mäta och rapportera åtgärdernas ekonomiska och sociala aspekter och utveckla metoder och indikatorer som stämmer överens med deras karaktär och särskilda förutsättningar. Erfarenheter av uppföljningar måste spridas och på olika sätt göras tillgängliga.

22.

ReK välkomnar att kommissionen ska inrätta en flerspråkig elektronisk plattform – ”Social Innovation Europe” – för att främja utbytet av information på området för social innovation men anser att plattformen behöver en särskild avdelning för den sociala ekonomin.

23.

Regionkommittén föreslår att kommissionen inrättar en enhet särskilt ägnad åt den sociala ekonomin, eftersom beslutet att slå samman enheter i GD GROW för att bilda enheten ”kluster, social ekonomi och entreprenörskap” i nuläget inte förefaller överensstämma med den sociala ekonomins omfattning och förutsättningar.

24.

Kommittén uppmuntrar EU-institutionerna, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att kartlägga och främja spridningen av befintliga exempel på nya former av dialog, gemensamt utarbetande och genomförande av strategier genom partnerskap mellan lokala och regionala myndigheter, aktörer inom den sociala ekonomin och andra aktörer.

25.

Eftersom de flesta av den sociala ekonomins organisationer har starkt lokala (eller områdesspecifika) verksamhetsområden rekommenderar ReK att EU och de olika medlemsstaterna främjar och uppmuntrar en större roll för de lokala och regionala myndigheterna i utformningen av strategier och program för den sociala ekonomin, liksom deras koppling till andra politikområden, för att förbättra möjligheterna att nå de fastställda målen.

26.

Vi rekommenderar att kommissionen föreslår att de medlemsstater som ännu inte har gjort detta så snart som möjligt ska utarbeta och anta den rättsliga ram som krävs för att den sociala ekonomin ska fungera och utvecklas, efter att en tydlig strategi för sektorn har fastställts.