22.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/49

—

med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och särskilt artiklarna 9, 151 och 153.1 e,

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 28–29 juni 2012,

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.2,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 om den årliga tillväxtöversikten 2013 (COM(2012)0750),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0032/2013), och av följande skäl:

A.

Euroområdet som helhet genomgår en dubbeldipp-recession som orsakats av alltför stora skulder och finanskrisen.

B.

Krisen har fått förödande konsekvenser för miljoner européers liv, vilket framgår av den officiella sysselsättningsstatistiken. I EU har redan över 8 miljoner människor förlorat sina arbeten sedan 2008. Över 25 miljoner européer är för närvarande arbetslösa och av dessa har nästan 11 miljoner varit arbetslösa i mer än ett år. Nästan 10 miljoner ungdomar är för närvarande arbetslösa, och enbart det senaste året har 2 miljoner människor förlorat sina arbeten.

C.

Den stelbenta arbetsmarknadslagstiftningen i flera medlemsstater gör att det inte finns någon flexibilitet att effektivt absorbera chocker såsom den nuvarande krisen. Den nuvarande arbetsmarknadslagstiftningen ger dem som redan arbetar ett oproportionerligt starkt skydd, men gör det svårare för unga människor att komma ut i arbetslivet.

D.

Skillnaderna i arbetslöshet mellan olika medlemsstater har ökat dramatiskt.

E.

Man bör komma ihåg att 2007, i början av krisen, uppgick den genomsnittliga offentliga skulden i euroområdet till endast 0,7 procent.

F.

Man bör komma ihåg att 2007, i början av krisen, hade vissa av de länder som nu upplever de största svårigheterna ackumulerat alltför stora bytesbalansunderskott.

G.

Det genomsnittliga offentliga underskottet för euroområdet var som högst 2009, då det låg på 6,3 procent, varefter utvecklingen har vänt med genomsnittliga offentliga underskott på 6,2 procent 2010, 4,1 procent 2011 och ytterligare sänkningar de två första kvartalen 2012.

H.

Trovärdiga utfästelser om tillväxtvänliga konsolideringsåtgärder är en förutsättning för att varaktigt lösa den situation med alltför stora skulder och underskott som råder i merparten av medlemsstaterna.

I.

Krisen framhäver det avgörande behovet av att inleda eller fullfölja balanserade, differentierade och hållbara strukturreformer som stimulerar tillväxten.

J.

Den inre marknaden är en central drivkraft för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Europa och ett ambitiösare genomförande av tjänstedirektivet skulle i sig kunna bidra till en ökning med uppskattningsvis 1,8 procent av BNP. Unionen har, i synnerhet under rådande ekonomiska omständigheter, inte råd att låta en sådan omedelbar tillväxtpotential förbli outnyttjad. En förutsättning för att dra nytta av denna outnyttjade och omedelbara potential är således att noggrant införliva, genomföra, tillämpa och upprätthålla inremarknadsbestämmelserna.

K.

Ohållbara skuldnivåer får skadliga effekter på den övergripande ekonomiska situationen. Finanspolitisk och makroekonomisk disciplin liksom samordning måste med kraft upprätthållas och förstärkas för att förhindra att det uppstår den typ av övergripande underskott som man har kunnat bevittna i Europa det senaste decenniet, eftersom de har haft förödande effekter när det gäller såväl hållbar tillväxt och finansiell stabilitet som sysselsättning i flera medlemsstater.

L.

Denna budgetåtstramningsstrategi syftar till att de offentliga utgifterna ska öka långsammare än den trendmässiga BNP-tillväxttakten på medellång sikt.

M.

Europas framtida ekonomiska välstånd är i hög grad beroende av dess förmåga att till fullo utnyttja sin arbetskraft, bl.a. genom att öka kvinnors och unga personers deltagande i arbetslivet.

N.

En gradvis och smidig budgetkonsolidering är att föredra framför en strategi som minskar obalanserna i de offentliga finanserna snabbt och plötsligt, men den ekonomiska situationen i vissa medlemsstater innebär att det inte finns något annat alternativ för att åter få tillträde till marknaderna och få se investeringarna komma tillbaka.

O.

HIKP-talen visar att det finns stora skillnader inom EMU.

P.

De konsolideringsåtgärder som antagits av flera medlemsstater har nått en exceptionell omfattning.

Q.

Euroområdets statsobligationsmarknader fortsätter att vara hårt ansatta, trots medlemsstaternas reform- och konsolideringsåtgärder, vilket återspeglas av en hög volatilitet när det gäller räntedifferenser och räntenivåer. Det som direkt utlöste och var själva grundorsaken till de exempellösa skillnaderna var finansmarknadernas oro över soliditeten i de offentliga och privata finanserna i vissa medlemsstater.

R.

Skillnaderna i konkurrenskraft inom euroområdet avspeglas i skillnaderna mellan statsobligationsräntorna.

S.

De höga statsobligationsräntorna i vissa medlemsstater i euroområdet beror delvis på att man uppfattar det så att deras förmåga att genomföra strukturreformer saknar trovärdighet.

T.

Euroområdet missade att utnyttja den allmänt lägre statsobligationsräntorna under eurons första tio år för att minska skillnaderna i konkurrenskraft, vilket bl.a. har lett till ihållande stora bytesbalansunderskott och skenande enhetsarbetskostnader i vissa medlemsstater.

U.

De pågående anpassningarna i vissa länder skulle vara mindre problematiska politiskt, ekonomiskt och socialt om det positiva ekonomiska klimatet under eurons första tio år hade utnyttjats för anpassningar.

V.

Utlåningen till den privata sektorn, vilket är nyckeln till att finansiera realekonomin, förblir svag och de privata kreditflödena är dämpade, trots flera program för likviditetsstöd som har införts av ECB.

W.

Små och medelstora företag är själva motorn i den europeiska ekonomin och medlemsstaterna bör stödja dem genom att minska den administrativa börda som de måste bära.

X.

Anpassningar måste uppfattas som trovärdiga för att investeringsflödena ska komma tillbaka.

Y.

Skattebetalarnas förmåga att bidra är hårt ansatt i flera medlemsstater. Den europeiska skuggekonomin uppskattas utgöra 22,1 procent av den totala ekonomiska verksamheten, vilket innebär ett bortfall av skatteintäkter på uppskattningsvis en biljon euro varje år. Enkla, förutsägbara och låga skatter skulle få fler att betala skatt.

Z.

I den årliga tillväxtöversikten 2013 fastställs de ekonomiska prioriteringarna för 2013.

AA.

Pelaren för tillväxtvänlig budgetkonsolidering bör utvecklas parallellt med tillväxtfrämjande strukturreformer och solidaritets- och demokratipelarna i varje medlemsstat.

AB.

Den inre marknaden är EU:s centrala motor för tillväxt och sysselsättning genom stordriftsfördelar och ökad konkurrens, men medlemsstaterna visar passivitet när det gäller att genomföra inremarknadslagstiftningen, i synnerhet tjänstedirektivet.

AC.

Varje medlemsstat måste uppnå nationell enighet om en reformstrategi så att den förstås och följs av invånare och ekonomiska aktörer och så att man kan undvika splittring, motstånd och aktioner som baseras på kortsiktigt egenintresse och som hotar uppnåendet av uppsatta mål.

AD.

Konkurrenspolitiken som bygger på principerna om öppna marknader och lika villkor inom alla sektorer utgör en hörnsten för en inre marknad som fungerar utan hinder.

1.

Europaparlamentet välkomnar andan i den årliga tillväxtöversikt för 2013 som kommissionen har lagt fram. Parlamentet anser att den är en bra uppföljning av den europeiska planeringsterminen 2012 i allmänhet och av den årliga tillväxtöversikten för 2012 i synnerhet. Parlamentet välkomnar särskilt den ökade tydlighet i de landspecifika strategierna som kommissionen har uppnått genom att prioritera framsteg i euroländerna, samt framsteg i strukturella snarare än nominella termer.

2.

Europaparlamentet välkomnar konstaterandet i 2013 års tillväxtöversikt att tillväxtfrämjande sektorer och verksamheter med många gröna arbetstillfällen är nödvändiga för att övervinna krisen. Parlamentet framhåller att de lösningar som är specifikt inriktade på statsskulds- och finanskrisen, nämligen lämpliga strukturreformer, måste gå hand i hand med åtgärder som stimulerar den europeiska ekonomins långsiktiga konkurrenskraft och tillväxt och som får förtroendet att återvända.

3.

Europaparlamentet instämmer med kommissionen om att en tillväxtvänlig budgetkonsolidering är nödvändig för att komma ur krisen. Parlamentet erinrar om att det viktigaste i förhållandet mellan tillväxt och konsolidering är konsolideringens sammansättning och framhåller i detta sammanhang att den lämpliga kombinationen av åtgärder på utgifts- respektive inkomstsidan beror på sammanhanget, men att en konsolidering som bygger på att skära ned improduktiva utgifter i stället för att öka inkomsterna brukar ge mer varaktiga och tillväxtfrämjande effekter på medellång sikt, även om de förstärker recessionen på kort sikt.

4.

Europaparlamentet välkomnar förslaget till bestämmelse i ”tvåpacket” om en mer kvalitativ övervakning och bedömning av de offentliga finanserna, samt kostnadsnyttoanalyserna av offentliga investeringar.

5.

Europaparlamentet välkomnar tvåpackets förslag till bestämmelser om att förbättra den ekonomiska dialogen och de nationella parlamentens och Europaparlamentets allmänna granskning av planeringsterminen.

6.

Europaparlamentet beklagar medlemsstaternas bristfälliga genomförande av politik och åtgärder som överenskommits på EU-nivå, vilket gör att de överenskomna åtgärderna inte kan nå sin fulla potential.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbli uppmärksam på sin politiska kurs och anpassa den i enlighet med en övergripande kostnadsnyttoanalys av den policymix som genomförts i unionen och vid behov revidera och ytterligare förtydliga sina politiska rekommendationer för nästa år i tillväxtöversikten för 2013.

8.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att korrigera sina alltför stora underskott inom den tidsfrist som fastställts av rådet och påminner om att sexpacket erbjuder ett visst mått av flexibilitet.

9.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sina inhemska finanspolitiska ramverk i syfte att främja en effektiv och hållbar finanspolitik.

10.

Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör följa strategier som differentieras i enlighet med deras budgetsituation. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna bör hålla ökningen av de offentliga utgifterna på en nivå som understiger den trendmässiga BNP-tillväxttakten på medellång sikt.

11.

Europaparlamentet välkomnar erkännandet av den inre marknadens roll och behovet av att ta itu med de många hinder som fortfarande finns inom tjänstesektorn. Parlamentet påminner om att det fortfarande är mycket arbete kvar för att uppnå en verklig inre marknad i Europa.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas situation mot bakgrund av den allvarliga konjunkturnedgång som beskrivs i den reviderade tillväxtöversikten.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i sina bedömningar av stabilitets- och konvergensprogrammen göra en avvägning mellan behoven av produktiva privata och offentliga investeringar och budgetkonsolideringsmål genom att noggrant undersöka tillväxtfrämjande investeringsprogram samtidigt som full hänsyn tas till bestämmelserna i EU-lagstiftningen. Parlamentet anser att en tillväxtfrämjande budgetkonsolidering kan göra de offentliga finanserna mer hållbara och samtidigt återställa investerarnas förtroende.

14.

Europaparlamentet ser i detta avseende fram emot kommissionens rapport om de offentliga finansernas kvalitet och granskningen av utrymmet för eventuella insatser inom de gränser som sätts av EU:s ramverk när det gäller investeringsprogrammens kvalificering.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast börja utveckla sätt för att säkerställa att den hållbara budgetdisciplinens olika delar samtidigt följs upp av konkreta förslag om tillväxt och arbetstillfällen och stimulans av privata investeringar som skapar tillväxtfaktorer, solidaritet mellan medlemsstaterna och demokratisk legitimitet, liksom de nödvändiga strukturreformerna, nämligen sådana som sänker ungdomsarbetslösheten bland annat genom att få unga personers kvalifikationer att i högre grad överensstämma med arbetsmarknadens behov, bekämpar segmenteringen av arbetsmarknaden, förbättrar pensionssystemens hållbarhet, ökar skattesystemens effektivitet, ökar konkurrensen i vissa delar av tjänstesektorn, underlättar tillgången på krediter, minskar byråkratin, avlägsnar onödiga myndighetsnivåer och bekämpar skatteflykt. Parlamentet välkomnar den ökade demokratiska legitimiteten i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påminner om behovet att ytterligare öka den demokratiska legitimiteten i den europeiska planeringsterminen.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att arbeta för att kontinuerligt och på lämpligt sätt finjustera och förbättra kvaliteten, de landsspecifika rekommendationernas nationella särdrag och tillräcklighet.

17.

För att bevara tilltron till den årliga tillväxtöversikten och hela planeringsterminen påminner Europaparlamentet om att rådet måste motivera ett eventuellt beslut att inte följa de rekommendationer som kommissionen utfärdat på grundval av den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet välkomnar den ”följ eller förklara”-princip som i och med ”sexpacket” infördes för de landsspecifika rekommendationerna. Enligt denna princip är rådet skyldigt att offentligt försvara alla ändringar som rådet gör av kommissionens förslag, och parlamentet anser att denna princip bör stärkas i praktiken.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att investeringar i forskning, utveckling och innovation intensifieras och integreras och att resultaten snabbt omvandlas till konkurrenskraftiga fördelar och ökad produktivitet av EU:s offentliga och privata sektor.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att intensifiera sina ansträngningar att minska beroendet av energi- och råvaruimport i syfte att skapa ett mer miljövänligt och ekonomiskt och socialt hållbart EU.

20.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål komma överens om en flerårig budgetram och se till att budgetramens roll som en källa till nödvändiga långsiktiga investeringar i hållbara tillväxtfrämjande sektorer och verksamheter med många arbetstillfällen förstärks. Parlamentet betonar vikten av EU-budgetarnas struktur som bör främja investeringar på områden med mervärde.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett helhetsperspektiv för hur hållbar tillväxt inom ramen för Europa 2020-målen ska hanteras, vilket bör inbegripa ett fullbordande av den inre marknaden, ökad konkurrens, en verkligt europeisk industripolitik, en kraftfull och tillräckligt målinriktad sammanhållningspolitik och en garanti för att Europa kommer att använda all sin styrka och sitt inflytande i sina utrikeshandelsförbindelser. Kommissionen uppmanas att till fullo utnyttja tillväxtkällorna i utländska direktinvesteringar och handel med tredjeländer, inte minst genom att fördjupa och utvidga de transatlantiska ekonomiska förbindelserna. En sådan agenda bör inbegripa de relaterade målen att förnya och öppna den transatlantiska marknaden, stärka grundreglerna för den ekonomiska världsordningen och utvidga det regelbaserade multilaterala systemet så att det inkluderar nya medlemmar och nya områden med ekonomiska möjligheter. Kommissionen uppmanas att påskynda undertecknandet av pågående frihandelsavtal.

22.

Europaparlamentet välkomnar erkännandet av den inre marknadens roll och behovet av att ta itu med de många hinder som fortfarande finns inom tjänstesektorn. Parlamentet påminner om att det fortfarande är mycket arbete kvar för att uppnå en verklig inre marknad inom EU. Kommissionen uppmanas att påskynda verkställandet av den inre marknadens lagstiftning. Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut genomföra denna lagstiftning, särskilt tjänstedirektivet.

23.

Europaparlamentet välkomnar den första rapporten om den inre marknadens integration 2013 som är en bilaga och ett komplement till den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet betonar att den inre marknaden spelar en viktig roll i återuppbyggnaden av unionens konkurrenskraft och därigenom är en bidragande orsak till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt hantera relaterade brister i de landsspecifika rekommendationerna och att stärka den fortlöpande, regelbundna utvärderingen av genomförandet och verkställandet av bestämmelserna för den inre marknaden för att öka den ekonomiska tillväxten.

24.

Europaparlamentet är oroat över att många medlemsstater hamnar på efterkälken med sin produktivitet, och insisterar på vikten av strukturreformer för att hantera detta problem. Kommissionen uppmanas att i sin nästa årliga tillväxtöversikt rapportera om de iakttagna utvecklingstendenserna för kapital- och resursproduktiviteten.

25.

Europaparlamentet betonar att ett starkt genomdrivande av EU:s konkurrenspolitik, som bygger på principerna om öppna marknader och lika villkor inom alla sektorer, är en hörnsten för en framgångsrik inre marknad och en förutsättning för att skapa hållbara och kunskapsbaserade arbetstillfällen.

26.

Europaparlamentet betonar att målinriktade insatser krävs av medlemsstaterna för att upprätthålla de offentliga finanserna på en lämplig nivå men att de endast kan fungera om de alltför stora makroekonomiska obalanserna minskas. Dessa mål kan bara uppnås samtidigt genom tillväxt i euroområdet som helhet.

27.

Europaparlamentet noterar tillägget av en ny indikator i resultattavlan för de makroekonomiska obalanserna i den finansiella sektorn. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har respekterat det förfarande som anges i förordning (EU) nr 1176/2011, enligt vilket ”kommissionen bör samarbeta nära med Europaparlamentet och rådet när resultattavlan och de makroekonomiska och makrofinansiella indikatorerna för medlemsstaterna utarbetas”, och mer specifikt att ”kommissionen bör lämna förslag för kommentarer till Europaparlamentets ansvariga utskott och till rådet om planerna att fastställa och justera indikatorer och tröskelvärden”.

28.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att det är synnerligen viktigt att i framtiden bättre respektera det förfarande som anges i förordning (EU) nr 1176/2011 för att bygga upp ett interinstitutionellt förtroende och skapa en ekonomisk dialog av hög kvalitet.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera grundligt och snabbt för att ge tillväxt- och sysselsättningspakten ett verkligt innehåll och göra den ändamålsenlig, vilket Europeiska rådet enades om vid sitt möte den 28–29 juni 2012.

30.

Europaparlamentet begär att det så kallade tvåpacket ska antas snarast.

31.

Europaparlamentet noterar ikraftträdandet av fördraget om stabilitet, samordning och styrning (finanspakten). Parlamentet anser att finanspakten bör införlivas i unionens sekundärrätt snarast möjligt på grundval av en utvärdering av erfarenheterna av dess genomförande och i enlighet med EU-fördraget och EUF-fördraget.

32.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande, rekommendationerna om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor och rekommendationerna om att motverka aggressiv skatteplanering, som antogs av kommissionen den 6 december 2012. Parlamentet stöder den proaktiva hållning som kommissionen intagit, särskilt kommissionsledamoten för skatter, tullar, bedrägeribekämpning, revision och statistik. Medlemsstaterna uppmanas att följa kommissionens rekommendationer, vidta omedelbara samordnade åtgärder mot skatteparadis och aggressiv skatteplanering och på så sätt garantera en rättvisare fördelning av de finanspolitiska insatserna och ökade inkomster för medlemsstaterna.

33.

Europaparlamentet ser positivt på att slutligen ”alla medlemsstater erkänner vikten av att vidta effektiva åtgärder för att bekämpa skatteundandragande och skattebedrägeri, också i tider av budgetrestriktioner och ekonomisk kris”, vilket fastställdes i slutsatserna från rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 13 november 2012.

34.

Europaparlamentet påminner om att syftet med gemensam lagstiftning om medlemsstaternas finanspolitiska ramar är att se till att medlemsstaterna fortsätter att följa de regler som har avtalats gemensamt och inte att specificera medlemsstaternas politiska val.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år inställa sig i parlamentets ansvariga utskott för att lägga fram den årliga tillväxtöversikten, med början den 4–5 november 2013, så att parlamentet får tillräckligt med tid för att lägga fram sina synpunkter inom ramen för kommande europeiska planeringsterminer.

36.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande Den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750) inte på lämpligt sätt tar upp EU-budgetens roll i arbetet med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar i synnerhet att kommissionen i samband med att den föreslog centrala prioriteringar inte tillhandahöll konkreta uppgifter om hur EU:s budget kan spela en utlösande, katalytisk, synergiskapande och kompletterande roll visavi lokala, regionala och nationella strategier och investeringar för att genomföra dessa prioriteringar.

37.

Europaparlamentet är övertygat om att man bör betona att finansiering på EU-nivå kan möjliggöra besparingar i alla medlemsstaters budgetar. Parlamentet anser att EU:s budget har en viktig roll att spela när det gäller att stimulera tillväxt, skapa nya arbetstillfällen och framgångsrikt minska de makroekonomiska obalanserna i unionen, och i princip även att uppnå Europa 2020-målen. Parlamentet beklagar än en gång att kommissionen inte tar upp denna fråga i meddelandet om den årliga tillväxtöversikten.

38.

Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens bedömning att den skuldsättningsnivå som ackumulerats av offentliga och privata aktörer begränsar utrymmet för nya verksamheter och investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar emellertid medlemsstaterna att varken betrakta sina nationella BNI-bidrag till EU-budgeten som en anpassningsvariabel inom ramen för sina konsolideringsåtgärder eller eftersträva att med konstlade medel minska storleken på EU-budgetens tillväxtfrämjande utgifter, i strid med sina politiska åtaganden på högsta nivå. Parlamentet är dock fullständigt medvetet om den ekonomiska motsättningen mellan behovet av att å ena sidan stärka de offentliga finanserna på kort sikt och av att å andra sidan eventuellt höja vissa medlemsstaters BNI-baserade bidrag till följd av en ökning av betalningsnivåerna i EU-budgeten. Parlamentet kräver därför återigen bestämt en reform av formerna för EU-budgetens finansiering – som ska fastställas inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 – i form av en minskning av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU-budgeten till 40 procent till 2020, vilket skulle bidra till medlemsstaternas konsolideringsåtgärder (1).

39.

Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten i första hand är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala anslag återinvesteras i medlemsstaterna.

40.

Europaparlamentet begär att kommissionen ska tillhandahålla aktuell information om medlemsstaternas nuvarande insatser för att omprogrammera och snabba på användningen av EU:s struktur- och sammanhållningsmedel i syfte att stödja tillväxt och social sammanhållning, särskilt för små och medelstora företag, och bekämpa ungdomsarbetslösheten.

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.