Vælg de eksperimentelle funktioner, som du ønsker at prøve

Dette dokument er et uddrag fra EUR-Lex

Dokument 52014TA1210(36)

    Rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2013, med byråns svar

    EUT C 442, 10.12.2014, s. 308–317 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    10.12.2014   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 442/308


    RAPPORT

    om årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2013, med byråns svar

    (2014/C 442/36)

    INLEDNING

    1.

    Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad byrån) ligger i Warszawa och inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 (1). Byråns uppgift är att samordna medlemsstaternas åtgärder när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna (stöd till operativt samarbete, tekniskt och operativt bistånd samt riskanalys) (2).

    INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

    2.

    I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, direkt granskning av transaktioner och bedömning av nyckelkontroller i byråns system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

    REVISIONSFÖRKLARING

    3.

    Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

    a)

    byråns årsredovisning, som består av räkenskaperna (3) och rapporterna om budgetgenomförandet (4) för det budgetår som slutade den 31 december 2013,

    b)

    lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

    Ledningens ansvar

    4.

    Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för byrån som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (5).

    a)

    I ledningens ansvar för byråns årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (6) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Direktören godkänner byråns årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av byråns finansiella ställning.

    b)

    Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

    Revisorns ansvar

    5.

    Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (7) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida byråns årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

    6.

    Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna.

    7.

    Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

    Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

    8.

    Revisionsrätten anser att byråns årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av byråns finansiella ställning per den 31 december 2013 och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i byråns budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

    Grund för ett uttalande med reservation om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet

    9.

    Utgifterna för bidrag 2013 var 32 miljoner euro, vilket motsvarar 39 % av de totala utgifterna. För att kontrollera de utgifter som samarbetsländerna begär ersättning för gjorde byrån rimlighetskontroller före utbetalningarna för alla typer av finansierade insatser (gemensamma insatser för återsändande och insatser till havs och mark- och flyginsatser). Styrkande underlag för samarbetsländernas rättigheter har oftast begärts för gemensamma insatser för återsändande, men inte för gemensamma insatser vid havs- lands- och luftgränser som genomförts inom ramen för bidragsöverenskommelser som undertecknats före juni 2013.

    10.

    De transaktioner som gäller gemensamma insatser vid havs- lands- och luftgränser utgjorde 23 miljoner euro eller 28 % av de totala utgifterna 2013. Ett mer omfattande system med förhandskontroller infördes för bidragsöverenskommelser som hade undertecknats efter juni 2013 men de flesta transaktionerna 2013 var en följd av bidragsöverenskommelser som hade undertecknats före det.

    11.

    Byrån gör efterhandskontroller av bidrag som avser transaktioner från tidigare år. Ingen av bidragstransaktionerna 2013 omfattades av dessa efterhandskontroller.

    12.

    Eftersom det inte finns tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis på att förhands- eller efterhandskontrollerna av 2013 års transaktioner var ändamålsenliga kan man inte uppnå tillräcklig säkerhet om lagligheten och korrektheten i de transaktioner under 2013 som gäller bidrag till gemensamma insatser vid havs- lands- och luftgränser.

    Uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

    13.

    Revisionsrätten anser, med undantag av de förhållanden som beskrivs i punkt 9–12, att de transaktioner som ligger till grund för byråns årsredovisning för det budgetår som slutade den 31 december 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

    14.

    Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet eller revisionsrättens uttalande med reservation om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

    KOMMENTARER OM RÄKENSKAPERNAS TILLFÖRLITLIGHET

    15.

    Det var mycket svårt att stämma av leverantörernas uppgifter vid bokslutet. Leverantörernas saldon behöver övervakas mer regelbundet och eventuella differenser analyseras snabbare.

    KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN

    16.

    Av de anslag för vilka det hade gjorts åtaganden fördes ungefär 32 miljoner euro eller 35 % över till 2014. Även om det faktum att byråns insatser är fleråriga till sin karaktär och den ökade risken för oförutsedda händelser innebär en särskild utmaning när det gäller den årliga planeringen och det årliga genomförandet av budgeten finns det fortfarande utrymme för att förbättra budgetuppföljningen för att minska andelen anslag som förs över till nästa budgetår.

    17.

    I överföringarna ingår övergripande åtaganden på 5,2 miljoner euro som är det saldo som återstår av ett ytterligare bidrag på 8,2 miljoner euro som budgetmyndigheten ställde till förfogande mot slutet av 2013 för oförutsedda och akuta behov av insatser. Det övergripande åtagandet gjordes för att täcka de aktuella insatserna under 2014 men det finns ingen tydlig grund för sådana överföringar i byråns budgetförordning.

    18.

    År 2013 gjorde byrån 29 budgetöverföringar till ett belopp av 12,2 miljoner euro. Detta beror delvis på att de anslag som behövdes för insatserna hade förts över från andra budgetposter i väntan på att det ytterligare bidraget skulle bli tillgängligt.

    ÖVRIGA KOMMENTARER

    19.

    Byrån inledde sin verksamhet 2004 och har hittills arbetat på grundval av korrespondens och utbyten med värdmedlemsstaten. Men det finns ingen övergripande överenskommelse mellan byrån och medlemsstaten om ett huvudkontor. En sådan överenskommelse skulle ge ökad insyn i de villkor som gäller för byrån och dess personal.

    UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER

    20.

    En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från tidigare år finns i bilaga I.

    Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 juli 2014.

    För revisionsrätten

    Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

    Ordförande


    (1)  EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

    (2)  I bilaga II sammanfattas byråns behörighet och verksamhet i informationssyfte.

    (3)  I årsredovisningen ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

    (4)  Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

    (5)  Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

    (6)  De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

    (7)  Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.


    BILAGA I

    Uppföljning av tidigare års kommentarer

    År

    Revisionsrättens kommentar

    Genomförande av korrigerande åtgärder

    (Har genomförts/Pågår/Har inte genomförts/e.t.)

    2011

    Liksom förra året är andelen överföringar alltför stor och strider mot principen om budgetens ettårighet.

    Pågår

    2011

    Inom det totala överförda beloppet förde byrån över övergripande åtaganden på 5,1 miljoner euro. I byråns budgetförordning finns det dock ingen tydlig grund för en sådan överföring (1).

    Pågår

    2011

    År 2011 finansierade byrån bidrag till gemensamma insatser för ett belopp av 74 miljoner euro. När byrån ska kontrollera de utgifter som stödmottagarna begär ersättning för (medlemsstaterna och de länder som deltar i Schengensamarbetet) gör den rimlighetskontroller men begär i regel inte in styrkande dokumentation som skulle kunna hantera risken för icke stödberättigande utgifter.

    Pågår

    2011

    Brister i internkontrollen upptäcktes när det gällde förvaltningen av anläggningstillgångar. Det finns inget förfarande för avyttring av anläggningstillgångar, och den fysiska inventeringen är ofullständig.

    Har genomförts

    2012

    Den fysiska inventeringen var inte fullständig och täckte inte alla tillgångar som byrån ägde. Tillgångar under uppförande och tillgångar som köpts i slutet av året beaktades inte.

    Har genomförts

    2012

    Det finns inget förfarande för avyttring av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar som inte används längre skrivs av från anläggningsregistret utan att man fysiskt har gjort sig av med dem. Det finns inget register över dessa tillgångar.

    Har genomförts

    2012

    Det noterades fortfarande brister i systemet för avstämning av leverantörernas uppgifter med byråns leverantörsreskontra.

    Pågår

    2012

    Byråns budget för 2012 uppgick till 89,6 miljoner euro varav 21,8 miljoner euro (25 % av gjorda åtaganden) fördes över till 2013. De överföringar som avser avdelning III (driftsutgifter) uppgick till 19,6 miljoner euro. En sådan andel överföringar är alltför stor och strider mot budgetprincipen om ettårighet, även om den delvis beror på att byråns verksamhet genomförs under flera år. I slutet av februari 2013 hade 1,1 miljoner euro av dessa överföringar förfallit.

    Pågår

    2012

    Under 2012 gjorde byrån 39 budgetöverföringar till ett belopp av 11,5 miljoner euro, som rörde 70 av de 79 budgetposterna. Detta beror delvis på att den andra budgetändringen 2012 godkändes först i oktober 2012 och att de anslag som behövdes för verksamheten under tiden hade förts över från andra budgetposter.

    Har genomförts

    2012

    Det fanns betydande brister i de granskade rekryteringsförfarandena när det gäller insyn och likabehandling av de sökande. Frågor till de skriftliga proven och intervjuerna fastställdes efter det att ansökningarna hade gåtts igenom av uttagningskommittén, minimikrav för att få tillträde till skriftliga prov och intervjuer eller för att tas upp på förteckningen över lämpliga sökande hade inte fastställts och uttagningskommittéerna dokumenterade inte alla sina möten och beslut.

    Pågår


    (1)  I artikel 62.2 i byråns budgetförordning anges följande: ”Övergripande budgetmässiga åtaganden ska täcka den totala kostnaden för alla enskilda rättsliga åtaganden som ingås fram till och med den 31 december år n + 1.” Både EU:s budgetförordning och byråns budgetförordning är dock otydliga när det gäller användningen av övergripande åtaganden för icke differentierade anslag. Byrån använde övergripande åtaganden för att motivera en automatisk överföring av icke differentierade anslag.


    BILAGA II

    Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Warszawa)

    Behörighet och verksamhet

    Unionens behörighetsområden enligt fördraget

    Artiklarna 74 och 77.2 b och d i EUF-fördraget

    Artikel 74: ”Rådet ska besluta om åtgärder för att säkerställa ett administrativt samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna på de områden som avses i denna avdelning och även mellan dessa myndigheter och kommissionen. (...)”

    Artikel 77.2: "[…] Europaparlamentet och rådet [ska] i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om

    […] b)

    kontroll av personer som passerar de yttre gränserna, […]

    […] d)

    alla nödvändiga åtgärder för att stegvis upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna […].”

    Byråns behörighet

    Rådets förordning (EG) nr 2007/2004, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, ändrad genom Europaparlamentets och rådets (EU) förordning nr 1168/2011

    Den senaste ändringen trädde i kraft den 12 december 2011; innehållet i bilagan speglar situationen efter den senaste ändringen.

    Mål

    Byrån inrättades för att förbättra den integrerade förvaltningen av Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.

    Huvuduppgifter

    a)

    Samordna det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna.

    b)

    Bistå medlemsstaterna med utbildning av nationell gränsbevakningspersonal och fastställa gemensamma utbildningsnormer.

    c)

    Utföra riskanalyser, däribland en bedömning av vilken kapacitet medlemsstaterna har att hantera hot och tryck vid sina yttre gränser.

    d)

    Bidra till utveckling av forskning som är betydelsefull för kontrollen och övervakningen av de yttre gränserna.

    e)

    Bistå medlemsstaterna i situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd vid deras yttre gränser, i synnerhet de medlemsstater som är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck.

    f)

    Erbjuda medlemsstaterna nödvändigt tekniskt bistånd, och även på begäran samordna eller organisera gemensamma insatser för återsändande.

    g)

    Placera ut gränsbevakningstjänstemän från de europeiska gränskontrollenheterna i medlemsstaterna vid gemensamma insatser, pilotprojekt eller snabba insatser.

    h)

    Utveckla och driva informationssystem för informationsutbyte, däribland Iconet.

    i)

    Tillhandahålla nödvändigt bistånd för att utveckla och driva ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur).

    Organisation

    Styrelsen

    Sammansättning

    En företrädare per medlemsstat, två företrädare för kommissionen och en företrädare per land som deltar i Schengensamarbetet.

    Uppgifter

    a)

    Utnämna den verkställande direktören.

    b)

    Anta byråns allmänna rapport.

    c)

    Anta byråns arbetsprogram.

    d)

    Fastställa förfaranden för beslut om byråns operativa uppgifter.

    e)

    Utföra sina arbetsuppgifter avseende byråns budget.

    f)

    Vara ansvarig för disciplinåtgärder gentemot den (vice) verkställande direktören.

    g)

    Fastställa sin arbetsordning.

    h)

    Fastställa byråns organisationsstruktur och anta byråns personalpolitik.

    i)

    Anta byråns fleråriga plan.

    Verkställande direktör

    Utses av styrelsen på förslag av kommissionen.

    Extern revision

    Europeiska revisionsrätten.

    Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

    Europaparlamentet på rådets rekommendation.

    Medel till byråns förfogande 2013 (2012)

    Slutlig budget

    93,95(89,6) miljoner euro.

    Bidrag från unionen87,7(84) miljoner euro.

    Personalstyrka den 31 december 2013:

    Antal tjänster enligt tjänsteförteckningen:

    Planerat antal tillfälligt anställda: 153 (143) – Antal tjänster som tillsatts med tillfälligt anställda: 142 (137).

    Övriga tjänster:

    Planerat antal kontraktsanställda: 87 (87) – Antal tjänster som tillsatts med kontraktsanställda: 82 (84).

    Planerat antal utstationerade nationella experter: 78 (83) – varav tillsatta: 76 (82).

    Personalstyrka totalt: 318 (313), varav tillsatta: 300 (303).

    Anställda med uppgifter inom verksamheten: 227 (216) – med administrativa uppgifter: 91 (87).

    Produkter och tjänster 2013 (2012)

    Riskanalysenheten utarbetade 79 (80) strategiska rapporter, inklusive sex vanliga årliga rapporter, en årlig rapport av en ny typ, tre skräddarsydda rapporter, tolv kvartalsrapporter med krisrapporter och analyser för medlemsstater och vissa av EU:s grannregioner och 57 strategiska övervakningsrapporter. Enheten levererade 510 (482) analytiska produkter som stöd till planering, genomförande och utvärdering av gemensamma insatser, 81 (54) rapporter av annat slag, bland annat genomgångar för byråns ledning, EU-kommissionen och andra samt offentliggjorde sju (sju) strategiska rapporter för allmänheten via byråns webbplats. Den uppdaterade gemensamma integrerade modellen för riskanalys (CIRAM v 2.0) gjordes tillgänglig för medlemsstaterna på vissa valda EU-språk. Fyra (fyra) ordinarie möten i byråns nätverk för riskanalys, fem (fem) möten i specialistnätverket med medlemsstater om dokumentförfalskning i EU, fyra (två) taktiska riskanalysmöten, tio (sex) möten/konferenser med regionala experter och en (tre) regionala tekniska workshoppar anordnades. I överensstämmelse med riskanalysenhetens uppgifter inom Eurosur gjordes följande under 2013 (och medlemsstaterna informerades och rådfrågades vid behov inom ramen för användargruppen för analysskiktet som möttes fem gånger under 2013): Inom analysskiktet i den gemensamma underrättelsebilden av situationen före gränserna (CPIP) och den europeiska situationsbilden (ESP) – tillhandahållande av innehållet (317 (281) produkter) och grundläggande tjänster, slutförande av utformningen av analysverktygen, utveckling av metoden för fastställande av inledande konsekvensnivåer och långsiktig planering av genomförandet av metoden.

    Enheten för gemensamma insatser anordnade 19 (17) gemensamma insatser, tio (tolv) pilotprojekt och åtta (tio) konferenser och 64 (25) möten med externa intressenter, bland annat förberedelse-/planerings-/utvärderingsmöten och workshoppar. Vidare samordnade byrån 39 (39) gemensamma insatser för återsändande då 2  152(2  110) medborgare i tredjeland återsändes. Det totala antalet ackumulerade operativa dagar i alla gemensamma insatser var 2  832(3  503) och antalet ackumulerade operativa arbetsdagar var 89  548(1 17  114).

    Byråns (Frontex) kriscentrum utfärdade 2  226(2  169) krisrapporter, 43 (31) rapporter om allvarliga incidenter, 44 (27) snabba nyhetsrapporter och tio (13) rapporter om uppdragsutvärdering samt lade in varningar om 20  084(2  130) konstföremål till Eurosur och 107 (145) om förfalskade dokument på FOSS-portalen (Frontex-One-Stop-Shop). 237 dagliga nyhetsbrev skickades till 500 (241) prenumeranter. 795 (308) bidrag lämnades till dagliga lägesrapporter och genomgångar i medierna. Kriscentrumet, som är den enda kontaktpunkten, hanterade cirka 25  000(24  000) brevförsändelser och stärkte Frontex-One-Stop-Shop som den viktigaste plattformen för informationsutbyte mellan byrån och externa aktörer, med 6  238 (6  000) inlagda dokument och nästan 4  500 användare i slutet av 2013. Kriscentrumet tog emot omkring 29  000 (30  000) rapporter om incidenter genom Joint Operations Reporting Application (JORA, program för överföring av information om gemensamma insatser) och anordnade JORA-utbildning för 200 (500) anställda vid byrån och i medlemsstater och länder som deltar i Schengensamarbetet.

    Enheten för samlade resurser (PRU) anordnade nio (elva) evenemang med 252 (295) deltagare från medlemsstaterna. Sammanlagt investerade intressenterna 1  250(551) arbetsdagar i enhetens utbildningsaktiviteter. PRU inriktade under 2013 sitt arbete på att utveckla grupperna av gränsbevakningstjänstemän och poolerna av teknisk utrustning och skapa en lämpligt it-program för administration av dem och dessutom utveckla mekanismen för utstationerade gästtjänstemän. Uppmärksamhet ägnades också åt inköp av utrustning för gränsbevakning från luften. PRU organiserade och administrerade årliga bilaterala samtal mellan byrån och medlemsstaterna samt med tredjeländer för att fastställa de nationella bidragen till poolerna. I detta syfte genomförde PRU sju (sju) projekt som bestod i att göra byråns insatser mer ändamålsenliga på ett övergripande plan.

    Inom ramen för tre (tre) program bestående av 17 (19) projekt anordnade utbildningsenheten 205 (207) aktiviteter med 3  253(2  980) deltagare (utbildningsexperter, praktikanter m.fl.). Sammanlagt investerade intressenterna 12  460 (13  300) arbetsdagar i utbildningsaktiviteter. Inom det första programmet lanserades ramen för kvalifikationer inom gränsbevakningssektorn (Sectoral Qualifications Framework for Border Guarding, SQF) och arbetet fortsatte med genomförandet av den gemensamma kursplanen och utvecklingen av det gemensamma masterutbildningsprogrammet. När det gäller utbildning och specialisering av gränsbevakningspersonal, som det andra programmet gäller, slutförde utbildningsenheten utarbetandet av utbildningshandboken i grundläggande rättigheter för gränsbevakningspersonal och fortsatte utvecklingen och genomförandet av specialinriktade fortbildningskurser för gränsbevakningspersonal. Introduktionskurser anordnades för de europeiska grupperna av gränsbevakningstjänstemän och en ny form av informationsmöte inför utplacering utvecklades för att garantera att alla gästtjänstemän som deltar i byråns samordnade gemensamma insatser får rätt utbildning inför sitt uppdrag. För det tredje införde utbildningsenheten när det gäller nätverkande och it-relaterade frågor ett nytt administrativt verktyg för online-registrering till evenemang, dokumentdelning och planering. Nya komponenter för e-lärande håller på att utvecklas så att delar av byråns utbildning ska kunna tillhandahållas på ett modernt och kostnadseffektivt sätt.

    Enheten för forskning och utveckling anordnade åtta projekt (inklusive Eurosur) med 40 aktiviteter för 950 (1  020) deltagare (från medlemsstater, länder som deltar i Schengensamarbetet, EU-institutioner, mellanstatliga och internationella organisationer, akademier, forskningsinstitut och näringslivet). Sammanlagt investerade intressenterna 2  000 arbetsdagar i dessa aktiviteter. Enheten för forskning och utveckling fortsatte sitt arbete med att identifiera och utveckla riktlinjer för bästa praxis när det gäller automatiska gränskontroller, gränskontroller vid gränsövergångsställen till lands, införandet och tillämpningen av Informationssystemet för viseringar i medlemsstaterna och landgränsövervakning. För att förbättra kapaciteten att upptäcka dokumentförfalskning i första ledet anordnades flera evenemang med syftet att bedöma hur väl både människor och maskiner lyckades. Under 2013 bedrev enheten för forskning och utvecklingsverksamhet för att öka medlemsstaternas medvetenhet om ny utveckling när det gäller sensorer, plattformar och avancerade systemlösningar och främjade också införandet (på försök) av ny teknik för gränsövervakning i medlemsstaterna och i samband med gemensamma insatser som samordnas av Frontex. En informell rådgivande grupp med slutanvändare för forskning om gränssäkerhet bestående av representanter för 22 EU-medlemsstater och länder som deltar i Schengensamarbetet, inrättades också. Gruppen har utarbetat ett första utkast till rapport om utmaningar och forskningsområden när det gäller gränssäkerhet på medellång och lång sikt med målet att ge Europeiska kommissionen input till forskningsverksamhet som ska organiseras och finansieras inom EU:s nya ram för forskningsfinansiering Horisont 2020.

    Partnerskap och samarbete med tredjeländer: Under 2013 ingicks ett samarbetsavtal med behöriga myndigheter i Azerbajdzjan, vilket gjorde att det totala antalet samarbetsavtal ökade till 19 (18). Inom ramen för de olika samarbetsavtalen utökade man det operativa samarbetet i frågor som gäller gränssäkerhet/gränsförvaltning mellan byrån och myndigheter i tredjeländer ytterligare för att successivt utveckla ömsesidigt nyttiga och hållbara partnerskap. Konkreta resultat har uppnåtts framför allt när det gäller informationsutbyte, utbildning och gemensamma operativa insatser.

    Samarbete med EU-organ och internationella organisationer: Under 2013 utvecklades samarbetet med EU-organ och internationella organisationer ytterligare inom ramen för de olika avtal som redan har ingåtts (elva samarbetsavtal, två samarbetsarrangemang, två samförståndsavtal, ett administrativt avtal och ett servicenivåavtal). Ett samförståndsavtal undertecknades med Eurojust. Inom området människohandel fortsatte byrån med programmet för utbildning av utbildare och anordnade tre kurser för att handleda utbildare i medlemsstaterna.

    Konferensen om ett europeiskt system av gränsbevakningstjänstemän anordnades med deltagande av många intressenter på området rättsliga och inrikes frågor. Förberedande arbete utfördes för att underlätta genomförandet av det första projektet för tekniskt stöd som leds av Frontex inom ramen för det östliga partnerskapet och som innebär ett omfattande samarbete med Internationella organisationen för migration (IOM), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), Internationella centret för migrationsutveckling (ICMPD) och Världstullorganisationen (WCO). Kontakter har etablerats med det gemensamma europeiska forskningscentrumet för att hitta samverkanseffekter i projekt på säkerhetsområdet.

    Källa: Bilagan har tillhandahållits av byrån.


    BYRÅNS SVAR

    9–13.

    Vi noterar revisionsrättens uttalande med reservation om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

    Vi instämmer i revisionsrättens uppfattning om rimlighetskontrollerna före utbetalningarna och införandet av förstärkta förhandskontroller från och med juni 2013. Revisionsrättens statistiska stickprov för revisionen 2013 inbegrep tyvärr inte transaktioner som omfattades av det förstärkta förhandskontrollsystemet. Det granskades således inte hur det förstärkta förhandskontrollsystemet fungerade, trots att det funnits på plats i sju månader under 2013.

    15.

    Avstämningsprocessen är en omständlig och tidskrävande uppgift som kräver att båda sidor samarbetar och har redovisningsinformationssystem. De flesta offentliga organ har varken centraliserade redovisningssystem eller tillämpar periodiserad redovisning. För att förbättra avstämningens kvalitet kommer vi att inleda en ytterligare avstämning under sommaren 2014.

    16.

    Vi arbetar hela tiden för att minska antalet överföringar i avdelning III. Senare ändringsbudgetar ligger utanför vår kontroll. Målet är en förbättrad kontroll över finansieringen av de operativa fleråriga verksamheterna och att medlen i C1 förbrukas i rätt tid.

    17.

    När det gäller regler för överföring av övergripande åtaganden vill vi påpeka att byråns budgetförordning, som följer den omarbetade rambudgetförordningen, fortfarande är vagt formulerad efter ändringen 2013.

    18:

    Byrån lyckades minska antalet överföringar med 30 procent jämfört med 2012 och kommer att fortsätta sina ansträngningar på detta område. Fördelningen av anslag kommer dock att styras av de operativa behoven och riktas in på de budgetrubriker där behovet är störst.

    19:

    Sedan starten har byrån flera gånger utan resultat bett de polska myndigheterna att ingå ett avtal om säte. Att den ändrade Frontexförordningen trädde i kraft i december 2011 har inte förändrat situationen. Nyligen sade sig de polska myndigheterna vara villiga att inleda förhandlingar och diskussioner är på gång. Byrån kan därför ännu inte helt följa upp och åtgärda denna iakttagelse.


    Op