13.11.2015

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/1

---

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning budgetåret 2014

(2015/C 377/01)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ÅRSREDOVISNINGEN: DISKUSSION OCH ANALYS

2

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

22

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER

23

BALANSRÄKNING

24

RESULTATRÄKNING

25

KASSAFLÖDESANALYS

26

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

27

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

28

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER

99

ÅRSREDOVISNINGEN: DISKUSSION OCH ANALYS

1.   EU: INSTITUTIONERNAS STYRNING OCH VERKSAMHET

Europeiska unionen (EU) är ett ekonomiskt och politiskt samarbete mellan 28 europeiska länder. Unionen grundades 1993 genom Maastrichtfördraget som efterföljare till Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålunionen (EKSG) och Euratom. Lissabonfördraget, den senaste stora ändringen i EU:s författningar, trädde i kraft den 1 december 2009.

EU bygger på rättsstatsprincipen. Varje åtgärd som genomförs av EU har sin grund i de fördrag som på ett frivilligt och demokratiskt sätt har förhandlats fram och godkänts av alla EU-medlemsstater. EU har en unik struktur:

—	Europas medborgare väljer Europaparlamentets (EP) ledamöter genom direktval.

—	EU:s bredare prioriteringar fastställs av Europeiska rådet, som består av ledare på nationell nivå och EU-nivå.

—	Regeringarna skyddar sina respektive länders nationella intressen i Europeiska unionens råd (”rådet”).

—	EU:s övergripande intressen främjas av Europeiska kommissionen (”kommissionen”), vars ordförande väljs av Europaparlamentet och vars ledamöter föreslås av de nationella regeringarna i samförstånd med ordföranden. Kommissionen som helhet måste godkännas av Europaparlamentet.

EU har en egen rättsordning som skiljer sig från det internationella rättssystemet och utgör en integrerad del av medlemsstaternas rättssystem. Rättssystemet i EU baseras på dess egna rättskällor. Eftersom källorna är av olika typer måste en hierarki fastställas dem emellan. Primärrätten är högst i hierarkin och representeras av fördragen. Den följs av EU:s internationella avtal, allmänna rättsprinciper och slutligen sekundärrätten, som baseras på fördragen.

EU-rättens källor och deras hierarki:

—	Fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt övriga fördrag och protokoll.

—	Internationella avtal.

—	Allmänna principer för unionsrätten.

—	Sekundärrätten.

Den institutionella styrningen av EU omfattar institutioner, myndigheter och andra EU-organ som anges i not 10 till årsredovisningen. De viktigaste institutionerna som ansvarar för utarbetandet av principer och beslutsfattande är Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och kommissionen.

Europaparlamentet

Europaparlamentet är ett viktigt forum för politisk debatt och beslutsfattande på EU-nivå. Europaparlamentets ledamöter utses i direktval av väljare i alla medlemsstater. Deras uppgift är att representera medborgarnas intressen när EU-lagstiftningen utarbetas och säkerställa att de övriga EU-institutionerna arbetar på ett demokratiskt sätt.

Under årens lopp och genom senare ändringar i EU-fördragen har Europaparlamentet fått en betydande makt över lagstiftning och budget. Tack vare detta kan parlamentet tillsammans med företrädare för medlemsstaternas regeringar styra i vilken riktning det europeiska projektet ska fortskrida i rådet. I detta arbete har Europaparlamentet strävat efter att främja demokrati och mänskliga rättigheter, inte bara i Europa utan i hela världen.

Europaparlamentet är jämställt med rådet i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet är involverat i budgetförfarandet hela vägen, från det inledande arbetet – där man utarbetar allmänna riktlinjer och specificerar utgiftstyper – till antagandet. Parlamentet fastställer budgeten tillsammans med rådet och övervakar genomförandet. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget på rådets rekommendation. Slutligen måste Europaparlamentet ge sitt samtycke till den fleråriga budgetramen (MFF) som säkerställer att EU:s utgifter utvecklas på föreskrivet sätt och inom ramarna för dess egna resurser. Europaparlamentets nuvarande talman är Martin Schulz.

Europeiska rådet och Europeiska unionens råd

Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer tillsammans med Europeiska rådets och kommissionens ordförande. Organets funktion är att ge EU de impulser som behövs för dess utveckling och att bestämma dess allmänna politiska riktningar och prioriteringar. Europeiska rådets nuvarande ordförande är Donald Tusk.

Tillsammans med Europaparlamentet antar rådet EU-lagstiftning via förordningar och direktiv samt beslut och icke-bindande rekommendationer. Rådet består av en företrädare för varje medlemsstat på ministernivå med befogenhet att fatta bindande beslut för den berörda medlemsstatens regering genom ett omröstningsförfarande. Företrädaren för den medlemsstat som just då innehar ordförandeskapet för unionen är också ordförande i rådet, förutom i gruppen som diskuterar utrikespolitik. Ordförandeskapet roterar var sjätte månad. En kommitté bestående av de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar (Coreper) förbereder rådets arbete.

Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet inom sina behörighetsområden, förutom om annat föreskrivs i fördragen (t.ex. enhällighet eller enkel majoritet). Rådet är den ena delen (och Europaparlamentet den andra delen) av den budgetmyndighet som antar EU:s budget. Rådet beslutar också, enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande och genom enhälliga beslut, om de bestämmelser som avser systemet med egna medel och den fleråriga budgetramen. I det senare fallet måste en majoritet av Europaparlamentets ledamöter samtycka. Den senaste fleråriga budgetramen (2014–2020) antogs av rådet i november 2013.

Europeiska kommissionen

Kommissionen är EU:s verkställande organ. Den representerar hela EU:s intresse (inte enskilda länders intressen).

Kommissionens främsta uppgifter är att

—	föreslå lagstiftning som sedan antas av medlagstiftarna, dvs. Europaparlamentet och rådet,

—	genomdriva de europeiska lagarna (vid behov med hjälp av EU-domstolen),

—	fastställa mål och prioriterade åtgärder som beskrivs i kommissionens årliga arbetsprogram samt arbeta för att genomföra dem,

—	förvalta och genomföra EU:s politik och budget,

—	företräda unionen utanför Europa (t.ex. vid förhandlingar om handelsavtal mellan EU och andra länder).

En ny grupp av 28 kommissionsledamöter (en från varje EU-medlemsstat) utses vart femte år. Europeiska rådet lägger fram ett förslag om kandidat till posten som kommissionens ordförande för Europaparlamentet som, med beaktande av resultatet i Europaparlamentsvalen fattar beslut med kvalificerad majoritet. Kommissionens ordförande väljs sedan av en majoritet av de invalda ledamöterna i Europaparlamentet (dvs. motsvarande minst 376 av 751 röster). Efter detta väljer den tillträdande ordföranden ut kommissionens övriga 27 ledamöter utifrån förslag från medlemsstaterna. Den slutliga förteckningen över nominerade kommissionsledamöter ska tas fram i samråd mellan den tillträdande ordföranden och rådet. Kommissionen som helhet måste sedan godkännas av Europaparlamentet. Dessförinnan bedöms de nominerade kommissionsledamöterna av Europaparlamentets olika utskott. Den nuvarande kommissionens mandatperiod löper ut den 31 oktober 2019. Ordförande är Jean-Claude Juncker.

Den nuvarande kommissionens prioriteringar är 1) sysselsättning, tillväxt och investering, 2) en digital inre marknad, 3) energiunionen och klimatfrågor, 4) den inre marknaden, 5) den ekonomiska och monetära unionen, 6) frihandel mellan EU och USA, 7) rättvisa och grundläggande rättigheter, 8) migration, 9) EU som global aktör och 10) demokratisk förändring.

Kommissionens personal arbetar i avdelningar, kallade generaldirektorat (GD) eller tjänstegrenar. Var och en av dessa ansvarar för ett visst politikområde och leds av en generaldirektör. Generaldirektoraten utarbetar lagförslag, men förslagen blir inte offentliga förrän kommissionskollegiet (sammanträden med de 28 kommissionsledamöterna) har antagit dem. Generaldirektoraten behandlar också finansieringsinitiativ på EU-nivå samt genomför offentliga samråd och kommunikationsinsatser.

Kommissionen förvaltar också en rad genomförandeorgan som hjälper till med styrningen av EU-program.

2.   KOMMISSIONENS INITIATIV OCH STRATEGIER

Den nya kommissionen som inledde sin mandatperiod i november 2014 har definierat sitt arbetsprogram för 2015 och kommissionens nya initiativ fram till 2019. I arbetsprogrammet anges kommissionens planer och planerade åtgärder som ska förbättra situationen för sysselsättning, tillväxt och investeringar under 2015. Programmet fokuserar på ett begränsat antal konkreta nya initiativ, till exempel följande:

En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar:

—	Investera 315 miljoner euro som lagstiftningsmässig uppföljning till planen som offentliggjordes i slutet av 2014 för att frigöra offentliga och privata investeringar i realekonomin under de kommande tre åren.

—	Främja inträde på arbetsmarknaden och anställbarhet.

—	Se över strategin Europa 2020.

Paketet för en digital inre marknad:

—	Skapa förutsättningar för en livskraftig digital ekonomi och ett digitalt samhälle genom att komplettera regelverket inom telekommunikationssektorn.

—	Modernisera upphovsrättsliga regler.

—	Förenkla regelverket för konsumenter som handlar online och digitalt.

—	Förbättra säkerheten på internet.

—	Öka användningen av digital teknik.

En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik:

—	Skapa en europeisk energiunion: Trygga energiförsörjningen, ytterligare integrera de nationella energimarknaderna, minska efterfrågan på energi i Europa och minska det totala koldioxidinnehållet i de energikällor vi använder.

—	Multilaterala insatser mot klimatförändringar.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad:

—	En strategi för den inre marknaden.

—	Ett paket för arbetskraftens rörlighet.

—	En åtgärdsplan för en kapitalmarknadsunion.

—	Ett regelverk för resolution av finansinstitut.

—	Ett luftfartspaket.

En handels- och investeringsstrategi för att främja sysselsättning och tillväxt

Ett område med rättvisa och grundläggande rättigheter:

—	EU:s anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

—	Europeisk säkerhetsagenda.

En ny migrationspolitik:

—	Utveckla en ny inställning till laglig migration för att göra EU till en attraktiv destination för personer med förmågor och kunskaper.

—	Förbättra hanteringen av migration till EU genom ökat samarbete med tredjeländer, solidaritet bland medlemsstaterna och bekämpning av människohandel.

En starkare global aktör:

—	Den europeiska grannskapspolitiken.

—	Mål för hållbar utveckling bortom 2015.

En rättvis beskattning:

—

En åtgärdsplan med insatser för bekämpning av skatteundandragande och skattebedrägeri, inklusive åtgärder på EU-nivå för att införa ett system där landet där vinsten uppstår också utgör beskattningslandet, samt automatiskt informationsutbyte om förhandsbesked i skattefrågor och stabilisering av företagsbeskattningen.

—	Obligatoriskt informationsutbyte om förhandsbesked i skattefrågor.

En union i demokratisk förändring:

—	En överenskommelse på EU-nivå om bättre lagstiftningsarbete.

—	Ett obligatoriskt öppenhetsregister.

—	Granskning av beslutsförfarandet för genetiskt modifierade organismer.

En fördjupad ekonomisk och monetär union: Fortsatta insatser för att främja ekonomisk stabilitet och locka investerare till Europa.

Vid utarbetandet av arbetsprogrammet granskade kommissionen ungefär 450 förslag som framlagts inför Europaparlamentet och rådet och föreslår att 80 av dem dras tillbaka eller ändras. Vissa förslag ska enligt förslagen dras tillbaka eftersom de inte längre ligger i fas med den nya kommissionens prioriteringar. I många fall är kommissionen fortsatt fast besluten att uppnå de mål som eftersträvas. Förslagen fyller dock ingen funktion om de bara vilar på ett förhandlingsbord, eller om de blir så urvattnade i förhandlingarna de inte längre kan tjäna sina ursprungliga syften. När så är fallet kommer kommissionen att föreslå nya och bättre sätt att uppnå dessa mål.

3.   EU:S BUDGET: FRÅN UTARBETNING TILL BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

3.1   Budget och finansiering

Den fleråriga budgetramen består av rubriker där årliga gränser har fastställts för åtagandebemyndiganden under var och en av dessa rubriker. Summan av de högsta beloppen för varje rubrik utgör det övergripande taket för åtagandebemyndigandena. Via EU:s budget finansieras en lång rad politiska åtgärder och program inom hela Europeiska unionen. I enlighet med de prioriteringar som fastställs av Europaparlamentet och rådet i den fleråriga budgetramen genomför kommissionen särskilda program, verksamheter och projekt. Den verksamhetsbaserade budgeteringen (ABB) borgar för att det finns en direkt koppling mellan den årliga budgeten och EU:s politik. Den verksamhetsbaserade kontoplanen innehåller en klar och tydlig indelning av EU:s olika politikområden och av de sammanlagda medel som avsätts för varje politikområde. Budgeten utarbetas av kommissionen och antas vanligen i mitten av december av Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget. Enligt principen om budgetjämvikt måste de totala intäkterna motsvara de totala utgifterna för ett givet budgetår.

EU:s intäkter kommer från två huvudsakliga källor: egna medel och övriga intäkter. Egna medel utgör den absolut största delen av EU:s intäkter och samlas automatiskt i EU för att dess budget ska kunna finansieras utan att det krävs ytterligare beslut av de nationella myndigheterna. De samlade egna medlen som behövs för att finansiera budgeten är lika med de totala kostnaderna minus de övriga intäkterna. De egna medlen får inte överskrida 1,23 % av EU:s totala BNI. Egna medel kan delas in i traditionella egna medel (som tullavgifter), egna medel från mervärdesskatt samt BNI-baserade egna medel. Övriga intäkter från EU:s verksamhet (t.ex. böter vid brott mot konkurrenslagarna) utgör vanligen mindre än 10 % av de sammanlagda intäkterna.

Som allmän princip får EU inte låna pengar på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut för att finansiera sin budget.

3.2   Hur EU:s budget förvaltas och används

Huvudsakliga rörelsekostnader

EU:s rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen och kan bestå av flera olika kostnadstyper beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut. Från och med 2014 kategoriserar kommissionen utgifterna på följande sätt:

Direkt förvaltning: Budgetanslagen förvaltas direkt av kommissionens avdelningar.

Indirekt förvaltning: EU:s organ eller organ som lyder under nationell rätt, exempelvis EU:s byråer, tilldelas uppgifter av kommissionen i samband med genomförandet av budgeten.

Delad förvaltning: Vid denna typ av förvaltning delegeras uppgiften att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Ungefär 80 % av utgifterna hanteras på detta sätt, bland annat jordbrukskostnader och strukturåtgärder.

Aktörer vid kommissionen som deltar i budgetförvaltningen

Kollegiet av kommissionsledamöter tar kollektivt det politiska ansvaret, men har i praktiken inte självt hand om budgetgenomförandet, även om kollegiet tilldelats befogenheter att göra detta. Dessa uppgifter delegeras istället varje år av kollegiet till enskilda tjänstemän som är ansvariga inför kollegiet, varvid man följer budgetförordningen och tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen. De berörda tjänstemännen, som vanligen är generaldirektörer och enhetschefer, utgör så kallade delegerade utanordnare. De kan i sin tur delegera uppgifter som rör budgetgenomförandet till vidaredelegerade utanordnare.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls samt förvaltar den inledda verksamheten både operativt och budgetmässigt. Varje utanordnare måste utarbeta en årlig verksamhetsrapport om den verksamhet han eller hon ansvarar för och redogör i rapporten för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten ges dessutom rimliga garantier om de medel som avsatts för den verksamhet som beskrivs i rapporten har använts för de tilltänkta ändamålen och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Enligt artikel 66 i budgetförordningen överlämnar kommissionen ett sammandrag (en sammanfattande rapport) av de årliga verksamhetsrapporterna till Europaparlamentet och rådet. Genom denna rapport tar kommissionen det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget enligt artikel 317 i EUF-fördraget. Denna sammanfattande rapport och de årliga verksamhetsrapporterna finns tillgängliga här: http://ec.europa.eu/atwork/planning-and-preparing/synthesis-report/index_sv.htm

Räkenskapsföraren verkställer betalningsorder och betalningskrav som upprättats av utanordnarna och har ansvar för att sköta kassan, fastställa regler och metoder för redovisning, validera redovisningssystem, sköta bokföringen och utarbeta institutionens årsredovisningar. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen, resultatet och kassaflödet.

Åtaganden om utbetalning från EU:s budget

Innan några rättsligt bindande åtaganden kan göras gentemot tredje part (t.ex. innan avtal sluts eller bidragsavtal undertecknas) måste det finnas en budgetpost för verksamheten i det berörda årets budget. Budgetposten måste vidare innehålla tillräckliga medel för att täcka utgiften. Om dessa villkor uppfylls, kan medlen i budgeten avsättas genom att ett budgetåtagande införs i redovisningssystemet. Först då kan ett rättsligt bindande åtagande uppstå. Inga medel ur EU:s budget får användas innan utanordnaren har godkänt ett budgetåtagande.

När budgetåtagandet godkänts bokförs det i räkenskapssystemet och motsvarande anslag avsätts. Detta påverkar dock inte årsredovisningarna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit.

Hur utbetalningar verkställs

Kommissionen använder Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication) och gör fler än 2 miljoner utbetalningar per år. Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetåtagande godkänts av den utanordnare som ansvarar för transaktionen.

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar under en period som fastställs i ett särskilt rättsligt åtagande. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till EU. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv utgift förrän de berörda villkoren uppfylls. Den redovisas som en tillgång i EU:s balansräkning när den första betalningen har gjorts.

Det berörda EU-organet får ett ersättningskrav som visar att mottagaren använt förfinansieringen i enlighet med det rättsliga åtagandet. Ersättningskraven kommer in olika snabbt under året, beroende på villkoren och vilken typ av åtgärd som finansieras.

Kriterierna för stödberättigande definieras i den rättsliga grunden, i anbudsinfordran, i andra handlingar till stödmottagarna och/eller i sådana avtalsklausuler som finns i bidragsavtalen eller besluten om att bevilja bidrag. Efter analysen bokförs de stödberättigande beloppen som kostnader och mottagaren informeras om eventuella belopp som inte ger rätt till stöd.

Budgetförordningen och övrig tillämplig lagstiftning, i synnerhet avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, ger unionen möjlighet att kontrollera kostnader flera år efter det att de uppkommit. Vid upptäckt av fel, oriktigheter eller bedrägerier görs finansiella korrigeringar eller återkrav (se not 6 till årsredovisningen).

3.3   Finansiell rapportering och ekonomiskt ansvar

I EU:s konsoliderade årsredovisning ingår finansiell information om verksamheten vid EU:s institutioner, organ och byråer i fråga om budget och periodiserad redovisning. Redovisningen omfattar inte medlemsstaternas årsredovisningar.

EU:s årsredovisning innehåller två separata men sammanlänkade delar:

a)	Årsbokslutet.

b)	Rapporter om genomförandet av budgeten. Dessa rapporter ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet.

Det är kommissionens räkenskapsförare som har ansvaret för att utarbeta EU:s årsredovisningar och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EU:s ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde.

Utöver ovanstående årsredovisningar utarbetas ad hoc-rapporter om specifika områden, t.ex. rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen, om finansiella instrument, om givna garantier samt om finansiella korrigeringar.

Rapportering och ansvar i kommissionen:

3.4   Revision och beviljande av ansvarsfrihet

Revision

EU:s årsredovisning och resursförvaltning granskas av Europeiska revisionsrätten (”revisionsrätten”), ett externt revisionsorgan som för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd utarbetar följande dokument:

1.	En årsrapport om den verksamhet som finansierats via den allmänna budgeten.

2.

Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskningar och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och riktighet med avseende både på inkomster från beskattningsbara personer och på utbetalningar till slutliga stödmottagare.

3.	Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen i en budgetcykel beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet under ett givet räkenskapsår. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EU. Detta innebär att rådet efter genomförd kontroll utarbetar en slutversion av årsredovisningen och lämnar en rekommendation, medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen och övriga EU-organ ansvarsfrihet för hur EU:s budget genomförts under ett visst budgetår. Beslutet grundas på en genomgång av årsredovisningen, kommissionens sammanfattande rapport och årliga utvärderingsrapport, årsbokslutet och revisionsrättens revisionsuttalande och särskilda rapporter, varvid kommissionen fått besvara ytterligare frågor och lämna in ytterligare information.

Beslutet om ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av budgetgenomförandet. Därmed befriar Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret kommissionen (och övriga EU-organ) från deras ansvar för förvaltningen av en viss del av budgeten genom att avsluta det årets räkenskaper. Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet kan leda till att ansvarsfrihet beviljas, senareläggs eller nekas. I Europaparlamentets årliga arbete med att bevilja ansvarsfrihet ingår även budgetkontrollutskottets utfrågningar av kommissionsledamöterna angående de politikområden de har ansvar för. Det slutliga betänkandet om beviljande av ansvarsfrihet och eventuella rekommendationer till kommissionen om att vidta åtgärder antas i plenum. Rådets rekommendationer om beviljande av ansvarsfrihet antas i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin). Både Europaparlamentets betänkande och rådets rekommendationer om beviljande av ansvarsfrihet följs upp i en årlig rapport där kommissionen beskriver de konkreta åtgärder som vidtagits för att följa givna rekommendationer.

4   EU:S KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNING: EKONOMISK STÄLLNING 2014

4.1   Allmänna trender

Inkomster

Fem års inkomstutveckling i miljoner euro:

Under 2014 minskade BNI-inkomsterna medan inkomsterna av egna medel låg kvar på en liknande nivå. Återkraven av kostnader (finansiella korrigeringar och återkrav, se not 3.5 till årsredovisningen) nästan fördubblades från 1,8 miljarder euro till 3,4 miljarder euro, eftersom sammanhållningsfondens programperiod 2000–2006 uppnått sin slutfas, och i samband med detta drogs icke-godkända utgifter tillbaka. Dessutom gjordes betydande korrigeringar i jordbrukspolitiken från kommissionens sida.

Utgifter

De huvudsakliga utgiftsposterna är överföringskostnader i samband med Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF). Under budgetåret 2014 utgjorde dessa nästan 70 % av de totala utgifterna.

Utgifterna låg allmänt på en liknande nivå som under föregående år. Minskade utgifter noterades dock för Eruf och sammanhållningsfonden eftersom utgifter som redovisats under 2014 endast gäller programperioden 2007–2013, medan inga utgifter ännu har bokförts för den aktuella perioden 2014–2020 på grund av den långsamma uppstarten av programmen (medlemsstaterna inledde genomförandet 2015).

EU redovisar också framtida betalningsåtaganden som utgifter som inte ännu visas i de kassabaserade budgetkontona. De ökade framtida betalningsåtaganden som visas under skulder för jordbruksutveckling och landsbygdsutveckling samt framtida betalningsåtaganden för kommissionsledamöters, europaparlamentarikers och personalens pensionsrätter leder allmänt till högre utgifter och ett negativt rörelseresultat (dessa betalningar kommer att finansieras av framtida budgetar och återspeglas inte ännu i inkomsterna).

Rörelseresultat

Periodens rörelseresultat (underskott) ökade från 4  365 miljoner euro år 2013 till 11  280 miljoner euro år 2014. Huvudorsaken till denna ökning är den betydande försäkringstekniska förlust (till ett nettobelopp om 9,2 miljarder euro) som avser pensioner och andra ersättningar till anställda och som uppstod till följd av minskade räntor. Sådana fluktuationer måste tas med i beräkningarna till följd av tillämpliga internationella redovisningsregler och rådande ekonomiska situation. Om räntorna ökar förväntas en motsatt effekt.

Detta är dessutom en försäkringsteknisk uppskattning av värdet av den totala skulden vid en viss tidpunkt, den 31 december 2014, och baseras på olika antaganden som gällde vid denna tidpunkt. Förlusten avser inte faktiska debiteringar mot EU:s budget och påverkar inte beloppen som utbetalas till pensionärer från EU:s budget under de närmaste åren. Dessa betalningar har redan beaktats i den fleråriga budgetramen 2014–2020 och kommer att genomföras via det årliga budgetförfarandet.

Tillgångar

De största posterna på balansräkningens tillgångssida är finansiella tillgångar (investeringar, lån och likvida medel) samt förfinansieringsbelopp, som utgör nästan 85 % av EU:s tillgångar. Utlåningen är fortsättningsvis stabil på ungefär 60 miljarder euro (se not 4.3.2 nedan) medan finansieringsinstrumenten som finansieras via EU:s budget ökade med nästan 2 miljarder euro (se not 4.3.1 nedan). Under tillgångssidans materiella anläggningstillgångar finns tillgångar som gäller Copernicus-programmet (1,5 miljarder euro) och pågående nyanläggningar i Galileo-programmet (1,5 miljarder euro).

Under de senaste åren har EU-institutionerna lyckats hålla nere mängden likvida medel vid årets slut. Den höga likviditeten på 17,5 miljarder euro den 31 december 2014 beror på budgetförfarandet och tilldelningar av egna medel som avser sådana moms- och BNI-saldon som erhållits från medlemsstaterna i december 2014 (se not 2.8.1 till årsredovisningen).

Likvida medel vid årets utgång

Tillgångar för 163 miljarder euro och skulder på 221 miljarder euro i EU:s balansräkning 2014

Tillgångar	Skulder

Skulder

Skuldsidan består främst av fyra huvudposter: Pensionsförpliktelser och andra ersättningar till anställda, finansiella skulder, skulder till leverantörer och stödmottagare samt upplupna kostnader. Den största förändringen jämfört med 2013 är ökningen av pensionsförpliktelser och andra ersättningar till anställda från 46,8 miljarder euro 2013 till 58,6 miljarder euro 2014, vilket främst kan tillskrivas den stora räntesänkningen (se ovan).

Det faktum att skulderna överstiger tillgångarna innebär inte att EU-institutionerna är i ekonomiska trångmål utan snarare att vissa skulder kommer att finansieras genom framtida årsbudgetar. Många kostnader bokförs år 2014 enligt den periodiserade redovisningen även om de kanske faktiskt betalas ut 2015 eller senare och finansieras via framtida budgetar. De största summorna i sammanhanget är verksamheten i Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) (betalas ut 2015) och utbetalningar av förmåner till anställda (betalas ut under de kommande 30 åren).

4.2   Förfinansiering

Kommissionen strävar efter att säkerställa att förfinansieringen bibehålls på en lämplig nivå. Det måste finnas en balans mellan tillräckliga kontroller och tidsmässigt korrekt redovisning av utgifter. Observera att förfinansieringsnivån påverkas väsentligt av den fleråriga budgetramens cykler. I början av en budgetperiod kan stora förskott förväntas betalas ut till medlemsstaterna enligt sammanhållningspolitiken.

Den totala förfinansieringen (exklusive andra förskott till medlemsstaterna) i EU:s balansräkning uppgår till 45,2 miljarder euro, av vilka 99,8 % härrör från kommissionens verksamhet. Omkring 76 % av kommissionens förfinansiering genomförs via delad förvaltning, vilket innebär att budgetgenomförandet delegeras till medlemsstaterna (medan kommissionen behåller sin tillsynsroll).

Kommissionens förfinansiering enligt förvaltningsmodell

Den största delen av utgifterna under delad förvaltning gäller jordbruksutgifter och strukturåtgärder. De största förfinansieringsbeloppen gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska socialfonden (ESF).

Utgifter med delad förvaltning uppdelade enligt fond

4.3   Finansieringsinstrument

4.3.1   Finansieringsinstrument som finansieras via EU:s budget med direkt och indirekt förvaltning

Storleken och volymen på finansieringsinstrumenten för budgetgenomförande ökar för varje år. Grundtanken bakom detta är att förmånstagaren tack vare hävstångseffekten erhåller mer än en euro i finansiellt stöd för varje euro som spenderas ur budgeten via finansieringsinstrument, i motsats till ett traditionellt budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner. Därmed maximeras de tillgängliga medlens effekt.

Säljbara finansiella tillgångar i finansieringsinstrument som finansierats via EU:s budget

Vanligen används tre huvudtyper av finansieringsinstrument:

—	Egetkapitalinstrument.

—	Låneinstrument.

—	Garantiinstrument.

Uppgifter om de viktigaste instrumenten följer nedan:

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (tillgångar: 1  996 miljoner euro)

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland täcker lån för vilka EU ställer säkerhet på grundval av rådets beslut, i synnerhet Europeiska investeringsbankens (EIB:s) utlåning till länder utanför EU, lån som avser makroekonomiskt stöd samt Euratomlån till länder utanför EU. Det är ett långfristigt instrument (långfristig del: 1  489 miljoner euro) som förvaltas av EIB och syftar till att täcka eventuella försummade lån för vilka EU ställt en säkerhet. Fonden finansieras genom betalningar från EU:s allmänna budget (för att uppnå 9 % av transaktionsbeloppet), genom ränteintäkter från investeringar av fondens disponibla medel samt återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i fall där fondens garanti tagits i anspråk. Eventuella överskott för ett visst år ska återbetalas som inkomst till EU:s budget.

EU ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. Denna reserv är avsedd att fylla på garantifonden om det skulle utlösas garantier som överstiger fondens disponibla medel, så att de överskjutande beloppen kan finansieras genom budgeten. Denna reserv motsvarar målbeloppet 9 % av de utestående lånen vid årets slut.

Finansieringsinstrument för riskdelning (tillgångar: 961 miljoner euro)

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) förvaltas av EIB och kommissionens investeringar används som avsättning för finansiella risker vid lån och garantier som EIB beviljar till stödberättigade forskningsprojekt. Sammanlagt beräknas en kommissionsbudget på högst 1 miljard euro för RSFF. Av denna summa avser upp till 800 miljoner euro programmet ”Samarbete” (”Cooperation”) och upp till 200 miljoner euro avser programmet ”Kapacitet” (”Capacities”). EIB har åtagit sig att avsätta samma belopp. Inga nya budgetanslag kommer att avsättas till RSFF under den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Den 31 december 2014 hade kommissionen bidragit med 856 miljoner euro till RSFF, bidrag från Efta och tredjeland inräknade. Under 2014 överfördes 375 miljoner euro av EU:s bidrag till RSFF till dess ersättningsinstrument under Horisont 2020. Beloppet som redovisas som en eventualskuld ovan (not 5.2.1 till årsredovisningen) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2014 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom finansieringsinstrumentet. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till finansieringsinstrumentet.

Horisont 2020 (tillgångar: 643 miljoner euro)

Horisont 2020 är ett nytt egetkapitalinstrument under den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Horisont 2020 ses som ett instrument som påskyndar den ekonomiska tillväxten och skapar sysselsättning. Instrumentet har politisk uppbackning från Europas ledare och Europaparlamentets ledamöter. De är överens om att forskning är en investering i framtiden och låter därför detta vara kärnan i EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt och sysselsättning för alla. Genom att kombinera forskning och innovation bidrar Horisont 2020 till att nå målet genom sitt fokus på vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och hantering av samhällsutmaningar. Målet är att säkerställa att Europa producerar vetenskap i världsklass, river ned hinder för innovation och gör det lättare för den offentliga och den privata sektorn att skapa innovationer genom samarbete. Horisont 2020 förvaltas av EIF.

ETF-startfacilitet (tillgångar: 524 miljoner euro)

Startfaciliteten ”Europeisk finansieringsordning för teknik” (ETF) avser programmet för tillväxt och sysselsättning, det fleråriga programmet för företag och företagaranda (MAP) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP). ETF förvaltas av Europeiska investeringsfonden och stöder skapandet och finansieringen av nystartade små och medelstora företag genom investeringar i särskilda riskkapitalfonder som lämpar sig för ändamålet.

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (tillgångar: 235 miljoner euro)

Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätsprojekt (LGTT) syftar till att utfärda garantier som ska minska risken för intäktsförluster under de inledande åren för de transeuropeiska transportnätsprojekten. Närmare bestämt skulle garantin helt och hållet täcka ett ”kreditlöfte” (stand-by credit line), som endast skulle tas i anspråk i den händelse att kassaflödet för ett projekt inte räcker till för att betala räntor och amorteringar på prioriterade skulder. Instrumentet är en gemensam finansiell produkt för kommissionen och EIB. Kapitalbidraget till LGTT-instrumentet för finansieringsperioden 2007–2013 fastslogs till en början till 1 miljard euro, delat lika mellan kommissionen och EIB. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 670/2012 omfördelades 200 miljoner euro till initiativet om projektobligationer och ytterligare 50 miljoner euro för att bevilja finansiering, så att det totala EU-bidrag som fortfarande är tillgängligt för instrumentet är 250 miljoner euro.

Per den 31 december 2014 hade kommissionen bidragit med 212 miljoner euro till LGTT-instrumentet. Beloppet som redovisas som en eventualskuld ovan (not 5.2.1 till årsredovisningen) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2014 kan drabbas av vid försummelser på de lån som EIB lämnat genom lånegarantiinstrumentet. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till instrumentet.

Finansieringsinstrument enligt typ

(miljoner euro)
	Summa tillgångar	Summa skulder	Ställda garantier
Låneinstrument, egetkapitalinstrument och instrument för tekniskt bistånd:
Meda-instrumentet för ekonomiskt och finansiellt samarbete enligt partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet	290	(3)
Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (Enpi)	167	(7)
	457	(9)
Låneinstrument: stödlån till små och medelstora företag	19	—
Egetkapitalinstrument:
Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation	323	(0)
Cosme – programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag	31	—
Europeiska fonden för sydöstra Europa (EFSE)	118	—
Företagsexpansionsfonden inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan	10	0
Företagsinnovationsfonden (EIF) inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan	21	0
Europeisk finansieringsordning för uppstartning av teknikföretag 1998 (ETF)	19	(0)
Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (GEEREF)	72	—
Egetkapitalinstrument för fleråriga ramprogram (MAP)	183	(0)
Marguerite-fonden	37	—
Det europeiska Progress-instrumentet för mikrokrediter för sysselsättning och social inkludering	60	—
SE4F – Fonden för grön tillväxt (Green for Growth Fund) för det östra grannskapet	52	—
Europeiska fonden för energieffektivitet	89	—
Pilotprojekt inom tekniköverföring	2	(0)
Skuldfonden Mikrofinansieringsinitiativ för Asien	10	—
SANAD – MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag	9	—
	1  035	(1)
Garantiinstrument:
SMF-garantifaciliteten inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP SMEG)	151	(259)	—
Cosme LGF – Program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag	39	(1)	(42)
Horisont 2020 – EU-finansiering för innovationer	478	(11)	(98)
Horisont 2020 – Garantier till SMF	165	(1)	(267)
Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätverksprojekt (LGTT)	235	(3)	(209)
Garantiinstrumentet inom faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan	21	(2)	(10)
Flerårigt ramprogram (MAP) för företag	26	(41)	—
Finansieringsmekanismen för naturkapital	3	—	—
Instrument för projektobligationer (PBI)	149	(2)	(138)
Instrument för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE)	6	(0)	—
Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter (PMF TA)	13	(9)	—
Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF)	961	(32)	(883)
SMF-garantifaciliteten	60	(15)	—
	2  309	(376)	(1  647)
Totalt	3  820	(386)	(1  647)
Garantifond för åtgärder avseende tredjeland	1  996	(25)	(19  198)

4.3.2   Upp- och utlåningsverksamhet som förvaltas av kommissionen

EU har genom EU-fördraget befogenhet att upplåna medel för att anskaffa de ekonomiska resurser som krävs för att fullgöra sina särskilda uppdrag. Kommissionen handhar för närvarande på EU:s vägnar tre huvudprogram genom vilka lån får beviljas och finansierar dessa genom att emittera skuldinstrument på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut. Det rör sig om makroekonomiskt stöd (MFA), betalningsbalansstöd (BOP) samt den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM).

EU:s upp- och utlåningsverksamhet ligger utanför budgetåtgärderna. Det kapital som behövs för att finansiera EU:s utlåning inom ramen för programmen ovan anskaffas på kapitalmarknaderna eller genom finansinstitut. EU får inte ta lån för att finansiera sina ordinarie budgetutgifter eller ett budgetunderskott. Storleken på upplåningen varierar från privata placeringar med belopp på upp till 500 miljoner euro till obligationsemissioner upp till referensvärdet (minst 1 miljard euro). De anskaffade medlen lånas vanligen direkt ut (back-to-back) till det mottagande landet, dvs. med samma kupong, löptid och belopp. Trots användningen av back-to-back-metoden är det EU som är juridiskt förpliktad att stå för skuldbetalningen för finansieringsinstrumenten, vilket säkerställer att alla betalningar sker i tid och att summorna betalas till det fulla beloppet. Kommissionen har fastslagit förfaranden som säkerställer att lån betalas tillbaka även i händelse av fallissemang. För varje lands program fastställs i parlaments-, råds- och kommissionsbesluten totalt belopp, (maximalt) antal delbetalningar samt lånepaketets längsta (genomsnittliga) löptid. Kommissionen och det stödmottagande landet enas därefter om låne- och bidragsbestämmelserna, bl.a. delbetalningar och utbetalning av trancher. Inom ramen för ett gemensamt ekonomiskt stöd från EU/IMF är dessutom alla delbetalningar av lånet utom den första kopplade till efterlevnad av strikta villkor, med överenskomna bestämmelser och villkor liknande dem för stöd från Internationella valutafonden (IMF), vilket är en annan faktor som påverkar tidtabellen för finansieringen. Detta innebär att tidtabellen och löptiderna för emissionen är beroende av EU:s relaterade utlåningsverksamhet. Finansieringsbeloppen anges enbart i euro och löptiden är mellan 3 och 30 år.

EU:s upplåning utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av de 28 medlemsstaterna. Lån som används för att finansiera lån till länder utanför EU täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredje land. Om en mottagande medlemsstat skulle ställa in sina betalningar fortsätter skuldbetalningen i mån av möjlighet med medel från kommissionens tillgängliga bank- och kassabalans. Om detta inte är möjligt anskaffar kommissionen de medel som behövs från medlemsstaterna. EU:s medlemsstater är enligt EU:s lagstiftning om egna medel (artikel 12 i rådets förordning nr 1150/2000) juridiskt skyldiga att se till att tillräckliga medel finns för att uppfylla EU:s åtaganden. Riskkapitalinvesterarna är således bara exponerade för kreditrisk gentemot EU och inte gentemot mottagarna av de finansierade lånen. Genom utlåning back-to-back undviker man att utsätta EU-budgeten för ränte- eller valutarisker.

Betalningsbalans

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansiellt instrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till medlemsstater i Europeiska unionen. Instrumentet gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter avseende betalningsbalansen eller kapitalbalansen. Endast de medlemsstater som inte har antagit euron kan komma i åtnjutande av detta instrument. Betalningsbalansstöd till Lettland beviljades före införandet av euron den 1 januari 2014. Det maximala lånebeloppet (utestående belopp) som kan beviljas enligt detta instrument är 50 miljarder euro. Upplåning med anknytning till dessa betalningsbalanslån garanteras genom EU-budgeten, vilket innebär att budgeten den 31 december 2014 var exponerad för en maximal risk på 8,6 miljarder euro för dessa lån (8,4 miljarder euro nedan utgör det nominella värdet).

(miljoner euro)
	Ungern	Lettland	Rumänien	Totalt
Totala beviljade lån	6  500	3  100	8  400	18  000
Utbetalade lån per den 31.12.2013	5  500	2  900	5  000	13  400
Utbetalade lån 2014	—	—	—	—
Utbetalade lån 31.12.2014	5  500	2  900	5  000	13  400
Återbetalade lån per den 31.12.2014	(4  000)	(1  000)	—	(5  000)
Utestående belopp per den 31.12.2014	1  500	1  900	5  000	8  400

En tabell över återbetalningsplanen för dessa lån återfinns nedan.

Mellan november 2008 och maj 2009 beviljades ekonomiskt bistånd på 14,6 miljarder euro till Ungern, Lettland och Rumänien, varav 13,4 miljarder euro hade utbetalats i mitten av 2011. Noteras bör att betalningsbalansstödprogrammet för Ungern löpte ut i november 2010 (med 1 miljard euro outnyttjade) och att den första återbetalningen på 2 miljarder euro i december 2011 och ytterligare 2 miljarder euro i november 2014 togs emot som planerat. Betalningsbalansstödet för Lettland löpte ut i januari 2012 (med 200 miljoner outnyttjade) och den första återbetalningen på 1 miljard euro i april 2014 och den andra återbetalningen på 1,2 miljarder euro i januari 2015 även de mottogs som planerat. Det första programmet för betalningsbalansstöd till Rumänien löpte ut i maj 2012 och hela det beviljade beloppet (5 miljarder euro) hade utbetalats. Den första betalningen på 1,5 miljarder euro togs emot som planerat i januari 2015.

I februari 2011 begärde Rumänien en uppföljning av det förebyggande programmet för finansiellt stöd (PFA) inom ramen för betalningsbalansstödet för att få igång den ekonomiska tillväxten igen. Den 12 maj 2011 beslutade rådet att erbjuda Rumänien förebyggande betalningsbalansstöd (PFA) på upp till 1,4 miljarder euro (rådets beslut 2011/288/EU). Erbjudandet löpte dock ut i slutet av mars 2013 utan att ha tagits i anspråk. Efter Rumäniens andra begäran om förebyggande stöd (PFA) beslutade rådet den 22 oktober 2013 att på nytt erbjuda förebyggande betalningsbalansstöd på upp till 2 miljarder euro (rådets beslut 2013/531/EU). Erbjudandet kommer att vara tillgängligt till och med den 30 september 2015. Om medlen utnyttjas ges detta ekonomiska bistånd i form av ett lån med en maximal genomsnittlig löptid på åtta år. Eftersom detta förebyggande betalningsbalansstöd (PFA) på 2 miljarder euro för närvarande är det enda aktiva betalningsbalansstödprogrammet utgör detta det enda beloppet som fortsättningsvis är tillgängligt.

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

(miljoner euro)
	Irland	Portugal	Totalt
Totala beviljade lån	22  500	26  000	48  500
Utbetalade lån per den 31.12.2013	21  700	22  100	43  800
Utbetalade lån 2014	800	2  200	3  000
Utbetalade lån per den 31.12.2014	22  500	24  300	46  800
Återbetalade lån per den 31.12.2014	—	—	—
Utestående lån per den 31.12.2014	22  500	24  300	46  800

En tabell över återbetalningsplanen för dessa lån återfinns nedan.

Den 11 maj 2010 inrättade rådet en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i EU (rådets förordning [EU] nr 407/2010). Mekanismen bygger på artikel 122.2 i EUF-fördraget och gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Biståndet kan utgöras av lån eller kreditlinor. Kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut i EU:s namn och lånar ut medlen till den mottagande medlemsstaten. För varje land som mottar EFSM-lån görs kvartalsvis bedömningar av huruvida landet uppfyller de politiska villkoren innan nästa delutbetalning verkställs.

Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas mekanismen till 60 miljarder euro, men den lagstadgade gränsen anges i artikel 2.2 i rådets förordning nr 407/2010, som begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten – vilket innebär att budgeten den 31 december 2014 är exponerad för en maximal risk på 47,5 miljarder euro för dessa lån (varvid 46,8 miljarder euro som anges ovan är det nominella värdet). Eftersom upplåningen inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten granskar Europaparlamentet kommissionens EFSM-åtgärder och utövar kontroll inom ramen för budgetförfarandet och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Eftersom båda betalningsbalansprogrammen (inom EFSM) har löpt ut, redovisas inga outnyttjade belopp i tabellen ovan.

I ett genomförandebeslut i december 2010 fattade rådet beslut om ett lån till Irland på högst 22,5 miljarder euro, och i maj 2011 om ett lån till Portugal på högst 26 miljarder euro. I de ursprungliga genomförandebesluten fastställdes en ränta med en marginal som innebar att villkoren liknar dem som gäller för stöd från Internationella valutafonden (IMF). I och med rådets genomförandebeslut nr 682/2011 och 683/2011 av den 11 oktober 2011 sänkte rådet räntemarginalen retroaktivt och förlängde den maximala genomsnittliga löptiden från 7,5 år till 12,5 år och löptiden för enskilda trancher förlängdes upp till 30 år. I och med antagandet av rådets genomförandebeslut 2013/313/EU och 2013/323/EU av den 21 juni 2013 har rådet ytterligare förlängt den längsta genomsnittliga löptiden med 7 år på EFSM-lånen till Irland och Portugal och således utgör löptiden 19,5 år. Förlängningen ger båda länderna en bättre avbetalningsprofil och minskar behoven av refinansiering efter programperioden.

De sista tre delutbetalningarna verkställdes 2014: 0,8 miljarder euro till Irland och 1,8 miljarder euro till Portugal i mars 2014 samt 0,4 miljarder euro till Portugal i november 2014. Av det finansiella stöd som beviljats Portugal har 1,7 miljarder euro löpt ut utan att ha utnyttjats. Inga medel finns för närvarande tillgängliga inom ramen för EFSM.

Nedanstående tabell ger en översikt av återbetalningarna i nominellt värde för utestående EFSM-lån (i miljarder euro) och betalningsbalanslån på balansdagen:

År	Betalningsbalansstöd (BOP)				Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EFSM)			Totalt
	Ungern	Lettland	Rumänien	Totalt	Irland	Portugal	Totalt
2015				0	5,0		5,0	5,0
2016	1,5			1,5		4,75	4,75	6,25
2017			1,15	1,15			0	1,15
2018			1,35	1,35	3,9	0,6	4,5	5,85
2019		0,5	1,0	1,5			0	1,5
2021				0	3,0	6,75	9,75	9,75
2022				0		2,7	2,7	2,7
2024				0	0,8	1,8	2,6	2,6
2025		0,2		0,2			0	0,2
2026				0	2,0	2,0	4,0	4,0
2027				0	1,0	2,0	3,0	3,0
2028				0	2,3		2,3	2,3
2029				0		0,4	0,4	0,4
2032				0	3,0		3,0	3,0
2038				0		1,8	1,8	1,8
2042				0	1,5	1,5	3,0	3,0
Totalt	1,5	0,7	3,5	5,7	22,5	24,3	46,8	52,5

Makroekonomiskt stöd (MFA)

Det makroekonomiska stödet är ett policybaserat finansiellt instrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- eller budgetstöd till sådana partnerländer utanför EU som ligger geografiskt nära EU:s territorium. Stödet omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av bådadera och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett justerings- eller reformprogram som IMF gett stöd för. Dessa lån garanteras av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (se not 2.4 till årsredovisningen).

4.3.3   Mellanstatliga finansiella stabilitetsmekanismer som inte omfattas av EU-fördragen: Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen

Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) inrättades av medlemsstaterna i euroområdet i syfte att bevara den finansiella stabiliteten i Europa via finansiellt stöd till medlemsstater i euroområdet. EFSF är inte ett EU-organ. Instrumentet är helt separat från och konsolideras inte i EU:s räkenskaper. Det garanteras inte genom EU:s budget. Det har följaktligen inte någon inverkan på EU:s räkenskaper, utöver eventuella intäkter från sanktioner enligt vad som beskrivs nedan. I och med att ESM trädde i kraft (se nedan) tillhandahålls inte nya finansiella stöd genom EFSF efter den 1 juli 2013.

Kommissionen har ansvaret för att förhandla fram de politiska villkor som ska knytas till det ekonomiska stödet och för att övervaka efterlevnaden av dessa villkor. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 kan sanktioner införas i form av böter för medlemsstater som har euron som valuta. Dessa böter, som utgör 0,2 % av den berörda medlemsstatens BNP under det föregående året, kan åläggas medlemsstaten om den underlåtit att vidta lämpliga åtgärder för att korrigera ett alltför stort budgetunderskott, eller om statistiken har manipulerats. På samma sätt innehåller rådets förordning (EU) nr 1174/2011 om makroekonomiska obalanser föreskrifter om årliga böter på 0,1 % av BNP för euroområdets medlemsstater i de fall där en medlemsstat inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder eller om en otillräcklig korrigeringsplan har lämnats in. Genom förordning (EU) nr 1177/2011 aktualiserades förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. I denna aktualiserade förordning föreskrivs också möjligheten att ålägga euroområdets medlemsstater böter (motsvarande 0,2 % av BNP inklusive en rörlig del). Böter ska passera via EU:s budget och sedan överföras till EFSF. Detta innebär att dessa medel skulle redovisas både som intäkt och kostnad i budgeten och därför inte har någon inverkan på det sammanlagda budgetutfallet. De skulle heller inte ha någon inverkan på det ekonomiska resultat som anges i EU:s årsredovisningar.

Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) är en mellanstatlig organisation enligt internationell rätt och omfattas inte av EU-fördraget. ESM-fördraget undertecknades av de dåvarande 17 medlemsstaterna i euroområdet och trädde i kraft i oktober 2012. ESM har tagit över EFSM:s och EFSF:s uppgifter, varefter ESM har blivit den enda permanenta mekanismen för att hantera nya ansökningar om ekonomiskt bistånd från medlemsstater i euroområdet. EFSF och EFSM kommer följaktligen inte att användas i nya finansieringsprogram eller bevilja några nya lån. Det bör också noteras att EU:s budget inte kommer att garantera ESM:s upplåning. Eftersom denna mekanism har en egen rättslig status och finansieras direkt av medlemsstaterna i euroområdet är det inte ett EU-organ och påverkar varken EU:s räkenskaper eller EU:s budget, bortsett från eventuella inkomster från sanktioner enligt vad som beskrivs nedan.

Böter som uppbärs går via EU:s budget och överförs till ESM när EFSF inte längre är verksamt. Dessutom stadgas i fördraget om stabilitet, samordning och styrning om vite för en fördragsslutande part om den berörda medlemsstaten inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda en överträdelse av underskottskriteriet. De viten som utdöms (som inte får överstiga 0,1 % av BNP) kommer att betalas till ESM när de rör en medlemsstat i euroområdet (dvs. utan följder för EU:s budgetutfall, som med EFSF ovan) eller till EU:s budget för medlemsstater utanför euroområdet. I det senare fallet blir sanktionsbeloppet en inkomst i EU:s budget och redovisas i bokföringen.

5.   EKONOMISK OCH FINANSIELL KONTEXT FÖR GENOMFÖRANDET AV EU:S BUDGET

Makroekonomiskt klimat

I samband med statsskuldskrisen saktade den ekonomiska tillväxten ned i EU:s medlemsstater från 2012 till 2013 och ökade sedan från 2013 till 2014. Medlemsstaternas allmänna ekonomiska situation återspeglas i EU:s intäkter av egna medel, vilket innebar att de traditionella egna medlen och momsintäkterna ökade något. Eftersom intäkterna från BNI-medel är en restkomponent som är direkt kopplad till den totala mängden betalningsbemyndiganden som antagits av budgetmyndigheten (och medlemsstaterna har minskat dessa bemyndiganden i den fleråriga budgetramen 2014–2020), har intäkterna från BNI-resursen minskat under 2014.

Förstärkningen av stabilitets- och tillväxtpakten i EU banar väg för hållbara offentliga finanser i berörda EU-medlemsstater. Syftet med budgetpakten är att konsolidera medlemsstaternas offentliga finanser och hjälpa dem att öka sin BNP under de kommande åren.

Europeiska centralbankens (ECB) lågräntepolitik stöder stabiliseringen av ekonomin i euroområdet. Inom ramen för sitt uppdrag bidrar Europeiska centralbanken till att öka tillväxten i euroområdet.

Bruttonationalprodukt till marknadspris i EU:s 28 medlemsländer

Inkomster från BNI-medel

Utestående ansökningar om utbetalning

På grund av EU:s makroekonomiska klimat leder pressen på medlemsstaternas nationella budgetar till press på betalningsbemyndiganden från EU:s budget. Denna utveckling har en omedelbar effekt på de ansökningar om utbetalning som inkommer från medlemsstaterna och andra förmånstagare. Totalbeloppet utestående ansökningar vid årets slut har ökat från 24,3 miljarder euro 2013 till 25,8 miljarder euro 2014. Även om det alltid kommer att finnas utestående ansökningar på grund av belopp som inlämnats nära årets slut, är bristen på betalningsbemyndiganden huvudorsaken till de exceptionella belopp som observerats under de senaste åren.

Utestående ansökningar om utbetalning måste finansieras via framtida budgetar. Med detta i åtanke kom Europaparlamentet, rådet och kommissionen i maj 2015 överens om en betalningsplan för att åter skapa hållbarhet i EU:s budget. Det är mycket viktigt för EU att beakta behovet av långsiktiga betalningsbemyndiganden i budgeten eftersom det är dessa som budgetmyndigheten beslutar om. Utan dem kan inga betalningar göras eller kontanter överföras. När man kommit överens om bemyndigandena omvandlas de automatiskt till EU:s tillgängliga likvida medel genom den månatliga inkasseringen av egna medel.

Inom kommissionen görs kortfristiga kassaflödesprognoser varje vecka (ibland varje dag) för att säkerställa att EU:s omedelbara betalningsförpliktelser kan uppfyllas inom ramen för de gränser som finns tillgängliga i budgeten för betalningsbemyndiganden. Denna kortfristiga prognos används som underlag för att uppskatta beloppet av egna medel som ska samlas in från medlemsstaterna varje månad. Den första arbetsdagen varje månad måste varje medlemsstat kreditera kommissionens konton för egna medel med en tolftedel av det totala beloppet från moms och BNI som ska ingå i unionens budget. Beroende på kommissionens kassaställning kan medlemsstaterna ombedjas att under årets första kvartal förskottera moms- och BNI-medlen med en eller två månader. Dessa förskott dras av från betalningsbegäranden under senare månader beroende på det uppskattade kassabehovet.

På medellång och lång sikt övervakar kommissionen detaljerat EU:s betalningsbehov som en del av den löpande verksamheten. Detta behövs t.ex. vid utarbetandet av kommissionens förslag avseende den fleråriga budgetramen, som en del av det årliga budgetarbetet. Det krävs även när ändringsbudgetar utarbetas. Vid förhandlingarna om den fleråriga budgetramen används dessa modeller. Deras underliggande antaganden övervakas regelbundet och uppdateras vid behov. Resultatet av modellsimuleringen förs vidare till budgetförhandlingarna där betalningstaket för den fleråriga budgetramen fastställs.

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2014 har utarbetats på grundval av de uppgifter som övriga institutioner och organ lämnat enligt artikel 148.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att redovisningen utformats i överensstämmelse med avdelning IX i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, bestämmelser och metoder som anges i de förklarande noterna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna vid institutionerna och organen har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Härmed intygas att jag med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller jag ansett befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde.

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER (1)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BALANSRÄKNING

24

RESULTATRÄKNING

25

KASSAFLÖDESANALYS

26

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

27

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

28

1.

VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

28

2.

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

39

3.

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

61

4.

NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

73

5.

EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER SAMT ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

73

6.

SKYDD AV EU:s BUDGET

77

7.

HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

83

8.

REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

94

9.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

96

10.

RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERINGEN

96

BALANSRÄKNING

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	2.1	282	237
Materiella anläggningstillgångar	2.2	7  937	6  104
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	2.3	409	349
Finansiella tillgångar	2.4	56  438	59  844
Förfinansiering	2.5	18  358	38  072
Övriga fordringar med direkta motprestationer och återkrav utan direkta motprestationer	2.6	1  198	498
		84  623	1 05  104
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar	2.4	11  811	5  571
Förfinansiering	2.5	34  237	21  367
Övriga fordringar med direkta motprestationer och återkrav utan direkta motprestationer	2.6	14  380	13  182
Lager	2.7	128	128
Likvida medel	2.8	17  545	9  510
		78  101	49  758
TOTALA TILLGÅNGAR		1 62  724	1 54  862
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Pensioner och övriga ersättningar till anställda	2.9	(58  616)	(46  818)
Avsättningar	2.10	(1  537)	(1  323)
Finansiella skulder	2.11	(51  851)	(56  369)
		(1 12  005)	(1 04  510)
KORTFRISTIGA SKULDER
Avsättningar	2.10	(745)	(545)
Finansiella skulder	2.11	(8  828)	(3  163)
Skulder	2.12	(43  180)	(36  213)
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2.13	(55  973)	(56  282)
		(1 08  726)	(96  204)
TOTALA SKULDER		(2 20  730)	(2 00  714)
NETTOTILLGÅNGAR		(58  006)	(45  852)
Reserver	2.14	4  435	4  073
Fordringar på medlemsstaterna (2)	2.15	(62  441)	(49  925)
NETTOTILLGÅNGAR		(58  006)	(45  852)

RESULTATRÄKNING

(miljoner euro)
	Not	2014	2013 (omklassificerat) (20)
RÖRELSEINTÄKTER
Intäkter från transaktioner utan motprestation
BNI-medel	3.1	1 04  688	1 10  194
Traditionella egna medel	3.2	17  137	15  467
Egna medel från mervärdesskatt	3.3	17  462	14  019
Böter	3.4	2  297	2  757
Återkrav av utlägg	3.5	3  418	1  777
Övrigt	3.6	5  623	4  045
Totalt		1 50  625	1 48  259
Intäkter från transaktioner med motprestation
Finansiella intäkter	3.7	2  298	1  991
Övrigt	3.8	1  066	1  443
Totalt		3  364	3  434
		1 53  989	1 51  693
RÖRELSEKOSTNADER  (22)
Genomfört av medlemsstaterna	3.9
Europeiska garantifonden för jordbruket		(44  465)	(45  067)
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument		(14  046)	(13  585)
Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden		(43  345)	(47  767)
Europeiska socialfonden		(12  651)	(12  126)
Övrigt		(2  307)	(1  525)
Genomfört av kommissionen och genomförandeorganen	3.10	(15  311)	(12  519)
Genomfört av andra EU-organ och myndigheter	3.11	(1  025)	(656)
Genomfört av tredjeländer och internationella organisationer	3.11	(2  770)	(2  465)
Genomfört av andra enheter	3.11	(1  799)	(1  694)
Personal- och pensionskostnader	3.12	(9  662)	(9  058)
Förändringar i försäkringstekniska antaganden om ersättningar till anställda	3.13	(9  170)	(2  033)
Finansieringskostnader	3.14	(2  926)	(2  383)
Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag	3.15	(640)	(608)
Övriga kostnader	3.16	(5  152)	(4  572)
		(1 65  269)	(1 56  058)
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		(11  280)	(4  365)

KASSAFLÖDESANALYS

(miljoner euro)
	Not	2014	2013
Ekonomiskt resultat för året		(11  280)	(4  365)
Kassaflöden från den löpande verksamheten	4.2
Amorteringar		61	48
Avskrivningar		408	401
(Ökning)/minskning av lån		(1  298)	20
(Ökning)/minskning av förfinansiering		6  844	(1  695)
(Ökning)/minskning av fordringar med direkta motprestationer och återkrav utan direkta motprestationer		(1  898)	923
(Ökning)/minskning av lager		—	10
Ökning/(minskning) i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda		11  798	4  315
Ökning/(minskning) av avsättningar		414	(196)
Ökning/(minskning) av finansiella skulder		1  146	(330)
Ökning/(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare		6  967	14  655
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		(309)	(12  154)
Överskott från föregående års budget som inte påverkar de likvida medlen		(1  005)	(1  023)
Övriga intäktsposter som inte påverkar de likvida medlen		130	(50)
Kassaflöde från investeringsverksamhet	4.3
(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		(2  347)	(624)
(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden		(60)	43
(Ökning)/minskning av säljbara finansiella tillgångar		(1  536)	(1  142)
KASSAFLÖDE NETTO		8  035	(1  164)
Nettoökning/(minskning) av likvida medel		8  035	(1  164)
Likvida medel vid årets början	2.8	9  510	10  674
Likvida medel vid årets utgång	2.8	17  545	9  510

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

(miljoner euro)
	Reserver (A)		Fordringar på medlemsstaterna (B)		Nettotillgångar = (A) + (B)
	Reserv för verkligt värde	Övriga reserver	Ackumulerat överskott/(underskott)	Ekonomiskt resultat för året
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2012	150	3  911	(39  148)	(5  329)	(40  416)
Kontorörelser avseende reserven för garantifonden	—	46	(46)	—	—
Förändringar i verkligt värde	(51)	—	—	—	(51)
Övrigt	—	12	(9)	—	3
Fördelning av resultatet 2012	—	5	(5  334)	5  329	—
Budgetutfall 2012 som krediterats medlemsstaterna	—	—	(1  023)	—	(1  023)
Ekonomiskt resultat för året	—	—	—	(4  365)	(4  365)
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2013	99	3  974	(45  560)	(4  365)	(45  852)
Kontorörelser avseende reserven för garantifonden	—	247	(247)	—	—
Förändringar i verkligt värde	139	—	—	—	139
Övrigt	—	(24)	16	—	(8)
Fördelning av resultatet 2013	—	(0)	(4  365)	4  365	—
Budgetutfall 2013 som krediterats medlemsstaterna	—	—	(1  005)	—	(1  005)
Ekonomiskt resultat för året	—	—	—	(11  280)	(11  280)
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014	238	4  197	(51  161)	(11  280)	(58  006)

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

1.   VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1   RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

Europeiska unionens redovisning följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1), nedan kallad budgetförordningen, samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1) om tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen.

I enlighet med artikel 143 i budgetförordningen har EU utarbetat sin årsredovisning med hjälp av bestämmelserna om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). De redovisningsprinciper som kommissionens räkenskapsförare använt tillämpas på alla EU-institutioner och organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och principerna för att utarbeta årsredovisningar och konsolidering samordnas. Räkenskaperna förs per kalenderår och uttrycks i euro.

1.2   REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om den finansiella ställningen, resultat och betalningsflöden för en enhet. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För EU som en enhet inom den offentliga sektorn är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel som EU anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Föreliggande dokument har utarbetats med detta som ledstjärna.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 2 och är desamma som beskrivs i IPSAS 1, dvs. följande: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, sammanslagningar, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska enligt artikel 144 i budgetförordningen kännetecknas av att den innehåller relevanta, tillförlitliga, begripliga och jämförbara uppgifter.

För att kunna utarbeta årsredovisningen i enlighet med ovannämnda bestämmelser och principer måste ledningen göra uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen i vissa poster i balansräkningen och i resultaträkningen, samt de offentliggjorda uppgifterna om finansiella instrument samt eventualtillgångar och eventualskulder.

1.3   KONSOLIDERING

Räckvidd för konsolidering

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (dvs. EU-institutionerna, och däribland kommissionen, samt EU:s organ) samt EU:s intresseföretag och gemensamma företag. Totalt rör det sig om 52 kontrollerade enheter, sju gemensamma företag och ett intresseföretag. En fullständig förteckning över de konsoliderade enheterna återfinns i not 10 i unionens räkenskaper. Konsolideringens räckvidd förblir oförändrad jämfört med 2013. Notera att ett intresseföretag har omklassificerats som ett gemensamt företag och att två andra intresseföretag till följd av sammanslagning har klassificerats som ett gemensamt företag.

Kontrollerade enheter

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är sådana enheter där EU, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande över ekonomin och ledningen och därmed kan dra nytta av deras verksamhet. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål. Kontrollerade enheter tas upp till fullo i konsolideringen. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De tydligaste tecknen på att EU utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen och finansieras via den allmänna budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En individuell bedömning av varje enhet måste förstås göras för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterierna är tillräckliga för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken – ECB) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den f.d. andra pelaren) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som är under avveckling, betraktas som en kontrollerad enhet.

Alla väsentliga transaktioner och saldon inom enheterna och mellan Europeiska unionens kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på sådana transaktioner är oväsentliga och har därför inte eliminerats.

Gemensamma företag

Ett gemensamt företag är ett avtalsförhållande mellan EU och en eller flera parter (de gemensamma ägarna) om att inleda en gemensamt kontrollerad ekonomisk verksamhet. Att verksamheten är gemensamt kontrollerad innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över den ekonomiska tjänsteverksamheten direkt eller indirekt. Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se 1.5.4 nedan).

Intresseföretag

Intresseföretagen är alla enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll. EU anses ha ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösträtten. Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se 1.5.4 nedan).

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av Kommissionen

De medel som kommissionen förvaltar för sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden omfattas inte av EU:s konsoliderade räkenskaper eftersom EU inte utövar kontroll över dem.

1.4   GRUND FÖR UTARBETANDET

1.4.1    Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapportvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i euro med antalet miljoner som storleksangivelse. Euron är EU:s funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande växelkursen.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets utgång för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de växelkurser som gäller den 31 december:

Omräkningskurs för euro

Valuta	31.12.2014	31.12.2013
BGN	1,9558	1,9558
CZK	27,7350	27,4270
DKK	7,4453	7,4593
GBP	0,7789	0,8337
HRK	7,6580	7,6265
HUF	315,5400	297,0400
LVL	—	0,7028
LTL	3,4528	3,4528
PLN	4,2732	4,1543
RON	4,4828	4,4710
SEK	9,3930	8,8591
CHF	1,2024	1,2276
JPY	145,2300	144,7200
USD	1,2141	1,3791

I resultaträkningen redovisas även omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas. Resultaträkningen inbegriper omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som vinst eller förlust i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende säljbara icke-monetära finansiella tillgångar tas upp i reserven till verkligt värde.

1.4.2    Användning av uppskattningar och bedömningar

Enligt IPSAS och allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lager och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och -skulder, nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar samt belopp som redovisas i de noter som avser finansiella instrument. De faktiska resultaten kan avvika från dessa beräkningar. Om uppskattningarna ändras, visas förändringarna för den period under vilken man fick kännedom om dem.

1.5   BALANSRÄKNING

1.5.1    Immateriella anläggningstillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden. De immateriella tillgångarnas uppskattade nyttjandeperioder beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller den rättsliga livslängden som fastställts i ett avtal. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda. Detta avser endast tillgångens utvecklingsfas. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt som ledningen avsett. Sådana kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet redovisas som kostnader när de uppstår. Detta gäller även för underhållskostnader och utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriell anläggningstillgång.

1.5.2    Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet, uppförandet eller överföringen av tillgången.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens bokförda värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge EU framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och om man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppstod.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk, eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande, eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgång	Linjär avskrivning
Byggnader	4 till 10 %
Maskiner och utrustning	10 till 25 %
Inventarier och fordon	10 till 25 %
Fast inredning	10 till 33 %
Datorprogramvara	25 till 33 %
Övrigt	10 till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos EU tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing bokförs då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimileaseavgiften. Leaseavgiften fördelas mellan själva skulden och finansieringsavgifter, för att få en fast procentsats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) finansiella skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den redovisade skulden under respektive period. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs av antingen under tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som operationella leasingavtal. Betalningar för operationella leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

1.5.3    Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga av- eller nedskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Om värdet på en tillgång behöver avskrivas eller skrivas ner, omvärderas tillgången så snart händelser eller förändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det bokförda värdet överstiger återkravsvärdet. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs bokförda värde överstiger dess återkravsvärde (nyttjandevärde). Återkravsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod ses över och justeras vid behov minst en gång om året. En tillgångs bokförda värde skrivs omedelbart ned till återkravsvärdet om bokföringsvärdet överstiger det beräknade återkravsvärdet. Om de skäl som under tidigare år motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4    Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Investeringar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och bokförs vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet. EU:s andel av intresseföretagens och de gemensamma företagens resultat tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Intresseföretaget eller det gemensamma företaget bokförs på balansdagen i räkenskaperna till initialkostnaderna samt efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från intresseföretag eller gemensamma företag minskar tillgångens bokförda värde.

Om EU:s andel av förlusten i ett gemensamt företag motsvarar eller överstiger andelen i det gemensamma företaget redovisar EU inte sin andel av ytterligare förluster (”oredovisade förluster”). Den oredovisade andelen förluster är resultatet av en teknisk beräkning som behövs när man använder sig av kapitalandelsmetoden. Dessa oredovisade förluster är inte några reella förluster för EU utan hänger samman med att redovisningen av kostnaderna normalt äger rum före kapitalökningen genom naturabidrag från andra samägare än EU.

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan EU och intresseföretag eller gemensamma företag är oväsentliga och har därför inte eliminerats. Intresseföretagens eller de gemensamma företagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som EU använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter.

Vid tecken på värdeminskning måste en nedskrivning ske till det lägre återkravsvärdet. Återkravsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i 1.5.3. Om de skäl som motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten med det bokförda värde som skulle ha varit aktuellt om ingen nedskrivning gjorts.

När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker EU inte utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som finansiella instrument och klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas.

1.5.5    Finansiella tillgångar

Klassificering

Europeiska unionen klassificerar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lån och fordringar, investeringar som hålls till förfall och slutligen finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på balansdagen.

i)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

En finansiell tillgång klassificeras i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av EU. Derivat förs också till denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen. Under det aktuella budgetåret innehade EU inga finansiella tillgångar i denna kategori.

ii)   Lån och fordringar

Lånefordringar och fordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar. De är inte noterade på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär som inte har för avsikt att handla med fordringen. De ingår i anläggningstillgångar med undantag för om de förfaller inom tolv månader från balansdagen även om hela lånets förfallodag är mer än tolv månader från balansdagen.

iii)   Investeringar som hålls till dess de förfaller

Investeringar som hålls till dess de förfaller är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid. EU har för avsikt att hålla dem till förfall och har även kapacitet till detta. Under det aktuella budgetåret innehade EU inga investeringar i denna kategori.

iv)   Säljbara finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som kan säljas utgörs av tillgångar som inte är derivat och som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De klassificeras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på efter hur lång tid EU har för avsikt att avyttra dem, vilket vanligen motsvarar den återstående löptiden på balansdagen. Investeringar i enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna och andra kapitalinvesteringar (t.ex. riskkapitaltransaktioner) som inte redovisas med kapitalandelsmetoden klassificeras också som säljbara finansiella tillgångar.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, tillgångar som hålls till förfall eller tillgångar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag då EU åtar sig att köpa eller sälja tillgången. Lån redovisas när de likvida medlen betalas ut till låntagarna. Finansiella instrument redovisas inledningsvis till verkligt värde. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultaträkningen läggs transaktionskostnader på det verkliga värdet vid första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är vanligen transaktionspriset (dvs. det verkliga värdet av vad som erhållits). Det verkliga värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan uppskattas däremot som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar som diskonterats till rådande marknadsränta utgående från ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Beviljade lån värderas till sitt nominella värde, vilket anses utgöra lånets verkliga värde. Skälet är följande:

—

”Marknadsförhållandena” för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från förhållandena på kapitalmarknaden där kommersiella obligationer och statsobligationer emitteras. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar uppdateras dessa till marknadspris. I EU ges dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU lånar endast upp medel för utlåning till samma ränta. Detta innebär att EU inte har tillgång till någon alternativ utlåning eller några investeringsalternativ för de upplånade beloppen. Således finns det inga alternativkostnader och därför inget underlag för jämförelser med marknadsräntorna. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnaden inte är tillämplig ger marknadspriset i grund och botten ingen rättvisande bild av EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning vad gäller kommersiella obligationer eller statsobligationer.

—

Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser, motsvarar den ränta som ska debiteras samma ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner via Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för betalningsbalansstöd (BOP) och liknande lån.

—

Vidare kompenseras upp- och utlåningen för dessa lån eftersom de är så kallade back-to-back-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller överlåtits och när EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet.

Efterföljande värdering

i)

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på förändringar i det verkliga värdet av finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

ii)

Utlåning och fordringar samt kategorin av investeringar som hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen eftersom det rör sig om så kallade back-to-back-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen är oväsentliga. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

iii)	Investeringar som hålls till förfall: EU har för närvarande inga investeringar som hålls till förfall.

iv)

Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet på säljbara finansiella tillgångar redovisas i reserven för verkligt värde. Vid avyttring eller nedskrivning av sådana tillgångar som enligt klassificeringen är finansiella tillgångar som kan säljas ska justeringarna av det kumulerade verkliga värdet tas upp i resultaträkningen istället för i reserven för verkligt värde, där dessa justeringar tidigare förts upp. Räntan på finansiella tillgångar som kan säljas har räknats fram enligt effektivräntemetoden och tas upp i resultaträkningen. När EU:s rätt till utdelning är fastställd, redovisas utdelningen på säljbara egetkapitalinstrument.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på den aktuella köpkursen. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (eller om det gäller värdepapper på OTC-marknaden) beräknar EU det verkliga värdet genom en värderingsmetod. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, hänvisningar till andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

När det verkliga värdet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt för innehavet av egetkapitalinstrument utan noterat marknadspris på en aktiv marknad, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Per varje balansdag ska EU bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång bör skrivas ner. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången (en ”förlusthändelse”) och att denna händelse (eller dessa händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

a)   Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller sådana investeringar som hålls till förfall och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde skrivs ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålls till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av värdeminskningen den löpande effektiva ränta som anges i avtalet. Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en sådan finansiell tillgång som används som säkerhet speglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om värdeminskningen senare kan återföras och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen togs upp, bokförs denna tidigare redovisade nedskrivning som en återförd nedskrivning i resultaträkningen.

b)   Tillgångar bokförda till verkligt värde

När det gäller kapitalinvesteringar som klassificerats som säljbara finansiella tillgångar, tar man hänsyn till om det verkliga värdet sjunkit väsentligt under nivån för anskaffningskostnaden eller om det verkliga värdet sjunker permanent (under lång tid) då det gäller att fastställa huruvida det finns ett nedskrivningsbehov för värdepapperen. Om så är fallet för säljbara finansiella tillgångar förs den kumulerade förlusten av från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den kumulerade förlusten beräknas på skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningar av den finansiella tillgången i resultaträkningen. Värdeminskningar av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som klassificeras som säljbar finansiell tillgång senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i riskkapitalfonder

Investeringar i riskkapitalfonder behandlas som säljbara finansiella tillgångar och ska därför redovisas till verkligt värde, medan vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet (även valutakursdifferenser) tas upp i reserven för verkligt värde. Värdet på investeringar i riskkapitalfonder anges post för post till det lägsta värdet av antingen kostnaden eller nettovärdet, då de inte har något börsnoterat marknadsvärde på en aktiv marknad. Orealiserade vinster från beräkningen av verkligt värde tas upp i reserven och avseende orealiserade förluster görs en bedömning av värdeminskningen för att avgöra om de ska tas upp som nedskrivningar av investeringar i resultaträkningen eller som justeringar av reserven för verkligt värde.

1.5.6    Lager

Lager värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen (FIFO). Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den ordinarie löpande verksamheten och utgörs av priset efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljningskostnader. Varulager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till anskaffningsvärdet eller det beräknade återanskaffningsvärdet, beroende på vilket som är lägre. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7    Förfinansieringsbelopp

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Denna typ av finansiering kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i avtalet. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till EU. Beloppet för förfinansieringen kan minskas (helt eller delvis) beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande (och som tas upp som kostnader) och vilka belopp som ska återkrävas.

Vid årets slut värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalades ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets slut samt värdeminskningar.

Belopp som i budgetförordningen definieras som ”finansiella instrument med delad förvaltning” klassificeras ur redovisningssynvinkel som förfinansieringsbelopp. Förfinansieringsbeloppen värderas till de belopp som ursprungligen betalades till medlemsstaterna minus ett uppskattat förbrukat belopp.

Ränta på förfinansieringen redovisas när den betalas ut, enligt bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. På basis av de mest tillförlitliga uppgifterna görs en beräkning av den upplupna ränteinkomsten vid årets slut och denna summa inkluderas i balansräkningen.

1.5.8    Övriga fordringar med direkta motprestationer och återkrav utan direkta motprestationer

Eftersom EU:s redovisningsregler kräver att transaktioner med och utan motprestation redovisas separat i räkenskaperna anses fordringar härstamma från transaktioner med motprestation och återkrav från transaktioner som inte uppkommer genom avtal (statliga återkrav).

Fordringar från transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansiella instrument och klassificeras därmed som lån och fordringar och värderas i enlighet med detta (se 1.5.5 ovan). Noterna som avser finansiella instrument och fordringar från transaktioner med motprestation omfattar upplupna intäkter och förutbetalda kostnader från sådana transaktioner, eftersom de är oväsentliga.

Fordringar från transaktioner utan motprestation värderas till ursprungsbeloppet (justerat för ränta och böter) minus nedskrivningar för värdeminskning. Nedskrivning av återkrav från transaktioner utan motprestation görs när det finns objektiva belägg för att EU inte kommer att kunna återfå hela beloppet enligt de ursprungliga villkoren för återkrav från transaktioner utan motprestation. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och återkravsvärdet. Det nedskrivna beloppet förs upp i resultaträkningen. Baserat på tidigare erfarenheter görs också en allmän nedskrivning av utestående fordringar för sådana utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 nedan angående behandlingen av upplupna intäkter vid årsskiftet. Belopp som visas och redovisas som återkrav från transaktioner utan motprestation är inte finansiella instrument eftersom de inte uppkommer genom avtal. I noterna till årsredovisningen redovisas dock återkrav från transaktioner utan motprestation tillsammans med fordringar från transaktioner med motprestation där detta är lämpligt.

1.5.9    Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument som tas upp som säljbara finansiella tillgångar. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

1.5.10    Pensioner och övriga ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska unionen erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras. Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas av aktuarier enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Försäkringstekniska vinster och förluster efter erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar av de försäkringstekniska antagandena förs omedelbart in i resultaträkningen. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp i resultaträkningen, förutsatt att förändringar i pensionsplanen inte enbart får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under viss tid (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst

EU erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet. Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande m.fl.) tas upp som sjukförsäkringsersättningar efter avslutad tjänst (”Post-Employment Employee Benefits”). Förmånernas karaktär kräver en försäkringsteknisk beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.11    Avsättningar

Avsättningar tas upp när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och när beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida rörelseförluster. En avsättning ska göras med det belopp som på balansdagen utgör den bästa uppskattningen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. Där avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

1.5.12    Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde. Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och värdepapper. De upptagna lånen redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto, dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna. Detta värde bokförs sedan med upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden.

Finansiella skulder klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innefattar derivat när dessas värde är negativt. De behandlas redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, se not 1.5.5. Under budgetåret innehade EU inga finansiella skulder i denna kategori.

1.5.13    Skulder

En stor andel av EU:s skulder avser inte transaktioner med en motprestation såsom inköp av varor eller tjänster, utan utestående ersättningsanspråk från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering (transaktioner utan motprestation). De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningsanspråket gäller när det mottagits. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är stödberättigande värderas skulderna till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Sådana skulder som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14    Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i årsredovisningen för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av EU, samt för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag). Vid årsskiftet tas intäkter dessutom upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid budgetårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till under den berörda perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska och övriga situation.

1.6   RESULTATRÄKNING

1.6.1    Intäkter

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Den största delen av EU:s intäkter härrör från transaktioner utan motprestation:

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Intäkter redovisas för den period när kommissionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för det berörda budgetåret, kan de fluktuera efter omständigheterna fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna förändrats tas med i beräkningen av nettoöverskott eller -underskott under den period då förändringarna skedde.

Traditionella egna medel

Återkrav från transaktioner utan motprestation och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna fått under perioden men ännu inte ställt till kommissionens förfogande. Dessa tas upp som upplupna intäkter. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus de uppbördskostnader som medlemsstaterna har rätt till. Dessutom skrivs värdet ner med det belopp som enligt beräkningarna inte kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från utdömda böter redovisas när EU:s beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

—	acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av EU,

—	eller invända mot beslutet och överklaga till Europeiska unionens domstol enligt de förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen.

Även vid överklagande måste det huvudsakliga bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualskuld. Eftersom ett överklagande av EU:s beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen dock till att reglera återkravet. Om en bankgaranti ställs i stället för en inbetalning, står böterna kvar som ett återkrav. Om det finns en risk att tribunalen inte dömer till förmån för EU görs en avsättning för denna risk (om böterna redan betalats in provisoriskt). Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av det utestående återkravet på lämpligt sätt. Ackumulerad ränta till kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualskulden ökas med motsvarande belopp.

Sedan 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inkasserade böter i en särskilt inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som säljbara finansiella tillgångar.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och -kostnader

Ränteintäkter och -kostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och fördela ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntan ska EU göra en uppskattning av kassaflöden och därvid beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna och som är en del av den effektiva räntan, samt transaktionskostnader och alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera värdeminskningen.

Intäkter från utdelning

Intäkter från utdelning bokförs när rätten till utdelning fastställts.

1.6.2    Utgifter

Merparten av EU:s utgifter består av utgifter för transaktioner utan motprestation. De avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till överföringen inträffat. Detta sker förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) eller förutsatt att den godkänts i ett avtal, att eventuella kriterier för godkännande har uppfyllts av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

Vid transaktioner med motprestation där det uppstår kostnader som härrör från inköp av varor och tjänster redovisas dessa kostnader när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. Kostnaderna värderas till det ursprungliga fakturabeloppet.

1.7   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER

1.7.1    Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall där ett inflöde av penningresurser eller tjänster är sannolikt.

1.7.2    Eventualskulder

En eventualskuld är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser som motsvarar ekonomiska förmåner eller tjänstepotential kommer att kunna betala förpliktelsen, eller under de ovanliga omständigheter då en del av förpliktelsen inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet.

2.   NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1   IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

(miljoner euro)
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2013	474
Tillskott	104
Avyttringar	2)
Överföringar mellan tillgångskategorier	0
Övriga ändringar	1
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2014	577
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2013	(236)
Avskrivningskostnad under året	(61)
Avyttringar	2
Överföringar mellan tillgångskategorier	0
Övriga ändringar	0
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2014	(295)
Bokfört nettovärde 31.12.2014	282
Bokfört nettovärde 31.12.2013	237

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2   MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Ökningen av materiella anläggningstillgångar härrör främst från undertecknandet av delegeringsavtalet för Copernicus med Europeiska rymdorganisationen (ESA) under 2014. Till följd av detta har tillgångar för 1  525 miljoner euro i Copernicus-programmet (tidigare GMES-programmet) överförts från Europeiska rymdorganisationen till kommissionen. I enlighet med Copernicus-förordningen som antogs 2014 tog EU över ansvaret för Copernicus-programmet och måste därmed ta upp tillgångarna i sin balansräkning. Vidare har 297 miljoner euro som avser satelliten Sentinel 1A tagits upp under rubriken anläggningstillgångar och 1  228 miljoner euro som avser de övriga satelliter som för närvarande är under konstruktion har tagits upp som pågående nyanläggningar. Copernicus är det europeiska jordobservationsprogrammet. Det består av en rymdkomponent med sex satelliter och instrument för jordobservation, en komponent på plats (bestående av en rad sensorer på marken, i haven och i luften) och en tjänstekomponent. Copernicus ska tillhandahålla tjänster inom övervakning av atmosfär, klimatförändringar, land- och havsmassor samt nödåtgärder och säkerhetsrelaterade tillämpningar.

Per den 31 december 2014 omfattade denna budgetrubrik dessutom tillgångar under uppförande för 1  478 miljoner euro (år 2013: 1  041 miljoner euro) som avsåg Galileo-projektet, samt EU:s globala navigationssatellitsystem (GNSS), som byggs med hjälp av Europeiska rymdorganisationen. Ett belopp på 17 miljoner euro i utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriella anläggningstillgångar redovisades som en kostnad under denna tidsperiod.

Materiella anläggningstillgångar

(miljoner euro)
	Mark och byggnader	Maskiner och utrustning	Inventarier och fordon	Datorprogramvara	Övrigt	Finansiell leasing	Anläggningar under uppförande	Totalt
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2013	4  660	608	233	596	248	2  692	1  599	10  635
Tillskott	30	342	18	59	31	9	1  779	2  267
Avyttringar	(9)	(58)	(20)	(49)	(22)	0	(6)	(164)
Överföringar mellan tillgångskategorier	84	98	10	8	2	(8)	(195)	—
Övriga ändringar	2	1	2	10	1	—	1	17
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2014	4  768	990	242	623	261	2  693	3  176	12  754
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2013	(2  399)	(474)	(168)	(461)	(166)	(863)		(4  531)
Avskrivningskostnad under året	(153)	(65)	(17)	(74)	(25)	(95)		(429)
Återförd avskrivning	—	16	0	2	3	—		21
Avyttringar	4	42	18	47	18	0		128
Överföringar mellan tillgångskategorier	—	4	1)	(8)	2)	7		—
Övriga ändringar	—	0	1)	(6)	1)	—		(8)
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2014	(2  549)	(477)	(168)	(501)	(173)	(950)		(4  817)
BOKFÖRT NETTOVÄRDE PER DEN 31.12.2014	2  219	513	74	122	89	1  743	3  176	7  937
BOKFÖRT NETTOVÄRDE PER DEN 31.12.2013	2  261	134	65	134	83	1  829	1  599	6  104

2.3   INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Andelar i gemensamma företag	2.3.1	—	—
Andelar i intresseföretag	2.3.2	409	349
Totalt		409	349

Andelar i gemensamma företag och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

2.3.1    Andelar i gemensamma företag

(miljoner euro)
	Galileo	Sesar	Iter	Clean Sky	IMI	Ecsel	FCH	Totalt
Andelar som innehades den 31.12.2013	0	0	0	0	0	0	0	0
Bidrag	0	95	118	125	166	75	69	647
Andel i nettoresultat	0	(95)	(118)	(125)	(166)	(75)	(69)	(647)
Andra förändringar i eget kapital	0	0	0	0	0	0	0	0
Andelar som innehades den 31.12.2014	0	0	0	0	0	0	0	0
Ej redovisad andel av förluster (5)	—	(230)	(36)	(99)	(73)	(40)	(116)	(594)

Följande bokförda värden avser kommissionens andelar baserat på dess procentuella innehav:

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Anläggningstillgångar	250	198
Omsättningstillgångar	178	63
Långfristiga skulder	—	—
Kortfristiga skulder	(813)	(394)
Intäkter	2	1
Kostnader	(666)	(412)

Det gemensamma företaget galileo under avveckling

Det gemensamma företaget Galileo (GJU) började avvecklas i slutet av 2006 och processen pågår fortfarande. Företaget var inte verksamt och höll fortfarande på att avvecklas 2014.

Det gemensamma företaget SESAR

Den 31 december 2014 innehade kommissionen 43,53 % av andelarna i Sesar.

Internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av iterprojektet (ITER)

EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Det sammanlagda bidraget anses rättsligt som ett Euratombidrag till Iter eftersom varken medlemsstaterna eller Schweiz har några ägarintressen i Iter. Eftersom det rättsligt är EU som innehar andelar i det gemensamma företaget Iter International måste EU ta upp detta i sina räkenskaper. Per den 31 december 2014 innehade kommissionen 40,61 % av ägarandelarna i Iter.

Gemensamma teknikinitiativ

Offentlig-privata partnerskap (PPP) i form av gemensamma teknikinitiativ (JTI) som inrättades som den typ av gemensamma företag som avses i artikel 187 i fördraget har inrättats för att verkställa målen med Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. De gemensamma företagen Clean Sky, IMI, Ecsel (fusion av de tidigare gemensamma företagen Artemis och Eniac) och FCH är offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ. Ägarandelen vid årets slut är som följer: 61,39 % i Clean Sky, 80,47 % i IMI, 95,47 % i Ecsel och 70,85 % i FCH.

2.3.2    Andelar i intresseföretag

Europeiska investeringsfonden

Kommissionens andel i Europeiska investeringsfonden (EIF) betraktas som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. EIF är Europeiska unionens finansiella institution som är specialiserad på att tillhandahålla riskkapital och garantier till små och medelstora företag.

(miljoner euro)
	EIF
Andelar som innehades den 31.12.2013	349
Bidrag	38
Andel i nettoresultat	7
Andra förändringar i eget kapital	15
Andelar som innehades den 31.12.2014	409

Följande bokförda värden avser kommissionens andelar baserat på dess procentuella innehav:

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Tillgångar	497	499
Skulder	(87)	(240)
Intäkter	38	37
Överskott/(underskott)	21	(221)

Kommissionen har betalat in 20 % av sin andel, och den återstående icke inlösta delen uppgick till 809 miljoner euro.

(miljoner euro)
	Totalt kapital i EIF	Kommissionens andel
Totalt aktiekapital	4  161	1  011
Inbetald del	(832)	(202)
Obetald del	3  329	809

2.4   FINANSIELLA TILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Finansiella anläggningstillgångar
Säljbara finansiella tillgångar	2.4.1	6  550	5  497
Lån	2.4.2	49  888	54  347
Totalt		56  438	59  844
Finansiella omsättningstillgångar
Säljbara finansiella tillgångar	2.4.1	2  856	2  373
Lån	2.4.2	8  955	3  198
Totalt		11  811	5  571
Totalt		68  249	65  415

2.4.1    Säljbara finansiella tillgångar

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Bufi-fondinvesteringar	3  068	1  910
Garantifond för åtgärder avseende tredjeland (6)	1  825	1  773
EKSG under avveckling	1  699	1  696
Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF)	842	1  197
Horisont 2020	514	—
ETF-startordning	399	339
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)	188	188
Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT)	186	121
Riskkapitaltransaktioner	145	124
Projektobligationsinitiativ	125	67
Europeiska fonden för sydöstra Europa	117	116
Övriga säljbara finansiella tillgångar	298	339
Totalt	9  406	7  870
Anläggningstillgångar	6  550	5  497
Omsättningstillgångar	2  856	2  373

EU har säljbara finansiella tillgångar främst i form av garantiinstrument och egetkapitalinstrument. Ökningen jämfört med 2013 beror främst på att över 2 miljarder euro i nya böter ålagts 2014 och investerats i Bufi-fonden, med avdrag för böter i pågående fall som sedan reglerats under 2014. År 2014 inleddes dessutom Horisont 2020, vilket är den åttonde fasen i ramprogrammet för forskning och utveckling (FP 8). Detta program hade tillgångar för över en halv miljard euro vid årets slut.

Rangskala med verkligt värde för säljbara finansiella tillgångar:

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader	8  183	6  669
Nivå 2: Andra observerbara uppgifter än offentligt noterade priser	76	76
Nivå 3: Värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbar marknadsinformation	1  147	1  126
Totalt	9  406	7  870

Under den berörda räkenskapsperioden skedde inga överföringar mellan ovanstående värderingar av verkligt värde.

Avstämning av finansiella tillgångar värderade med värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbar marknadsinformation (nivå 3):

(miljoner euro)
Ingående balans den 31.12.2013	1  126
Inköp och försäljning	(57)
Räkenskapsperiodens vinst eller förlust som redovisas i överskott eller underskott	(2)
Vinst eller förlust som redovisas i nettotillgångar	81
Överföringar till nivå 3	—
Överföringar från nivå 3	—
Övrigt	(1)
Utgående balans den 31.12.2014	1  147

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

Eftersom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) inte är börsnoterad, och med hänsyn till de avtalsmässiga begränsningarna i EBRD:s bolagsordning som bland annat reglerar försäljning av andelar där priset är begränsat till inköpspriset och försäljning bara är tillåten för befintliga aktieägare, är kommissionens innehav i EBRD värderat till kostnaden minus eventuella nedskrivningar.

(miljoner euro)
	Totalt kapital i EBRD	Kommissionens andel
Totalt aktiekapital	29  674	900
Inbetald del	(6  202)	(188)
Obetald del	23  472	712

2.4.2    Lån

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Anläggningstillgångar	49  888	54  347
Omsättningstillgångar	8  955	3  198
Totalt	58  843	57  545

Denna rubrik omfattar utlåning av upplånat kapital (58  509 miljoner euro) samt lån som beviljats från budgeten, dvs. lån på särskilda villkor och byggnadslån vid avvecklingen av EKSG (139 miljoner euro). Rubriken omfattar även kortfristiga depositioner (195 miljoner euro), som kategoriseras som utlåning.

Utlåning av upplånat kapital

(miljoner euro)
	Makroekonomiskt stöd	Euratom	Betalningsbalansstöd (BOP)	Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EFSM)	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2013	569	387	11  623	44  468	211	57  258
Nya lån	1  360	—	—	3  000	—	4  360
Återbetalningar	(96)	(39)	(3  000)	—	—	(3  135)
Växelkursskillnader	—	1	—	—	15	16
Förändringar i bokfört värde	9	—	(33)	39	(5)	10
Nedskrivningar	—	—	—	—	—	—
Totalt per den 31.12.2014	1  842	349	8  590	47  507	221	58  509
Anläggningstillgångar	1  762	299	5  700	41  800	211	49  772
Omsättningstillgångar	80	50	2  890	5  707	10	8  737

Presentationen av kortfristig och långfristig utlåning på kommissionens balansräkning (dvs. EFSM, betalningsbalansstöd, Euratom och makroekonomiskt stöd) har förbättrats från metoden där man enbart tittar på lånets återstående finansiella löptid till att istället beakta återbetalningar som förfaller vid årets slut. Garantier från tredje parter på 349 miljoner euro (år 2013: 387 miljoner euro) har mottagits för att täcka Euratom-lånen. Per den 31.12.2014 hade 250 miljoner euro i makroekonomiskt stöd enligt ett låneavtal beviljats till Ukraina men ännu inte utbetalats.

Lånens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2014	31.12.2013
Makroekonomiskt stöd (MFA)	0,181—4,54 %	0,27—4,54 %
Euratom	0,26—5,76 %	0,34—5,76 %
Betalningsbalansstöd (BOP)	2,375—3,625 %	2,375—3,625 %
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)	1,875—3,750 %	2,375—3,750 %
EKSG under avveckling	5,2354—5,8103 %	5,2354—5,8103 %

2.5   FÖRFINANSIERING

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Långfristig förfinansiering
Förfinansiering	2.5.1	15  980	34  819
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	2  378	3  253
Totalt		18  358	38  072
Kortfristig förfinansiering
Förfinansiering	2.5.1	29  222	16  403
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	5  015	4  963
Totalt		34  237	21  367
Totalt		52  595	59  439

Förhandsfinansieringen motsvarar en stor del av EU:s totala tillgångar, och följs därför upp noggrant och regelbundet. Det bör noteras att nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att garantera att stödmottagaren har den erforderliga fixkassan för att kunna påbörja projektet, samtidigt som EU:s ekonomiska intressen ska tryggas och rättsliga, operativa och kostnadseffektiva begränsningar ska beaktas. Kommissionen har beaktat samtliga dessa faktorer i vederbörlig utsträckning för att förbättra uppföljningen av förfinansieringen.

2.5.1    Förfinansiering

(miljoner euro)
	Bruttobelopp	Reglerat via avgränsning	Nettobelopp per den 31.12.2014	Bruttobelopp	Reglerat via avgränsning	Nettobelopp per den 31.12.2013
Delad förvaltning
EJFLU och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	5  644	(2  115)	3  529	6  359	(1  032)	5  327
Eruf och sammanhållningsfonden	24  934	(2  182)	22  752	25  701	(2  164)	23  537
ESF	6  884	(953)	5  931	6  857	(492)	6  365
Övrigt	4  626	(2  535)	2  091	4  191	(2  054)	2  137
Direkt förvaltning
Genomfört av:
Kommissionen	13  173	(10  215)	2  958	14  841	(9  459)	5  382
EU:s genomförandeorgan	9  079	(6  618)	2  461	8  558	(5  108)	3  450
Indirekt förvaltning
Genomfört av:
Andra EU-organ och myndigheter	548	(98)	450	412	(21)	391
Tredjeländer	1  981	(1  169)	812	1  678	(782)	896
Internationella organisationer	6  236	(3  476)	2  760	4  172	(2  460)	1  712
Andra enheter	4  370	(2  910)	1  460	5  503	(3  478)	2  025
Totalt	77  474	(32  273)	45  202	78  272	(27  050)	51  222
Anläggningstillgångar	15  980	—	15  980	34  819	—	34  819
Omsättningstillgångar	61  495	(32  273)	29  222	43  453	(27  050)	16  403

Minskningen i total förfinansiering under delad förvaltning och direkt förvaltning kan huvudsakligen hänföras till avslutandet av programperioden 2007–2013 och den gradvisa uppstarten av program för perioden 2014–2020. Förfinansiering som avser de gamla programmen minskar vartefter kostnader tas upp, medan små förskott har betalats ut för den nya programperioden.

För strukturfonderna förklarar övergången mellan programperioderna även ändringarna mellan omsättnings- och anläggningstillgångar. Ny förfinansiering som betalats ut för programperioden 2014–2020 bokförs vanligen som anläggningstillgångar, eftersom förskotten fortsättningsvis är begränsade (på grund av den sena starten för de nya programmen). Programperioden 2007–2013 är i avslutningsfasen och därmed kommer fler belopp att förfalla inom tolv månaders tid.

Garantier i samband med förfinansiering

Detta rör sig om säkerheter som Europeiska kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter, vilka kan benämnas det nominella respektive det löpande värdet. Det faktum att säkerheten ställts ger upphov till bokföringen i fråga om det nominella värdet. Det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut och/eller resterande belopp regleras i ett senare skede ger upphov till bokföringen vad gäller det löpande värdet. Den 31 december 2014 uppgick det nominella värdet på de säkerheter som tagits emot för förfinansiering till 957 miljoner euro och det löpande värdet på dessa säkerheter uppgick till 605 miljoner euro (år 2013: 1  124 miljoner euro respektive 887 miljoner euro).

Vissa förfinansieringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7) och enligt Horisont 2020 täcks i realiteten av en deltagargarantifond (PGF). Deltagargarantifonden är ett ömsesidigt instrument som skapats för att täcka riskerna som gäller utebliven betalning av belopp från stödmottagarna under genomförandet av de indirekta åtgärderna i Horisont 2020 och det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Alla deltagare i indirekta åtgärder som erhåller stöd från EU bidrar med 5 % av de totala bidraget till deltagargarantifondens kapital.

Per den 31 december 2014 uppgick förfinansieringsbeloppen som omfattades av deltagargarantifonden till totalt 1,8 miljarder euro (år 2013: 4,5 miljarder euro). Minskningen skedde på grund av att 2014 var det sista året för projekt inom det sjunde ramprogrammet och att mindre medel fanns tillgängliga för nya projekt. EU (företrätt av kommissionen) fungerar som verkställande organ för deltagarna i deltagargarantifonden, men fonden ägs av deltagarna.

Vid årets slut uppgick deltagargarantifondens sammanlagda tillgångar till 1  640 miljoner euro (år 2013: 1  658 miljoner euro). Tillgångarna i deltagargarantifonden omfattar också finansiella tillgångar som förvaltas av generaldirektoratet för ekonomi och finans. Eftersom deltagargarantifonden är en separat enhet konsolideras fondernas tillgångar inte i EU:s årsredovisning.

2.5.2    Övriga förskott till medlemsstaterna

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning
Anläggningstillgångar	2  090	2  118
Omsättningstillgångar	1  733	2  118
Totalt	3  823	4  236
Stödordningar
Anläggningstillgångar	288	1  135
Omsättningstillgångar	3  282	2  845
Totalt	3  570	3  981
Totalt	7  393	8  216

Inom ramen för strukturfondsprogrammen 2007–2013 och under Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling kan förskottsutbetalningar göras från EU:s budget till medlemsstaterna som bidrag till finansieringsinstrument (i form av lån, garantier eller investeringar i eget kapital) som upprättas och förvaltas på medlemsstatens ansvar (dvs. med delad förvaltning). Medel som vid årets utgång inte utnyttjats genom dessa instrument tillhör EU (såsom är fallet för all förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i EU:s balansräkning. I de grundläggande rättsakterna är medlemsstaterna dock inte ålagda att regelbundet rapportera till kommissionen om sin användning av dessa förskott, och i vissa fall inte ens identifiera dem på de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen. De uppgifter som medlemsstaterna rapporterat om outnyttjade belopp vid slutet av 2014 fanns inte tillgängliga i tid och kunde således inte inbegripas i denna redovisning. Utifrån information från medlemsstaterna om outnyttjade belopp per den 31 december 2013 och utbetalningar som gjorts under 2014 görs därför en uppskattning av värdet av denna tillgång vid årets slut. Uppskattningen baseras dessutom nu på en förlängd genomförandeperiod för dessa instrument från den 31 december 2015 till den 31 mars 2017. Det utestående saldot för dessa instrument vid årets slut uppskattas utifrån antagandet att alla medel kommer att användas fullt ut och jämnt fördelat under den återstående verksamhetsperioden. Vi slutet av denna period kommer kommissionen att undersöka den faktiska användningen av medel och i sin redovisning ange de belopp som inte använts.

Det totala bidragsbeloppet som medlemsstaterna begärt från kommissionen för dessa instrument uppgick till 10  904 miljoner euro, av vilka 1  088 miljoner var utestående vid årets slut. Under 2014 har inga belopp för programperioden 2014–2020 betalats ut.

På liknande sätt som ovan redovisas outnyttjade förskott som utbetalats av medlemsstaterna för olika stödprogram (statligt stöd och marknadsåtgärder via EGFJ) vid årets utgång som tillgångar i kommissionens balansräkning. Kommissionen har uppskattat värdet på förskotten utifrån information från medlemsstaterna. De resulterande beloppen ingår i redovisningen ovan med underrubriken Stödprogram.

2.6   FORDRINGAR MED MOTPRESTATIONER OCH ÅTERKRAV UTAN MOTPRESTATIONER

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Anläggningstillgångar
Återkrav från transaktioner utan motprestation	2.6.1	1  158	478
Fordringar från transaktioner med motprestation	2.6.2	40	20
Totalt		1  198	498
Omsättningstillgångar
Återkrav från transaktioner utan motprestation	2.6.1	13  828	12  478
Fordringar från transaktioner med motprestation	2.6.2	551	704
Totalt		14  380	13  182
Totalt		15  578	13  680

2.6.1    Återkrav från transaktioner utan motprestation

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Anläggningstillgångar
Medlemsstater	2.6.1.1	305	478
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.3	853	—
Totalt		1  158	478
Omsättningstillgångar
Medlemsstater	2.6.1.1	10  679	5  574
Böter	2.6.1.2	2  270	4  071
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.3	832	2  741
Övriga återkrav		48	92
Totalt		13  828	12  478
Totalt		14  987	12  957

2.6.1.1   Återkrav på medlemsstaterna

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Redovisade i A-räkenskaperna	2  789	47
Redovisade i de särskilda räkenskaperna	1  617	1  228
Utestående egna medel	5  413	3  054
Nedskrivningar	(1  144)	(743)
Övrigt	12	6
Återkrav av egna medel	8  686	3  592
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	2  250	2  294
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)	52	82
Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling (TRDI)	27	45
Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard)	166	155
Nedskrivningar	(840)	(819)
Återkrav på EGFJ och landsbygdsutveckling	1  655	1  757
Planerade återkrav av förfinansiering	437	542
Erlagd moms som ska återbetalas	44	68
Övriga återkrav på medlemsstaterna	161	94
Totalt	10  984	6  053
Anläggningstillgångar	305	478
Omsättningstillgångar	10  679	5  574

De långfristiga fordringarna på medlemsstaterna avser icke verkställda beslut om kontroll av överensstämmelse. Dessa beslut rör Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Besluten ska verkställas genom årliga avbetalningar och/eller betalningarna har beviljats uppskov.

Återkrav av egna medel

Den väsentliga ökningen av återkrav som fastställs i A-räkenskaperna förklaras av att 2  756 miljoner euro i särskilda tullar och sockeravgifter från november och december tagits upp som upplupna intäkter under de senaste åren.

De egna medel som ska inbetalas gäller ändringsbudget nr 2 till 7/2014 som antogs den 17 december 2014. Enligt artikel 10 i rådets förordning nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 (EUT L 130, 31.5.2000, s. 1) krediterades justeringen av inbetalningarna av egna medel den första vardagen i februari 2015. Medlemsstaternas nationella bidrag till EU:s budget är baserade på mervärdesskatt och BNI. Dessa bidrag justeras varje år den första arbetsdagen i december. Justeringen 2014 omfattade stora ändringar för BNI som sträckte sig ända tillbaka till 2002. Justeringen var därmed ovanligt stor och uppgick till totalt 9,5 miljarder euro i alla EU-medlemsstater.

För att hantera den ovanliga situationen antog rådet den 18 december 2014 ett kommissionsförslag enligt vilket medlemsstaterna kan skjuta upp betalningen räntefritt, enligt stränga villkor, till den 1 september 2015. I enlighet med detta valde sex medlemsstater att betala sina justeringar 2015. De uppskjutna betalningarna uppgår till 5,4 miljarder euro och visas i ovanstående tabell.

Återkrav på EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna per den 31 december, enligt medlemsstaternas deklarationer och attesteringar per den 15 oktober. För fordringar som uppstått efter detta datum fram till den 31 december har en uppskattning gjorts. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på slutliga stödmottagare som troligen inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i justeringen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

2.6.1.2   Böter

Detta avser utestående böter som utdömts av kommissionen och omfattar ett belopp på 2  424 miljoner euro (år 2013: 4  310 miljoner euro) med avdrag för en nedskrivning på 155 miljoner euro (år 2013: 239 miljoner euro). Garantier på totalt 1  916 miljoner euro har tagits emot för de böter som var utestående vid årets utgång (år 2013: 3  244 miljoner euro). Det bör noteras att 183 miljoner euro av dessa fordringar förföll till betalning efter den 31 december 2014.

Det minskade saldot för utestående böter vid årets slut beror på att böterna på 4,1 miljarder euro fastslogs definitivt och därmed överfördes till budgeten under 2014.

2.6.1.3   Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Upplupna intäkter av egna medel	—	2  424
Sammanhållningsfonden, jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfonden: finansiella korrigeringar	1  502	31
Övriga upplupna intäkter	83	201
Nedskrivningar av upplupna intäkter	—	—
Förutbetalda kostnader från transaktioner utan motprestation	101	85
Totalt	1  686	2  741
Anläggningstillgångar	853	—
Omsättningstillgångar	832	2  741

Det bör observeras att upplupna intäkter av egna medel, främst tullavgifter från november och december, nu redovisas under kortfristiga återkrav.

2.6.2    Fordringar från transaktioner med motprestation

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Anläggningstillgångar
Övriga fordringar	40	20
Totalt	40	20
Omsättningstillgångar
Kunder	211	381
Nedskrivning av fordringar på kunder	(103)	(100)
Förutbetalda kostnader för transaktioner med motprestation	219	352
Övrigt	224	71
Totalt	551	704
Totalt	591	724

2.7   LAGER

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Vetenskapligt material	66	81
Övrigt	62	47
Totalt	128	128

2.8   LIKVIDA MEDEL

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton		11  840	2  505
Avistakonton		303	168
Förskottskonton		4	4
Överföringar (pengar på väg)		—	1)
Övriga tidsbundna placeringar		28	29
Bankkonton för budgetgenomförande och andra tidsbundna placeringar	2.8.1	12  174	2  705
Likvida medel i form av finansiella instrument	2.8.2	1  275	1  406
Likvida medel för böter	2.8.3	2  738	4  165
Likvida medel för andra institutioner, byråer och organ		1  358	1  234
Totalt		17  545	9  510

2.8.1    Bankkonton för budgetgenomförande och andra tidsbundna placeringar

Den här rubriken omfattar kommissionens medel på konton i varje medlemsstat och i EFTA-länderna (i statskassa eller centralbank), samt hos affärsbanker på avista- och förskottskonton och i kassa.

Det höga saldot i slutet av 2014 beror främst på att egna medel från mervärdesskatt och BNI betalades in av medlemsstaterna i december 2014 samt att ändringsbudgetarna som antogs i december 2014 minskar medlemsstaternas bidrag. Bidragen returnerades till medlemsstaterna via ändringsbudgetar i början av 2015.

2.8.2    Likvida medel i form av finansiella instrument

Beloppen i denna rubrik avser huvudsakligen motsvarigheter till likvida medel som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning för att genomföra vissa program som är relaterade till finansiella instrument och som finansieras via EU:s budget. Likvida medel i form av finansiella instrument kan endast användas inom ramen för det berörda programmet.

2.8.3    Likvida medel för böter

Dessa likvida medel avser belopp som erhållits i samband med att kommissionen utfärdat böter och i dessa fall pågår ärendet fortfarande. Beloppen hålls på särskilda depositionskonton som inte används för någon annan verksamhet. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall den andra parten kommer att överklaga, visas det bakomliggande beloppet som en eventualskuld i not 5.2.

Minskningen av detta saldo beror på att alla preliminärt inkasserade böter alltsedan 2010 ska förvaltas av kommissionen i en särskilt inrättad fond (Bufi). Fonden investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som säljbara tillgångar (se not 2.4.1).

SKULDER

2.9   PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Pensioner – personal	2.9.1	50  897	40  933
Pensioner – övriga	2.9.2	1  322	1  016
Gemensamma sjukförsäkringssystemet	2.9.3	6  396	4  869
Totalt		58  616	46  818

Den väsentliga ökningen av ersättningar till anställda kan förklaras med att den betydande minskningen av den tillämpade diskonteringssatsen resulterade i en stor försäkringsteknisk förlust för det aktuella året (9,2 miljarder euro netto).

Nedan visas att den reala diskonteringsräntan minskat från 1,8 % till 0,7 %, vilket återspeglar de underliggande ekonomiska förhållandena. Denna ändring står ensam för nästan hela ökningen av skulden, eftersom ändringarna i övriga variabler (t.ex. nya medlemmar, tjänstekostnader och räntekostnader) låg i linje med föregående års siffror. Sådana försäkringstekniska fluktuationer måste tas med i beräkningarna med tanke på de internationellt erkända redovisningsregler som tillämpas och med beaktande av de aktuella ekonomiska förhållandena. Om räntorna ökar väntas en motsatt effekt.

Detta är dessutom en försäkringsteknisk uppskattning av värdet av den totala skulden vid ett visst tillfälle, den 31 december 2014. Uppskattningen baseras på olika antaganden som gällde vid denna tidpunkt. Förlusten avser inte faktiska debiteringar mot EU:s budget. Värderingen påverkar inte heller de belopp som ska betalas till pensionärer från EU:s budget under de nästkommande åren. Betalningarna har redan beräknats i den fleråriga budgetramen 2014–2020 och kommer att genomföras via den årliga budgetprocessen.

2.9.1    Pensioner – personal

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar inom pensionssystemet för de anställda (PSEO: Pension Scheme of European Officials) belasta EU:s budget. Systemet täcks inte genom anslag, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av utgiften. Tjänstemännen ska dessutom bidra med en tredjedel av den långfristiga finansieringen av pensionssystemet genom att en obligatorisk avgift dras av från deras löner.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda per den 31 december 2014 och på bestämmelserna i den version av tjänsteföreskrifterna som gällde detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 25-standarden (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12). Metoden för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden. Följande huvudsakliga försäkringstekniska antaganden har använts vid värderingen av pensionsskulden för personalen:

	31.12.2014	31.12.2013
Nominell diskonteringsränta	2,0 %	3,7 %
Förväntad inflationstakt	1,3 %	1,9 %
Real diskonteringsränta	0,7 %	1,8 %
Sannolikhet för giftermål: man/kvinna	81 %/49 %	81 %/49 %
Allmän löneökning/pensionsökning	(0,2) %	(0,2) %
Livslängdstabell för internationella tjänstemän (ICSLT)	ICSLT 2013	ICSLT 2013

2.9.2    Pensioner – övriga

Detta gäller åtaganden avseende pensionsförmåner för nuvarande och tidigare ledamöter (eller motsvarande) av kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen samt Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för ledamöterna av Europaparlamentet.

2.9.3    Gemensamma sjukförsäkringssystemet

En uppskattning har också gjorts av EU:s åtaganden i fråga om det gemensamma sjukförsäkringssystemet vad gäller anställda som gått i pension. Diskonteringsräntan och den allmänna lönetillväxten som använts i beräkningen följer dem som använts vid värderingen av personalens pensioner. Skulden varierar därmed av liknande orsaker som skulden för personalens pensioner.

Kontorörelser vad gäller skulder i form av ersättningar till anställda

(miljoner euro)
	Pensioner – personal	Pensioner – övriga	Gemensamma sjukförsäkringssystemet
Bruttoskuld den 31.12.2013	45  947	1  289	5  133
Service- och normalkostnad	2  153	62	—
Räntekostnader	1  683	44	49
Utbetalda förmåner	(1  368)	(47)	(68)
Försäkringstekniska förluster (7)	8  255	191	1  554
Förändringar på grund av nya medlemmar i systemet	461	67	—
Bruttoskuld den 31.12.2014	57  131	1  606	6  668
Korrigeringskoefficienter för pensionerna	1  371	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt
Skatteavdrag på pensioner	(7  605)	(119)	Inte tillämpligt
Förvaltningstillgångar	Inte tillämpligt	(165)	(272)
Nettoskuld den 31.12.2014	50  897	1  322	6  396

Femårig trend i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda

(miljoner euro)
	31.12.2010	31.12.2011	31.12.2012	31.12.2013	31.12.2014
Skulder i form av ersättningar till anställda	37  172	34  835	42  503	46  818	58  616

2.10   AVSÄTTNINGAR

(miljoner euro)
	Belopp per den 31.12.2013	Ytterligare avsättningar	Återförda outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överfört till omsättningstillgångar	Förändringar i värderingen	Belopp per den 31.12.2014
Rättsfall	487	567	(97)	(229)	—	0	728
Avveckling av kärnkraftsanläggningar	963	—	—	(31)	—	159	1  091
Finansiella	282	117	(0)	(76)	—	9	332
Böter	—	30	—	—	—	—	30
Övrigt	135	94	(53)	(73)	—	(0)	102
Totalt	1  867	807	(150)	(409)	—	168	2  282
Anläggningstillgångar	1  323	241	(93)	(28)	(69)	164	1  537
Omsättningstillgångar	545	566	(57)	(381)	69	4	745

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att betalas ut efter årets utgång med avseende på ett antal pågående rättsfall. Den ökade avsättningen beror främst på förlorade rättsfall i samband med Eruf. Denna väsentliga ökning kompenserades endast delvis av outnyttjade medel från ett ärende som avsåg traditionella egna medel och sockeravgifter – se även not 3.2.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

En grupp oberoende experter uppdaterade 2012 sin undersökning från 2008 av de beräknade kostnaderna för nedläggningen av gemensamma forskningscentrumets (GFC) kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Deras uppskattning på 989 miljoner euro (tidigare 1  222 miljoner euro) användes som underlag för avsättningen. År 2014 uppdaterades grunden för avsättningen återigen genom 2014 års uppdaterade strategi om nedläggning och avfallshantering (”2014 updated JRC Strategy on Decommissioning and Waste Management”, D&WM). Den utgör en uppföljning på de kommentarer som framkom när externa experter granskade det gemensamma forskningscentrumets program för nedläggning och avfallshantering. Enligt EU:s redovisningsregler har beräkningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en nollkupongränta). Den 31 december 2014 blev resultatet en sammanlagd avsättning på 1  091 miljoner euro, fördelat mellan belopp som förväntas bli reglerade 2015 (27 miljoner euro) eller senare (1  064 miljoner euro).

Mot bakgrund av programmets beräknade varaktighet (cirka 20 år) är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är något osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu redovisas.

Finansiella avsättningar

Detta avser främst avsättningar för de förluster som beräknas uppstå i samband med garantierna som getts via de olika finansieringsinstrumenten, där Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europeiska investeringsbanken (EIB) har befogenhet att ställa garantier i eget namn men för kommissionens räkning och på dennas risk. Den finansiella risken i samband med åberopade och icke-åberopade garantier utjämnas dock. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde (med tillämpning av en årlig swapränta i euro).

2.11   FINANSIELLA SKULDER

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Långfristiga finansiella skulder
Upplåning	2.11.1	49  743	54  153
Övriga finansiella skulder	2.11.2	2  108	2  216
Totalt		51  851	56  369
Kortfristiga finansiella skulder
Upplåning	2.11.1	8  727	3  065
Övriga finansiella skulder	2.11.2	101	99
Totalt		8  828	3  163
Totalt		60  680	59  533

2.11.1    Upplåning

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Upplåning	58  491	57  237
Eliminering: Garantifond för åtgärder avseende tredjeland (8)	(20)	(20)
Totalt	58  470	57  218

Lån per finansiellt instrument

(miljoner euro)
	Makroekonomiskt stöd	Euratom	Betalningsbalansstöd (BOP)	Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EFSM)	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2013	569	387	11  623	44  468	190	57  237
Ny upplåning	1  360	—	—	3  000	—	4  360
Återbetalningar	(96)	(39)	(3  000)	—	—	(3  135)
Växelkursskillnader	—	1	—	—	14	15
Förändringar i bokfört värde	9	—	(33)	39	1)	14
Totalt per den 31.12.2014	1  842	349	8  590	47  507	203	58  491
Anläggningstillgångar	1  762	299	5  700	41  800	193	49  754
Omsättningstillgångar	80	50	2  890	5  707	10	8  737

Upplåningen omfattar även skulder som styrkts med intyg och uppgår till 58  261 miljoner euro (år 2013: 56  981 miljoner euro). Förändringarna i det bokförda värdet motsvarar förändringen i upplupna räntor.

Presentationen av kortfristig och långfristig upplåning på kommissionens balansräkning (dvs. makroekonomiskt stöd, Euratom, betalningsbalansstöd och Efsm) har förbättrats från metoden där man enbart tittar på lånets slutliga finansiella löptid till att istället beakta återbetalningar som förfaller vid årets slut.

Lånens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2014	31.12.2013
Makroekonomiskt stöd (MFA)	0,181—4,54 %	0,27—4,54 %
Euratom	0,138—5,6775 %	0,291—5,6775 %
Betalningsbalansstöd (BOP)	2,375—3,625 %	2,375—3,625 %
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)	1,875—3,750 %	2,375—3,750 %
EKSG under avveckling	6,92—9,78 %	6,92—9,78 %

2.11.2    Övriga finansiella skulder

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Anläggningstillgångar
Skulder i samband med finansiell leasing	1  674	1  756
Byggnader som bekostas genom avbetalning	371	369
Övrigt	63	91
Totalt	2  108	2  216
Omsättningstillgångar
Skulder i samband med finansiell leasing	81	82
Byggnader som bekostas genom avbetalning	20	17
Totalt	101	99
Totalt	2  209	2  315

Skulder i samband med finansiell leasing

(miljoner euro)
	Belopp att betala under påföljande år
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Sammanlagd skuld
Mark och byggnader	75	358	1  309	1  742
Övriga materiella tillgångar	6	8	—	14
Totalt per den 31.12.2014	81	366	1  309	1  755
Ränta	70	272	392	734
Sammanlagda framtida minimileasingkostnader per den 31.12.2014	151	638	1  700	2  489
Sammanlagda framtida minimileasingkostnader per den 31.12.2013	171	672	1  884	2  727

2.12   SKULDER

(miljoner euro)
	Bruttobelopp	Justeringar (9)	Nettobelopp
2014
Ersättningsanspråk och fakturor från:
Medlemsstaterna:
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	318	(23)	295
Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden	19  928	(2  306)	17  622
Europeiska socialfonden	5  893	(272)	5  621
Övrigt	751	(93)	658
Privata och offentliga organisationer	1  718	(106)	1  612
Ersättningsanspråk och fakturor totalt	28  608	(2  800)	25  808
Europeiska garantifonden för jordbruket	11  066	Inte tillämpligt	11  066
Diverse skulder	156	Inte tillämpligt	156
Skulder på egna medel	5  945	Inte tillämpligt	5  945
Övrigt	204	Inte tillämpligt	204
Totalt per den 31.12.2014	45  980	(2  800)	43  180
2013
Ersättningsanspråk och fakturor totalt	27  257	(2  918)	24  339
Europeiska garantifonden för jordbruket	11  252	Inte tillämpligt	11  252
Diverse skulder	147	Inte tillämpligt	147
Skulder på egna medel	244	Inte tillämpligt	244
Övrigt	231	Inte tillämpligt	231
Totalt per den 31.12.2013	39  131	(2  918)	36  213

Skulder till leverantörer och stödmottagare innefattar betalningsansökningar med kostnadsredogörelser som kommissionen tagit emot inom ramen för bidragsverksamheten. De krediteras med det begärda beloppet så snart ansökan har tagits emot. Om motparten är en medlemsstat, klassificeras den som sådan. Samma förfarande tillämpas för fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda ersättningskraven har beaktats vid förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Sedan avgränsningarna gjorts har de beräknade stödberättigande beloppen därför redovisats som kostnader, medan den återstående delen redovisas som ”Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar” (se nedan).

Skulder på egna medel avser medlemsstaternas bidrag till EU:s budget. Dessa skulder ska återbetalas vid årets slut enligt den sista ändringsbudgeten 2014 (5,9 miljarder euro). Den avsevärda ökningen jämfört med föregående år beror på de BNI-revideringar som gjordes vid årets slut (se även not 2.6.1.1).

Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar

Skulderna har minskats med den del som motsvarar mottagna ersättningskrav som ännu inte hade kontrollerats och senare inte ansetts vara stödberättigande. De största beloppen avser de generaldirektorat som arbetar med strukturåtgärder. Skulderna minskas även med den del av de mottagna ersättningskraven som avser övriga förskott till medlemsstater (se not 2.5.2). Dessa förskott (2,0 miljarder euro) återstår att utbetala vid årets utgång.

Ansökningar om förfinansiering

Utöver de ovanstående beloppen hade förfinansieringsansökningar motsvarande 1,3 miljarder euro mottagits, men ännu inte betalats vid årets slut. I enlighet med EU:s redovisningsregler bokförs dessa belopp inte som skulder.

2.13   UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Upplupna kostnader	55  798	56  085
Förutbetalda intäkter	56	62
Övrigt	118	134
Totalt	55  973	56  282

De upplupna kostnaderna fördelas på följande sätt:

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Europeiska garantifonden för jordbruket	33  667	33  491
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	13  414	12  458
Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden	3  157	4  371
Europeiska socialfonden	976	1  109
Övrigt	4  584	4  656
Totalt	55  798	56  085

NETTOTILLGÅNGAR

2.14   RESERVER

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Reserv för verkligt värde	2.14.1	238	99
Reserv för garantifonden	2.14.2	2  372	2  125
Övriga reserver	2.14.3	1  825	1  849
Totalt		4  435	4  073

2.14.1    Reserv för verkligt värde

I enlighet med EU:s redovisningsregler redovisas justeringar till verkligt värde i fråga om finansiella tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde.

Förändringar under den berörda perioden i reserven för verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas:

(miljoner euro)
	2014	2013
Inkluderat i reserv för verkligt värde	135	(25)
Inkluderat i resultaträkningen	(10)	(25)
Totalt	125	(50)

Ett belopp på 15 miljoner euro i den sammanlagda förändringen av reserven för verkligt värde avser dessutom investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden.

2.14.2    Reserv för garantifonden

Denna reserv avspeglar det fastställda målbeloppet på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom fonden och som ska hållas som tillgångar.

2.14.3    Övriga reserver

Beloppet avser huvudsakligen reserven för EKSG under avveckling (1  532 miljoner euro). Denna reserv berör kol- och stålforskningsfonden (Research Fund for Coal and Steel) som inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

2.15   FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

(miljoner euro)
Fordringar på medlemsstaterna per den 31.12.2013	49  925
Återbetalning av 2013 års budgetöverskott till medlemsstaterna	1  005
Kontorörelser avseende reserven för garantifonden	247
Övriga förändringar i reserven	(15)
Ekonomiskt resultat för året	11  280
Totala fordringar på medlemsstaterna per den 31.12.2014	62  441

Detta belopp utgör de överskjutande kostnader som EU hade ådragit sig fram till den 31 december och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader bokförs enligt den periodiserade redovisningen år N även om de faktiskt betalas ut år N + 1 (eller senare) och därmed finansieras via budgeten för år N + 1 (eller senare). Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årets utgång eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna, samtidigt som de motsvarande beloppen finansieras via framtida budgetar. De största beloppen som bör noteras härrör från verksamheten inom Europeiska garantifonden för jordbruket. Den största delen av de belopp som begärs in betalas i själva verket av medlemsstaterna mindre än 12 månader efter det berörda budgetårets slut som en del av följande års budget.

Det bör också noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetinkomsterna ska alltid vara lika med budgetutgifterna eftersom eventuella inkomstöverskott återförs till medlemsstaterna.

3.   NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

3.1   BNI-MEDEL

EU:s rörelseintäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Det finns tre kategorier av egna medel: traditionella egna medel (TOR), momsbaserade medel och BNI-baserade medel. De största intäkterna härrör från BNI-medel, som uppgick till 1 04  688 miljoner euro (år 2013: 1 10  194 miljoner euro).

3.2   TRADITIONELLA EGNA MEDEL

(miljoner euro)
	2014	2013
Betalda tullar	17  204	15  268
Sockeravgifter	(67)	199
Totalt	17  137	15  467

Traditionella egna medel omfattar tullar och sockeravgifter. Medlemsstaterna behåller 20 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

Noteras bör även att 200 miljoner euro måste återbetalas till berörda parter i slutet av 2014 efter ett domstolsavgörande som föranleddes av att vissa företag och medlemsstater överklagat rådets förordning nr 1360/2013 om fastställande av produktionsavgifterna inom sockersektorn. Avsättningen, som ursprungligen redovisades 2012, användes därmed 2014.

3.3   EGNA MEDEL FRÅN MERVÄRDESSKATT

Enligt beslut nr 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel beräknas egna medel från mervärdesskatt till en enhetlig sats på 0,30 % på det harmoniserade beräkningsunderlaget för respektive medlemsstats moms. Samtidigt tilläts i detta beslut en lägre sats för Österrike (0,225 %), Tyskland (0,15 %) samt Nederländerna och Sverige (0,10 %). Detta undantag beviljades dock endast för perioden 2007–2013. År 2014 blev därmed den enhetliga satsen åter 0,30 % tillämplig på alla medlemsstater, och den kommer att tillämpas tills ett nytt beslut om egna medel träder i kraft. Detta är skälet till att de uppburna egna medlen från mervärdesskatt ökade från 14  019 miljoner euro 2013 till 17  462 miljoner euro 2014.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: ÖVERFÖRINGAR

3.4   BÖTER

Dessa intäkter (2  297 miljoner euro) avser böter som ålagts av kommissionen vid överträdelser, främst avseende konkurrenslagarna. Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när kommissionens beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller dem som beslutet riktar sig till.

Huvudbeloppet 2014 rör marknaden för hjullager avsedda för fordon. Kommissionen ålade böter till ett totalbelopp om 953 miljoner euro på tillverkare av hjullager avsedda för fordon på grund av kartellbildning.

3.5   ÅTERKRAV AV UTLÄGG

(miljoner euro)
		2014	2013
Delad förvaltning		3  328	1  628
Direkt förvaltning		45	69
Indirekt förvaltning		45	6
Decentraliserad förvaltning		—	41
Gemensam förvaltning		—	33
Totalt		3  418	1  777

Denna rubrik avser huvudsakligen betalningskrav som utfärdats av kommissionen och som inkasseras eller avräknas mot (dvs. dras av från) efterföljande betalningar som registrerats i kommissionens bokföringssystem. Syftet är att återvinna utlägg som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten. Dessa transaktioner baseras på kontroller, revisioner eller kvalificeringsanalyser. I denna kategori ingår även betalningskrav från medlemsstater till mottagare av EGFJ-ersättningar samt skillnaden i uppskattade upplupna intäkter från föregående årsslut jämfört med det aktuella året.

Det bör noteras att dessa belopp avser bara de redovisningsmässiga följderna av EU:s korrigeringsåtgärder enligt gällande redovisningsregler i EU. Av denna orsak kan dessa siffror inte visa den fulla omfattningen av åtgärder som vidtagits för att skydda EU:s budget, och visar dem inte heller, särskilt avseende sammanhållningspolitiken där det finns specifika mekanismer för att säkerställa korrigering av icke-kvalificerade utlägg. För majoriteten av dem utfärdas inga betalningskrav. I enlighet med EU:s redovisningsregler tas inte heller återkrävd förfinansiering upp som en intäkt. Närmare upplysningar om finansiella korrigeringar och återkrav finns i not 6.

Merparten av totalbeloppet hanteras genom delad förvaltning:

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

I fråga om EGFJ och EJFLU är de belopp som under året redovisas som intäkter under denna rubrik finansiella korrigeringar för året och återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året. Som intäkter redovisas även nettoökningen av utestående belopp som rör bedrägerier eller oriktigheter och som medlemsstaterna deklarerat vara återkrävda vid utgången av året.

Sammanhållningspolitik

Huvudbeloppen som avser sammanhållningspolitiken inkluderar betalningskrav som utfärdats av kommissionen för att återvinna felaktiga utlägg från föregående år, finansiella korrigeringar som genomförts genom uttag under året samt avdrag från kostnader minus minskningen i upplupna intäkter vid årets slut.

Övriga betalningskrav som utfärdas i samband med sammanhållningspolitiken avser återkrav av förfinansiering – se not 6.4. Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan tas upp i balansräkningen under rubriken förfinansiering.

Den totala återvinningen av utlägg nästan fördubblades jämfört med föregående år tack vare den långt gångna avvecklingen av sammanhållningsprogrammet 2000–2006 och därtill hörande uttag samt på grund av de väsentliga korrigeringar som gjorts av generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling 2014.

3.6   ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

(miljoner euro)
	2014	2013
Överföring av tillgångar	1  448	—
Budgetjusteringar	794	1  187
Skatt och bidrag från personal	1  276	1  137
Bidrag från tredjeländer	336	373
Jordbruksavgifter	409	48
Justering av avsättningar	369	208
Övrigt	990	1  091
Totalt	5  623	4  045

Intäkter för överföring av tillgångar gäller överföringen av satelliter under Copernicus-programmet (tidigare GMES-programmet) från Europeiska rymdorganisationen (ESA) till kommissionen (se not 2.2). Denna överföring utgör enligt EU:s redovisningsregler en transaktion utan motprestation och uppstår under framtida perioder för återstående Copernicus-satelliter som för närvarande är under uppbyggnad.

Budgetjusteringarna innefattar bland annat överskottet från 2013 års budget (1  005 miljoner euro), vilket medlemsstaterna indirekt får tillbaka eftersom deras bidrag av egna medel till nästa års budget i EU reduceras. Överskottet tas således upp som en intäkt för 2014.

Intäkterna från skatter och bidrag från personalen utgörs av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till personalens pensionssystem samt inkomstskatt, vilka är de två viktigaste beloppen.

Bidrag från tredjeländer är bidrag från medlemsländerna i EFTA och anslutningsländerna.

Jordbruksavgifterna avser i första hand mjölkavgifterna. Dessa avgifter är ett sätt att styra marknaden genom påföljder för mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter. Då avgifterna inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra inkomster som avsatts för särskilda ändamål. De ökade mjölkavgifterna detta år beror på att åtta medlemsstater överskridit sina mjölkkvoter vid leveranserna för 2013/2014, vilket innebär att de måste betala böter (även kallade ”tilläggsavgifter”). Kvotsystemet för mjölkprodukter avskaffades den 1 april 2015.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

3.7   FINANSIELLA INTÄKTER

(miljoner euro)
	2014	2013
Ränteintäkter på:
Förfinansiering	16	29
Försenade betalningar	387	88
Säljbara finansiella tillgångar	65	71
Lån	1  722	1  712
Likvida medel	10	21
Nedskrivna finansiella tillgångar	0	—
Övrigt	1	1
Ränteintäkter	2  202	1  922
Intäkter från utdelning	6	6
Realisationsvinst på försäljning av finansiella tillgångar	30	24
Övriga finansiella intäkter	61	40
Totalt	2  298	1  991

Ränteintäkter från lån avser främst utlåning av upplånat kapital (se not 2.4.2).

Nettovinster eller -förluster på finansiella tillgångar

(miljoner euro)
	2014	2013
Nettovinster/(förluster) på säljbara finansiella tillgångar	13	24

3.8   ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

(miljoner euro)
	2014	2013
Intäkter från materiella anläggningstillgångar	16	38
Växelkursvinster	478	336
Övrigt	571	1  070
Totalt	1  066	1  443

Övriga intäkter från transaktioner med motprestation består främst av intäkter från förvaltningsavgifter och intäkter som avser tidigare nedskrivna fordringar.

KOSTNADER

ÖVERFÖRINGAR OCH STÖD ENLIGT FÖRVALTNINGSMODELL

3.9   DELAD FÖRVALTNING

(miljoner euro)
Genomfört av medlemsstaterna	2014	2013
Europeiska garantifonden för jordbruket	44  465	45  067
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	14  046	13  585
Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden	43  345	47  767
Europeiska socialfonden	12  651	12  126
Övrigt	2  307	1  525
Totalt	1 16  814	1 20  070

Strukturfonderna befinner sig i slutfasen av programperioden 2007–2013 men samtidigt i startfasen av programperioden 2014–2020.

Den största delen av minskningen jämfört med 2013 rör Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden. Utgifter som redovisats under 2014 gäller endast programperioden 2007–2013, då inga utgifter ännu har bokförts för den aktuella perioden, vilket beror på den långsamma uppstarten av programmen (medlemsstaterna inledde genomförandet först under 2015).

De minskade utgifterna för Europeiska garantifonden för jordbruket kan främst hänföras till att mekanismen för finansiell disciplin har haft genomslagskraft.

Underrubriken ”Övrigt” omfattar främst följande: Asyl och migration (0,6 miljarder euro), intern säkerhet (0,5 miljarder euro), havs- och fiskefrågor (0,5 miljarder euro), Europeiska solidaritetsfonden (0,2 miljarder euro) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (0,1 miljard euro).

3.10   DIREKT FÖRVALTNING

(miljoner euro)
	2014	2013
Genomfört av kommissionen	10  431	8  722
Genomfört av EU:s genomförandeorgan	4  880	3  797
Totalt	15  311	12  519

Dessa belopp rör främst genomförandet av forskningspolitiken (8,9 miljarder euro), nätverksprogrammen (1,5 miljarder euro) och den europeiska grannskapspolitiken (1,5 miljarder euro) samt instrumenten för utvecklingssamarbete (1,3 miljarder euro).

Ökningen under 2014 härrör främst från utvecklingssamarbete, där budgeten steg med 0,5 miljarder euro (inklusive en utbetalning på 250 miljoner euro till Ukraina), energi (1,1 miljard euro) och forskningsprogram som förvaltas av genomförandeorgan (1,1 miljard euro på grund av ett ökat antal pågående projekt).

3.11   INDIREKT FÖRVALTNING

(miljoner euro)
	2014	2013
Genomfört av andra EU-organ och myndigheter	1  025	656
Genomfört av tredjeländer	1  005	720
Genomfört av internationella organisationer	1  765	1  745
Genomfört av andra enheter	1  799	1  694
Totalt	5  594	4  815

3.12   PERSONAL- OCH PENSIONSKOSTNADER

(miljoner euro)
	2014	2013
Personalkostnader	5  693	5  527
Pensionskostnader	3  970	3  531
Totalt	9  662	9  058

De höjda pensionskostnaderna utgör en del av de ändringar som har uppkommit till följd av att det utfördes försäkringstekniska omvärderingar av ersättningarna som ska utbetalas till de anställda, varvid omvärderingarna berodde på annat än försäkringstekniska antaganden.

3.13   FÖRÄNDRINGAR I FÖRSÄKRINGSTEKNISKA ANTAGANDEN OM ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Den försäkringstekniska nettoförlusten på 9,2 miljarder euro under denna rubrik gäller de skulder som avser ersättningar till anställda och som tagits upp i balansräkningen (se not 2.9). Det ovanligt höga beloppet beror på dramatiskt sänkta räntor, vilket återspeglar de underliggande ekonomiska förhållandena.

3.14   FINANSIERINGSKOSTNADER

(miljoner euro)
	2014	2013
Räntekostnader:
Upplåning	1  712	1  697
Övrigt	22	22
Finansiell leasing	90	99
Nedskrivning av säljbara finansiella tillgångar	3	8
Nedskrivning av lån och fordringar	1  030	469
Realisationsförlust på försäljning av finansiella tillgångar	17	—
Övriga finansieringskostnader	51	87
Totalt	2  926	2  383

Räntekostnaderna för upplåning motsvarar ränteintäkterna på utlåning (back-to-back-transaktioner).

3.15   NETTORESULTAT FRÅN ANDELAR I GEMENSAMMA FÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Enligt kapitalandelsmetoden ska EU i sin resultaträkning ta upp sin andel av nettoresultatet i intresseföretag och gemensamma företag (se även noterna 2.3.1 och 2.3.2).

3.16   ÖVRIGA KOSTNADER

(miljoner euro)
	2014	2013
Administration och IT	2  070	2  034
Materiella anläggningstillgångar	1  186	1  105
Växelkursförluster	370	395
Justering av avsättningar	688	399
Övrigt	839	640
Totalt	5  152	4  572

Kostnader för forskning och utveckling tas upp under administrativa kostnader och it-kostnader enligt följande:

(miljoner euro)
	2014	2013
Kostnader för forskning	353	335
Utvecklingskostnader som inte tillgångsredovisas	54	74
Totalt	406	409

I de materiella anläggningstillgångarna ingår 369 miljoner euro (år 2013: 388 miljoner euro) för operationella leasingavtal. Följande belopp för vilka åtaganden har gjorts ska betalas under leasingavtalens återstående löptid:

(miljoner euro)
	Belopp att betala under påföljande år
	< 1 år	> 1–5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	332	988	934	2  254
It-materiel och annan utrustning	7	15	0	22
Totalt	339	1  003	934	2  276

3.17   SEGMENTRAPPORTERING ENLIGT RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (MFF)

(miljoner euro)
	Smart tillväxt för alla	Hållbar tillväxt	Säkerhet och medborgarskap	Europa i världen	Administration	Ej tilldelat till en rubrik i den fleråriga budgetramen (10)	Totalt
BNI-medel	—	—	—	—	—	1 04  688	1 04  688
Traditionella egna medel	—	—	—	—	—	17  137	17  137
Moms	—	—	—	—	—	17  462	17  462
Böter	—	—	—	—	—	2  297	2  297
Återkrav av utlägg	1  136	2  226	3	53	—	0	3  418
Övrigt	1  981	508	4	53	4  590	(1  513)	5  623
Intäkter från transaktioner utan motprestation	3  117	2  734	6	106	4  590	1 40  072	1 50  625
Finansiella intäkter	66	3	0	36	1	2  192	2  298
Övrigt	119	(11)	(4)	97	215	649	1  066
Intäkter från transaktioner med motprestation	185	(8)	(4)	134	216	2  841	3  364
Totala intäkter	3  302	2  726	2	240	4  806	1 42  913	1 53  989
Kostnader genomförda av medlemsstater:
EGFJ	—	(44  465)	—	—	—	—	(44  465)
EJFLU och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	—	(14  033)	—	(12)	—	—	(14  046)
Eruf och sammanhållningsfonden	(43  345)	—	—	—	—	—	(43  345)
ESF	(12  651)	—	—	—	—	—	(12  651)
Övrigt	(561)	(542)	(1  109)	(94)	—	—	(2  307)
Genomfört av kommissionen och genomförandeorgan	(9  809)	(339)	(1  114)	(4  046)	9	(12)	(15  311)
Genomfört av andra EU-organ och myndigheter	(789)	(58)	(473)	(40)	—	334	(1  025)
Genomfört av tredjeländer och internationella organisationer	(246)	4	(8)	(2  520)	(0)	—	(2  770)
Genomfört av andra enheter	(1  317)	—	(5)	(478)	(0)	1	(1  799)
Personal- och pensionskostnader	(1  538)	(324)	(362)	(566)	(6  066)	(806)	(9  662)
Förändringar i försäkringstekniska antaganden om ersättningar till anställda	—	—	—	—	(9  170)	—	(9  170)
Finansieringskostnader	(152)	(25)	1)	(26)	(557)	(2  165)	(2  926)
Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag	(640)	—	—	—	—	—	(640)
Övriga kostnader	(1  397)	(60)	(115)	(126)	(3  069)	(385)	(5  152)
Totala kostnader	(72  444)	(59  843)	(3  189)	(7  908)	(18  853)	(3  032)	(1 65  269)
Ekonomiskt resultat för året	(69  141)	(57  117)	(3  186)	(7  668)	(14  047)	1 39  880	(11  280)

Tabellen över intäkter och kostnader enligt rubrik i den fleråriga budgetramen baseras på uppskattningar, eftersom alla åtaganden inte är kopplade till en rubrik i budgetramen.

3.18   OMKLASSIFICERING AV SIFFROR FRÅN 2013

För att presentera informationen på ett bättre sätt för bokslutets användare har layouten för resultaträkningen omstrukturerats i redovisningen för 2014. I enlighet med EU:s redovisningsregler görs en omklassificering av siffrorna för 2013, med noteringen att inga belopp har ändrats utan endast presentationen av befintliga siffror. Intäkter, kostnader och resultat förblir som de ursprungligen offentliggjordes i bokslutet för 2013. Nedan följer en översikt av hur förändringarna påverkar presentationen:

(miljoner euro)
	Egna medel och andra intäkter	Övriga rörelseintäkter	Totala rörelseintäkter	Admini- strationskostnader	Rörelsekostnader	Totala rörelsekostnader	Överskott från löpande verksamhet	Finansiella intäkter	Finansiella kostnader	Förändringar i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda	Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag	Ekonomiskt resultat för året	2013 (omklassificerat)
2013 (offentliggjort)	1 41  241	8  415	1 49  655	(9  269)	(1 38  571)	(1 47  840)	1  815	2  038	(2  045)	(5  565)	(608)	(4  365)
Intäkter från transaktioner utan motprestation
BNI-medel	1 10  194	—	1 10  194	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 10  194
Traditionella egna medel	15  467	—	15  467	—	—	—	—	—	—	—	—	—	15  467
Moms	14  019	—	14  019	—	—	—	—	—	—	—	—	—	14  019
Böter	—	2  757	2  757	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2  757
Återkrav av utlägg		1  777	1  777	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1  777
Övrigt	1  561	2  484	4  045	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4  045
Totalt	1 41  241	7  018	1 48  259	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 48  259
Intäkter från transaktioner med motprestation
Finansiella intäkter	—	—	—	—	—	—	—	1  991	—	—	—	—	1  991
Övrigt	—	1  397	1  397	—	—	—	—	47	—	—	—	—	1  443
Totalt	—	1  397	1  397	—	—	—	—	2  038	—	—	—	—	3  434
SUMMA INTÄKTER	1 41  241	8  415	1 49  655	—	—	—	—	2  038	—	—	—	—	1 51  693

(miljoner euro)
	Egna medel och andra intäkter	Övriga rörelseintäkter	Totalt	Admini- strationskostnader	Rörelsekostnader	Totala rörelsekostnader	Överskott från löpande verksamhet	Finansiella intäkter	Finansiella kostnader	Förändringar i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda	Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag	Ekonomiskt resultat för året	2013 (omklassificerat)
Kostnader genomförda av medlemsstater:
Europeiska garantifonden för jordbruket	—	—	—	—	(45  067)	(45  067)	—	—	—	—	—	—	(45  067)
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	—	—	—	—	(13  585)	(13  585)	—	—	—	—	—	—	(13  585)
Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden	—	—	—	—	(47  767)	(47  767)	—	—	—	—	—	—	(47  767)
Europeiska socialfonden	—	—	—	—	(12  126)	(12  126)	—	—	—	—	—	—	(12  126)
Övrigt	—	—	—	—	(1  525)	(1  525)	—	—	—	—	—	—	(1  525)
Genomfört av kommissionen och genomförandeorganen	—	—	—	—	(12  519)	(12  519)	—	—	—	—	—	—	(12  519)
Genomfört av andra EU-organ och myndigheter	—	—	—	—	(656)	(656)	—	—	—	—	—	—	(656)
Genomfört av tredjeländer och internationella organisationer	—	—	—	—	(2  465)	(2  465)	—	—	—	—	—	—	(2  465)
Genomfört av andra enheter	—	—	—	—	(1  694)	(1  694)	—	—	—	—	—	—	(1  694)
Personal- och pensionskostnader	—	—	—	(5  527)	—	(5  527)	—	—	—	(3  531)	—	—	(9  058)
Förändringar i försäkringstekniska antaganden om ersättningar till anställda	—	—	—	—	—	—	—	—	—	(2  033)	—	—	(2  033)
Finansieringskostnader	—	—	—	—	(469)	(469)	—	—	(1  914)	—	—	—	(2  383)
Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	(608)	—	(608)
Övriga kostnader	—	—	—	(3  742)	(699)	(4  442)	—	—	(131)	—	—	—	(4  572)
TOTALA KOSTNADER	—	—	—	(9  269)	(1 38  571)	(1 47  840)	—	—	(2  045)	(5  565)	(608)	—	(1 56  058)
Ekonomiskt resultat för året	1 41  241	8  415	1 49  655	(9  269)	(1 38  571)	(1 47  840)	1  815	2  038	(2  045)	(5  565)	(608)	—	(4  365)

4.   NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

4.1   SYFTE MED OCH FRAMTAGNING AV KASSAFLÖDESANALYSEN

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att det ekonomiska resultatet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäkts- och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EU:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen av den utländska valutan används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödesanalysen indelas kassaflödena under bokföringsperioden i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

4.2   LÖPANDE VERKSAMHET

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investeringar (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår i de allmänna målsättningarna och således utgör ett led i EU:s löpande verksamhet. Investeringar i EIF, EBRD och riskkapitalfonder räknas också till den löpande verksamheten, eftersom dessa verksamheter syftar till att uppnå fastställda politiska mål.

4.3   INVESTERINGSVERKSAMHET

Till investeringsverksamheten räknas förvärv och försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte definieras som motsvarigheter till likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till stödmottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

5.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER SAMT ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.1   EVENTUALTILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Erhållna garantier:
Fullgörandegarantier	400	441
Övriga garantier	27	39
Övriga eventualtillgångar	49	16
Totalt	476	496

Fullgörandegarantier krävs för att se till att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5.2   EVENTUALSKULDER

(miljoner euro)
	Not	31.12.2014	31.12.2013
Ställda garantier	5.2.1	20  862	22  162
Böter	5.2.2	5  602	5  227
EGFJ, landsbygdsutveckling och inför anslutning	5.2.3	505	1  537
Sammanhållningspolitik	5.2.4	9	137
Rättsfall och övriga tvister	5.2.5	789	689
Övriga eventualskulder		5	52
Totalt		27  772	29  805

Alla eventualskulder utom böter kommer att finansieras via EU:s budget under kommande år, om de förfaller till betalning.

5.2.1    Ställda garantier

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Garantier på lån som beviljats av EIB
Garanti till 65 %	18  283	19  077
Garanti till 70 %	447	1  361
Garanti till 75 %	168	257
Garanti till 100 %	300	461
Totalt	19  198	21  156
Övriga ställda garantier	1  664	1  006
Totalt	20  862	22  162

EU:s budget garanterar de lån som Europeiska investeringsbanken har undertecknat och beviljat ur sina egna medel till tredjeländer per 31 december 2014 (inklusive lån som beviljats till medlemsstaterna före anslutningen). EU:s garanti är dock begränsad till en viss procentandel av den högsta tillåtna kreditlinan: 65 % (för lån som tecknats fram till 2007), 70 %, 75 % eller 100 %. När taket inte uppnås omfattar EU:s garanti det totala utestående beloppet. För avtal som ingåtts efter 2007 (perioderna 2007–2013 och 2014–2020) begränsas EU:s garanti till 65 % av det utestående beloppet och inte till de beviljade krediterna. Den 31 december 2014 uppgick det utestående beloppet till totalt 19  198 miljoner euro, vilket alltså är EU:s maximala exponering. Per den 31 december 2014 täcktes omkring 82 % av EIB:s utlåningstransaktioner (utlåning till stater och deras underenheter) av en heltäckande garanti medan EIB:s övriga lånetransaktioner endast omfattas av risktäckning för politisk risk.

Övriga ställda garantier avser huvudsakligen finansieringsinstrumentet för riskdelning (883 miljoner euro), Horisont 2020 (365 miljoner euro) och Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätverksprojekt (209 miljoner euro).

5.2.2    Böter

Dessa belopp avser böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats, och där beslutet endera har överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att lämnas in. Eventualskulden står kvar till dess att Europeiska unionens domstol meddelat en slutgiltig dom i målet. Ränta som utgått på preliminära inkasseringar ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualskuld för att markera att beloppen är osäkra.

5.2.3    EGFJ, landsbygdsutveckling och föranslutningsstöd

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ samt ärenden som rör finansiella korrigeringar avseende landsbygdsutveckling och stöd före anslutningen i avvaktan på domar från EU-domstolen. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar.

5.2.4    Sammanhållningspolitik

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna inom ramen för insatser i sammanhållningspolitiken där ett datum för muntligt hörande ännu inte fastställts eller då domstolen ännu inte fällt något avgörande.

5.2.5    Rättsfall och övriga tvister

Denna rubrik avser krav på skadestånd som för närvarande riktas mot EU, övriga rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. Det bör noteras att i en skadeståndstalan enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en tillräckligt allvarlig överträdelse av lagstiftningen som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

5.3   ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.3.1    Utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts	1 44  741	1 78  399

Det ovanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtagandena (RAL, ”Reste à Liquider”) minus belopp som tagits upp som kostnader i resultaträkningen för 2014. Med budgeterade utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats. Den 31 december 2014 uppgick de budgeterade utestående åtagandena till 1 89  585 miljoner euro (år 2013: 2 22  410 miljoner euro).

5.3.2    Väsentliga rättsliga åtaganden

(miljoner euro)
	31.12.2014	31.12.2013
Strukturåtgärder	4 33  527	150
Protokoll med Medelhavsländer	264	264
Fiskeriavtal	176	79
Galileo	719	—
Copernicus	3  476	—
Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T)	—	850
Övriga avtalsenliga skyldigheter	3  127	3  531
Totalt	4 41  288	4  873

Dessa poster uppstår i fall där kommissionen ingått långfristiga rättsliga åtaganden för belopp som ännu inte motsvaras av sådana åtagandebemyndiganden som förts in i budgeten. Detta kan avse fleråriga program som till exempel strukturåtgärderna, eller omfatta belopp som kommissionen är skyldig att betala i framtiden för sådana förvaltningsavtal som gäller på balansdagen (t.ex. tillhandahållande av tjänster som avser säkerhet, städning och så vidare, men också avtalsenliga åtaganden avseende särskilda projekt som t.ex. byggprojekt). Den väsentliga ökningen av rättsliga åtaganden för strukturåtgärder beror på att den fleråriga budgetramen 2014–2020 inleddes under räkenskapsperioden.

Strukturåtgärder

I tabellen nedan jämförs de rättsliga åtagandena för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och de maximala åtagandena i relation till de belopp som avsatts i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Framtida förpliktelser är detsamma som utestående belopp. I fråga om dessa gäller kommissionens åtagande att göra betalningar fortfarande efter den 31 december 2014.

(miljoner euro)
Fonderna	Budgetram 2014–2020	Rättsliga åtaganden	Budgetåtaganden	Återtagande av medel	Rättsliga åtaganden minus budgetåtaganden	Framtida förpliktelser
	(A)	(B)	(C)	(D)	(= B – C + D)	(= A – C – D)
Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden	2 59  799	1 33  163	16  837	—	1 16  325	2 42  962
Europeiska socialfonden	89  624	57  828	9  273	—	48  555	80  350
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	3  814	3  723	501	—	3  222	3  313
RUBRIK 1B: SAMMANHÅLLNINGSFONDERNA	3 53  236	1 94  714	26  611	—	1 68  102	3 26  625
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	99  348	20  707	3  295	—	17  413	96  053
Europeiska havs- och fiskerifonden	5  749	140	19	—	121	5  730
RUBRIK 2: NATURRESURSER	1 05  097	20  847	3  314	—	17  533	1 01  783
Asyl- och migrationsfonden	2  752	—	—	—	—	2  752
Fonden för inre säkerhet	2  367	—	—	—	—	2  367
RUBRIK 3: SÄKERHET OCH MEDBORGARSKAP	5  119	—	—	—	—	5  119
Totalt	4 63  452	2 15  561	29  925	—	1 85  636	4 33  527

Protokoll med Medelhavsländer

Dessa åtaganden avser finansiella protokoll med Medelhavsländer som inte är med i EU. Beloppen representerar skillnaden mellan protokollens totalbelopp och de budgetåtaganden som redovisats i bokföringen. Protokollen utgör internationella fördrag som inte kan upplösas utan att båda parter är överens, även om upplösningsprocessen pågår.

Fiskeriavtal

Detta handlar om åtaganden gentemot tredjeländer för aktiviteter som omfattas av internationella fiskeavtal.

Galileo

Detta är belopp som åtagits för Galileo-programmet i syfte att utveckla ett europeiskt globalt system för satellitnavigering – se även not 2.2.

Copernicus

Copernicus är det europeiska jordobservationsprogrammet – se även not 2.2.

TEN-T

Beloppet för 2013 avser bidrag som beviljats för transeuropeiska transportnät (TEN-T) för perioden 2007–2013. Eftersom programmet har avslutats finns det inga nya rättsliga åtaganden utan budgetåtaganden för 2014.

Övriga avtalsenliga skyldigheter

Poster under denna punkt motsvarar belopp som ska betalas under avtalens löptid. De största beloppen är 1  933 miljoner euro för fusionsenergiorganet i samband med ITER-projektet och 547 miljoner euro som huvudsakligen avsatts för byggkontrakt som avser Europaparlamentet.

6.   SKYDD AV EU:s BUDGET

6.1   SKYDD AV EU:s BUDGET – SAMMANFATTNING

Ett viktigt övervägande vid genomförandet av EU:s budget är behovet att säkerställa att fel, oriktigheter och bedrägerier förebyggs, upptäcks och korrigeras på vederbörligt sätt. Revisionsrättens årliga rapport omfattar en revisionsförklaring avseende laglighet och riktighet i bokföringens underliggande transaktioner samt observationer och statistik om väsentliga fel i betalningar som bokförts. Revisionsförklaringen bifogas till denna redovisning vid publiceringen i EU:s officiella tidning.

Kommissionens skyddar EU:s budget, dvs. EU:s utlägg, mot felaktiga eller olagliga utgifter främst på två sätt:

1.	Förebyggande åtgärder.

2.	Korrigeringsmekanismer (främst finansiella korrigeringar som ålagts eller avtalats med medlemsstater och, i mindre omfattning, återkrav från mottagare av EU-medel).

Korrigeringsmekanismerna baseras på en rad olika åtgärder som tillämpas både före och efter att kommissionen betalar (eller återbetalar) kostnader.

Målet med denna not är att ge en översikt av och en god uppfattning om hur EU:s budget skyddas mot lagstridiga utgifter. Noten är en frivillig redogörelse av information som inte är obligatorisk enligt redovisningsstandarderna. Denna not omfattar uppgifter som inte kommer direkt från bokföringssystemet (se nedan).

Mer information om dessa siffror och om de preventiva och korrigerande åtgärder som anges i tillämpliga lagar finns i meddelandet om skydd av EU:s budget. Detta meddelande utarbetas av kommissionen och skickas till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet och till revisionsrätten i september varje år. Meddelandet finns tillgängligt på webbplatsen Europa under generaldirektoratet för budget. Meddelandet innehåller inte bara mer information om siffrorna i denna not (särskilt uppdelningen av finansiella korrigeringar enligt medlemsstat) utan också ytterligare information av annat slag (såsom resultatet av medlemsstaternas korrigeringsåtgärder, samt uppgifter om finansiella nettokorrigeringar som leder till att intäkter krediteras i EU:s budget under posten intäkter avsatta för särskilda ändamål). Ytterligare information om korrigeringsåtgärderna finns också i meddelandet ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014” (dvs. ”sammanfattningsrapporten” som utgavs i juni 2015). Även denna finns på webbplatsen Europa.

6.1.1    Finansiella korrigeringar

Vid delad förvaltning är det medlemsstaterna som bär huvudansvaret för att förebygga, spåra och korrigera allvarliga fel i förvaltnings- och kontrollsystemen, medan kommissionen utövar allmän tillsyn över verksamheten. Om allvarliga brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem har lett eller skulle kunna leda till enskilda eller systematiska fel, oriktigheter eller bedrägerier får kommissionen tillämpa finansiella korrigeringar. Begreppet ”finansiell korrigering” omfattar många typer av åtgärder som följer av kommissionens (och andra EU-organs) tillsyns- och revisionsroll, även i fall där kommissionen baserar korrigeringsåtgärderna på arbete som utförts av nationella myndigheter. När belopp som spenderats felaktigt inte kan fastställas exakt får kommissionen tillämpa en extrapolerad korrigering eller schablonkorrigering i enlighet med de sektorspecifika reglerna.

De finansiella korrigeringarna presenteras under två huvudkategorier i denna not:

1.

Finansiella korrigeringar som har bekräftats eller beslutats (tabell 6.2.1): Dessa belopp har antingen fastställts (dvs. godtagits) av den berörda medlemsstaten eller antagits genom beslut av kommissionen. Korrigeringar genom kommissionsbeslut tas upp i bokföringssystemet som intäkter eller negativa kostnader (se noterna 3.5 och 3.9).

2.	Finansiella korrigeringar som genomförts (tabell 6.2.2): Dessa belopp avser den sista etappen i arbetet med korrigering av icke stödberättigande utgifter efter att sådana upptäckts. Flera genomförandemöjligheter erbjuds i de sektorsbaserade regelverken.

I båda kategorierna ingår ”korrigeringar vid källan” till följd av kommissionens tillsynsroll (se ovan). Dessa korrigeringar dras av innan ersättningsanspråk lämnas eller betalningar bearbetas av kommissionen.

6.1.2    Återkrav

Vid delad förvaltning är det, i enlighet med budgetförordningen och sektorsförordningarna, medlemsstaterna (och inte kommissionen) som är ansvariga för att fastställa felaktigt utbetalda belopp och återkräva dem från stödmottagarna enligt nationella regler och förfaranden. För EGFJ krediteras belopp som återkrävts från stödmottagarna till EU:s budget i form av intäkter avsatta för särskilda ändamål efter att medlemsstaterna dragit av 20 % för administrativa kostnader. I fråga om EJFLU och sammanhållningspolitiken beaktas återkrav vid framtida ersättningsanspråk som mottas av kommissionen. De kan därmed återanvändas i programmet inom den berörda programperioden. Vid slutet av perioden för stödberättigande krediteras beloppen mot EU:s budget som inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Vid direkt och indirekt förvaltning ska utanordnaren enligt budgetförordningen upprätta betalningskrav för felaktigt utbetalda belopp. Återkraven genomförs sedan genom direkt överföring från gäldenären eller genom avräkning från andra belopp som kommissionen ska betala till gäldenären. I budgetförordningen föreskrivs ytterligare förfaranden för att säkerställa uppbörd av betalningskrav vars tidsfrist har löpt ut. Sådana betalningskrav är föremål för en särskild uppföljning av kommissionens räkenskapsförare. Kommissionens avdelningar genomför även återkrav ”vid källan” genom att dra av icke-kvalificerade utlägg (som har identifierats i tidigare eller aktuella ersättningskrav) från utbetalningar.

6.1.3    Inverkan av finansiella korrigeringar och återkrav

Huvudmålet med finansiella korrigeringar och återkrav är att säkerställa att EU:s medel används lagenligt. De metoder som används och därmed även effekten av de korrigerande åtgärderna varierar dock avsevärt mellan olika utgiftstyper och mellan olika korrigeringsåtgärder. Finansiella korrigeringar och återkrav som gäller den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), samt återkrav under EGFJ och inre politik och yttre förbindelser leder till att tidigare felaktigt utbetalade belopp återförs till EU:s budget. Felaktiga belopp som upptäcks under sammanhållningspolitikens område och återkrav under landsbygdsutvecklingsåtgärder har fram tills nu ofta korrigerats av medlemsstaterna och därigenom ersatts av andra kvalificerade projekt. Dessa belopp återförs inte till EU:s budget. Vid kvalificeringsperiodens slut eller efter programmets avslutande krediteras dock beloppen till EU:s budget som intäkter. Se 6.2.2 nedan för mer information.

Korrigeringskapaciteten baseras dessutom på en rad olika åtgärder, som används både före och efter att kommissionen betalar (eller ersätter) utgifter. Korrigeringar görs av kommissionen efter att ersättningskrav mottagits från medlemsstater och andra förmånstagare och/eller efter att utbetalningar gjorts av kommissionen.

6.2   FINANSIELLA KORRIGERINGAR OCH ÅTERKRAV 2014

6.2.1    Finansiella korrigeringar och återkrav som fastställts eller beslutats under 2014

(miljoner euro)
	Finansiella korrigeringar	Återkrav	2014 totalt	2013 totalt
Jordbruk:
EGFJ	1  649	213	1  862	1  070
Landsbygdsutveckling	220	165	385	386
Sammanhållningspolitik:
Eruf (11)	1  330	—	1  330	338
Sammanhållningsfonden	292	—	292	220
ESF	342	1	343	874
FFU/EFF	39	29	67	34
EUGFJ Utvecklingssektionen	13	5	18	3
Övrigt	—	—	—	16
Inre politik	5	293	298	396
Yttre förbindelser	Ej tillämpligt	127	127	93
Administration	Ej tillämpligt	5	5	6
Totalt fastställt och beslutat 2014	3  890	838	4  728
Totalt fastställt och beslutat 2013	2  495	941		3  436

I ovanstående belopp för 2014 ingår finansiella korrigeringar och återkrav vid källan för totalt 1  137 miljoner euro, varav jordbruk 21 miljoner euro, sammanhållning 834 miljoner euro, inre politik 207 miljoner euro, yttre förbindelser 71 miljoner euro och administration 4 miljoner euro.

Korrigeringar vid källan för Eruf och sammanhållningsfonden redovisas 2014 för första gången i tabell 6.2.1 och 6.2.2. Jämförande belopp för 2013 omfattar således inte sådana korrigeringar. Beloppen som redovisas för dessa fonder 2014 är kumulativa och omfattar således belopp för tidigare år.

6.2.2    Finansiella korrigeringar och återkrav som genomförts under 2014

(miljoner euro)
	Finansiella korrigeringar	Återkrav	2014 totalt	2013 totalt
Jordbruk:
EGFJ	796	150	946	636
Landsbygdsutveckling	86	167	252	359
Sammanhållningspolitik:
Eruf (12)	1  083	1	1  084	622
Sammanhållningsfonden	236	—	236	277
ESF	289	1	290	882
FFU/EFF	41	25	66	28
EUGFJ Utvecklingssektionen	13	5	18	16
Övrigt	—	—	—	16
Inre politik	5	274	279	401
Yttre förbindelser	Ej tillämpligt	108	108	93
Administration	Ej tillämpligt	5	5	6
Totalt genomfört 2014	2  549	736	3  285
Totalt genomfört 2013	2  472	862		3  334

I ovanstående belopp för 2014 ingår finansiella korrigeringar och återkrav vid källan för totalt 782 miljoner euro, varav jordbruk 6 miljoner euro, sammanhållning 494 miljoner euro, inre politik 207 miljoner euro, yttre förbindelser 71 miljoner euro och administration 4 miljoner euro.

Jordbruk och landsbygdsutveckling:

De finansiella korrigeringarna gäller svagheter som upptäckts i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem utifrån revisioner som kommissionen utfört inom ramen för de fleråriga förfarandena med överensstämmelsekontroller. Korrigeringarna härrör också från årliga beslut om räkenskapsavslutning. Finansiella korrigeringar utgör ett incitament för medlemsstaterna att förbättra sina förvaltnings- och kontrollsystem. Tillsammans med återkraven skyddar korrigeringarna EU:s budget från lagstridiga utgifter.

Beloppen som fastställts eller beslutats omfattar beslut nr 2015/103 om kontroll av överensstämmelse (1  243 miljoner euro och 166 miljoner euro för EGFJ respektive EJFLU) som fastställdes före årets slut av kommissionens avdelningar men formellt antogs av kommissionen först i januari 2015. Dessa belopp ingår också i upplupna intäkter per den 31 december 2014.

För EGFJ och EJFLU kan finansiella korrigeringar som överstiger 0,01 % av BNP på den berörda medlemsstatens begäran genomföras i tre årliga avbetalningar. Dessutom har genomförandedatumet i några fall skjutits upp med 18 månader (i fråga om medlemsstater som får ekonomiskt stöd enligt ramavtalet om Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, som undertecknades den 7 juni 2010). Dessa metoder syftar till att säkerställa att den faktiska återbetalningen till EU:s budget från den berörda medlemsstaten kan genomföras utan att riskera den nationella budgeten. Effekten av uppskjutna betalningar och avbetalningar är 566 miljoner euro (EGFJ: 515 miljoner euro och EJFLU: 51 miljoner euro) på skillnaden som kan noteras mellan beloppen som fastställts och beslutats och det faktiska genomförandet. Återstående belopp kan förklaras genom beslut nr 2015/103 som bekräftades i december 2014 men antogs i januari 2015 – se ovan.

Återkrav av felaktigheter som upptäcks hos betalningsorgan minskar framtida återbetalningsanspråk från kommissionen till medlemsstaterna. För EGFJ redovisar kommissionen hela det utbetalade beloppet till jordbrukare som utgifter. Detta förklarar skillnaden mellan utbetalningar till jordbrukare och belopp som ersatts till betalningsorgan i form av inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilket innebär att inkomsterna finns tillgängliga för finansieringen av jordbruksutgifter. För EJFLU redovisar kommissionen det kvalificerade nettobeloppet som utgifter efter avdrag av korrigeringar och återkrav.

Sammanhållningspolitik:

För sammanhållningspolitiken gäller de finansiella korrigeringarna svagheter som upptäckts i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem utifrån revisioner som kommissionen utfört. Finansiella korrigeringar tillämpas huvudsakligen när myndigheter i medlemsstaterna återkallar utgifter som inledningsvis deklarerats och ersätter dem med nya utgifter. I sådana fall förlorar medlemsstaterna inga EU-medel. Medlemsstaterna kan också deklarera ytterligare projekt vilket i praktiken kunde motsvara en lägre medfinansiering för prioritetsaxeln eller programmet eftersom den uteslutna icke-kvalificerade utgiften kan behöva finansieras via den nationella budgeten.

När dessa åtgärder inte är möjliga eller tillåtna tillämpas finansiella korrigeringar som leder till en förlust av EU-medel för den berörda medlemsstaten. Detta kan inträffa efter att programmen har avslutats eller om de berörda medlemsstaterna inte kan lägga fram tillräckliga belägg för att utgifterna eller projekten är bidragsberättigande.

De finansiella korrigeringar som genomförts 2014 gällde korrigeringar som fastställts eller beslutats 2014 (1  365 miljoner euro) eller under tidigare perioder (297 miljoner euro).

Finansiella korrigeringar under sammanhållningspolitiken genomfördes enligt följande 2014:

(miljoner euro)
	Eruf	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU/EFF	EUGFJ Utvecklingssektionen	Totalt
Belopp som har dragits tillbaka eller räknats av vid räkenskapsavslut 2000–2006	448	136	114	8	8	714
Återkallat av medlemsstater 2007–2013	242	22	92	16	—	372
Betalningskrav	24	17	19	17	5	82
Korrigeringar vid källan	370	60	64	—	—	494
Totalt genomfört 2014	1  083	236	289	41	13	1  662

6.3   KOMMISSIONENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Kommissionen vidtar en rad förebyggande åtgärder för att skydda EU:s budget. Vid direkt förvaltning omfattar det förebyggande arbetet bland annat att de ansvariga avdelningarna kontrollerar om de utgifter som bidragsmottagarna begär ersättning för är bidragsberättigande. Sådana förhandskontroller ingår i rutinerna för programförvaltningen och ska ge en rimlig försäkran om att utbetalningarna har stöd i regelverket och är riktiga. I synnerhet i avtalsfrågor kan kommissionens avdelningar också ge vägledning som syftar till att säkra en sund och effektiv förvaltning av medlen och därmed minskar risken för oriktigheter.

Vid delad förvaltning (som tillämpas bland annat för utgifter på jordbruksområdet och inom sammanhållningspolitiken) är det medlemsstaterna som under hela utgiftscykeln har huvudansvaret för att se till att utgifter som ersätts från EU:s budget har stöd i regelverket och är riktiga. Eftersom kommissionen utövar viss tillsyn över denna förvaltningsform kan även andra förebyggande åtgärder förekomma. Kommissionen får göra följande:

—

Avbryta betalningsfristen i högst sex månader om a) det finns belägg som tyder på betydande brister i förvaltnings- och kontrollsystemen i den berörda medlemsstaten, eller b) kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha fått uppgifter om att utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplad till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats. När ett ärende har avslutats (när ett brev om upphävande har skickats) kan de avbrutna utbetalningarna av beloppet bearbetas och det resterande beloppet betalas ut till medlemsstatens myndigheter förutsatt att tillräcklig kredit finns tillgänglig och att programmet inte påverkas av andra problem.

—

Helt eller delvis ställa in en mellanliggande utbetalning till en medlemsstat i följande tre fall: a) Det finns belägg på betydande brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem och medlemsstaten har inte vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder. b) Utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplade till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats. c) I situationer där en medlemsstat allvarligt åsidosätter sina skyldigheter när det gäller förvaltning och kontroll.

Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder kan kommissionen besluta sig att kräva en finansiell korrigering.

Avbrutna betalningar:

(miljoner euro)
	Programperioden 2007–2013
	Pågående ärenden totalt per den 31.12.2013		Nya ärenden 2014		Avslutade ärenden under 2014		Pågående ärenden totalt per den 31.12.2014
Fond	Antal ärenden	Belopp	Antal ärenden	Belopp	Antal ärenden	Belopp	Antal ärenden	Belopp
EJFLU (13)	2	1	15	79	17	80	—	—
Eruf och sammanhållningsfonden	101	1  608	134	6  227	137	3  998	98	3  837
ESF	20	272	31	1  323	19	625	32	970
EFF	10	97	13	103	15	186	8	14
Totalt	133	1  978	193	7  732	188	4  889	138	4  821

Betalningar som ställts in och avdrag:

För Eruf och sammanhållningsfonden var fem beslut om utbetalningar som ställts in fortfarande i kraft vid slutet av 2013 (beslutet om att upphäva ett av dem fattades 2013 men meddelades officiellt 2014). Under 2014 fattades beslut om att upphäva besluten om utbetalningar som ställts in i fråga om två program. De tre övriga besluten om att ställa in utbetalningar var fortsättningsvis i kraft i slutet av 2014. Fyra nya beslut om att ställa in utbetalningar antogs 2014. Två var fortfarande i kraft vid årets slut.

För ESF:s del var ett beslut som antogs 2011 om att ställa in utbetalningar fortfarande i kraft i slutet av 2014. Av de elva beslut om att ställa in utbetalningar som antogs 2013 var sju fortsättningsvis i kraft vid slutet av 2014. Under 2014 fattades elva nya beslut om att ställa in utbetalningar. Alla var i kraft vid slutet av 2014.

Ett beslut om att ställa in utbetalningar fattades 2014 för EFF till följd av en brist som upptäcktes i förvaltnings- och kontrollsystemet hos en medlemsstat då det gällde EU:s åtgärder för att minska fiskeflottans överkapacitet.

År 2014 fattades inte några beslut om att ställa in betalningar som avsåg EJFLU. För EGFJ gjordes ett avdrag under 2014, medan tre beslut om avdrag antogs för EJFLU. Vid årets slut fanns det fem öppna ärenden som gällde avdrag för EJFLU.

6.4   ÅTERKRAV AV OUTNYTTJAD FÖRFINANSIERING

(miljoner euro)
	2014	2013
Jordbruk:
EGFJ	—	—
Landsbygdsutveckling	—	—
Sammanhållningspolitik:
Eruf	—	68
Sammanhållningsfonden	—	4
ESF	9	53
FFU/EFF	10	7
EUGFJ Utvecklingssektionen	6	3
Inre politik	278	208
Yttre förbindelser	95	91
Administration	2	1
Återkrävt totalt	400	435

Återkrav av outnyttjad förfinansiering bör inte blandas ihop med återkrav av felaktigt utbetalda medel. Om kommissionens avdelningar upptäcker och återkräver medel som felaktigt utbetalats i samband med förfinansiering tillämpas det sedvanliga förfarandet för finansiell korrigering eller återkrav enligt vad som förklarats ovan. Mer information om förfinansiering finns även i not 2.5.

7.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om Europeiska unionens hantering av finansiella risker avser följande:

—	Upp- och utlåningsverksamhet som utförs av kommissionen genom EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomåtgärder samt EKSG under avveckling.

—	De finanstransaktioner som kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten, bl.a. inkassering av böter.

—	Garantifonden för åtgärder avseende tredje land.

—	Finansiella instrument som finansierats via budgeten.

7.1   TYPER AV RISKER

Marknadsrisken är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av variationer i marknadspriserna. Marknadsrisken avser inte bara möjligheterna till förluster utan även möjligheter till vinster. Hit räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker (EU är inte exponerat för några övriga större prisrisker).

1.	Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringar påverkas av fluktuationer i växelkurserna. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

2.	Ränterisk är risken för att ett värdepapper, i synnerhet en obligation, tappar i värde på grund av att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

Kreditrisk innebär risken för förluster på grund av att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av kredit (antingen avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller sina andra avtalsenliga skyldigheter. Sådan underlåtelse kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningarna eller konkurs.

Likviditetsrisken är den risk som uppstår vid svårigheter att sälja en tillgång, till exempel därför att ett visst värdepapper eller en viss tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

7.2   RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING

Genomförandet av EU:s budget sker i allt högre grad genom finansieringsinstrument. Grundtanken bakom denna nyhet är att den slutliga stödmottagaren tack vare hävstångseffekten erhåller mer än en euro i finansiellt stöd för varje euro som spenderas ur budgeten via finansieringsinstrumenten, i motsats till ett traditionellt budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner. Detta smarta sätt att använda EU:s budget maximerar effekten av de tillgängliga medlen. Mer information om de berörda beloppen finns i not 2.4.

Gemensamt för de flesta finansieringsinstrument är att genomförandet delegeras antingen till EIB-gruppen (inklusive EIF) utifrån ett avtal mellan kommissionen och EIB eller till andra finansiella mellanhänder. De avtal som slutits med dessa mellanhänder medför strikta villkor och skyldigheter för mellanhänderna för att säkerställa att EU:s medel förvaltas och rapporteras korrekt. När ett ekonomiskt bidrag till ett av instrumenten har fastställts, överförs medlen till ett särskilt bankkonto hos den finansiella mellanhanden (dvs. ett förvaltningskonto). Den finansiella mellanhanden kan, beroende på ifrågavarande instrument, använda medlen på förvaltningskontot t.ex. för utlåning eller för att utfärda skuldinstrument. Intäkter från finansieringsinstrument måste, som allmän regel, återbetalas till EU:s budget.

Risken för dessa finansieringsinstrument är vanligen begränsad till ett tak som anges i de underliggande avtalen. Taket utgör det budgeterade beloppet avsett för instrumentet. Eftersom kommissionen ofta står för den första förlustdelen och eftersom instrumenten är avsedda som finansiering till mer riskfyllda stödmottagare (som har svårigheter att få finansiering från kommersiella långivare) är det sannolikt att EU:s budget åtminstone kommer att drabbas av vissa förluster.

Upp- och utlåningsverksamhet

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande finansförvaltningen sköts av EU i enlighet med respektive rådsbeslut, om tillämpligt, samt interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner som tillämpas för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Normalt sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i räntan eller växelkurser (så kallad hedging) eftersom utlåningstransaktionerna vanligen finansieras av motsvarande upplåning (back-to-back-lån), vilket innebär att lånen inte är utsatta för räntevariationer eller växelkursvariationer. Det utförs regelbundna kontroller att ”back-to-back”-metoden tillämpas.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i rådets förordning nr 1150/2000 (ändrad genom rådets förordningar nr 2028/2004 och 105/2009) samt i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter.

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen till de konton som finansministeriet, eller det organ som har utnämnts av varje medlemsstat, har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan ta ut medel från kontona bara för att täcka sina behov av likvida medel.

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—

Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras. Denna begränsning gäller inte kommissionens konton för egna medel då skyldigheterna är ouppfyllda i fråga om lån som tecknats eller garanterats i enlighet med rådsförordningar och rådsbeslut. Dessutom gäller inte begränsningen i vissa fall där behoven av likvida medel överstiger tillgångarna på kontona.

—	Om medlen på bankkontona är angivna i andra valutor än euro används medlen endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktionerna är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden tillämpas för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciperna.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. Dessa riktlinjer täcker olika transaktionsområden (t.ex. verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet) och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet. Dessutom ska information utbytas mellan GD Budget och GD Ekonomi och finans om riskhantering och vilka exponeringar som är fördelaktigast.

Böter

Preliminärt inkasserade böter: depositioner

Belopp som mottagits före 2010 står kvar på konton hos banker som särskilt valts ut för deponering av preliminärt inkasserade bötesbelopp. Bankerna väljs ut enligt upphandlingsreglerna som fastställts i budgetförordningen. Medlen lånas in i vissa banker i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. I dessa regler definieras kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Preliminärt inkasserade böter: Bufi-portfölj

Utdömda bötesbelopp som inkasseras preliminärt investeras sedan 2010 i en särskilt upprättad fond (Bufi). Fondens huvudmål är att minska de finansmarknadsrelaterade riskerna samt att behandla samtliga bötfällda företag lika genom att erbjuda garanterad avkastning som beräknas på samma grunder. Förvaltningen av tillgångar och skulder i fråga om preliminärt inkasserade bötesbelopp sköts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer för tillgångsförvaltning. Handböcker med instruktioner om förfaranden inom särskilda områden såsom likviditetsförvaltning har utarbetats av de förvaltande enheterna och används av dem. Finansiella och operativa risker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för tillgångsförvaltningen är att investera de preliminära böter som betalats in till kommissionen för att

a)	säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

b)	under normala förhållanden försöka få fram en avkastning som i genomsnitt är minst lika med avkastningen på referensvärdet för Bufi (dvs. Bufi Benchmark) minus kostnader.

Investeringar får i princip bara ske i form av tidsbunden inlåning hos centralbanker i euroområdet, statspapper som utfärdats av organ i euroområdet, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, samt växlar och inlåningsbevis som utfärdas av antingen statliga eller överstatliga institutioner.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda i finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.6.1.2). Dessa garantier har ställts av de bötfällda företagen som ett alternativ till en preliminär inkassering av böterna. Garantierna förvaltas i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Garantifonden

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar fastställs i en konvention mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 25 november 1994, med ändringar av den 17 och 23 september 1996, den 8 maj 2002, den 25 februari 2008 och den 9 november 2010. Garantifonden drivs med euron som enda valuta. Alla investeringar sker i euro för att undvika eventuella valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för tillgångsförvaltning. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att minska riskerna och se till att de förvaltade tillgångarna kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

7.2.1    Avstämning av bokfört värde och verkligt värde för finansiella instrument

Avstämning av bokfört värde och verkligt värde för finansiella instrument enligt klass

(miljoner euro)
	31.12.2014		31.12.2013
	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Säljbara finansiella tillgångar	9  406	9  406	7  870	7  870
Likvida medel	17  545	17  545	9  510	9  510
Totalt	26  951	26  951	17  380	17  380
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Lån	58  843	58  843	57  545	57  545
Övriga fordringar med motprestationer och återkrav utan motprestationer	15  578	15  578	13  680	13  680
Totalt	74  421	74  421	71  225	71  225
Totalt	1 01  372	1 01  372	88  605	88  605

Avstämning av bokfört värde och verkligt värde för finansiella skulder enligt klass

(miljoner euro)
	31.12.2014		31.12.2013
	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella skulder till verkligt värde	—	—	—	—
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde
Upplåning	58  470	58  470	57  218	57  218
Skulder i samband med finansiell leasing	1  755	1  755	1  838	1  838
Skulder	43  180	43  180	36  213	36  213
Övrigt	454	454	477	477
Totalt	1 03  859	1 03  859	95  746	95  746

7.3   VALUTARISK

EU:s exponering mot valutarisk från finansiella instrument vid årets slut – nettoposition

(miljoner euro)
	31.12.2014							31.12.2013
	USD	GBP	DKK	SEK	EUR	Övrigt	Totalt	USD	GBP	DKK	SEK	EUR	Övrigt	Totalt
Finansiella tillgångar
Säljbara finansiella tillgångar	68	77	7	9	9  203	42	9  406	39	66	13	19	7  732	—	7  870
Lån (14)	2	0	—	—	303	28	334	1	—	—	—	277	8	286
Fordringar och medel som kan återkrävas	2	4  102	50	88	11  197	140	15  578	1	1  050	42	79	12  284	224	13  680
Likvida medel	44	1  157	471	928	14  180	764	17  545	39	140	446	257	8  225	403	9  510
Totalt	116	5  336	528	1  024	34  883	974	42  862	80	1  256	501	355	28  518	635	31  345
Finansiella skulder
Skulder	0	(10)	0	0	(43  168)	2)	(43  180)	—	(5)	—	—	(36  156)	(52)	(36  213)
Totalt	0	(10)	0	0	(43  168)	2)	(43  180)	—	(5)	—	—	(36  156)	(52)	(36  213)
Totalt	116	5  326	528	1  024	(8  284)	972	(318)	80	1  251	501	355	(7  638)	583	(4  868)

Om euron skulle ha stärkts med 10 % mot andra valutor hade detta haft följande effekt:

(miljoner euro)
	Rörelseresultat
	USD	GBP	DKK	SEK	Övrigt
31.12.2014	(4)	(483)	(47)	(92)	0
31.12.2013	3)	(107)	(44)	(30)	—

(miljoner euro)
	Nettotillgångar
	USD	GBP	DKK	SEK	Övrigt
31.12.2014	(6)	(7)	1)	1)	—
31.12.2013	(4)	(6)	1)	2)	—

Om euron skulle ha försvagats med 10 % mot dessa valutor hade detta haft följande effekt:

(miljoner euro)
	Rörelseresultat
	USD	GBP	DKK	SEK	Övrigt
31.12.2014	5	591	58	113	—
31.12.2013	4	131	53	38	—

(miljoner euro)
	Nettotillgångar
	USD	GBP	DKK	SEK	Övrigt
31.12.2014	8	9	1	1	—
31.12.2013	4	7	1	2	—

Upp- och utlåning

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro. Därför är EU i dessa fall inte exponerad för valutarisk. Inom ramen för den finansiella mekanismen inom Euratom bedriver EU emellertid utlåning utställd i US-dollar. Utlåningen finansieras genom upplåning av motsvarande belopp i US-dollar (back-to-back-lån). På balansdagen var EU inte exponerad för någon valutarisk med avseende på Euratom.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med förordningen om egna medel. Dessa egna medel räknas om till euro när de måste tas i anspråk för att verkställa utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i den ovannämnda förordningen. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar som ska göras i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, samt i US-dollar och schweiziska franc, i syfte att kunna göra utbetalningar i dessa valutor. Kontona fylls på beroende på hur många betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på hur stora behoven beräknas vara av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Böter

Preliminärt inkasserade böter (depositioner och Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Eftersom alla böter utdöms och betalas in i euro är de inte exponerade för valutarisk.

Garantifonden

Eftersom garantifondens finansiella tillgångar är utställda i euro föreligger ingen valutarisk. Lån som övertagits av EU till följd av anspråk på garantifonden efter fallissemang hos en låntagare utförs i ursprungsvalutan och exponerar därmed EU mot valutarisk. På grund av osäkerhet avseende lånens återbetalningstid sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i växelkurser (så kallad hedging).

7.4   RÄNTERISK

Följande tabell visar räntekänsligheten för säljbara finansiella tillgångar med antagandet om en möjlig ränteförändring på cirka 1 %.

(miljoner euro)
	Ökning (+)/minskning (–) i räntepunkter	Effekt på ekonomiskt resultat och nettotillgångar
31.12.2014: Säljbara finansiella tillgångar	+ 100	(138)
	- 100	149
31.12.2013: Säljbara finansiella tillgångar	+ 100	(94)
	- 100	95

I känslighetsanalysen beaktas endast effekten på prisrisken (verkligt värde) för säljbara finansiella tillgångar. Effekten på över- eller underskott för instrument med rörlig ränta har inte beaktats.

Upp- och utlåningsverksamhet

Upp- och utlåning med rörlig ränta

Av upp- och utlåningstransaktionernas natur följer att EU har såväl omfattande tillgångar som skulder som är räntebärande. Makroekonomiskt bistånd och Euratomlån till rörlig ränta medför en ränterisk för EU. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock av att den motsvarande inlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back). På balansdagen hade EU lån med rörlig ränta till ett nominellt belopp på 484 miljoner euro (år 2013: 583 miljoner euro). För dessa lån görs en omräkning av räntesatsen var sjätte månad.

Upp- och utlåning med fast ränta

EU har också makroekonomiskt bistånd och Euratomlån med fast ränta. Dessa lån uppgår till sammanlagt 1  692 miljoner euro under 2014 (år 2013: 367 miljoner euro) och har en slutlig löptid på under ett år (10 miljoner euro), mellan ett och fem år (146 miljoner euro) respektive över fem år (1  536 miljoner euro). Viktigare är att EU har nio lån genom det finansiella instrumentet betalningsbalanslån (BOP) med fast ränta. Dessa lånebelopp uppgick till totalt 8,4 miljarder euro under 2014 (år 2013: 11,4 miljarder euro) och lånen hade en slutlig löptid på under ett år (2,7 miljarder euro), mellan ett och fem år (5,5 miljarder euro) och över fem år (0,2 miljarder euro). Inom ramen för det finansiella instrumentet EFSM har EU 21 lån med fast ränta. Dessa lånebelopp uppgick till totalt 46,8 miljarder euro under 2014 (år 2013: 43,8 miljarder euro) och lånen hade en slutlig löptid på under ett år (5 miljarder euro), mellan ett och fem år (9,2 miljarder euro) och över fem år (32,5 miljarder euro).

Likviditetsförvaltning

Kommissionens finansförvaltning lånar inte upp pengar och exponeras därför inte för ränterisker. Ränta beräknas dock på saldon som innehas på olika bankkonton. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att se till att den intjänade räntan på dess bankkonton regelbundet ska motsvara marknadsräntorna och deras eventuella fluktuationer.

De konton som öppnats vid medlemsstaternas statskassor för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. Ersättning kan utgå för konton hos nationella centralbanker enligt de officiella räntor som tillämpas av respektive institution.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. På de flesta kontona är ränteberäkningen kopplad till Eonia-räntan (Euro over night index average), och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa andra konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta vad gäller dess viktigaste refinansieringstransaktioner. Räntorna har vanligen ett avtalsmässigt golv på noll. Därför föreligger ingen risk att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

Böter

Preliminärt inkasserade böter (depositioner, Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Depositioner och bankgarantier är inte utsatta för ränterisker. Depositionsräntorna följer marknadsräntan och dess eventuella fluktuationer. Det finns inga obligationer med rörlig ränta i Bufi-portföljen. Räntekänslighetsparametern, dvs. portföljens löptid, följer Bufi-indexet mycket nära. Eventuella negativa effekter på värderingen av tillgångarna skulle därför motsvaras av skuldsidan på Bufi. Endast en mycket liten exponering kvarstår gentemot ränterisker i det fall negativa sådana effekter under löptiden för betalning av böterna skulle leda till ett totalt sett negativt indexresultat.

Garantifonden

Garantifondens räntebärande värdepapper har emitterats till rörlig ränta och innebär en exponering för räntevolatilitet, medan motsvarande värdepapper som emitterats till fast ränta innebär en exponering kopplad till det verkliga värdet. På balansdagen utgjorde obligationerna med fast räntesats ca 65 % av den samlade investeringsportföljen (år 2013: 58 %).

7.5   KREDITRISK

Beloppen som representerar EU:s exponering mot kreditrisk i slutet av räkenskapsperioden motsvarar det bokförda värdet av de finansiella instrumenten enligt not 2.

Finansiella tillgångar som varken har nedskrivits eller förfallit till betalning

(miljoner euro)
	Totalt	Varken förfallna eller nedskrivna	Förfallna men ej nedskrivna
			< 1 år	1–5 år	> 5 år
Lån	58  843	58  843	—	—	—
Fordringar och medel som kan återkrävas	15  578	7  968	5  624	1  847	138
Totalt per den 31.12.2014	74  421	66  811	5  624	1  847	138
Lån	57  544	57  542	1	1	—
Fordringar och medel som kan återkrävas	13  680	10  029	1  091	2  117	443
Totalt per den 31.12.2013	71  224	67  571	1  092	2  118	443

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som varken har nedskrivits eller förfallit till betalning

(miljoner euro)
	31.12.2014				31.12.2013
	Säljbara	Lån och fordringar	Kontanter	Totalt	Säljbara	Lån och fordringar	Kontanter	Totalt
Motparter med extern kreditvärdering
Mycket hög	7  511	2  951	13  947	24  409	6  226	4  779	7  121	18  126
Medelhög till hög	359	25  045	2  932	28  335	138	209	1  760	2  107
Låg till medelhög	347	6  001	301	6  649	322	31  889	284	32  495
Låg kreditvärdighet	42	28  191	317	28  550	57	26  786	256	27  099
Totalt	8  259	62  188	17  497	87  944	6  743	63  663	9  421	79  827
Motparter utan extern kreditvärdering
Grupp 1	—	4  488	48	4  537	—	3  771	89	3  860
Grupp 2	—	136	—	136	—	137	—	137
Totalt	—	4  624	48	4  673	—	3  908	89	3  997
Totalt	8  259	66  812	17  545	92  616	6  743	67  571	9  510	83  824

I ovanstående tabell ingår inga säljbara finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument utan extern kreditvärdering. De fyra ovanstående riskkategorierna baseras i princip på kategorierna hos externa kreditvärderingsinstitut och motsvarar följande:

—	Mycket hög: Moody: P-1, Aaa–Aa3. S & P: A-1+, A-1, AAA–AA-. Fitch: F1+, F1, AAA–AA-.

—	Medelhög till hög: Moody: P-2, A1–A3. S & P: A-2, A+–A-. Fitch: F2, A+–A-.

—	Låg till medelhög: Moody: P-3, Baa1–Baa3. S & P: A-3, BBB+–BBB-. Fitch: F-3, BBBB+–BBB-.

—	Låg kreditvärdighet: Moody: not prime, Ba1–C. S & P: B, C, BB+–D. Fitch: B, C, BB+–D.

Observera att EU använder de externa institutens värderingskategorier som referens främst för finansiella instrument och affärsbanker. EU kan dock efter egna analyser av enskilda ärenden behålla belopp i en av de ovanstående riskkategorierna trots att ett eller flera av de ovannämnda kreditvärderingsinstituten kan ha nedgraderat motsvarande motpart. För icke kreditvärderade motparter avser grupp 1 gäldenärer utan tidigare fallissemang och grupp 2 gäldenärer med tidigare fallissemang.

Beloppen som visas ovan under ”Lån och fordringar” och som klassificeras till kategorin för låg kreditvärdighet gäller främst finansiella stödlån som utbetalats av kommissionen till medlemsstater i ekonomiska svårigheter. Till denna kategori klassificeras även återkrav som riktas till vissa medlemsstater i enlighet med förordningen om egna medel eller andra rättsliga grunder. Beloppet under kontanter gäller bankkonton för egna medel. Dessa bankkonton har öppnats av finansförvaltningen eller medlemsstaternas centralbanker för de bidrag av egna medel som anges i förordningen. Kommissionen kan ta ut medel från dessa konton endast för att täcka likviditetsbehov i samband med budgetens genomförande.

Upp- och utlåningsverksamhet

Exponering för kreditrisker hanteras i fråga om Euratom i första hand genom garantier från stater, sedan via garantifonden (makroekonomiskt stöd och Euratom) och därefter genom möjligheten av att ta ut de medel som behövs från kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna samt i sista hand genom EU:s budget. I den lagstiftning som rör egna medel fastställs taket för betalningar av egna medel till 1,23 % av medlemsstaternas BNI och under år 2014 har reellt 1,06 % använts för att täcka betalningsbemyndiganden. Detta innebär att det fanns en tillgänglig marginal på 0,17 % för att täcka garantierna per den 31 december 2014. Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland inrättades 1994 som ett skydd mot risken för försumliga gäldenärer i samband med utlåning av upplånade medel till länder utanför Europeiska unionen. Exponeringen för kreditrisk dämpas under alla omständigheter genom att medel från kommissionens konton med egna medel i medlemsstaterna kan användas. Tillgodohavandena där får även överskridas för att täcka den del av beloppen som gäldenären är oförmögen att betala. När det handlar om att fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

Likviditetsförvaltning

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1150/2000 om egna medel innehas merparten av kommissionens likvida medel på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken) eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer av tillgodohavanden som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa avistakonton konstant låga (mellan 1 miljon euro och 20 miljoner euro i genomsnitt, fördelat på mer än 20 konton) och därmed begränsas kommissionens riskexponering. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda dagliga likviditetssaldot som låg på mellan 100 miljoner euro och 34 miljarder euro år 2014 och de sammanlagda utbetalningarna som under 2014 uppgick till 142 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska motpartsrisken som kommissionen utsätts för.

—	Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moody’s P-1 eller motsvarande. En lägre nivå kan godtas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

—	Kreditvärderingarna granskas dagligen för de affärsbanker där kommissionens konton finns. Förstärkta tillsynsåtgärder och dagliga översyner av affärsbankernas kreditvärdighetsbetyg infördes i samband med finanskrisen och har fortsatt under 2014.

—

Delegationer utanför EU innehar förskottskonton i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa riskexponeringen hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de fastställda taken ses över varje år.

Böter

Preliminärt inkasserade böter: depositioner

De banker som deponerar böter som preliminärt inkasserats före 2010 väljs ut enligt upphandlingsförfaranden som följer de interna reglerna för riskhantering. I dessa regler fastställs kraven på bankens kreditvärdering, liksom även vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas.

Affärsbanker som särskilt valts ut för inlåning av preliminärt inkasserade böter måste enligt bestämmelserna i allmänhet ha en långsiktig kreditvärdering på minst A (S & P eller motsvarande) och en kortsiktig kreditvärdering på minst A-1 (S & P eller motsvarande). Särskilda åtgärder tillämpas om kreditvärderingen av dessa banker försämras. Dessutom begränsas de deponerade beloppen i varje bank till en viss procentuell andel av bankens kapitalbas, och detta varierar beroende på den berörda institutionens kreditvärdering. Vid beräkningen av dessa begränsningar beaktas även mängden utestående garantier som samma institution har utfärdat till kommissionen. Det kontrolleras regelbundet att de utestående depositionerna verkligen överensstämmer med gällande policykrav.

Preliminärt inkasserade böter: Bufi-portfölj

I fråga om investeringar som finansieras med preliminärt inkasserade böter utsätts kommissionen för kreditrisk, dvs. risken för att en motpart kommer att vara oförmögen att helt och fullt betala de belopp som förfaller till betalning. Mot Frankrike och Tyskland är exponeringskoncentrationen allra högst, eftersom dessa länder motsvarar 43 % respektive 27 % av portföljens totala nominella volym.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda i finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt sådana företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.6.1.2). Dessa garantier har ställts av de bötfällda företagen som ett alternativ till en preliminär inkassering av böterna. De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna dessa garantier sågs över 2012. En ny kombination av kreditvärderingskrav och begränsade procentsatser per motpart (i proportion till varje motparts egna medel) har utarbetats mot bakgrund av det nuvarande ekonomiska klimatet i EU. Detta säkerställer fortsatt en hög kreditkvalitet för kommissionen. Det kontrolleras regelbundet att de utestående garantierna verkligen överensstämmer med gällande policykrav.

Garantifonden

Enligt EU:s avtal med EIB om förvaltning av garantifonden ska emittenten vid interbankinvesteringar ha en kreditvärdering på minst P-1 från Moody’s eller motsvarande. Den 31 december 2014 skedde tidsbunden inlåning på 147 miljoner euro med sådana motparter (år 2013: 151 miljoner euro).

7.6   LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder efter resterande avtalsmässiga löptider

(miljoner euro)
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Upplåning	8  727	15  386	34  357	58  470
Skulder i samband med finansiell leasing	81	366	1  309	1  755
Skulder	43  180	—	—	43  180
Övrigt	20	97	336	454
Totalt per den 31.12.2014	52  008	15  849	36  002	1 03  859
Upplåning	3  065	21  454	32  699	57  218
Skulder i samband med finansiell leasing	82	353	1  403	1  838
Skulder	36  213	—	—	36  213
Övrigt	17	84	375	477
Totalt per den 31.12.2013	39  377	21  891	34  477	95  746

Upp- och utlåningsverksamhet

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). För makroekonomiskt stöd och Euratomlån används garantifonden som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. Vad gäller betalningsbalansstöd (BOP) föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 431/2009 ett förfarande som ger tillräcklig tid för att skaffa fram medel ur kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna. För EFSM föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 407/2010 ett liknande förfarande.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper är avsedda att säkerställa att det alltid ska finnas en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar för ett visst år. Faktum är att medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar betalningsbemyndigandena under budgetåret. Medlemsstaternas bidrag betalas dock in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade. Enligt rådets förordning (EG) nr 1150/2000 (om egna medel) ska medlemsstaternas inbetalningar avseende (ändrings-) budgetar som antagits efter den 16:e dagen i en viss månad (N) ställas till förfogande först månad N + 2, medan motsvarande betalningsbemyndiganden blir omedelbart tillgängliga. För att kommissionen alltid ska ha tillräcklig tillgänglig likviditet för att täcka månadens utbetalningar tillämpas fastställda metoder för regelbunden kassaflödesanalys. Under vissa förutsättningar kan egna medel eller extra finansiering, upp till en viss gräns, vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna. Utgifternas säsongsbundenhet och de senaste årens budgetbegränsningar på det hela taget har medfört att utbetalningstakten måste övervakas mer under årets lopp. Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning används dessutom automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen se till att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

Garantifonden

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Fonden ska besitta minst 100 miljoner euro i en portfölj med penningpolitiska instrument som har en löptid på mindre än tolv månader. Den 31 december 2014 uppgick dessa investeringar, inklusive likvida medel, till 148 miljoner euro. Minst 20 % av fondens nominella värde ska dessutom omfatta penningpolitiska instrument, obligationer till fast ränta med en återstående löptid på högst ett år samt obligationer med rörlig ränta. Den 31 december 2014 utgjorde dessa 49 % av det nominella värdet.

8.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

8.1   NÄRSTÅENDE PARTER

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa parter äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet därför ställs inga särskilda redovisningskrav på transaktionerna som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

8.2   ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom EU, räknas följande fem kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och EU-domstolen

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika med Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordföranden

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, EU-domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen

Kategori 4: Europeiska revisionsrättens ordförande och ledamöter

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och organ

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan. Mer information finns även i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I FÖRVALTNINGEN

(EUR)
Ersättning (per person)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön (per månad)	25  352	22  964	18  371	19  840	11  775
		-  23  882	-  20  667	-  21  126	-  18  518
Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	0–4 %–16 %
Familjetillägg:
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 171,88	2 % +  171,88	2 % +  171,88	2 % + 171,88	2 % + 171,88
Underhållsberättigat barn	375,59	375,59	375,59	375,59	375,59
Förskoleersättning	91,75	91,75	91,75	91,75	91,75
Utbildningstillägg, eller	254,83	254,83	254,83	254,83	254,83
Bidrag för utbildning på annan ort	509,66	509,66	509,66	509,66	509,66
Tillägg för rättens ordförande	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	554,17-607,71	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt
Representationstillägg	1  418,07	0–911,38	554,17-607,71	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt
Årliga reseersättningar	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt
Överföringar till medlemsstaterna:
Utbildningstillägg (15)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (15)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr. koeff.	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %
Representationskostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt
Tillträde av tjänst:
Bosättningsutgifter	50  703,52	45  927,10	36  741,68	39  681,02	Ersätts
		-  47  764,18	-  41  334,40	-  42  252,94
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Ersättning för flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Utträde ur tjänst:
Flyttbidrag	25  352	22  964	18  371	19  840	Ersätts
		-  23  882	-  20  667	-  21  126
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Ersättning för flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Övergångsersättn. (% av lön) (16)	40–65 %	40–65 %	40–65 %	40–65 %	Inte tillämpligt
Sjukförsäkring	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks
Pension (% av lön, före skatt)	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %
Avdrag:
Skatt på lön	8–45 %	8–45 %	8–45 %	8–45 %	8–45 %
Sjukförsäkringsavgift (% av lön)	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %
Särskild avgift	7 %	7 %	7 %	7 %	6–7 %
Avgift till pensionssystem	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	Inte tillämpligt	10,9—10,1 % (17)
Antal personer vid årets utgång	3	8	93	28	112

9.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna antogs hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Redovisningen och noterna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisas.

10.   RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERINGEN

A.   KONTROLLERADE ENHETER (52 st.)

1.   Institutioner och rådgivande organ (11 st.)

Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska kommissionen

Regionkommittén

Europeiska unionens domstol

Europeiska utrikestjänsten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Europeiska revisionsrätten

Europeiska unionens råd

2.   EU-organ (39 st.)

2.1   Genomförandeorgan (6 st.)

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur

Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor

Genomförandeorganet för forskning

Genomförandeorganet för små och medelstora företag

Genomförandeorganet för innovation och transportnät

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

2.2   Decentraliserade organ (33 st.)

Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europeiska byrån för GNSS

Europeiska kemikaliemyndigheten

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi)

Eurojust

Europeiska jämställdhetsinstitutet

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Europeiska miljöbyrån

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

Europeiska bankmyndigheten

Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation

Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser

Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska järnvägsbyrån

Gemenskapens växtsortsmyndighet

Europeiska fiskerikontrollbyrån

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Europeiska polisakademin (Cepol)

Europeiska polisbyrån (Europol)

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)

3.   Övriga kontrollerade enheter (2 st.)

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling)

Europeiska institutet för innovation och teknik

B.   GEMENSAMMA FÖRETAG (7 st.)

Internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iterprojektet

Det gemensamma Sesar-företaget

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas 2 (det andra gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas)

Det gemensamma företaget Clean Sky 2

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget IMI 2 (gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel)

Det gemensamma företaget Ecsel (18)

C.   INTRESSEFÖRETAG (1)

Europeiska investeringsfonden

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER (19)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BUDGETUTFALL FÖR EU

101

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

102

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

103

NOTER TILL KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

106

1.

EU:s BUDGETCYKEL

106

1.1

FLERÅRIG BUDGETRAM FÖR 2014–2020

106

1.2

POLITIKOMRÅDEN

107

1.3

ÅRLIG BUDGET

107

2.

NOTER TILL BUDGETUTFALLET I EU

108

2.1

BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

108

2.2

GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGET 2014

109

3.

NOTER TILL AVSTÄMNINGEN MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

110

4.

NYTTJANDET AV EU:s BUDGETINTÄKTER

111

4.1

SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS

111

4.2

GENOMFÖRANDE AV INKOMSTER

114

5.

GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGETUTGIFTER

117

5.1

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH FÖRÄNDRINGAR AV ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

117

5.2

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

118

5.3

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

119

5.4

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

120

5.5

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

121

5.6

POLITIKOMRÅDE: FÖRDELNING OCH FÖRÄNDRINGAR AV ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

122

5.7

POLITIKOMRÅDE: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

126

5.8

POLITIKOMRÅDE: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

130

5.9

POLITIKOMRÅDE: UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

132

5.10

POLITIKOMRÅDE: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

134

5.11

VERKSTÄLLANDE AV UTGIFTER 2014

137

6.

GENOMFÖRANDE AV INSTITUTIONERNAS OCH MYNDIGHETERNAS BUDGET

138

6.1

INSTITUTIONERNA: SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINKOMSTERNA NYTTJATS

138

6.2

INSTITUTIONERNA: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

139

6.3

ORGANENS INKOMSTER: BUDGETPROGNOSER, FORDRINGAR OCH ERHÅLLNA BELOPP

141

6.4

ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

142

6.5

BUDGETUTFALL INKLUSIVE ORGANEN

144

BUDGETUTFALL FÖR EU

(miljoner euro)
	Not	2014	2013
Intäkter under budgetåret	4.1	1 43  940	1 49  504
Betalningar mot det innevarande årets budgetanslag	5.3	(1 41  193)	(1 47  567)
Betalningsbemyndiganden som överförts till år N+1		(1  787)	(1  329)
Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från budgetår N-1		25	34
Utveckling av inkomster avsatta för särskilda ändamål		336	403
Växelkursskillnader under budgetåret		110	(42)
Budgetutfall  (20)	2.2	1  432	1  002

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

(miljoner euro)
	2014	2013
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	(11  280)	(4  365)
Intäkter
Fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte uppburits	(6  573)	(2  071)
Fordringar som fastställts under tidigare år och som uppburits under budgetåret	4  809	3  357
Upplupna intäkter (netto)	(4  877)	(134)
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	9  223	3  216
Utgifter som betalats under budgetåret men som hänför sig till föregående år	(821)	(1  123)
Nettoeffekt av förfinansiering	457	(902)
Betalningsbemyndiganden som överförs till påföljande år	(1  979)	(1  528)
Betalningar mot överförda anslag samt annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden	1  858	1  538
Förändringar i avsättningar	12  164	4  136
Övrigt	(1  719)	(1  027)
Ekonomiskt utfall i organen + EKSG	170	(93)
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET	1  432	1  002

Ytterligare förklaringar om avstämningen av det ekonomiska resultatet och budgetutfallet finns i not 3.

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

BUDGETINKOMSTER

(miljoner euro)
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar	Slutlig antagen budget	Intäkter
1.	Egna medel	1 33  960	(5  572)	1 28  388	1 28  867
	Varav tullar	16  186	(12)	16  174	16  499
	Varav moms	17  882	(192)	17  690	17  746
	Varav BNI-medel	99  767	(5  154)	94  614	94  863
3.	Överskott, saldon och justeringar	—	5  101	5  101	5  100
4.	Intäkter från personer knutna till institutionerna eller till andra unionsorgan	1  275	—	1  275	1  251
5.	Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	54	—	54	578
6.	Avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram	60	—	60	3  225
7.	Dröjsmålsränta och böter	123	3  850	3  973	4  607
8.	Upp- och utlåning	2	151	153	297
9.	Diverse intäkter	30	—	30	15
Totalt		1 35  505	3  530	1 39  034	1 43  940

Närmare uppgifter om intäktsgenomförandet år 2014 finns i not 4.

BUDGETUTGIFTER: ÅTAGANDEN EFTER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

(miljoner euro)
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Tilläggs- anslag (21)	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden
1.	Smart tillväxt för alla	63  986	—	63  986	3  625	67  611	45  972
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	16  484	—	16  484	2  645	19  129	18  018
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	47  502	—	47  502	980	48  482	27  954
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	59  267	(76)	59  191	2  105	61  296	48  263
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	43  778	—	43  778	1  724	45  502	44  293
3.	Säkerhet och medborgarskap	2  172	—	2  172	84	2  256	1  507
4.	Europa i världen	8  325	98	8  423	577	9  000	8  489
5.	Administration	8  405	(1)	8  405	766	9  171	8  884
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	3  532	(0)	3  531	400	3  931	3  789
6.	Kompensationer	29	—	29	—	29	29
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—
9.	Särskilda instrument	456	29	485	92	577	64
Totalt		1 42  640	50	1 42  690	7  249	1 49  939	1 13  208

BUDGETUTGIFTER: BETALNINGAR EFTER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

(miljoner euro)
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Tilläggs- anslag (22)	Totala tillgängliga anslag	Verkställda betalningar
1.	Smart tillväxt för alla	62  393	3  470	65  863	3  836	69  699	67  683
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	11  441	415	11  857	3  451	15  308	13  331
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	50  951	3  055	54  006	385	54  392	54  352
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	56  459	(500)	55  959	2  003	57  962	56  584
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	43  777	(1)	43  776	1  738	45  514	44  287
3.	Säkerhet och medborgarskap	1  677	(17)	1  660	88	1  747	1  711
4.	Europa i världen	6  191	734	6  925	556	7  481	7  206
5.	Administration	8  406	0	8  406	1  634	10  040	8  819
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	3  532	(0)	3  531	944	4  475	3  729
6.	Kompensationer	29	—	29	—	29	29
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—
9.	Särskilda instrument	350	(157)	193	344	536	465
Totalt		1 35  505	3  530	1 39  034	8  460	1 47  495	1 42  497

Uppgifter om utgiftsgenomförandet år 2014 finns i not 5 och förklaringar finns i not 5.11.

NOTER TILL KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

1.   EU:s BUDGETCYKEL

Budgeträkenskaperna upprättas i enlighet med budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Den allmänna budgeten är det huvudsakliga instrumentet för EU:s finansiella politik och det är genom budgeten som unionens inkomster och utgifter regleras och beviljas varje år. Enligt budgetförordningen består budgeten av två huvudelement: den fleråriga budgetramen, där större tak för en sjuårsperiod anges, och det årliga budgetförfarandet.

1.1   FLERÅRIG BUDGETRAM FÖR 2014–2020

(miljoner euro)
	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
1. Smart tillväxt för alla	63  973	66  813	69  304	72  342	75  271	78  752	82  466	5 08  921
1.a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	16  560	17  666	18  467	19  925	21  239	23  082	25  191	1 42  130
1.b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	47  413	49  147	50  837	52  417	54  032	55  670	57  275	3 66  791
2. Hållbar tillväxt: naturresurser	59  303	59  599	59  909	60  191	60  267	60  344	60  421	4 20  034
varav: marknadsutgifter och direktstöd	43  779	44  313	44  624	44  859	44  885	44  912	44  937	3 12  309
3. Säkerhet och medborgarskap	2  179	2  246	2  378	2  514	2  656	2  801	2  951	17  725
4. Europa i världen	8  335	8  749	9  143	9  432	9  825	10  268	10  510	66  262
5. Administration	8  721	9  076	9  483	9  918	10  346	10  786	11  254	69  584
varav: Administrativa utgifter för institutionerna	7  056	7  351	7  679	8  007	8  360	8  700	9  071	56  224
6. Kompensationer	29	—	—	—	—	—	—	29
Åtagandebemyndiganden:	1 42  540	1 46  483	1 50  217	1 54  397	1 58  365	1 62  951	1 67  602	1 0 82  555
Betalningsbemyndiganden totalt:	1 35  866	1 41  901	1 44  685	1 42  771	1 49  074	1 53  362	1 56  295	1 0 23  954

I ovanstående tabell redovisas budgettaken för den fleråriga budgetramen i löpande priser. År 2014 var det första räkenskapsåret som omfattades av den nya fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det övergripande taket för åtagandebemyndiganden för 2014 var 1 42  540 miljoner euro, vilket motsvarar 1,06 % av BNI, medan motsvarande tak för betalningsbemyndiganden var 1 35  866 miljoner euro, eller 1,01 % av BNI.

Nya flexibilitetsbestämmelser har avtalats för den fleråriga budgetramen för 2014–2020. En av de nya bestämmelserna medför möjligheten att frigöra en marginal för oförutsedda utgifter (under exceptionella omständigheter). På så sätt kan man frigöra bemyndiganden som överstiger taket för ett visst år, med motsvarande minskningar under övriga år, så att totalbeloppet för betalnings- och åtagandebemyndiganden under hela perioden 2014–2020 inte höjs. Marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjades 2014 för att tillhandahålla 3  168 miljoner euro i betalningsbemyndiganden, vilket var beloppet som översteg betalningstaket för 2014.

Omprogrammeringen av oanvända åtagandebemyndiganden för 2014 till år 2015 och 2016 (i enlighet med artikel 19 i den fleråriga budgetramen) avtalades i april 2015 med en revidering av budgetramens tak och en tillhörande ändringsbudget för 2015. Den huvudsakliga effekten för 2015 återfinns under rubrik 1 b (11,2 miljarder euro) och rubrik 2 (5 miljarder euro), medan den huvudsakliga förändringen för 2016 är under rubrik 2 (4,4 miljarder euro).

Nedan följer en beskrivning av de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen:

Rubrik 1 – Smart tillväxt för alla

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker.

—	Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, Fonden för ett sammanlänkat Europa, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik.

—	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, avsedd att öka konvergensen i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, vilket kompletterar EU:s strategi för hållbar utveckling utanför de mindre blomstrande regionerna samt främjar samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt arbetet för landsbygdsutveckling och miljöskydd, i synnerhet Natura 2000.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

Rubrik 3 speglar den växande betydelsen av de särskilda uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitik, folkhälsa och konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor och information till och dialog med medborgarna.

Rubrik 4 – Europa i världen

Rubrik 4 omfattar samtliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd samt föranslutningsinstrument och grannskapsinstrument. Europeiska utvecklingsfonden förblir utanför EU:s budget och omfattas inte av den fleråriga budgetramen.

Rubrik 5 – Administration

Denna rubrik omfattar administrationsanslag för samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. Vid andra institutioner än kommissionen utgör driftskostnaderna hela utgiften.

Rubrik 6 – Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten alldeles i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera de medel som de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det som de bidragit med.

1.2   POLITIKOMRÅDEN

Som ett led i sin verksamhetsbaserade förvaltning (ABM) har kommissionen infört verksamhetsbaserad budgetering (ABB) i sina planerings- och förvaltningsprocesser. Den verksamhetsbaserade budgeteringen för med sig en ny budgetstruktur, där budgetrubrikerna motsvarar politikområden och budgetkapitlen verksamhetsområden. Syftet med den verksamhetsbaserade budgeteringen är att ge en tydlig ram för hur kommissionens politiska målsättningar ska omsättas i praktiken, antingen genom lagstiftning eller finansiering eller på annat sätt inom den offentliga politiken. Genom att strukturera kommissionens arbete efter verksamhetsområde ger man en tydlig bild av vad kommissionen sysslar med och samtidigt skapas en generell ram för prioriteringar. Resurser anslås till prioriterade områden under budgetförfarandet, varvid de enskilda verksamheterna fungerar som byggstenar i budgetarbetet. Genom att skapa en sådan koppling mellan verksamheterna och de resurser som anslagits till dem syftar den verksamhetsbaserade budgeteringen till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i användningen av resurserna inom kommissionen.

Ett politikområde kan definieras som en homogen samling verksamheter som ingår i kommissionens arbete och som är relevanta för beslutsfattandet. Varje politikområde motsvarar generellt ett generaldirektorat, och omfattar i genomsnitt omkring sex eller sju enskilda verksamheter. Politikområdena är huvudsakligen operativt inriktade, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser förmåner till tredje man som är stödmottagare. Driftsbudgeten kompletteras med nödvändiga administrativa utgifter för de enskilda politikområdena.

1.3   ÅRLIG BUDGET

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för budgetåret och upprättar ett budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta budgetförslag arbetar rådet fram ett ställningstagande som sedan blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när det gemensamma utkastet slutligen förklaras antaget av Europaparlamentets talman. Under det ifrågavarande året antas ändringsbudgetar. Uppdraget att genomföra budgeten ligger i huvudsak på kommissionens ansvar.

För kommissionens räkning är budgeten strukturerad kring administrativa anslag och anslag som används i den löpande bidragsverksamheten. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten görs en särskiljning mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka finansieringsbehovet av insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

—

Åtagandebemyndigandena täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under det innevarande budgetåret för projekt som avser flera år. Om den åtgärd som ett budgetåtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet dock delas upp i årliga delbetalningar under flera år, om det är tillåtet enligt den rättsliga grunden.

—	Betalningsbemyndiganden täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

Anslagens ursprung

Anslagens huvudsakliga ursprung är EU:s antagna budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelserna i budgetförordningen. Dessa anslag kommer från tidigare budgetår eller från externa källor.

—	Budgetanslag från den ursprungligen antagna budgeten och ändringsbudgetarna.

—	Anslag som överförts från föregående år.

—	Inkomster avsatta för särskilda ändamål bestående av återbetalningar, Efta-anslag, inkomster från tredjeparter eller andra länder, arbete för tredjeparter och anslag som görs disponibla på nytt till följd av återbetalningar av bokförda betalningar.

Sammansättning av total tillgänglig budget

—	Ursprunglig antagen budget = anslag som godkänts år N – 1

—	Antagna ändringsbudgetar

—	Tilläggsanslag = inkomster avsatta för särskilda ändamål + anslag som överförts från föregående budgetår eller anslag dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt.

2.   NOTER TILL BUDGETUTFALLET I EU

2.1   BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det berörda året.

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om budgetutfallet för föregående räkenskapsår är ett överskott tas även detta upp bland intäkterna i budgeten. Övriga intäkter redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året redovisas betalningar ur budgetårets anslag i form av utgifter, liksom även de anslag som överförs från det berörda budgetåret till följande budgetår. Med betalningar ur budgetårets anslag avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas de betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 oktober år N-1 t.o.m. den 15 oktober år N, förutsatt att åtagandet och godkännandet av utgifter förelagts räkenskapsföraren senast den 31 januari år N+1. EGFJ-utgifterna kan också påverkas av ett s.k. överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetutfallet består av två delar: EU:s resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000 om egna medel utgör utfallet differensen mellan

—	de sammanlagda intäkterna under budgetåret, och

—	summan av de betalningar som verkställs ur det aktuella årets anslag, plus summan av de betalningsbemyndiganden som överförts från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår.

Denna skillnad ska ökas eller minskas med

—	nettobeloppet av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som annullerats, samt de eventuella betalningar som på grund av eurokursens variationer överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår,

—	utvecklingen av inkomster avsatta för särskilda ändamål, och

—	de kursvinster och -förluster (netto) som gjorts under budgetåret.

De anslag som överförts från föregående budgetår, som härrör från tredje man eller från arbete för tredje man och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2014 och de anslag som överförts till påföljande år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2013. Anslag som tagits upp på nytt sedan delbetalningar återbetalats ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar samt överföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från föregående budgetår och som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut.

2.2   GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGET 2014

Budgetöverskott på 1,4 miljarder euro:

—	Överskottet härrör främst från inkomstsidan (1,2 miljarder euro), verkställandet av tullar (0,5 miljarder euro) och ytterligare icke-budgeterade böter (0,6 miljarder euro).

—	Det lilla överskottet på utgiftssidan (142 miljoner euro) härrör främst från övriga institutioner eftersom kommissionens genomförandegrad praktiskt taget är 100 %.

—	Återstående överskott på 110 miljoner euro härrör från växelkursvinster.

Inkomster:

—	Inkomsterna, som uppgick till totalt 143,9 miljarder euro, var 4,9 miljarder euro högre än den slutligt antagna budgeten, främst på grund av inkomster avsatta för särskilda ändamål under rubrikerna 5 och 6 – se tabell 4.1 nedan.

—	Bötesinkomsterna på 4,2 miljarder euro användes för att finansiera det ökade behovet av betalningsbemyndiganden.

—

En exceptionellt stor revidering av egna medel från BNI gjordes under 2014 (totalt 9,5 miljarder euro) och omfattade perioden tillbaka till 2002. Detta påverkade dock inte budgetintäkterna för 2014 i någon högre grad, eftersom beloppen jämkats mellan medlemsstaterna (vissa får återbetalningar medan andra ska betala) och eftersom de flesta belopp dessutom skjutits upp till 2015.

Utgifter:

—	Beloppet för ursprungliga betalningsbemyndiganden (135,5 miljarder euro) var ovanligt lågt – 6 % lägre än den slutliga antagna budgeten för 2013. I ändringsbudgetarna ökades så småningom beloppet för de slutligt antagna bemyndigandena till 139 miljarder euro – se tabell 5.1.

—	De totala betalningarna uppgick till 142,5 miljarder euro (år 2013: 148,5 miljarder euro) – se tabell 5.3.

—	Genomförandeunderskottet för betalningarna (efter överföringar) uppgick till 32 miljoner euro och är ett av historiens lägsta, vilket visar på de stränga inskränkningar som fastställts för betalningsbemyndiganden.

Åtaganden och utestående åtaganden (RAL):

—	De tillgängliga åtagandebemyndigandena på 149,9 miljarder euro genomfördes endast till 76 % och en stor andel bemyndiganden överfördes eller omprogrammerades till 2015 – se tabell 5.2.

—

Beloppet för utestående åtaganden (”RAL”) minskade väsentligt från 222,4 miljarder euro i slutet av 2013 till 189,6 miljarder euro i slutet av 2014 – se tabell 5.9. Detta återspeglar den låga genomförandegraden av bemyndiganden i början av en ny programperiod. Om alla bemyndiganden för de nya programmen hade använts 2014 skulle beloppet för utestående åtaganden (RAL) ha varit på en liknande nivå som 2013.

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2014 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i den fleråriga budgetramen).

3.   NOTER TILL AVSTÄMNINGEN MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

I enlighet med budgetförordningen beräknas årets ekonomiska resultat på grundval av principer för periodiserad bokföring, medan budgetutfallet baseras på modifierade bokföringsregler för frigjorda kontanter. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det nyttigt att kontrollera dem genom att försöka stämma av dem mot varandra.

Avstämning på inkomstsidan

De reella budgetinkomsterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och uppbörd av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetinkomsterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna nettointäkterna består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år.

Avstämning på utgiftssidan

De upplupna nettokostnaderna består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets utgång, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till kommissionen. Medan de upplupna kostnaderna inte betraktas som kostnader i budgethänseende, ska däremot betalningar räknas till det aktuella årets budgetkostnader, då betalningarna sker under det aktuella budgetåret och då de hänger samman med sådana fakturor som registrerats under föregående år.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som sker under det aktuella budgetåret och som därmed innebär budgetkostnader för det berörda året och 2) regleringen av förfinansiering som betalats ut under föregående år eller under det aktuella året, genom att de motsvarande stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot det berörda årets anslag, ska även den del av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året (i enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 1150/2000). Samma princip gäller för de budgetbetalningar som gjorts under det aktuella budgetåret ur anslag som förts över från föregående budgetår, samt för outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten för förändring i avsättningar avser de uppskattningar som vid årets utgång görs i räkenskaperna (främst i fråga om ersättningar till anställda) och påverkar inte budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för finansiella leasingkontrakt (capital lease), finansiella bidrag m.m.

4.   NYTTJANDET AV EU:s BUDGETINKOMSTER

4.1   SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINKOMSTERNA NYTTJATS

(miljoner euro)
Avdelning		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som	Utestående
		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Innevarande budgetår	Överförda anslag	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totalt	procentandel av budgeten
1.	Egna medel	1 33  960	1 28  388	1 28  853	46	1 28  899	1 28  841	25	1 28  867	100,37 %	32
3.	Överskott, saldon och justeringar	—	5  101	10  507	—	10  507	5  100	—	5  100	99,98 %	5  407
4.	Intäkter från personer med anknytning till institutionerna och andra unionsorgan	1  275	1  275	1  248	12	1  260	1  240	11	1  251	98,14 %	8
5.	Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	54	54	578	21	599	563	15	578	1  075,46 %	21
6.	Avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram	60	60	3  267	228	3  496	3  120	105	3  225	5  374,97 %	271
7.	Dröjsmålsränta och böter	123	3  973	2  206	10  416	12  622	1  131	3  475	4  607	115,95 %	8  016
8.	Upp- och utlåning	2	153	46	255	301	43	254	297	193,72 %	3
9.	Diverse intäkter	30	30	15	10	25	13	2	15	50,01 %	10
Totalt		1 35  505	1 39  034	1 46  721	10  988	1 57  709	1 40  052	3  888	1 43  940	103,53 %	13  769

Uppgifter om avdelning 1: Egna medel

(miljoner euro)
Kapitel		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som	Utestående
		Ursprunglig budget för röstning	Slutlig antagen budget	Innevarande budgetår	Överförda anslag	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totalt	procentandel av budgeten
11.	Sockeravgifter	125	(90)	(69)	—	(69)	(69)	—	(69)	77,12 %	—
12.	Betalda tullar	16  186	16  174	16  485	46	16  531	16  473	25	16  499	102,01 %	32
13.	Moms	17  882	17  690	17  746	—	17  746	17  746	—	17  746	100,32 %	—
14.	BNI	99  767	94  614	94  863	—	94  863	94  863	—	94  863	100,26 %	—
15.	Korrigering av budgetobalanser	—	—	(172)	—	(172)	(172)	—	(172)	0,00 %	—
Totalt		1 33  960	1 28  388	1 28  853	46	1 28  899	1 28  841	25	1 28  867	100,37 %	32

Uppgifter om avdelning 3: Överskott, saldon och justeringar av egna medel

(miljoner euro)
Kapitel		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som	Utestående
		Ursprunglig budget för röstning	Slutlig antagen budget	Innevarande budgetår	Överförda anslag	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totalt	procentandel av budgeten
30.	Överskott från föregående budgetår	—	1  005	1  005	—	1  005	1  005	—	1  005	100,00 %	—
31.	Momssaldo	—	(81)	(284)	—	(284)	(79)	—	(79)	97,59 %	(205)
32.	BNI-saldo	—	4  176	9  825	—	9  825	4  212	—	4  212	100,87 %	5  613
34.	Justering för dem som inte deltar i RIF-politiken	—	—	(2)	—	(2)	(2)	—	(2)	0,00 %	—
35.	Korrigering för Förenade Kungariket – rabatt	—	—	(18)	—	(18)	(18)	—	(18)	0,00 %	—
36.	Korrigering för Förenade kungariket – mellanliggande beräkning	—	—	(19)	—	(19)	(19)	—	(19)	0,00 %	—
Totalt		—	5  101	10  507	—	10  507	5  100	—	5  100	99,98 %	5  407

4.2   GENOMFÖRANDE AV INKOMSTER

4.2.1    Översikter av inkomster 2014

Betalningsbemyndigandena uppgick till 1 35  505 miljoner euro i den ursprungliga EU-budget som undertecknades av Europaparlamentets talman den 20 december 2013. Enligt planen skulle dessa budgetutgifter finansieras via egna medel till ett belopp av 1 33  960 miljoner euro. De beräknade inkomsterna och utgifterna i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Justeringarna av de BNI-baserade egna medlen garanterar att de budgeterade inkomsterna exakt motsvarar de budgeterade utgifterna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste inkomsterna och utgifterna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans.

Under 2014 antogs sammanlagt sju ändringsbudgetar. Med beaktande av dessa ändringsbudgetar uppgick de slutligt antagna totala inkomsterna för 2014 till 1 39  034 miljoner euro. Inkomsterna bestod till 1 28  388 miljoner euro av egna medel (vilket var 5  572 miljoner euro lägre än vad som ursprungligen förutsetts) och resten bestod av övriga inkomster. Det ökade finansieringsbehovet för betalningsbemyndiganden täcktes främst genom inkomster från böter. Överskottet från föregående budgetår och extraordinära intäkter från moms- och BNI-justeringar för tidigare år minskade medlemsstaternas BNI-bidrag väsentligt.

Ändringsbudget nr 2 och 3/2014 omfattade böter och därtill hörande ränta från företag. Dessa belopp uppgick till totalt 3  850 miljoner euro. Beloppen baseras på de uppgifter som var kända vid tidpunkten då de motsvarande förslagen till ändringsbudgetar utarbetades. Den 31 december 2014 fastställdes andra böter slutgiltigt, antingen efter en slutgiltig dom eller på grund av att företagen inte överklagade nya bötesbeslut.

Beloppet för inkomster, avgifter och bidrag inom ramen för olika EU-avtal och -program uppgår totalt till 3  225 miljoner euro. Huvudbeloppet avser EGFJ och EJFLU (och i synnerhet avslutningen av räkenskaperna samt oriktigheter), tredjeländers deltagande i forskningsprogram och andra avgifter och bidrag till EU:s program/verksamheter. En betydande del av totalbeloppet utgörs av inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ofta medför att tilläggsanslag förs upp på utgiftssidan.

I fråga om egna medel låg uppbörden av traditionella egna medel mycket nära de prognostiserade beloppen. Detta främst eftersom de budgetberäkningar som ändrades i samband med att förslaget till ändringsbudget nr 4/2014 fastställdes (där de traditionella egna medlen minskades med 646 miljoner euro i enlighet med de nya prognoserna våren 2014), åter ändrades i förslaget till ändringsbudget nr 6/2014 för att ta hänsyn till den reella uppbördstakten. Därför ökade de igen med 420 miljoner euro.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och momsmedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Justeringen 2014 omfattade stora ändringar av BNI ända tillbaka till 2002. Justeringen var därmed ovanligt stor och uppgick till totalt 9,5 miljarder i alla EU-medlemsstater. För att hantera den ovanliga situationen antog rådet den 18 december ett kommissionsförslag i enlighet med vilket medlemsstaterna kunde skjuta upp betalningen räntefritt, enligt stränga villkor, till den 1 september 2015 – se rådets förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014 av den 18 december 2014. I enlighet med detta valde sex medlemsstater att betala sina justeringar 2015. De uppskjutna betalningarna uppgår till 5,4 miljarder euro.

De egna medel som ska inkasseras gäller ändringsbudget nr 2 till 7/2014 som antogs den 17 december 2014. Enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 (EUT L 130, 31.5.2000, s. 1) krediterades justeringen av inbetalningarna av egna medel den första vardagen i februari 2015. Medlemsstaternas nationella bidrag till EU:s budget baseras på mervärdesskatt och BNI. Dessa bidrag justeras varje år den första arbetsdagen i december.

4.2.2    Inkomster från egna medel

Den allra största delen av inkosmterna kommer från egna medel. Detta enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där följande fastställs: ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.” Den största delen av budgetutgifterna finansieras genom egna medel.

Egna medel kan delas in i följande kategorier:

1.

Traditionella egna medel (TOR) som består av tullar och sockeravgifter. Dessa egna medel tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har emellertid rätt att behålla 25 % (20 % från och med 2014) som ersättning för uppbördskostnaderna. Tullar tas ut på import av varor från tredjeland, enligt de satser som fastställs i gemensamma tulltaxan. Sockeravgifter betalas av sockerproducenter för att finansiera exportbidrag för socker. De traditionella egna medlen utgör cirka 13 % av de sammanlagda egna medlen.

2.

Egna medel från mervärdesskatt (moms) tas ut från medlemsstaternas momsunderlag, som är harmoniserade för detta ändamål i enlighet med EU:s bestämmelser. Samma procentuella andel tas ut från varje medlemsstats harmoniserade underlag. Emellertid får momsunderlaget uppgå till högst 50 % av respektive medlemsstats BNI. De momsbaserade egna medlen utgör vanligen cirka 12 % av de egna medlen.

3.

Den inkomstkälla som baserar sig på bruttonationalinkomst (BNI) ska balansera inkomsterna och utgifterna i budgeten, dvs. finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra inkomster. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI och andelen fastställs i enlighet med EU:s bestämmelser. BNI-inkomsterna står vanligen för cirka 75 % av de egna medlen.

Fördelningen av egna medel regleras i rådets beslut nr 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (2007 års beslut om egna medel). Ett nytt beslut om systemet för EU:s egna medel har antagits för perioden 2014–2020 (2014 års beslut om egna medel: Rådets beslut nr 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel). 2014 års beslut om egna medel träder i kraft efter att det har ratificerats av alla medlemsstater enligt deras konstitutionella regler (vilket väntas ske i början av 2016). Till dess är 2007 års beslut om egna medel tillämpliga. Den retroaktiva effekten (2014 års beslut kommer att gälla från och med den 1 januari 2014) kommer att beaktas under det budgetår då beslutet träder i kraft.

4.2.3    Traditionella egna medel

Traditionella egna medel: Alla fastställda belopp av traditionella egna medel måste tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

—	i de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning (EG) nr 1150/2000 och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, eller

—	i de särskilda räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning (EG) nr 1150/2000 och som avser belopp som ännu inte har uppburits eller för vilka ingen säkerhet ställts. Belopp som garanterats men ifrågasatts kan också anges i dessa räkenskaper.

I fråga om de särskilda räkenskaperna innehåller medlemsstaternas kvartalsrapport till kommissionen

—	beloppet som återstod att uppbära under föregående kvartal,

—	de fastställda fordringarna under kvartalet i fråga,

—	rättelserna som har gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under det berörda kvartalet,

—	de avskrivna beloppen (som inte kan tillhandahållas enligt artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1150/2000),

—	beloppen som har uppburits under kvartalet i fråga,

—	saldot som ska uppbäras vid det berörda kvartalets slut.

Traditionella egna medel ska krediteras till kommissionens konto hos medlemsstatens finansförvaltning, eller hos det organ som medlemsstaten har utsett. Krediteringen ska ske senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses). Medlemsstaterna behåller 25 % (enligt 2014 års beslut om egna medel: 20 %) av de traditionella egna medlen för att täcka sina uppbördskostnader. Eventualfordringarna på egna medel justeras utifrån hur troligt det är att de kommer att uppbäras.

4.2.4    Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från moms (mervärdesskatt) bygger på att en enhetlig procentsats av det harmoniserade momsunderlaget tas ut av varje medlemsstat. Momsunderlaget har fastställts enligt bestämmelserna i artikel 2.1 b i 2007 års beslut om egna medel. Den enhetliga procentsatsen fastställs till 0,30 % utom för perioden 2007–2013, då uttagssatsen fastställdes till 0,225 % för Österrike, 0,15 % för Tyskland samt 0,10 % för Nederländerna och Sverige. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat. Enligt 2014 års beslut om egna medel ska uttagssatsen förbli 0,3 % förutom för Tyskland, Nederländerna och Sverige som under perioden 2014–2020 tillämpar satsen 0,15 %.

De BNI-baserade egna medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse intäkter. Inkomsterna beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats samlade BNI. De moms- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser som tas fram för moms- och BNI-underlagen i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare, och en uppdatering genomförs med hjälp av en ändringsbudget under det berörda budgetåret. De faktiska uppgifterna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det påföljande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp som medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp som medlemsstaterna i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den första arbetsdagen i december under det påföljande budgetåret. Rådet antog den 18 december 2014 förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014 enligt vilken medlemsstaterna enligt vissa villkor får skjuta upp betalningen av moms- och BNI-medel till den första arbetsdagen i september under det efterföljande året. Även de faktiska moms- och BNI-underlagen kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av ett förbehåll. De tidigare beräknade saldona justeras, och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret.

Då kommissionen utför kontroller av medlemsstaternas redovisningar av mervärdesskatt samt deras BNI-uppgifter kan kommissionen lägga in ett förbehåll till medlemsstaterna på vissa punkter som enligt bedömningarna kan få konsekvenser för respektive medlemsstats bidrag till EU:s egna medel. Det kan till exempel handla om att det saknas uppgifter av godtagbar kvalitet, eller att en bättre metod behöver utvecklas på någon punkt. Dessa förbehåll bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaten i fråga, även om beloppet inte har fastställts, eftersom det ännu inte går att beräkna budgetkonsekvenserna exakt. När det exakta beloppet kan fastställas begärs motsvarande moms- eller BNI-baserade medel in, antingen i samband med återkommande betalningar av moms- eller BNI-saldon eller genom ett separat krav.

4.2.5    Förenade kungarikets korrigering

Denna mekanism innebär att Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i förhållande till landets obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas proportionellt. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleu i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till EU. Finansieringen av rabatten har satts ner för Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna (som deltar med en fjärdedel av sina normala andelar).

4.2.6    Bruttominskning

Den 15 och 16 december 2005 kom Europeiska rådet till slutsatsen att Nederländerna och Sverige ska tillerkännas en bruttominskning av sina BNI-baserade bidrag till budgeten under perioden 2007–2013. Dessa slutsatser speglas i 2007 års beslut om egna medel genom en bestämmelse om att Nederländernas årliga BNI-baserade bidrag till budgeten minskas med 605 miljoner euro brutto per år, medan Sveriges årliga BNI-baserade bidrag ska minskas med 150 miljoner euro brutto per år, i båda fallen uttryckt i 2004 års priser. Den 7–8 februari 2013 fattade Europeiska rådet beslut om att Danmark, Nederländerna och Sverige ska beviljas en bruttominskning av det årliga BNI-baserade bidraget endast för perioden 2014–2020 och att Österrike ska beviljas en bruttominskning av det årliga BNI-baserade bidraget endast för perioden 2014–2016. Danmark, Nederländerna och Sverige får en årlig bruttominskning av sina BNI-baserade egna medel. Minskningen uppgår till 130 miljoner euro, 695 miljoner euro respektive 185 miljoner euro. Österrike beviljas en bruttominskning av det årliga BNI-baserade bidraget på 30 miljoner euro under 2014, 20 miljoner euro under 2015 och 10 miljoner euro under 2016 (alla belopp är uttryckta i 2011 års priser). Dessa bestämmelser togs upp i 2014 års beslut om egna medel och de kommer att tillämpas (retroaktivt) när beslutet har trätt i kraft.

5.   GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGETUTGIFTER

5.1   DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH FÖRÄNDRINGAR AV ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden						Rubrik i den fleråriga budgetramen
		Budgetanslag			Tilläggsanslag		Anslag totalt tillgängligt	Budgetanslag			Tilläggsanslag		Anslag totalt tillgängligt
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål
		1	2	3 = 1 + 2	4	5	6 = 3 + 4 + 5	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12 = 9 + 10 + 11
1.	Smart tillväxt för alla	63  986	(0)	63  986	150	3  474	67  611	62  393	3  470	65  863	289	3  548	69  699
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	16  484	—	16  484	0	2  645	19  129	11  441	415	11  857	128	3  323	15  308
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	47  502	—	47  502	150	830	48  482	50  951	3  055	54  006	161	224	54  392
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	59  267	(76)	59  191	—	2  105	61  296	56  459	(500)	55  959	35	1  968	57  962
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	43  778	—	43  778	—	1  724	45  502	43  777	(1)	43  776	13	1  724	45  514
3.	Säkerhet och medborgarskap	2  172	0	2  172	3	81	2  256	1  677	(17)	1  660	10	78	1  747
4.	Europa i världen	8  325	98	8  423	6	571	9  000	6  191	734	6  925	35	521	7  481
5.	Administration	8  405	(1)	8  405	1	765	9  171	8  406	0	8  406	772	862	10  040
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	3  532	—	3  531	1	399	3  931	3  532	—	3  531	452	492	4  475
6.	Kompensationer	29	—	29	—	—	29	29	—	29	—	—	29
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9.	Särskilda instrument	456	29	485	18	74	577	350	(157)	193	270	74	536
Totalt		1 42  640	50	1 42  690	179	7  070	1 49  939	1 35  505	3  530	1 39  034	1  410	7  050	1 47  495

5.2   DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen			Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2015				Anslag som förfallit
		Totala disponibla anslag	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	%	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10 = 9/1	11	12	13	14 = 11 + 12 + 13	15 = 14/1
1.	Smart tillväxt för alla	67  611	44  260	150	1  561	45  972	67,99 %	1  913	8  480	10  392	15,37 %	11  246	—	0	11  247	16,63 %
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	19  129	16  466	0	1  552	18  018	94,19 %	1  092	—	1  092	5,71 %	18	—	0	19	0,10 %
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	48  482	27  794	150	9	27  954	57,66 %	820	8  480	9  300	19,18 %	11  228	—	—	11  228	23,16 %
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	61  296	46  866	—	1  397	48  263	78,74 %	708	2  866	3  575	5,83 %	9  458	—	—	9  458	15,43 %
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	45  502	42  910	—	1  383	44  293	97,34 %	341	868	1  209	2,66 %	0	—	—	0	0,00 %
3.	Säkerhet och medborgarskap	2  256	1  463	3	41	1  507	66,81 %	40	254	294	13,02 %	455	—	—	455	20,17 %
4.	Europa i världen	9  000	8  280	6	203	8  489	94,32 %	368	136	504	5,60 %	7	—	0	7	0,07 %
5.	Administration	9  171	8  313	1	571	8  884	96,87 %	195	4	199	2,17 %	88	—	—	88	0,96 %
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	3  931	3  445	1	343	3  789	96,40 %	56	4	60	0,00 %	82	—	—	82	2,09 %
6.	Kompensationer	29	29	—	—	29	100,00 %	—	—	—	0,00 %	—	—	—	—	0,00 %
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	0,00 %	—	—	—	0,00 %	—	—	—	—	0,00 %
9.	Särskilda instrument	577	45	18	—	64	11,06 %	74	361	435	75,37 %	78	—	—	78	13,57 %
Totalt		1 49  939	1 09  256	179	3  772	1 13  208	75,50 %	3  297	12  101	15  399	10,27 %	21  333	—	0	21  333	14,23 %

5.3   DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen			Verkställda betalningar					Överförda anslag					Anslag som förfallit
		Totala disponibla anslag	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	Överföring genom beslut	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11 = 10/1	12	13	14	15 = 12 + 13 + 14	16 = 15/1
1.	Smart tillväxt för alla	69  699	65  730	267	1  686	67  683	97,11 %	121	0	1  860	1  980	2,84 %	12	22	2	36	0,05 %
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	15  308	11  740	108	1  483	13  331	87,09 %	104	0	1  838	1  943	12,69 %	12	20	2	33	0,22 %
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	54  392	53  990	159	203	54  352	99,93 %	16	—	21	38	0,07 %	0	2	—	2	0,00 %
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	57  962	55  050	33	1  502	56  584	97,62 %	34	868	467	1  369	2,36 %	7	2	—	9	0,02 %
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	45  514	42  891	12	1  383	44  287	97,30 %	16	868	341	1  226	2,69 %	0	1	—	2	0,00 %
3.	Säkerhet och medborgarskap	1  747	1  648	8	55	1  711	97,94 %	8	0	23	31	1,75 %	4	2	0	5	0,31 %
4.	Europa i världen	7  481	6  880	29	297	7  206	96,32 %	34	9	224	267	3,57 %	2	6	0	8	0,10 %
5.	Administration	10  040	7  643	697	480	8  819	87,84 %	673	4	382	1  060	10,55 %	86	75	—	161	1,61 %
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	4  475	3  027	402	300	3  729	83,33 %	418	4	192	614	13,72 %	82	50	—	132	2,94 %
6.	Kompensationer	29	29	—	—	29	100,00 %	—	—	—	—	0,00 %	—	—	—	—	0,00 %
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	0,00 %	—	—	—	—	0,00 %	—	—	—	—	0,00 %
9.	Särskilda instrument	536	157	270	38	465	86,70 %	0	36	35	71	13,28 %	0	0	—	0	0,02 %
Totalt		1 47  495	1 37  136	1  304	4  057	1 42  497	96,61 %	870	917	2  991	4  778	3,24 %	112	106	2	220	0,15 %

5.4   DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Utestående åtaganden vid föregående års utgång				Årets åtaganden
		Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragna/Uppskrivna/Annullerade	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets utgång	Gjorda åtaganden under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets utgång	Utestående åtaganden totalt vid årets utgång
1.	Smart tillväxt för alla	1 66  761	(2  037)	(60  662)	1 04  062	45  972	(7  021)	(4)	38  947	1 43  009
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	29  657	(808)	(8  167)	20  681	18  018	(5  164)	(4)	12  850	33  532
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	1 37  105	(1  229)	(52  494)	83  381	27  954	(1  857)	(0)	26  096	1 09  477
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	27  978	(275)	(11  930)	15  773	48  263	(44  655)	(0)	3  609	19  382
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	40	(3)	(21)	16	44  293	(44  266)	—	27	43
3.	Säkerhet och medborgarskap	3  092	(306)	(944)	1  841	1  507	(767)	—	740	2  582
4.	Europa i världen	23  285	(721)	(5  490)	17  075	8  489	(1  716)	(1)	6  772	23  846
5.	Administration	892	(182)	(709)	1	8  884	(8  110)	(9)	765	766
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	557	(156)	(402)	—	3  789	(3  328)	(8)	453	453
6.	Kompensationer	—	—	—	—	29	(29)	—	—	—
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9.	Särskilda instrument	401	(0)	(401)	—	64	(64)	—	0	0
Totalt		2 22  410	(3  522)	(80  136)	1 38  753	1 13  208	(62  361)	(14)	50  832	1 89  585

5.5   DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		< 2008	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	Totalt
1.	Smart tillväxt för alla	2  915	414	1  578	4  327	11  007	27  951	55  870	38  947	1 43  009
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	255	211	1  260	2  274	3  001	5  451	8  230	12  850	33  532
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	2  660	203	318	2  053	8  007	22  500	47  640	26  096	1 09  477
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	338	50	93	116	193	3  524	11  459	3  609	19  382
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	0	—	—	0	0	9	7	27	43
3.	Säkerhet och medborgarskap	14	31	73	158	261	497	807	740	2  582
4.	Europa i världen	944	539	842	1  336	2  800	4  686	5  928	6  772	23  846
5.	Administration	—	—	—	—	—	0	1	765	766
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	—	—	—	—	—	—	—	453	453
6.	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8.	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9.	Särskilda instrument	—	—	—	—	—	—	0	0	0
Totalt		4  211	1  034	2  586	5  937	14  261	36  658	74  066	50  832	1 89  585

5.6   POLITIKOMRÅDE: FÖRDELNING OCH FÖRÄNDRINGAR AV ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Politikområde		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Tilläggsanslag		Anslag totalt tillgängligt	Budgetanslag			Tilläggsanslag		Anslag totalt tillgängligt
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål
		1	2	3 = 1 + 2	4	5	6 = 3 + 4 + 5	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12 = 9 + 10 + 11
01	Ekonomi och finans	213	20	233	—	118	351	297	2	300	8	121	429
02	Näringsliv	2  536	(10)	2  526	—	228	2  754	2  105	60	2  165	14	308	2  486
03	Konkurrens	94	(1)	93	—	6	100	94	1)	93	8	6	107
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	13  839	90	13  929	168	581	14  678	11  622	(341)	11  280	51	191	11  522
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	58  047	(22)	58  025	—	2  117	60  141	55  635	(518)	55  117	22	1  981	57  120
06	Transport och rörlighet	2  867	(7)	2  860	—	71	2  931	1  003	1	1  004	6	80	1  089
07	Miljö	407	1	408	—	22	430	346	1	347	18	19	384
08	Forskning och innovation	6  215	(53)	6  162	—	1  031	7  193	4  107	(11)	4  096	35	1  490	5  621
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	1  637	(26)	1  612	—	148	1  759	961	107	1  068	16	259	1  343
10	Direkt forskning	425	(23)	401	—	580	982	420	(23)	397	55	497	949
11	Havsfrågor och fiske	1  066	(76)	991	—	30	1  021	780	8	788	5	30	823
12	Inre marknad och tjänster	117	1	118	0	15	133	117	(3)	114	6	15	134
13	Regional- och stadspolitik	33  073	81	33  154	—	354	33  508	40  223	3  244	43  467	391	136	43  995
14	Skatter och tullar	157	0	158	—	7	164	122	10	133	7	6	146
15	Utbildning och kultur	2  820	57	2  877	—	453	3  330	2  242	178	2  420	12	537	2  969
16	Kommunikation	246	2	248	—	11	259	245	6	251	14	11	276
17	Hälsa och livsmedelssäkerhet	618	(2)	616	1	26	643	567	(13)	553	12	25	590
18	Migration och inrikes frågor	1  201	0	1  202	2	39	1  243	763	5	768	4	31	803
19	Utrikespolitiska instrument	733	(55)	678	5	55	739	463	74	537	3	52	593
20	Handel	121	(2)	119	—	3	122	115	1	116	3	3	123
21	Internationellt samarbete och utveckling	5  084	121	5  204	1	263	5  469	3  658	286	3  944	26	222	4  192
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	1  520	(45)	1  475	—	13	1  488	904	(12)	892	5	12	908
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	1  006	158	1  164	—	75	1  240	851	564	1  415	8	75	1  498
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	78	(2)	77	—	1	77	75	0	75	9	1	84
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	194	(0)	194	—	11	205	195	(0)	195	15	11	221
26	Kommissionens administration	1  001	(40)	961	0	162	1  124	991	(30)	961	160	164	1  285
27	Budget	96	(11)	84	—	8	92	96	(11)	84	7	8	99
28	Revision	12	(0)	12	—	1	12	12	(0)	12	1	1	13
29	Statistik	132	0	132	—	14	146	152	(21)	131	6	22	160
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1  450	44	1  494	—	2	1  495	1  450	44	1  494	—	2	1  495
31	Språktjänster	388	3	391	—	87	478	388	3	391	20	87	498
32	Energi	933	24	958	—	128	1  086	588	68	656	5	144	805
33	Rättsliga frågor	203	2	205	—	11	216	193	(6)	187	4	12	202
34	Klimatpolitik	121	0	122	—	1	122	43	9	52	3	1	55
40	Reserver	456	(179)	277	—	—	277	150	(150)	—	—	—	—
90	Övriga institutioner	3  532	(0)	3  531	1	399	3  931	3  532	(0)	3  531	452	492	4  475
Totalt		1 42  640	50	1 42  690	179	7  070	1 49  939	1 35  505	3  530	1 39  034	1  410	7  050	1 47  495

5.6.1    Politikområde: jämförelse mellan budgeterade och faktiska belopp

(miljoner euro)
Politikområde		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Tilläggs- anslag (23)	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden
01	Ekonomiska och finansiella frågor	213	20	233	118	351	236
02	Näringsliv	2  536	(10)	2  526	228	2  754	2  608
03	Konkurrens	94	(1)	93	6	100	97
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	13  839	90	13  929	750	14  678	10  312
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	58  047	(22)	58  025	2  117	60  141	47  789
06	Transport och rörlighet	2  867	(7)	2  860	71	2  931	2  879
07	Miljö	407	1	408	22	430	423
08	Forskning och innovation	6  215	(53)	6  162	1  031	7  193	7  002
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	1  637	(26)	1  612	148	1  759	1  708
10	Direkt forskning	425	(23)	401	580	982	535
11	Havsfrågor och fiske	1  066	(76)	991	30	1  021	218
12	Inre marknaden och tjänster	117	1	118	16	133	123
13	Regional- och stadspolitik	33  073	81	33  154	354	33  508	17  078
14	Beskattning och tullunion	157	—	158	7	164	160
15	Utbildning och kultur	2  820	57	2  877	453	3  330	3  223
16	Kommunikation	246	2	248	11	259	252
17	Hälsa och konsumentskydd	618	(2)	616	27	643	624
18	Migration och inrikes frågor	1  201	—	1  202	41	1  243	523
19	Utrikespolitiska instrument	733	(55)	678	61	739	687
20	Handel	121	(2)	119	3	122	120
21	Utveckling och samarbete	5  084	121	5  204	264	5  469	5  353
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	1  520	(45)	1  475	13	1  488	1  440
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	1  006	158	1  164	75	1  240	1  187
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	78	(2)	77	1	77	77
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	194	—	194	11	205	198
26	Kommissionens administration	1  001	(40)	961	162	1  124	1  070
27	Budget	96	(11)	84	8	92	89
28	Revision	12	—	12	1	12	12
29	Statistik	132	—	132	14	146	140
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1  450	44	1  494	2	1  495	1  493
31	Språktjänster	388	3	391	87	478	444
32	Energi	933	24	958	128	1  086	990
33	Rättsliga frågor	203	2	205	11	216	209
34	Klimatpolitik	121	—	122	1	122	122
40	Reserver	456	(179)	277	—	277	—
90	Övriga institutioner	3  532	—	3  531	400	3  931	3  789
Totalt		1 42  640	50	1 42  690	7  249	1 49  939	1 13  208

5.7   POLITIKOMRÅDE: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Politikområde			Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2015				Anslag som förfallit
		Totala disponibla anslag	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	%	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10 = 9/1	11	12	13	14 = 11 + 12 + 13	15 = 14/1
01	Ekonomiska och finansiella frågor	351	233	—	3	236	67,1 %	115	—	115	32,9 %	0	—	—	0	0,1 %
02	Näringsliv	2  754	2  526	—	82	2  608	94,7 %	146	—	146	5,3 %	0	—	—	0	0,0 %
03	Konkurrens	100	93	—	3	97	97,2 %	3	—	3	2,8 %	0	—	—	0	0,1 %
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	14  678	10  139	168	5	10  312	70,3 %	576	2  161	2  737	18,6 %	1  629	—	0	1  629	11,1 %
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	60  141	46  400	—	1  389	47  789	79,5 %	728	2  912	3  640	6,1 %	8  712	—	—	8  712	14,5 %
06	Transport och rörlighet	2  931	2  854	—	25	2  879	98,2 %	46	—	46	1,6 %	6	—	0	7	0,2 %
07	Miljö	430	407	—	16	423	98,3 %	6	—	6	1,4 %	1	—	—	1	0,3 %
08	Forskning och innovation	7  193	6  162	—	840	7  002	97,3 %	191	—	191	2,7 %	—	—	—	—	0,0 %
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	1  759	1  612	—	97	1  708	97,1 %	51	—	51	2,9 %	0	—	—	0	0,0 %
10	Direkt forskning	982	401	—	134	535	54,5 %	447	—	447	45,5 %	—	—	—	—	0,0 %
11	Havsfrågor och fiske	1  021	216	—	2	218	21,4 %	28	28	56	5,5 %	746	—	—	746	73,1 %
12	Inre marknaden och tjänster	133	118	0	5	123	92,3 %	10	—	10	7,5 %	0	—	—	0	0,1 %
13	Regional- och stadspolitik	33  508	17  066	—	11	17  078	51,0 %	343	6  481	6  824	20,4 %	9  607	—	—	9  607	28,7 %
14	Beskattning och tullunion	164	157	—	2	160	97,2 %	5	—	5	2,8 %	0	—	—	0	0,0 %
15	Utbildning och kultur	3  330	2  877	—	347	3  223	96,8 %	106	—	106	3,2 %	0	—	—	0	0,0 %
16	Kommunikation	259	246	—	6	252	97,3 %	5	—	5	1,8 %	3	—	—	3	1,0 %
17	Hälsa och konsumentskydd	643	604	1	19	624	97,0 %	7	7	13	2,1 %	6	—	—	6	0,9 %
18	Migration och inrikes frågor	1  243	508	2	13	523	42,1 %	26	247	273	22,0 %	447	—	—	447	36,0 %
19	Utrikespolitiska instrument	739	661	5	21	687	93,1 %	34	15	49	6,6 %	2	—	—	2	0,3 %
20	Handel	122	118	—	2	120	97,9 %	2	0	2	1,4 %	1	—	—	1	0,7 %
21	Utveckling och samarbete	5  469	5  195	1	157	5  353	97,9 %	107	7	114	2,1 %	2	—	—	2	0,0 %
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	1  488	1  434	—	6	1  440	96,8 %	6	40	46	3,1 %	1	—	0	1	0,1 %
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	1  240	1  163	—	24	1  187	95,8 %	52	—	52	4,2 %	1	—	—	1	0,1 %
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	77	77	—	—	77	98,9 %	1	—	1	1,0 %	0	—	—	0	0,1 %
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	205	192	—	6	198	96,6 %	5	—	5	2,5 %	2	—	—	2	0,8 %
26	Kommissionens administration	1  124	960	0	110	1  070	95,3 %	52	—	52	4,6 %	1	—	—	1	0,1 %
27	Budget	92	84	—	4	89	96,6 %	3	—	3	3,4 %	—	—	—	—	0,1 %
28	Revision	12	12	—	0	12	96,6 %	0	—	0	3,2 %	0	—	—	0	0,2 %
29	Statistik	146	131	—	8	140	95,7 %	5	—	5	3,7 %	1	—	—	1	0,6 %
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1  495	1  493	—	—	1  493	99,8 %	2	—	2	0,1 %	1	—	—	1	0,0 %
31	Språktjänster	478	391	—	53	444	92,9 %	34	—	34	7,1 %	0	—	—	0	0,0 %
32	Energi	1  086	955	—	34	990	91,1 %	94	—	94	8,6 %	3	—	0	3	0,3 %
33	Rättsliga frågor	216	205	—	4	209	96,5 %	7	—	7	3,2 %	1	—	—	1	0,4 %
34	Klimatpolitik	122	121	—	0	122	99,4 %	0	—	0	0,4 %	0	—	—	0	0,2 %
40	Reserver	277	—	—	—	—	0,0 %	—	199	199	71,8 %	78	—	—	78	28,2 %
90	Övriga institutioner	3  931	3  445	1	343	3  789	96,4 %	56	4	60	1,5 %	82	—	—	82	2,1 %
Totalt		1 49  939	1 09  256	179	3  772	1 13  208	75,5 %	3  297	12  101	15  399	10,3 %	21  333	—	0	21  333	14,2 %

5.7.1    Politikområde: jämförelse mellan budgeterade och faktiska betalningar

(miljoner euro)
Politikområde		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Tilläggs- Anslag (24)	Totala tillgängliga anslag	Verkställda betalningar
01	Ekonomiska och finansiella frågor	297	2	300	129	429	306
02	Näringsliv	2  105	60	2  165	322	2  486	2  237
03	Konkurrens	94	(1)	93	14	107	96
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	11  622	(341)	11  280	242	11  522	11  403
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	55  635	(518)	55  117	2  003	57  120	55  766
06	Transport och rörlighet	1  003	1	1  004	85	1  089	1  037
07	Miljö	346	1	347	37	384	362
08	Forskning och innovation	4  107	(11)	4  096	1  525	5  621	4  918
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	961	107	1  068	275	1  343	1  184
10	Direkt forskning	420	(23)	397	552	949	508
11	Havsfrågor och fiske	780	8	788	35	823	805
12	Inre marknaden och tjänster	117	(3)	114	21	134	119
13	Regional- och stadspolitik	40  223	3  244	43  467	528	43  995	43  979
14	Beskattning och tullunion	122	10	133	13	146	138
15	Utbildning och kultur	2  242	178	2  420	549	2  969	2  673
16	Kommunikation	245	6	251	25	276	257
17	Hälsa och konsumentskydd	567	(13)	553	37	590	571
18	Migration och inrikes frågor	763	5	768	35	803	789
19	Utrikespolitiska instrument	463	74	537	55	593	552
20	Handel	115	1	116	7	123	118
21	Utveckling och samarbete	3  658	286	3  944	248	4  192	4  133
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	904	(12)	892	17	908	898
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	851	564	1  415	83	1  498	1  430
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	75	0	75	9	84	75
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	195	(0)	195	26	221	199
26	Kommissionens administration	991	(30)	961	324	1  285	1  060
27	Budget	96	(11)	84	14	99	88
28	Revision	12	(0)	12	1	13	12
29	Statistik	152	(21)	131	28	160	139
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1  450	44	1  494	2	1  495	1  493
31	Språktjänster	388	3	391	107	498	445
32	Energi	588	68	656	149	805	733
33	Rättsliga frågor	193	(6)	187	16	202	193
34	Klimatpolitik	43	9	52	4	55	50
40	Reserver	150	(150)	—	—	—	—
90	Övriga institutioner	3  532	(0)	3  531	944	4  475	3  729
Totalt		1 35  505	3  530	1 39  034	8  460	1 47  495	1 42  497

5.8   POLITIKOMRÅDE: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Politikområde			Verkställda betalningar					Överförda anslag					Anslag som förfallit
		Totala disponibla anslag	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	Överföring genom beslut	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11 = 10/1	12	13	14	15 = 12 + 13 + 14	16 = 15/1
01	Ekonomiska och finansiella frågor	429	293	7	5	306	71,2 %	7	—	116	122	28,5 %	0	1	—	1	0,3 %
02	Näringsliv	2  486	2  144	12	81	2  237	90,0 %	18	—	227	245	9,9 %	3	2	—	4	0,2 %
03	Konkurrens	107	87	7	3	96	90,0 %	7	—	3	10	9,5 %	0	0	—	1	0,5 %
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	11  522	11  226	48	129	11  403	99,0 %	15	36	62	112	1,0 %	4	2	—	6	0,1 %
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	57  120	54  224	20	1  522	55  766	97,6 %	23	868	459	1  350	2,4 %	2	2	—	4	0,0 %
06	Transport och rörlighet	1  089	997	5	35	1  037	95,2 %	5	—	44	49	4,5 %	2	1	0	2	0,2 %
07	Miljö	384	330	18	15	362	94,5 %	16	—	4	20	5,2 %	1	0	—	1	0,3 %
08	Forskning och innovation	5  621	4  080	28	810	4  918	87,5 %	16	—	680	696	12,4 %	—	8	—	8	0,1 %
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	1  343	1  052	15	117	1  184	88,2 %	16	—	142	158	11,7 %	0	1	0	1	0,1 %
10	Direkt forskning	949	353	47	108	508	53,6 %	43	—	389	433	45,6 %	—	8	—	8	0,8 %
11	Havsfrågor och fiske	823	782	4	19	805	97,8 %	3	—	11	14	1,7 %	3	1	—	4	0,5 %
12	Inre marknaden och tjänster	134	109	5	5	119	88,6 %	4	—	10	14	10,1 %	1	0	—	2	1,3 %
13	Regional- och stadspolitik	43  995	43  456	390	133	43  979	100,0 %	11	—	3	14	0,0 %	0	1	—	2	0,0 %
14	Beskattning och tullunion	146	128	6	3	138	94,7 %	4	—	3	7	5,1 %	0	—	—	0	0,2 %
15	Utbildning och kultur	2  969	2  405	11	257	2  673	90,1 %	13	—	280	293	9,9 %	1	1	—	2	0,1 %
16	Kommunikation	276	241	13	4	257	93,3 %	10	0	7	17	6,2 %	0	1	—	1	0,5 %
17	Hälsa och konsumentskydd	590	543	11	17	571	96,7 %	10	—	8	18	3,0 %	0	2	0	2	0,3 %
18	Migration och inrikes frågor	803	762	4	22	789	98,2 %	3	—	8	12	1,5 %	2	0	—	3	0,4 %
19	Utrikespolitiska instrument	593	527	2	24	552	93,2 %	4	6	29	39	6,6 %	0	1	—	1	0,2 %
20	Handel	123	113	3	2	118	95,9 %	3	—	2	5	3,9 %	0	—	—	0	0,3 %
21	Utveckling och samarbete	4  192	3  917	23	193	4  133	98,6 %	25	—	29	54	1,3 %	1	3	—	5	0,1 %
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	908	885	4	9	898	98,8 %	6	—	3	9	1,0 %	1	1	0	2	0,2 %
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	1  498	1  405	8	17	1  430	95,4 %	7	3	58	68	4,5 %	1	0	0	1	0,1 %
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	84	68	6	0	75	88,6 %	7	0	1	7	8,8 %	0	2	—	2	2,7 %
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	221	180	13	5	199	90,1 %	13	—	6	19	8,5 %	2	1	—	3	1,4 %
26	Kommissionens administration	1  285	833	150	77	1  060	82,5 %	128	—	87	215	16,7 %	1	10	—	11	0,8 %
27	Budget	99	79	6	3	88	89,2 %	6	—	4	10	10,3 %	0	0	—	1	0,5 %
28	Revision	13	11	0	0	12	92,6 %	0	—	0	1	6,7 %	0	0	—	0	0,8 %
29	Statistik	160	126	5	8	139	86,9 %	5	—	15	20	12,2 %	—	1	—	1	0,8 %
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1  495	1  493	—	—	1  493	99,8 %	0	—	2	2	0,1 %	1	—	—	1	0,0 %
31	Språktjänster	498	377	19	49	445	89,5 %	14	—	38	52	10,4 %	0	1	—	1	0,2 %
32	Energi	805	650	4	79	733	91,0 %	5	—	63	69	8,5 %	1	1	2	4	0,4 %
33	Rättsliga frågor	202	183	3	7	193	95,1 %	3	—	5	8	4,1 %	1	1	—	2	0,8 %
34	Klimatpolitik	55	48	2	0	50	91,1 %	3	—	1	4	6,4 %	1	1	—	1	2,4 %
40	Reserver	—	—	—	—	—	0,0 %	—	—	—	—	0,0 %	—	—	—	—	0,0 %
90	Övriga institutioner	4  475	3  027	402	300	3  729	83,3 %	418	4	192	614	13,7 %	82	50	—	132	2,9 %
Totalt		1 47  495	1 37  136	1  304	4  057	1 42  497	96,6 %	870	917	2  991	4  778	3,2 %	112	106	2	220	0,1 %

5.9   POLITIKOMRÅDE: UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

(miljoner euro)
Politikområde		Utestående åtaganden vid föregående års utgång				Årets åtaganden
		Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragna/Uppskrivna/Annullerade	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets utgång	Gjorda åtaganden under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets utgång	Utestående åtaganden totalt vid årets utgång
01	Ekonomiska och finansiella frågor	739	3)	(122)	615	236	(184)	—	52	667
02	Näringsliv	1  855	(23)	(724)	1  109	2  608	(1  513)	(0)	1  095	2  204
03	Konkurrens	8	(0)	(7)	—	97	(89)	—	7	7
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	27  559	(344)	(10  165)	17  049	10  312	(1  238)	(0)	9  074	26  124
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	25  354	(70)	(11  148)	14  136	47  789	(44  618)	(0)	3  171	17  308
06	Transport och rörlighet	3  994	(188)	(867)	2  939	2  879	(170)	(0)	2  708	5  647
07	Miljö	1  055	(22)	(245)	788	423	(117)	—	306	1  093
08	Forskning och innovation	12  907	(161)	(3  551)	9  194	7  002	(1  367)	(3)	5  631	14  826
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	2  823	(42)	(1  000)	1  781	1  708	(184)	(0)	1  524	3  305
10	Direkt forskning	202	(21)	(122)	59	535	(386)	(0)	149	208
11	Havsfrågor och fiske	2  360	(202)	(683)	1  475	218	(122)	(0)	96	1  571
12	Inre marknaden och tjänster	21	3)	(14)	3	123	(105)	—	19	22
13	Regional- och stadspolitik	1 12  172	(1  033)	(43  087)	68  052	17  078	(892)	(0)	16  185	84  237
14	Beskattning och tullunion	106	(5)	(65)	36	160	(73)	—	86	122
15	Utbildning och kultur	2  387	(58)	(989)	1  341	3  223	(1  684)	(0)	1  539	2  879
16	Kommunikation	125	(9)	(92)	24	252	(165)	(0)	86	110
17	Hälsa och konsumentskydd	616	(134)	(271)	211	624	(300)	—	324	535
18	Migration och inrikes frågor	1  992	(141)	(431)	1  421	523	(358)	—	165	1  586
19	Utrikespolitiska instrument	770	(42)	(367)	360	687	(185)	(1)	501	862
20	Handel	21	1)	(13)	7	120	(105)	—	15	22
21	Utveckling och samarbete	15  617	(457)	(3  266)	11  894	5  353	(867)	(0)	4  486	16  379
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	3  206	(79)	(804)	2  323	1  440	(94)	(1)	1  346	3  669
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	918	(5)	(654)	259	1  187	(775)	(0)	412	671
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	38	(9)	(21)	8	77	(54)	—	23	31
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	15	1)	(14)	—	198	(185)	—	14	14
26	Kommissionens administration	201	(11)	(177)	13	1  070	(883)	(0)	187	201
27	Budget	7	(0)	(6)	—	89	(82)	—	7	7
28	Revision	1	(0)	(0)	—	12	(12)	—	0	0
29	Statistik	113	(9)	(58)	46	140	(81)	—	59	105
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	—	—	—	—	1  493	(1  493)	(0)	—	—
31	Språktjänster	20	1)	(19)	—	444	(426)	(0)	18	18
32	Energi	4  434	(274)	(648)	3  512	990	(85)	(0)	904	4  416
33	Rättsliga frågor	183	(18)	(81)	84	209	(112)	—	97	181
34	Klimatpolitik	36	1)	(20)	14	122	(30)	—	91	105
40	Reserver	—	—	—	—	—	—	—	—	—
90	Övriga institutioner	557	(156)	(402)	—	3  789	(3  328)	(8)	453	453
Totalt		2 22  410	(3  522)	(80  136)	1 38  753	1 13  208	(62  361)	(14)	50  832	1 89  585

5.10   POLITIKOMRÅDE: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

(miljoner euro)
Politikområde		< 2008	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	Totalt
01	Ekonomiska och finansiella frågor	30	—	0	0	160	178	246	52	667
02	Näringsliv	14	13	34	54	192	349	452	1  095	2  204
03	Konkurrens	—	—	—	—	—	—	0	7	7
04	Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	538	6	70	189	1  603	4  687	9  956	9  074	26  124
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	150	—	0	0	183	3  061	10  742	3  171	17  308
06	Transport och rörlighet	84	23	128	238	588	746	1  132	2  708	5  647
07	Miljö	28	49	84	105	146	174	201	306	1  093
08	Forskning och innovation	62	86	226	477	1  288	2  840	4  216	5  631	14  826
09	Kommunikationsnät, innehåll och teknik	16	13	54	82	183	516	917	1  524	3  305
10	Direkt forskning	5	5	2	4	4	11	29	149	208
11	Havsfrågor och fiske	160	1	7	10	43	514	739	96	1  571
12	Inre marknaden och tjänster	—	0	0	1	0	0	2	19	22
13	Regional- och stadspolitik	2  439	197	249	1  871	6  732	18  311	38  253	16  185	84  237
14	Beskattning och tullunion	—	—	—	0	2	9	25	86	122
15	Utbildning och kultur	27	34	44	66	164	391	615	1  539	2  879
16	Kommunikation	—	0	0	1	1	2	20	86	110
17	Hälsa och konsumentskydd	1	6	18	30	23	30	103	324	535
18	Migration och inrikes frågor	12	23	53	120	217	425	571	165	1  586
19	Utrikespolitiska instrument	4	6	13	23	44	108	162	501	862
20	Handel	—	—	—	0	0	2	4	15	22
21	Utveckling och samarbete	500	450	708	1  061	1  825	3  245	4  106	4  486	16  379
22	Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar	111	76	109	227	410	606	784	1  346	3  669
23	Humanitärt bistånd och civilskydd	2	8	13	25	26	33	151	412	671
24	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning	0	1	1	0	0	2	4	23	31
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	—	—	—	—	—	—	(0)	14	14
26	Kommissionens administration	—	—	—	0	0	1	12	187	201
27	Budget	—	—	—	—	—	—	(0)	7	7
28	Revision	—	—	—	—	—	—	(0)	0	0
29	Statistik	1	0	0	1	4	12	28	59	105
30	Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	—	—	—	—	—	—	0	(0)	—
31	Språktjänster	—	—	—	—	—	—	(0)	18	18
32	Energi	25	36	770	1  349	411	386	534	904	4  416
33	Rättsliga frågor	—	0	1	2	11	18	52	97	181
34	Klimatpolitik	—	—	—	0	1	3	11	91	105
40	Reserver	—	—	—	—	—	—	—	—	—
90	Övriga institutioner	—	—	—	—	—	—	—	453	453
Totalt		4  211	1  034	2  586	5  937	14  261	36  658	74  066	50  832	1 89  585

5.11   VERKSTÄLLANDE AV UTGIFTER 2014

År 2014 var det första året för den nya programperioden 2014–2020.

Åtaganden:

Den ursprungligen antagna budgeten för alla institutioner, exklusive specialinstrument, innehöll åtagandebemyndiganden för 1 42  184 miljoner euro. Detta utgjorde en minskning på 6 % jämfört med den slutliga budgeten 2013 och lämnade en marginal på 445 miljoner euro till taket i den fleråriga budgetramen.

Den slutliga och antagna budgeten för åtaganden genomfördes till 76 % under det första året av den nya programperioden. Detta berodde främst på det fördröjda antagandet av de operativa programmen för fonder under delad förvaltning. Anpassningarna i ändringsbudgetarna var mycket små, med undantag för de frigjorda medlen på 127 miljoner euro från EU:s solidaritetsfond. Av det totala genomförandet på 1 09  256 miljoner euro lämnades 33  434 miljoner euro outnyttjade. Detta kommer att kompenseras genom omprogrammering av åtaganden i olika fonder under delad förvaltning och genom överföring till budgeten för 2015.

Omprogrammeringen av oanvända åtagandebemyndiganden för 2014 till år 2015 och 2016 (i enlighet med artikel 19 i den fleråriga budgetramen) avtalades i april 2015 med en revidering av budgetramens tak och en tillhörande ändringsbudget för 2015. Den huvudsakliga effekten för 2015 återfinns under rubrik 1 b (11,2 miljarder euro) och rubrik 2 (5 miljarder euro), medan den huvudsakliga förändringen för 2016 är under rubrik 2 (4,4 miljarder euro).

Den låga genomförandegraden för åtaganden vid starten av de nya programmen under 2014 ledde till att de utestående åtagandena (RAL) minskade med 32,8 miljarder euro eller 15 %. På grund av de stora belopp som omprogrammerats eller överförts är detta endast tillfälligt.

Betalningar:

Beloppet för betalningsbemyndiganden fastslogs inledningsvis, efter en minskning på 556 miljoner euro i budgetförslaget för 2014 (inklusive ändringsskrivelse 1 och 2), till 1 35  505 miljoner euro (inklusive specialinstrument), vilket motsvarar 1 % av EU:s BNI. Detta innebar en minskning med 6 % (9 miljarder euro) jämfört med den slutliga budgeten som antogs för 2013. De initiala anslagen lämnade en marginal på endast 711 miljoner euro under taket i den fleråriga budgetramen. Betalningstaket för det första året i den nya programperioden fastslogs ovanligt lågt, dvs. över 8 miljarder euro lägre än 2013 och 6 miljarder euro lägre än 2015. Med tanke på mängden utestående åtaganden var det klart från början att den stora pressen på betalningar skulle fortsätta under hela 2014 och att det fanns ett behov av att revidera mängden erforderliga betalningsbemyndiganden och förvalta budgeten mycket aktivt.

Nettoförstärkningen av betalningsbemyndigandena i driftsbudgeten via ändringsbudgetarna uppgick till 3  599 miljoner euro. Detta ledde till att beloppet för betalningsbemyndiganden vid årets slut översteg taket i den fleråriga budgetramen. Detta var möjligt tack vare marginalen för oförutsedda utgifter och det nya specialinstrumentet för oförutsedda omständigheter i akuta lägen. Rådet och parlamentet avslog kommissionens globala överföringsförslag och gjorde de föreslagna förstärkningarna disponibla via ändringsbudgetarna.

Det totala genomförandet av betalningsbemyndiganden låg på 1 37  136 miljoner euro (1 42  883 miljoner euro år 2013) med en genomförandegrad på 99 %. Efter att överföringarna av betalningsbemyndiganden till 2015 beaktats, förfaller sammanlagt 112 miljoner euro. Av de betalningsbemyndiganden som överfördes från 2013 har 106 miljoner euro annullerats.

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2014 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i den fleråriga budgetramen).

6.   GENOMFÖRANDE AV INSTITUTIONERNAS OCH MYNDIGHETERNAS BUDGET

6.1   INSTITUTIONERNA: SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINKOMSTERNA NYTTJATS

(miljoner euro)
Institution	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Innevarande budgetår	Överförda anslag	Totalt	Innevarande års fordringar	Överförda fordringar	Totalt
Europaparlamentet	156	156	173	24	197	170	4	174	111,97 %	22
Europeiska rådet och rådet	56	56	74	7	80	70	6	76	136,61 %	4
Kommissionen	1 35  167	1 38  697	1 46  066	10  957	1 57  023	1 39  403	3  878	1 43  280	103,30 %	13  743
Domstolen	47	47	50	—	50	50	—	50	105,10 %	0
Revisionsrätten	20	20	20	—	20	19	—	19	98,42 %	—
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	11	11	15	—	15	15	—	15	137,08 %	—
Regionkommittén	8	8	10	—	10	10	—	10	121,66 %	—
Ombudsmannen	1	1	1	—	1	1	—	1	104,28 %	—
Europeiska datatillsynsmannen	1	1	1	—	1	1	—	1	78,02 %	—
Europeiska utrikestjänsten	37	37	313	—	313	313	—	313	835,12 %	—
Totalt	1 35  505	1 39  034	1 46  721	10  988	1 57  709	1 40  052	3  888	1 43  940	103,53 %	13  769

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner, eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU:s budget. Organen har inte någon separat budget inom EU:s budget och de finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen.

Vad avser Europeiska utrikestjänsten bör det noteras att denna, utöver sin egen budget, också mottar ett bidrag från kommissionen på 208 miljoner euro (år 2013: 210 miljoner euro) och EDF får 56 miljoner euro (år 2013: 59 miljoner euro). Dessa budgetanslag ställs till Europeiska utrikestjänstens förfogande (som inkomster avsatta för särskilda ändamål) primärt för att täcka kostnaderna för kommissionsanställda som arbetar vid EU:s delegationer, med anledning av att dessa administrativt förvaltas av Europeiska utrikestjänsten.

6.2   INSTITUTIONERNA: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

Åtagandebemyndiganden

(miljoner euro)
Institution	Totala disponibla anslag	Gjorda åtaganden					Överförda anslag				Anslag som förfallit
		Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Från inkomster för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	%	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10 = 9/1	11	12	13	14 = 11 + 12 + 13	15 = 14/1
Europaparlamentet	1  804	1  738	1	37	1  775	98,4 %	12	—	12	0,6 %	18	—	—	18	0,0 %
Europeiska rådet och rådet	587	485	—	29	513	87,4 %	24	—	24	4,1 %	50	—	—	50	0,0 %
Kommissionen	1 46  008	1 05  811	178	3  429	1 09  418	74,9 %	3  242	12  097	15  339	10,5 %	21  251	—	—	21  251	0,0 %
Domstolen	358	352	—	1	352	98,6 %	1	—	1	0,4 %	4	—	—	4	0,0 %
Revisionsrätten	134	132	—	—	132	98,7 %	—	—	—	0,1 %	2	—	—	2	0,0 %
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	133	123	—	4	127	95,4 %	1	—	1	0,4 %	6	—	—	6	0,0 %
Regionkommittén	89	86	—	2	88	98,5 %	—	—	—	0,1 %	1	—	—	1	0,0 %
Ombudsmannen	10	10	—	—	10	97,9 %	—	—	—	0,0 %	—	—	—	—	0,0 %
Europeiska datatillsynsmannen	8	8	—	—	8	96,9 %	—	—	—	0,0 %	—	—	—	—	0,0 %
Europeiska utrikestjänsten	808	513	—	272	784	97,1 %	18	4	22	2,7 %	2	—	—	2	0,0 %
Totalt	1 49  939	1 09  256	179	3  772	1 13  208	75,5 %	3  297	12  101	15  399	10,3 %	21  333	—	—	21  333	0,0 %

Betalningsbemyndiganden

(miljoner euro)
Institution		Verkställda betalningar					Överförda anslag					Anslag som förfallit
	Totala disponibla anslag	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	Överföring genom beslut	Från inkomster för särskilda ändamål	Totalt	%	Från slutlig antagen budget	Från överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11 = 10/1	12	13	14	15 = 12 + 13 + 14	16 = 15/1
Europaparlamentet	2  168	1  460	256	26	1  742	80,4 %	278	—	108	386	17,8 %	18	22	—	40	1,8 %
Europeiska rådet och rådet	635	435	39	29	503	79,2 %	50	—	24	74	11,7 %	50	8	—	58	9,2 %
Kommissionen	1 43  020	1 34  108	902	3  758	1 38  768	97,0 %	452	913	2  799	4  164	2,9 %	29	56	2	88	0,1 %
Domstolen	374	335	14	1	349	93,5 %	17	—	1	18	4,9 %	4	2	—	6	1,6 %
Revisionsrätten	145	124	9	—	134	92,4 %	8	—	—	8	5,4 %	2	2	—	3	2,2 %
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	141	115	6	3	125	88,2 %	8	—	1	9	6,3 %	6	2	—	8	5,5 %
Regionkommittén	96	79	6	2	86	89,4 %	8	—	—	8	8,2 %	1	1	—	2	2,5 %
Ombudsmannen	10	9	1	—	10	93,7 %	0	—	—	0	3,7 %	—	—	—	—	2,6 %
Europeiska datatillsynsmannen	9	7	—	—	7	82,2 %	1	—	—	1	10,1 %	—	—	—	1	7,7 %
Europeiska utrikestjänsten	897	464	70	239	773	86,2 %	49	4	57	110	12,3 %	2	11	—	13	1,5 %
Totalt	1 47  495	1 37  136	1  304	4  057	1 42  497	96,6 %	870	917	2  991	4  778	3,2 %	112	106	2	220	0,1 %

6.3   ORGANENS INKOMSTER: BUDGETPROGNOSER, FORDRINGAR OCH ERHÅLLNA BELOPP

(miljoner euro)
Myndighet	Slutlig antagen budget	Fastställda fordringar	Erhållna belopp	Utestående	Finansiering från kommissionen per politikområde
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	11	11	11	—	06
Europeiska stödkontoret för asylfrågor	16	13	13	0	18
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	162	145	137	8	06
Frontex	98	87	87	(0)	18
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	18	17	17	0	15
Europeiska polisakademin	9	9	9	0	18
Europeiska kemikaliemyndigheten	33	37	37	0	02
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	60	59	59	0	17
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	15	16	16	—	18
Europeiska bankmyndigheten	34	34	34	0	12
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	22	22	22	0	12
Europeiska miljöbyrån	43	53	52	1	07
Europol	84	85	85	0	18
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	33	32	32	—	12
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	9	9	9	—	11
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	80	80	80	0	17
Europeiska jämställdhetsinstitutet	7	7	7	—	04
Övervakningsmyndigheten för Galileo	25	358	358	—	06
Fusionsenergi (ITER)	551	551	551	0	08
Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust)	34	34	34	0	33
eu-LISA	65	57	57	—	18
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	58	58	58	0	06
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden	194	196	196	0	12
Europeiska läkemedelsmyndigheten	282	311	272	39	02
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	10	10	10	—	09
Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån)	4	4	4	—	09
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	21	21	21	—	18
Europeiska järnvägsbyrån	26	26	26	0	06
Europeiska arbetsmiljöbyrån	15	15	15	—	04
Europeiska institutet för innovation och teknik	175	167	167	—	15
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	56	48	47	1	15
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	20	21	21	0	15
Gemenskapens växtsortsmyndighet	15	13	13	—	17
Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor	21	21	21	0	04
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	47	47	47	—	15
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	24	25	25	—	06
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	36	36	36	0	08
Genomförandeorganet för forskning	52	52	52	0	08
Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor	7	7	7	—	17
Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät	13	14	14	0	06
Totalt	2  486	2  809	2  759	50

(miljoner euro)
Typ av intäkt	Slutlig antagen budget	Fastställda fordringar	Erhållna belopp	Utestående
Kommissionens bidrag	1  593	1  566	1  565	0
Inkomster från arvoden	557	603	558	45
Övriga intäkter	335	640	635	5
Totalt	2  486	2  809	2  759	50

6.4   ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

(miljoner euro)
Myndighet	Åtagandebemyndiganden			Betalningsbemyndiganden
	Totala disponibla anslag	Gjorda åtaganden	Överförda till 2015	Totala disponibla anslag	Verkställda betalningar	Överförda till 2015
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	11	10	0	16	13	3
Europeiska stödkontoret för asylfrågor	16	13	0	16	11	2
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	184	136	45	191	125	63
Frontex	99	97	2	130	94	33
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	19	18	0	20	17	2
Europeiska polisakademin	9	8	0	10	8	2
Europeiska kemikaliemyndigheten	115	111	0	127	112	11
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	61	61	0	72	59	12
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	16	16	0	16	15	1
Europeiska bankmyndigheten	34	34	—	38	32	5
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	22	22	0	27	21	6
Europeiska miljöbyrån	66	59	7	70	48	22
Europol	86	85	0	95	86	6
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	33	33	—	39	32	6
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	9	9	—	11	9	1
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	80	80	0	87	78	8
Europeiska jämställdhetsinstitutet	7	7	0	10	8	2
Övervakningsmyndigheten för Galileo	2  095	693	1  402	407	150	257
Fusionsenergi (ITER)	1  169	1  169	—	573	507	38
Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust)	34	34	0	39	34	4
eu-LISA	59	49	10	72	54	15
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	60	56	2	61	53	5
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden	420	246	—	458	239	40
Europeiska läkemedelsmyndigheten	282	266	0	316	251	47
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	10	10	0	11	10	1
Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån)	4	4	—	5	4	1
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	22	22	0	28	21	7
Europeiska järnvägsbyrån	26	25	0	28	24	3
Europeiska arbetsmiljöbyrån	17	16	2	22	16	5
Europeiska institutet för innovation och teknik	236	223	8	179	165	2
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	56	45	—	59	43	4
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	23	22	0	23	21	2
Gemenskapens växtsortsmyndighet	17	16	—	15	13	0
Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor	22	21	1	26	21	5
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	47	46	—	52	46	6
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	24	22	—	26	20	4
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	36	36	—	38	36	2
Genomförandeorganet för forskning	52	51	—	54	50	4
Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor	7	7	—	8	7	1
Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät	13	13	—	14	12	1
Totalt	5  600	3  890	1  481	3  488	2  563	638

(miljoner euro)
Typ av utgift	Åtagandebemyndiganden			Betalningsbemyndiganden
	Totala disponibla anslag	Gjorda åtaganden	Överförda till 2015	Totala disponibla anslag	Verkställda betalningar	Överförda till 2015
Personal	941	914	1	955	909	17
Administrativa kostnader	387	363	11	465	346	99
Rörelsekostnader	4  272	2  613	1  469	2  067	1  309	522
Totalt	5  600	3  890	1  481	3  488	2  563	638

6.5   BUDGETUTFALL INKLUSIVE ORGANEN

(miljoner euro)
	Europeiska unionen	ORGAN	Minus bidragen till organen	TOTALT
Intäkter under budgetåret	1 43  940	2  759	(1  565)	1 45  134
Betalningar mot det innevarande årets budgetanslag	(1 37  136)	(2  049)	1  565	(1 37  620)
Betalningar mot anslag för inkomster avsatta för särskilda ändamål	(4  057)	(300)	—	(4  357)
Betalningsbemyndiganden som överförts till år N + 1	(1  787)	(402)	—	(2  189)
Outnyttjade anslag som överförts från år N – 1 och som annullerats	25	157	—	182
Utveckling av inkomster avsatta för särskilda ändamål	336	(235)	—	101
Växelkursskillnader under budgetåret	110	2)	—	108
Totalt	1  432	(73)	—	1  358

För att alla relevanta budgetuppgifter rörande organen ska redovisas innehåller de konsoliderade årsredovisningarna separata rapporter om genomförandet av de enskilda budgetarna för de ”traditionella” organ vars räkenskaper ingår i konsolideringen.

---

(1)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(2)  Europaparlamentet antog den 17 december 2014 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder från unionens egna medel, som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2015. Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (ändrad lydelse av rådets förordning nr 259/68 av den 29 februari 1968) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(3)  Ytterligare information ges i not 3.18.

(4)  Genomfört av medlemsstaterna: Delad förvaltning

Genomfört av kommissionen och genomförandeorganen: Direkt förvaltning

Genomfört av andra EU-organ och myndigheter, tredjeländer, internationella organisationer och andra enheter: Indirekt förvaltning.

(5)  Se not 1.5.4 för en detaljerad förklaring om oredovisade förluster.

(6)  Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland innehar EFSM-obligationer (till ett värde på 20 miljoner euro) som emitteras av kommissionen, varför dessa måste dras av. Eftersom detta är ett långfristigt instrument finns det en väsentlig andel anläggningstillgångar bland de säljbara finansiella tillgångarna. Värdet på dessa anläggningstillgångar är 1  489 miljoner euro.

(7)  Försäkringstekniska bruttoförluster före skatter betalats och korrigeringskoefficienter tillämpats.

(8)  Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland innehar EFSM-obligationer som emitterats av kommissionen, varför dessa måste dras av.

(9)  Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar.

(10)  ”Ej tilldelad till en rubrik i den fleråriga budgetramen” omfattar konsoliderade enheters budgetgenomförande och eliminering vid konsolidering, åtgärder utanför budgeten och icke-allokerade immateriella program.

(11)  Beloppen som rapporterats för Eruf omfattar belopp som inte delats mellan Eruf och sammanhållningsfonden under programperioden 2007–2013 på grund av programmens flerfondskaraktär (354 miljoner euro för finansiella korrigeringar som fastställts eller beslutats och 15 miljoner euro för genomförda finansiella korrigeringar).

(12)  Beloppen som rapporterats för Eruf omfattar belopp som inte delats mellan Eruf och sammanhållningsfonden under programperioden 2007–2013 på grund av programmens flerfondskaraktär (354 miljoner euro för finansiella korrigeringar som fastställts eller beslutats och 15 miljoner euro för genomförda finansiella korrigeringar).

(13)  För EJFLU justerades avbrottssystemet enligt sammanhållningsfonden 2014. Avbrottsmekanismen gäller inte EGFJ. Innehållnings- och avdragsmekanismerna gäller från och med 2014.

(14)  Exklusive back-to-back-lån.

(15)  Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(16)  Betalas för de första tre åren som följer på tjänstens upphörande.

(17)  10,9 % för första halvan av 2014 och 10,1 % för andra halvan av 2014.

(18)  Det gemensamma företaget Ecsel är resultatet av en sammanslagning av de gemensamma företagen Artemis och Eniac under räkenskapsåret 2014.

(19)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(20)  Eftas resultat uppgick till (3) miljoner euro år 2014 och (4) miljoner euro år 2013.

(21)  Tilläggsanslagen omfattar bemyndiganden som förts över från föregående år, inkomster avsatta för särskilda ändamål och bemyndiganden som blir tillgängliga till följd av återtagna medel.

(22)  Tilläggsanslagen omfattar bemyndiganden som förts över från föregående år, inkomster avsatta för särskilda ändamål och bemyndiganden som blir tillgängliga till följd av återtagna medel.

(23)  Tilläggsanslagen omfattar anslag som förts över från föregående år, inkomster avsatta för särskilda ändamål och anslag som åter blir disponibla till följd av återtagna medel.

(24)  Tilläggsanslagen omfattar anslag som förts över från föregående år, inkomster avsatta för särskilda ändamål och anslag som åter blir disponibla till följd av återtagna medel.

---