1.

”Unionens miljöpolitik ska bidra till att […] bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa, utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.”

(Artikel 191 i EUF-fördraget)

2.

”Gemenskapens näringslivspolitik ska säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för gemenskapsindustrins konkurrensförmåga genom att påskynda industrins anpassning till strukturförändringar, främja en miljö som är gynnsam för initiativ och för utveckling av företag och samarbete mellan företag, främja ett bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken inom sektorerna för innovation, forskning och teknisk utveckling. I samverkan med kommissionen ska medlemsstaterna samråda inbördes och vid behov samordna sina insatser. Kommissionen får ta lämpliga initiativ för att främja en sådan samordning.”

(Artikel 173 i EUF-fördraget)

3.

”Inom ramen för en gemensam transportpolitik ska man fastställa gemensamma regler för internationella transporter till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorium, de villkor under vilka utomlands hemmahörande transportföretag får utföra transporter i en medlemsstat och åtgärder för att förbättra transportsäkerheten.”

(Artikel 91.1 och artikel 100.2 i EUF-fördraget)

4.

”Målet för unionens politik på energiområdet ska vara att garantera att energimarknaden fungerar, garantera energiförsörjningen i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor, och främja sammankopplade energinät.”

(Artikel 194.1 i EUF-fördraget)

—

Förvalta alla etapper under specifika projekts löptid.

—

Genomföra alla åtgärder som förvaltningen av EU-programmen kräver, särskilt budgetgenomförande, inbegripet tilldelning av kontrakt och bidrag.

—

Samla in, analysera och överlämna alla uppgifter som är nödvändiga för att styra genomförandet av programmen till kommissionen samt främja samordning och synergier mellan programmen.

—

När det gäller EIP, ansvara för projektförvaltningen och ledningen av det europeiska nätverket Enterprise Europe, pilot- och marknadsintroduktionsprojekt för miljöinnovation och innovationsåtgärder med en hög grad av standardisering (IP-Base-projektet).

—

IEE: 91,9(83,9) miljoner euro

—

EIP miljöinnovation: 33,1(35,0) miljoner euro

—

EIP-nätverk: 51,2(57,4) miljoner euro

—

Marco Polo: 66,8(65,1) miljoner euro

—

Personalstyrka totalt: 163 (162) budgeterade tjänster, varav tillsatta: 161 (156).

—

Tillfälligt anställda: 37 (37) budgeterade tjänster, varav tillsatta: 35 (37).

—

Kontraktsanställda: 126 (125) budgeterade tjänster, varav tillsatta: 126 (119).

—

Följande delar av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation: Programmet Intelligent energi Europa II (2007–2013), projektförvaltning av och PR-arrangemang om nätverket Enterprise Europe, IPR-projekt (immaterialrättigheter) och projekt för miljöinnovation – första utprovning och marknadsintroduktion.

—

Programmen Marco Polo I (2003–2006) och II (2007–2013).

—

Programmet Intelligent energi Europa I (2003–2006).

—

Genomförandeorganet stod i nära kontakt med potentiella stödmottagare – man besvarade över 1  400 förfrågningar via e-post och deltog vid 18 informationsdagar. Genomförandeorganet deltog också i över 120 projektsammanträden och anordnade 10 möten med entreprenörer, bland annat ett viktigt evenemang som anordnades tillsammans med GD Regionalpolitik och två stora möten inom kompetenshöjningsinitiativet Build Up Skills med företrädare från byggbranschen och yrkesutbildnings- och energisektorerna från över 30 länder. Flera tusen aktörer inom energisektorn svarade också på 2013 års ansökningsomgång – genomförandeorganet tog emot fler förslag än någonsin tidigare. Ansökningsomgången ledde till den största utvärdering som genomförandeorganet någonsin har genomfört. Över 550 ansökningar hade kommit in inom den viktigaste tidsfristen.

—

Tack vare de nära kontakterna med stödmottagarna och andra aktörer på marknaden gav genomförandeorganet feedback till GD Energi om många olika frågor. Det viktigaste bidraget lämnades till arbetsprogrammet för Horisont 2020 Energi (2014–2015). Genomförandeorganet deltog aktivt i de arbetsgrupper som inrättats av GD Forskning och innovation om övergripande frågor, utvärdering och inlämning och resultatindikatorer. Det bidrog även till alla avdelningsövergripande möten och i alla möten med kommittén för Shadow -programmet. Andra bidrag gällde meddelandet om energiteknik och innovation, och strategiskt arbete om att mobilisera finansiering av investeringar i hållbar energi, kapacitetsuppbyggnad, ökad tillsyn av marknaden, främjande av nära-nollenergibyggnader och hållbar användning av biomassa.

—

Genomförandeorganet gav också input till andra generaldirektorat, bl.a. GD Transport och rörlighets paket för rörlighet i städer, GD Havsfrågor och fiskes meddelande om blå energi, GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings ständiga kommitté för skogsbruk och GD Kommunikationsnät, innehåll och tekniks avdelningsövergripande arbetsgrupp om belysning. Genom kompetenshöjningsinitiativet Build Up Skills samlade genomförandeorganet aktörer från bygg-, yrkesutbildnings- och energisektorerna och lämnade nationella data och färdplaner om utbildning av byggarbetskraft till GD Energi, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering, GD Utbildning och kultur och GD Näringsliv.

—

Under 2013 ägnade genomförandeorganet mer arbete åt att kvantifiera effekterna av program. Arbetet med att lära projektsamordnare använda resultatindikatorer fortsatte. Riktlinjer för beräkning av sådana indikatorer utarbetades också. Genomförandeorganet visade att sedan 2007 har de IEE-projekt som man förvaltar nått 40 miljoner människor runtom i EU genom medierna, levererat förnybar energi till motsvararande 6,7 miljoner invånares elförbrukning, sparat primärenergi motsvarande 1,7 miljoner hushålls årliga energiförbrukning och lett till investeringar på närmare 3 miljarder euro i hållbar energi.

—

Slutligen deltog genomförandeorganet i europeiska kampanjveckan för hållbar energi 2013. En högnivåkonferens om strategi med över 3  000 deltagare ägde rum i Bryssel. Dessutom genomfördes 91 andra evenemang i Bryssel och 589 Energidagar runt om i Europa. Genomförandeorganets intensiva mediearbete ledde till 253 omnämnanden med en potentiell publik på över 25 miljoner människor.

—

Genomförandet av ansökningsomgången 2012 avslutades. Större delen av förhandlingarna var klara i juni och juli. Några enskilda överenskommelser undertecknades senare under året. Totalt undertecknades 46 bidragsöverenskommelser.

—

Ny ansökningsomgång: ansökningsomgången 2013 lanserades i maj 2013 och följdes av en framgångsrik Europeisk informationsdag med 340 deltagare och 420 tittare via internet. Under evenemanget genomfördes 70 bilaterala möten då deltagarna kunde diskutera förslagsidéer med personal från genomförandeorganet med kunskap om miljöinnovation. Genomförandeorganet deltog vid sex nationella informationsdagar. Denna ansökningsomgång fick rekordmånga förslag (461).

—

Erfarenheter av marknadsnära projekt och resultaten från studien av resultat och effekter av miljöinnovationsprojekt delades med kommissionen (Horisont 2020-arbetsgrupper och Life-teamet). De presenterades vid ett pressmöte med miljökommissionär Potočnik.

—

173 deltagare kom till Europeiska informationsdagen i april (och ytterligare 528 deltog via direktsändning på internet). Vid detta tillfälle organiserades 42 bilaterala möten med potentiella stödmottagare inom Marco Polo. För att attrahera potentiella stödmottagare genomfördes en annonskampanj riktad till 6 25  000 läsare.

—

Ansökningsomgången 2013 publicerades den 26 mars och avslutades den 23 augusti. Totalt togs 61 förslag emot. Förutvärderingarna genomfördes mellan den 9 och den 20 september.

—

Från de 54 förslagen från ansökningsomgången 2012 godkändes 26 projekt efter framgångsrika förhandlingar. Beslutet om beviljande av bidrag fattades den 23 maj (efter godkännande av GD Transport och rörlighet).

—

Förvaltning av pågående projekt: 16 kontrollbesök på plats genomfördes. Vidare förkortades tiden för beviljande drastiskt mellan 2012 och 2013 (med 118 dagar) tack vare Marco Polo-enhetens ansträngningar för att påskynda kontraktsprocessen.

—

Under det sista kvartalet fortsatte överföringen av förvaltningen av Marco Polo-programmet till genomförandeorganet för innovation och nätverk (från den 1 januari 2014) med nära samarbete mellan de två genomförandorganen. Alla berörda parter informerades om den ändrade förvaltningen genom ett meddelande.

—

I juni 2013 lanserades nätverkets nya it-system (det så kallade Merlin-projektet). Denna stora och viktiga händelse var ett centralt steg mot en modernisering av de it-verktyg som nätverksparterna använder som inte endast kommer att underlätta samarbetet och kommunikationen mellan dem utan även innebär att ytterligare förbättringar kan göras på ett ändamålsenligt sätt.

—

Den årliga konferensen i Vilnius organiserades tillsammans med Litauens EU-ordförandeskap och hölls för att marknadsföra evenemang och strategier med direkt relevans för små och medelstora företag på EU-nivå med nätverksparter. Den lockade 725 deltagare. Den efterföljande enkäten visade på mycket positiv feedback (86 % av de svarande angav att de var ”nöjda” eller ”mycket nöjda”).

—

Genomförandeorganet fortsatte under 2013 att hjälpa nätverksparterna att rekrytera små och medelstora företag för att delta i Missions for Growth – vice ordföranden Tajanis initiativ för att uppmuntra till närmare samarbete mellan EU och berörda länder som ett sätt att skapa tillväxt och arbetstillfällen på båda sidor. Genomförandeorganet bidrog aktivt till nio sådana uppdrag.

—

I april överlämnade genomförandeorganet en skrivelse till GD Näringsliv med konkreta idéer om nätverkets framtid inom Cosme (program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag). Tyngdpunkten låg på nätverkets övergripande arkitektur, dess regionala konsortier, förstärkningen av nätverkets regionala fotfäste, synlighet, kompetens och utmärkta kvalitet, differentiering av tjänster och budgetmässiga och kontraktsmässiga arrangemang. Skrivelsen fungerade också som input för att hjälpa kommissionen att definiera den lämpligaste strategin mot bakgrund av erfarenheterna från den löpande förvaltningen av nätverket under de senaste åren.