Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014TA1210(05)

    Rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013, med centrumets svar

    EUT C 442, 10.12.2014, p. 42–50 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    10.12.2014   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 442/42


    RAPPORT

    om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013, med centrumets svar

    (2014/C 442/05)

    INLEDNING

    1.

    Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (nedan kallat centrumet) ligger i Thessaloniki och inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 337/75 (1). Centrumets viktigaste uppgift är att bidra till utvecklingen av yrkesutbildning inom unionen. För att målet ska uppnås ska centrumet sammanställa och sprida dokumentation om olika system för yrkesutbildning (2).

    INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

    2.

    I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, direkt granskning av transaktioner och bedömning av nyckelkontroller i centrumets system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

    REVISIONSFÖRKLARING

    3.

    Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

    a)

    centrumets årsredovisning, som består av räkenskaperna (3) och rapporterna om budgetgenomförandet (4) för det budgetår som slutade den 31 december 2013,

    b)

    lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

    Ledningens ansvar

    4.

    Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för centrumet som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (5):

    a)

    I ledningens ansvar för centrumets årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (6) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Direktören godkänner centrumets årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av centrumets finansiella ställning.

    b)

    Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

    Revisorns ansvar

    5.

    Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (7)om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida centrumets årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

    6.

    Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna.

    7.

    Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

    Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

    8.

    Revisionsrätten anser att centrumets årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av centrumets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i centrumets budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

    Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

    9.

    Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

    10.

    Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalande.

    UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER

    11.

    En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från tidigare år finns i bilaga I.

    Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 juli 2014.

    För revisionsrätten Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

    Ordförande


    (1)  EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.

    (2)  I bilaga II sammanfattas centrumets behörighet och verksamhet i informationssyfte.

    (3)  I årsredovisningen ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

    (4)  Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

    (5)  Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

    (6)  De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

    (7)  Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.


    BILAGA I

    Uppföljning av tidigare års kommentarer

    År

    Revisionsrättens kommentarer

    Genomförande av korrigerande åtgärder

    (Har genomförts/Pågår/Har inte genomförts/e.t.)

    2011

    Den alltför stora andelen överföringar under avdelning II strider mot budgetprincipen om ettårighet.

    Har genomförts

    2011

    Det gjordes ett stort antal budgetöverföringar, varav större delen skedde vid årets slut (1). Motiveringen till dessa budgetöverföringar var otillräcklig eftersom behoven inte hade uppskattats. Detta tyder på brister i budgetplaneringen och strider mot principen om specificering av anslag.

    Har genomförts

    2012

    Centrumet ger bidrag på årsbasis till ett nätverk av nationella partner (2) (bidragen per överenskommelse varierar mellan 23  615 och 43  620 euro). Under 2012 uppgick utgifterna för bidrag (som till största delen gäller stödmottagarnas personalkostnader) till 6 95  337 euro (3), eller 4 % av de totala driftsutgifterna. Centrumet förhandskontrollerar bidrag genom att göra en grundlig skrivbordsanalys av de ersättningsanspråk som bidragsmottagare har lämnat in och gå igenom intyg från externa revisorer som mottagarna har kontrakt med eller intyg från oberoende offentliga tjänstemän. Centrumet brukar dock inte kontrollera stödmottagarnas begäran om ersättning av personalkostnader mot styrkande originalhandlingar. Efterhandskontroller av detta gjordes senast 2009. Förhandskontrollerna ger därmed endast begränsad säkerhet.

    Har genomförts

    2012

    Budgetgenomförandet var högt med 100 % för avdelning I och III och 98 % för avdelning II. Även om andelen gjorda åtaganden som fördes över till följande budgetår var hög under avdelning II med 39 % (6 73  392 euro) berodde detta till största delen på orsaker som låg utanför centrumets kontroll, såsom förseningar av de reparationer som de grekiska myndigheterna utförde av centrumets lokaler. Förseningarna gjorde att tillhörande underhåll, reparationer och slutförande av lokalerna (omkring 1 24  000 euro), liksom upphandlingen av utrustning till centrumets konferensrum (omkring 2 42  000 euro) sköts upp. En del av överföringarna beror på förseningar i upphandlingen av it-utrustning (omkring 1 72  000 euro).

    e.t.

    2012

    Två rekryteringsförfaranden för tjänsten som blivande direktör för centrumet inleddes 2010 och 2011 men inget av förfarandena utmynnade i en rekrytering (4). Ett tredje rekryteringsförfarande inleddes i slutet av 2012 och pågår fortfarande. Revisionsrätten konstaterade att i de två första rekryteringsförfarandena hade medlemmarna i den förberedande urvalskommittén inte undertecknat en förklaring om att intressekonflikter saknades och att frågorna till intervjuerna och deras viktning, liksom minimikraven för att tas upp på förteckningen över lämpliga sökande, fastställdes efter det att ansökningarna hade gåtts igenom.

    Har genomförts


    (1)  Totalt gjordes 77 budgetöverföringar på sammanlagt 1,5 miljoner euro, varav 67 överföringar (1,3 miljoner euro) gjordes i november och december 2011.

    (2)  I första hand nationella myndigheter och forskningsinstitut.

    (3)  Utgörs av slutbetalningar och regleringar av förhandsfinansieringar i samband med bidragsöverenskommelser från tidigare år. När det gäller bidragsöverenskommelserna för 2012 gjordes endast förhandsfinansieringar under 2012 som ännu inte hade lett till utgifter.

    (4)  Vid det första rekryteringsförfarandet utsåg Europeiska kommissionen inte någon av de sökande som centrumets styrelse föreslog. Vid det andra rekryteringsförfarandet ansåg den förberedande urvalskommittén att ingen av de föreslagna kandidaterna uppfyllde kraven för att föreslås och gav inte styrelsen någon förteckning över lämpliga sökande.


    BILAGA II

    Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Thessaloniki)

    Behörighet och verksamhet

    Unionens behörighetsområden enligt fördraget

    (Artikel 166.1 i EUF-fördraget)

    Insamling av information

    Unionen ska genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation.

    Centrumets behörighet

    (Artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 337/75)

    Mål

    Centrumet ska som Europeiska unionens referenscentrum för yrkesutbildning förse politiska beslutsfattare, forskare och fackmän med underlag om aktuella trender så att de kan vidta väl underbyggda beslut och insatser. Centrumet bistår kommissionen i främjandet och utvecklingen av yrkesutbildningen på unionsnivå.

    Uppgifter

    Sammanställa utvald dokumentation och analysera informationen.

    Bidra till utvecklingen och samordningen av forskningen.

    Utnyttja och sprida användbar information.

    Uppmuntra och stödja en gemensam strategi för frågor om utveckling av yrkesutbildning.

    Tillhandahålla ett forum för en bred och blandad publik.

    Organisation

    Styrelse

    Sammansättning

    Varje medlemsstat ska ha

    a)

    en företrädare för regeringen,

    b)

    en företrädare för arbetsgivarorganisationerna,

    c)

    en företrädare för arbetstagarorganisationerna.

    Europeiska kommissionen ska ha tre ledamöter.

    Ledamöterna i a), b) och c) utses av rådet. Kommissionen utser sina företrädare.

    Samordnare från arbetsgivarorganisationerna och arbetstagarorganisationerna på europeisk nivå samt observatörer från EES-länderna deltar också i styrelsens och presidiets sammanträden.

    Uppgifter

    Anta budgeten, fastställa prioriteringar på medellång sikt (centrumets fleråriga planering), anta arbetsprogrammet och bedöma och analysera den årliga verksamhetsrapporten och årsredovisningen. Anta den slutliga budgeten och tjänsteförteckningen.

    Presidiet

    Sammansättning

    Styrelsens ordförande och tre vice ordförande (en från varje grupp), en samordnare per grupp samt en ytterligare företrädare för kommissionen.

    Direktör

    Utses av kommissionen utifrån den förteckning över sökande som överlämnats av styrelsen; han eller hon ansvarar för centrumets förvaltning och verkställer styrelsens och presidiets beslut.

    Intern revision

    Europeiska kommissionens tjänst för internrevision.

    Extern revision

    Europeiska revisionsrätten.

    Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

    Europaparlamentet på rådets rekommendation.

    Medel till centrumets förfogande 2013 (2012)

    Slutlig budget

    18,53 (19,22) miljoner euro.

    Bidrag från unionen: 97,4 % (97,6 %) (1).

    Personalstyrka den 31 december 2013:

    Antal tjänster enligt tjänsteförteckningen: 100 (101).

    Tillsatta tjänster: 98 (98)  (2).

    Övrig personal:

    kontraktsanställda: 23 (23),

    utstationerade nationella experter: 4 (3).

    Personalstyrka totalt: 125 (124):

    anställda med uppgifter inom verksamheten: 91 (90),

    anställda med administrativa uppgifter: 34 (34).

    Produkter och tjänster 2013 (2012)

    Analys av och rapportering om politik

    Centrumet bevakar ländernas framsteg när det gäller de kortsiktiga resultat som man kom överens om i Bryggekommunikén. Landsrapporter med sammanfattningar om politiska framsteg sammanställdes för alla EU-medlemsstater, Norge och Island och blev tillgängliga för Europeiska kommissionen, som föreslår landsspecifika rekommendationer till den europeiska planeringsterminen. Fokusgrupper diskuterade politikens ändamålsenlighet med ledamöter i den rådgivande kommittén för yrkesutbildning när centrumets rapport om övervakning av yrkesutbildningspolitiken för 2014 skulle utarbetas. Descriptions of national VET systems (beskrivning av nationella yrkesutbildningssystem) som utarbetas av ReferNet-partner publicerades online när det gällde 29 länder. Spotlight on VET in Ireland (fokus på yrkesutbildningen i Irland) utarbetades till mötet i mars för generaldirektörerna för yrkesutbildning. Vocational education and training in Lithuania – Short description and Spotlight on VET in Lithuania (yrkesutbildning i Litauen – kort beskrivning och fokus på yrkesutbildningen i Litauen) utkom till mötet i november för generaldirektörerna för yrkesutbildning och ordförandeskapets konferens om yrkesutbildning. Centrumets On the way to 2020: data for vocational education and training (mot 2020: uppgifter om yrkesutbildning) publicerades.

    Gemensamma EU-verktyg, kvalifikationer och utbildningsresultat

    Centrumet gav politiska råd och bidrog med expertkunskaper till arbetsgrupperna på EU-nivå för att bidra till att EU-verktyg införs. Centrumets undersökning om kvalifikationer motsvarande nivå fem i den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) och dess analys av och översikt över beskrivningar av nivåer i nationella referensramar för kvalifikationer (NQF) i europeiska länder bidrog direkt till att EQF/NQF infördes. Centrumets undersökning The role of qualifications in governing professions and occupations (kvalifikationernas roll när det gäller reglering av yrken och sysselsättningar) publicerades. En kort not om möjligheter och utmaningar för det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) publicerades. Europass registrerade 20,85 miljoner besök (14,8 miljoner), och 10,16 miljoner (8,3 miljoner) meritförteckningar genererades online. Vid en arbetsmiddag med Europaparlamentet diskuterades resultat och utmaningar i fråga om europeiska verktyg. Centrumets undersökning Renewing VET provision: Understanding feedback mechanisms between initial VET and the labour market (förnya tillhandahållandet av yrkesutbildning – att förstå mekanismer för återkoppling mellan den ursprungliga yrkesutbildningen och arbetsmarknaden) publicerades. En kortfattad not Keeping young people in (vocational) education: what works? (att ge yrkesutbildning till ungdomar: vad fungerar?) togs fram till det litauiska ordförandeskapets konferens om yrkesutbildning.

    Vuxenlärande och övergångar

    Centrumets undersökning Return to Work – work-based learning and the reintegration of unemployed adults into the labour market (tillbaka till arbetet – arbetsbaserad inlärning och återintegrering av arbetslösa vuxna på arbetsmarknaden) diskuterades vid det litauiska ordförandeskapets konferens om yrkesutbildning. Centrumets undersökning Benefits of vocational education and training in Europe for people, organisations and countries (fördelar med yrkesutbildning i Europa för människor, organisationer och länder) och Labour market outcomes of vocational education in Europe (resultat av yrkesutbildning på arbetsmarknaden i Europa) publicerades. Centrumets undersökning om godkännande av icke formellt och informellt lärande på europeiska företag avslutades och en sammanfattning spreds vid centrumets och generaldirektoratet för utbildning och kulturs gemensamma seminarium som blev startpunkten för uppföljningen av rådets rekommendation om godkännande 2012. Som stöd till den europeiska alliansen för lärlingsutbildning anordnade centrumet en högnivåkonferens om förnyelse av yrkesutbildningen för att komma till rätta med kompetensglappet – arbetsbaserat lärande och lärlingsutbildning för alla?.

    Kompetensanalys

    Centrumet bidrog till utvecklingen av kompetenskartan för EU som det ska ta det fulla ansvaret för från och med 2014. Centrumets prognoser 2013 om tillgång och efterfrågan på kompetens i Europeiska unionen släpptes. I Roads to recovery: three skill and labour market scenarios for 2025 (vägar till återhämtning: tre scenarier om kompetens och arbetsmarknad för 2025) sammanfattades de viktigaste resultaten. Centrumets forskningsrapport Quantifying skill needs in Europe – Occupational skills profiles: methodology and application (kvantifiering av kompetensbehoven i Europa – yrkeskompetensprofiler: metod och tillämpning) publicerades. En kortfattad not och publikation Skills for a low carbon Europe (kompetens för ett Europa med låga koldioxidutsläpp) släpptes. Centrumets uppgifter och analyser av kompetensglapp bidrog till arbetet i Global Agenda Council om sysselsättning i Världsekonomiska forumet (WEF) och presenterades vid Global Agendas toppmöte 2013 i Abu Dhabi.

    Organisationens inverkan

    Vid (den externa) utvärderingen av centrumet av perioden 2007–2012 granskade man om centrumets arbete var förenligt med europeisk politik och tittade på dess effektivitet och inverkan samt synergier med fyra andra EU-byråer. Följande kom fram i utvärderingen: Centrumet uppnådde med stor framgång målen i inrättandeförordningen och betraktas som ett ledande expertcentrum över hela världen när det gäller kvalifikationer och kompetens. Centrumets arbete sammanföll inte med andra aktörers aktiviteter på europeisk, nationell eller internationell nivå. Centrumets output och antalet nedladdningar från centrumets webbplats ökade betydligt. Evenemangen höll hög kvalitet och deltagarna var mycket nöjda med dem. Insatserna var kostnadseffektiva. Centrumet använder ett resultatmätningssystem som hjälper det att hantera och utvärdera inverkan, effektivitet och ändamålsenlighet. 173 politiska EU-dokument (169) citerade centrumets resultat. Centrumets förvaltning fortsatte att ge stöd till insatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. En personalenkät 2013 bekräftade att personalen var nöjd med administrativa tjänster och stödtjänster.

    Mer information finns på www.cedefop.europa.eu (Årsrapport och årlig verksamhetsrapport 2013).


    (1)  Anm.: Här ingår inkomster avsatta för särskilda ändamål från GD Sysselsättning socialpolitik och inkluderings delegeringsavtal som uppgick till 0,6 miljoner euro 2013 (1,32 miljoner euro 2012).

    (2)  Detta innefattar tillsatta tjänster (96) och erbjudanden om anställning (2) på lediga tjänster (i enlighet med den fleråriga personalpolitikstrategin).

    Källa: Bilagan har tillhandahållits av centrumet.


    CENTRUMETS SVAR

    Cedefop har tagit del av revisionsrättens rapport.


    Top