1.11.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 387/17

---

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 387/09)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”REBLOCHON”/”REBLOCHON DE SAVOIE”

EG-nr: FR-PDO-0217-01003–11.6.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—

    ☐ Produktens beteckning

—

    ☒ Produktbeskrivning

—

    ☒ Geografiskt område

—

    ☒ Bevis på ursprung

—

    ☒ Framställningsmetod

—

    ☒ Samband

—

    ☒ Märkning

—

    ☒ Nationella krav

—

    ☒ Annat: förpackning, hänvisningar till kontrollorgan, behörig myndighet i medlemsstaten, gruppens adress och sammansättning

2.   Typ av ändring(ar)

—

    ☐ Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning

—

    ☒ Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

—

    ☐ Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

—

    ☐ Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3.   Ändring(ar)

Produktbeskrivning: punkt 2 i produktspecifikationen

Det införs förtydliganden i beskrivningen av skorpan och ostmassan, vilket fyller ut uppgifterna i den ursprungliga ansökan.

Viktintervallet för ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” i litet format utvidgas något (230–280 gram, i stället för 240–280 gram).

Saluföring av osten i portionsform införs. För gruppen handlar detta om att göra det möjligt för aktörerna att anpassa sig till den mer omfattande individuella konsumtionen av produkter.

Förpackningsmaterialens kvalitet samt skärningstekniken gör det möjligt att bevara produktens kvalitet i samband med dessa moment.

Uppgiften om att det finns en extra botten flyttas till reglerna om förpackning i punkt 5.7 i produktspecifikationen.

Geografiskt område: moment som utförs inom området: punkt 3 i produktspecifikationen

De moment som utförs inom det geografiska området beskrivs närmare.

Begreppet mjölkning inom området har införts för att förtydliga hur de jordbruksföretag som ligger vid områdesgränsen drivs. Likaså förtydligas det att förpackningen, i enlighet med vad som redan föreskrivs i den registrerade produktspecifikationen, utgörs av en första förpackning, i syfte att ta hänsyn till den eventuella färdigförpackning som produkten kan bli föremål för i ett senare skede.

Övergångsbestämmelsen om möjligheten att utföra mognadslagringen i två kommuner som gränsar till det geografiska området stryks, eftersom de berörda företagen har flyttat tillbaka till det geografiska området.

En kommun som uppstått genom delning av tidigare kommuner, som dittills varit sammanslagna, har lagts till (ingen ändring av det geografiska områdets yttre gräns).

Bevis på ursprung (spårbarhet): punkt 4 i produktspecifikationen

Ändringarna hör samman med den reform av kontrollsystemet för ursprungsbeteckningar som införts genom utvecklingen av det nationella regelverket. Framför allt ställs det krav på en identitetsförklaring som ska föregå aktörernas behörighetsförklaring, i vilken deras förmåga att uppfylla kraven i produktspecifikationen för det märke som de vill använda erkänns.

Dessutom redogörs det för innehållet i de förklaringar som krävs för kännedom om och uppföljning av produkterna, liksom för villkoren för överföring av dessa.

De handlingar och registreringar som krävs för kontroll av spårbarhet och produktionsförhållanden förtydligas, liksom villkoren för kontroll av produktens egenskaper.

Vad gäller ostarnas märkning förtydligas villkoren för utdelning och återtagande av identitetsbrickor.

Mjölkkoraser: punkt 5.1 i produktspecifikationen

Genom att definiera mjölkkobesättningen som samtliga lakterande mjölkkor, sinkor och kvigor över sex månaders ålder vid jordbruksföretaget kan man precisera vilka typer av djur som kontrollerna gäller.

För att stärka kontrollen införs förtydliganden om att djuren ska tillhöra godkända raser, motsvarande koderna 12, 46 och 31.

Vissa producenter kan bedriva djurhållning för andra ändamål än att producera mjölk för framställningen av ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”, och denna möjlighet erbjuds och regleras.

Mjölkkornas utfodring: punkt 5.2 i produktspecifikationen

a)   Basföda och kompletteringsfoder

De nya bestämmelserna syftar till att stödja ett utfodringssystem som baseras på vallfoder (gräs och hö) för att stärka sambandet med den bygd som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen och bevara en osttillverkning där obehandlad mjölk används (fermenterat foder utesluts).

För att uppnå detta mål införs en högsta djurtäthet per hektar utnyttjad jordbruksareal, och denna fastställs till 1,5 djurenheter. Under sommarperioden ska mjölkkorna beta under minst 150 dagar.

För att beakta de skillnader i funktionssätt som föreligger mellan de olika jordbruksföretagen inom det geografiska området tillåts användningen av foder med ursprung utanför området för utfodringen av lakterande mjölkkor. Således får endast jordbruksföretag som ligger mer än 600 meter över havet och fäbodvallsjordbruk där de lakterande korna betar på över 600 meters höjd använda foder med ursprung utanför det geografiska området, i en omfattning som motsvarar högst 25 % av torrsubstansen i basfödan.

Det foder med ursprung utanför det geografiska området som köps in får bara innehålla hö.

Grönfoderutfodring är tillåten, men som mest med ett mål om dagen under betesperioden på 150 dagar. Utanför betesperioden är det emellertid tillåtet med två måltider grönfoderutfodring om dagen, men det är obligatoriskt med tilldelning i två delar och två skärningar. För att undvika alla eventuella problem i form av förorening med oönskad groning ska det grönfoder som tilldelas vara färskt, och alla eventuella rester i krubborna ska avlägsnas innan nytt foder läggs i.

Med samma mål om att bevara sambandet med bygden, men även för att korta fibrer inte har samma inverkan på idisslingen som hö av gräs eller lusern, begränsas tilldelningen av torkad lusern i brikettform när det gäller kompletteringsfodret.

Fastställandet av en positivlista över koncentrat gör det möjligt att underlätta kontrollerna och föregripa tekniska innovationer som man inte behärskar i tillräcklig grad. För att bevara sambandet mellan produkten och bygden begränsas det samlade tillskottet av kompletteringsfoder till födan per år till 1 800 kg per mjölkko och till 500 kg per kviga.

Slutligen förtydligas det att vassle som produceras vid jordbruksföretaget endast får förekomma i djurens vattentillförsel inom högst ett dygn.

b)   Villkor för fodertilldelning

För att undvika sanitära och tekniska problem ges tilldelningen av torrfoder företräde under vinterperioden. Också för att främja idisslingen är det obligatoriskt att man tilldelar foder som alltjämt är fysiskt helt. Dessa förhållanden har lett till ett förbud mot att använda maskiner som både blandar och fördelar vid tilldelningen av födan.

c)   Fermenterat foder

Enligt de gällande bestämmelserna är det förbjudet att använda fermenterat foder i mjölkkornas utfodring. Det är dock tillåtet att utfodra en annan, tydligt avskiljd, besättning med denna typ av foder. Denna möjlighet omfattas av särskilda produktions-, lagrings- och användningsvillkor.

Driftssystem: punkterna 5.3 och 5.4 i produktspecifikationen

a)   Genetiskt modifierade organismer är förbjudna (odling och foder)

Detta förbud i produktspecifikationen mot förekomsten av sådana organismer gör det möjligt att befästa utfodringens traditionella karaktär.

b)   Godkänd tillförsel av mineralgödsel

För att främja betet, den biologiska mångfalden, den naturliga floran och för att bevara miljön begränsas tillförseln av mineralgödsel. Det införs en åtskillnad mellan kommunerna utifrån deras topografiska läge på grundval av den underindelning med benämningen ”missgynnade områden” som används av myndigheterna. De tröskelvärden som valts i produktspecifikationen avser genomsnittet för varje jordbruksföretags ägor.

c)   Tillförsel av organisk gödsel

Villkoren för spridning av organiska näringsämnen fastställs i syfte att skydda kornas utfodring mot varje eventuell risk för förorening av förorenande ämnen.

Generaliseringen av specifikationerna avseende spridning bidrar till att göra kontrollerna på detta område likvärdiga och lättare att genomföra.

Villkor avseende mjölkning: punkt 5.5 i produktspecifikationen

Villkoren avseende mjölkning förtydligas för att möjliggöra användningen av nya mjölkningstekniker, samtidigt som man uppfyller alla de villkor som har anknytning till djurhållningen och bevarandet av egenskaperna hos den mjölk som används.

Kontrollen av mjölkningsanläggningen görs obligatorisk för att bevara kvaliteten på den mjölk som används.

Kyltemperatur vid ysteriet:

Temperaturen för bevarande av mjölken vid gården eller för lagring vid ysteriet höjs till 10 °C från tidigare 8 °C, i syfte att främja mjölkens tekniskt användbara flora.

Tillverkning: punkt 5.6 i produktspecifikationen

Punkt 5.6.1 Allmänna bestämmelser

Mjölkråvara, tillverkningshjälpmedel och tillsatser

För att bevara egenskaperna hos den råvara som bearbetas som obehandlad mjölk finns det en förteckning över otillåtna behandlingar.

Punkten avseende användning av tillverkningshjälpmedel och tillsatser kompletteras i syfte att stödja gällande metoder för användning av behandlingar och tillsatser vid tillverkningen av ost, och för att därigenom undvika att framtida, icke reglerade metoder skadar ostens egenskaper.

Tillverkningssteg

Man har infört krav med avseende på tillverkningskaren: dessa ska vara öppna och innehålla högst 6 000 l.

Visuell och taktil observation av ostmassans utveckling i karet förblir ett viktigt inslag vid tillverkningen utifrån obehandlad mjölk som samlas in dagligen och som inte genomgår någon behandling före tillverkningen.

Kontrollen av tillverkningssätten stärks dessutom om den volym som används inte i avsevärd omfattning förlänger det steg då ostarna formläggs. En alltför långdragen formläggning skulle medföra en alltför stor variation i fråga om ostarnas egenskaper.

Förtydliganden införs beträffande beskrivningen av stegen från arbetet i karet till saltningen av osten, i syfte att ta beakta vissa anpassningar: formarnas storlek, massan hos de vikter som används för att pressa de små modellerna etc. Saltlagens densitet sänks från 1 140 till 1 130.

Vad gäller saltningsmomentet får detta inte äga rum i tillverkningskaret.

Det förtydligas att tillverkningen, förmogningen och mognadslagringen ska pågå under sammanlagt minst 15 dagar från och med löpläggningsdagen. Följaktligen får osten lämna tillverknings- eller mognadslagringslokalen först efter minst 16 dagar.

Förmogning och mognadslagring

Förtydliganden införs vad gäller beskrivningen av förmogningssteget för att på ett mer noggrant sätt beakta ostmästarnas sakkunskap och bevara ostarnas kvalitet.

Mognadslagringsvillkoren kompletteras genom införandet av möjligheten att förpacka ostarna från och med den tolfte mognadslagringsdagen och att fortsätta mognadslagringen vid en lägre temperatur under en längre tid.

Det handlar om en anpassning till ett snabbare åldrande hos skorpan, vars utseende når sin optimala nivå efter uppemot 12 dagar i kar för att sedan försämras, varefter det kan uppträda brister som försvårar saluföringen.

Följande bestämmelser läggs till:

—	Det är obligatoriskt med ett första steg i kar fram till åtminstone den tolfte dagen räknat från tillverkningsdatumet.

Temperaturen i karet ska under denna tid ligga på mellan 10 °C och 15 °C och luftfuktigheten ska överstiga 90 %.

—	Från och med den tolfte dagen får ostarna förpackas var för sig för att därefter mognas fram till åtminstone den artonde dagen vid en temperatur på lägst 6 °C.

—	I händelse av att ostarna inte förpackas fortsätter mognadslagringen i kar fram till åtminstone den sextonde dagen vid en temperatur på mellan 10 °C och 15 °C och en luftfuktighet som överstiger 90 %.

Det förtydligas att det är tillåtet med antingen hyvlade eller ohyvlade träplankor som underlag vid mognadslagringen. Genom detta förtydligande beaktas den tekniska betydelse som de biologiskt gynnsamma beläggningarna på plankorna har för ytflorans utveckling.

Punkt 5.6.2 Specifika bestämmelser för tillverkning vid mejerianläggningar

Det införs ett förtydligande avseende tidsschemat för löpläggningens slut för att närmare ange tidsfristen för löpläggning.

Dosen mjölksyrebakterier preciseras.

Det anges att formar för syrning får användas. Dessa formar är till hjälp vid formläggningen av produkterna och ersätter duken, utan att det påverkar produktens inneboende egenskaper. Tack vare dem kan man dessutom uppnå ett resultat motsvarande en längre ”dukläggning”, kontrollera avrinningen bättre, få mer regelbundet formade ostar och erhålla en god inverkan på produktens skorpa.

Möjligheten att återanvända den volym mjölk som blivit över vid tillverkningens slut förtydligas för att undvika att ostmästaren ska bli tvungen att påbörja tillverkningen av ett inte helt fyllt kar. Syftet med detta är att underlätta arbetet i karet och att kontrollera detta på ett bättre sätt.

Punkt 5.6.3 Specifika bestämmelser för gårdstillverkning

Villkoren för tillverkning vid gårdar kompletteras med följande bestämmelser:

—	Införandet av en plastöverdragen, mikroperforerad avrinningsduk gör det möjligt att intensifiera en gårds specifika smakmässiga särdrag, eftersom duken har visat sig vara en reservoar för den tekniska floran.

—

För att göra det möjligt att i samband med gårdsostarna behålla en långsam tillverkningsteknik som främjar ett starkare smakmässigt särdrag begränsas den dos mjölksyrebakterier som får användas till 0,5 % (0,5 l syraväckare [1] per 100 l mjölk) av den totala mängd mjölk som används för tillverkningen av ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” vid gårdarna.

—

För att bevara den traditionella användningen av duk i samband med gårdstillverkning är det förbjudet att använda formar för syrning och alla andra slags formar eller korsetter som håller osten på plats under torkningssteget. Dukläggningstiden fastställs till sex timmar från och med formläggningens början.

Förtydliganden införs avseende villkoren för pressning, vändning av ostarna, förmogning, tvättning och fuktiga behandlingar i samband med att de förs in i mognadslagringskar.

Genom dessa bestämmelser kan man på ett bättre sätt kodifiera metoderna och stärka gårdsostarnas egenart.

För att mogningslagrarna om de så önskar ska kunna lägga till ytterligare specifika behandlingar senare under ostens liv reduceras den tid som osten ska finnas kvar vid jordbruksföretaget till sex dagar från de tio som ursprungligen föreskrevs.

Det införs villkor avseende tillverkning, mognadslagring och förmogning av gårdstillverkad ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” i litet format, och dessa innebär ett förtydligande av vissa bestämmelser i överensstämmelse med metoderna.

Inslag som motiverar sambandet med den geografiska miljön: punkt 6 i produktspecifikationen

Formuleringen av denna rubrik upprepar följande underrubriker: ”det geografiska områdets egenart: naturliga och mänskliga faktorer”, ”produktens egenart”, ”orsakssamband”.

Denna omstrukturering åtföljs av omformuleringar samt, vid behov, av införandet av förtydliganden.

Specifika inslag avseende märkningen: punkt 8 i produktspecifikationen

Uppgifterna om märkning av ostarna flyttas till rubrik 4: Bevis på ursprung.

Skyldigheten att anbringa logotypen ”INAO” ersätts med skyldigheten att anbringa EU:s symbol för skyddad ursprungsbeteckning (SUB).

Det förtydligas att användningen av alla eventuella beteckningar eller andra uppgifter tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen, oberoende av de lagstadgade uppgifterna avseende samtliga ostar och termen ”i litet format”, är förbjuden i samband med märkning, reklam, fakturor och handelsdokument, med undantag för enskilda handels- eller fabriksmärken.

Nationella krav: punkt 9 i produktspecifikationen

En tabell läggs till med de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras avseende produktspecifikationen samt med målvärdena och utvärderingsmetoderna beträffande desamma.

Övriga ändringar:

1.   Förpackning: punkt 5.7 i produktspecifikationen

Ostarna ska förpackas som hela ostar, halva ostar eller som portionsbitar.

För att bevara skorpans kvalitet, undvika att den torkar ut och att det utvecklas oönskat mögel ska osten skickas från det geografiska området med en anpassad förpackning. Denna förpackning ska bibehållas ända till dess att produkten presenteras för slutkonsumenten, vilket inte innebär att en eventuell omförpackning är förbjuden.

Förpackningen ska ha en extra botten i trä, vars diameter finns närmare angiven. Under uppskärningsmomenten ska den extra bottnen bibehållas.

Tack vare samtliga dessa bestämmelser kan skorpans egenskaper, ostmassans textur och ostens intensiva doft bevaras. Dessutom är den extra bottnen och förpackningen, mot bakgrund av skorpans ömtålighet och uttorkningsrisken hos ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”, viktig när det gäller att reglera fuktigheten. De förpackningar som används tar hänsyn till den specifika mögelfloran hos skorpan på ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”.

Ostar som är avsedda för bearbetning inom livsmedelsindustrin måste emellertid inte förpackas var för sig. I detta fall är den extra bottnen inte motiverad.

2.   Behörig avdelning i medlemsstaten: ändrad adress till det nationella ursprungs- och kvalitetsinstitutet.

3.   Den ansökande gruppens sammansättning: det införs förtydliganden avseende dennas sammansättning.

Kontrollorganens kontaktuppgifter: kontrollorganens kontaktuppgifter uppdateras.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (3)

”REBLOCHON”/”REBLOCHON DE SAVOIE”

EG-nr: FR-PDO-0217-01003–11.6.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” är en ost av obehandlad helmjölk från kor av raserna Abondance, Montbéliarde och Tarentaise med en pressad, okokt, platt cylindriskt formad och aningen smetig ostmassa. Diametern uppgår till omkring 14 centimeter, höjden till omkring 3,5 centimeter och vikten till mellan 450 gram och 550 gram.

Fetthalten ska uppgå till minst 45 g per 100 g ost efter fullständig torkning och torrsubstanshalten får inte understiga 45 g per 100 g ost.

Skorpan, som tvättas i samband med mognadslagringen, är tunn, regelbunden och enhetlig. Den är gul till gulorange och är helt eller delvis täckt med en vit, tunn och kort mossa.

Ostmassan, som har mycket lös, är enhetlig, smidig och fyllig. Den är gräddvit till elfensbensvit, lätt saltad och kan ha små hålrum.

Osten har samma organoleptiska egenskaper i reducerat eller litet format. Den mäter då omkring 9 centimeter i diameter, omkring 3 centimeter i höjd och väger mellan 230 gram och 280 gram, och omfattas likaledes av den skyddade ursprungsbeteckningen.

”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” kan saluföras som en hel ost eller i portionsbitar.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den mjölk som används för tillverkningen av”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” ska uteslutande komma från mjölkkobesättningar som består av kor från mjölkkoraserna Abondance, Montbéliarde och Tarentaise (som även kallas Tarine).

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

För att säkerställa sambandet med bygden ska djurbesättningens foder huvudsakligen bestå av foder från ursprungsbeteckningens geografiska område. Basfödan består av foder med följande sammansättning:

—	Minst 50 % betat gräs under sommarperioden och hö som tilldelas dagligen under vinterperioden.

—	Grönfoder: grön majs, gräs som tilldelas grönt, foderbeta. Halm får uteslutande tilldelas i basfödan för kvigor.

Under sommaren ska betesperioden uppgå till minst 150 dagar.

Fodret från området ska stå för 100 % av torrsubstansen i de lakterande kornas basförda. Vad gäller jordbruksföretag som ligger mer än 600 meter över havet och fäbodvallsjordbruk där de lakterande korna betar på mer än 600 meters höjd ska fodret från området stå för minst 75 % av torrsubstansen i de lakterande kornas basförda. Det foder med ursprung utanför det område som omfattas av beteckningen som köps in får bara innehålla hö.

Kompletteringsfoder får tilldelas som ett komplement till basfödan. Däri ingår koncentrerat foder och dehydratiserat foder. Sammanlagt får som mest 1 800 kg av dessa kompletteringsfoder tilldelas per lakterande ko per år.

Det är förbjudet att i mjölkkobesättningens foder använda ensilageprodukter, fermenterat foder, balensilage samt foder som kan ha en negativ inverkan på lukten eller på mjölkens eller ostens smak, eller som innebär risker för bakteriologisk smitta.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen, mjölkningen, tillverkningen och mognadslagringen av ostarna ska genomföras i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Den första förpackningen av ostarna genomförs i det geografiska området innan ostarna lämnar den lokal där mognadslagringen, dvs. det sista steget i produktionen av ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”, ägt rum. Tack vare denna bestämmelse kan man bevara kvaliteten i fråga om produktens skorpa och samtidigt undvika uttorkning och att oönskat mögel utvecklas. Denna första förpackning hindrar inte att produkten senare förpackas om i en annan lokal.

Denna förpackning, som utförs med anpassat emballage, inbegriper en extra botten i granträ på minst en sida av de ostar som saluförs som hela ostar eller halva ostar. Portionsbitarna ska ha skorpan kvar på tre sidor.

Produkter som är avsedda för livsmedelsindustrin behöver inte förpackas var för sig, men ska likväl slås in i samband med att de lämnar det geografiska området.

3.7   Särskilda regler för märkning

Märkningen ska inbegripa ursprungsbeteckningens namn ”Reblochon” eller ”Reblochon de Savoie” i bokstäver med en storlek som motsvarar minst två tredjedelar av de största bokstäver som förekommer på märkningen. Dessutom kan märkningen inbegripa ursprungsbeteckningens namn tillsammans med termen ”i litet format” för den ost i reducerat format som definieras i punkt 3.2.

Oberoende av de lagstadgade uppgifter som gäller för alla ostar och av ovannämnda term är användningen av alla eventuella beteckningar eller andra uppgifter tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen förbjuden i samband med märkning, reklam, fakturor och handelsdokument, med undantag för enskilda handels- eller fabriksmärken.

I märkningen ska EU:s symbol för skyddad ursprungsbeteckning (SUB) ingå. På märkningen får det även stå ”skyddad ursprungsbeteckning”.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar två tredjedelar av departementet Haute-Savoie (allting öster om Annecy på mer än 500 meters höjd över havet) samt några kommuner eller delar av kommuner i departementet Savoie.

Departementet Haute-Savoie

Abondance, Alex, Allinges, Amancy, Andilly, Annecy-le-Vieux, Arâches-Ia-Frasse, Arbusigny, Arenthon, Armoy, Arthaz-Pont-Notre-Dame, Aviernoz, Ayse, Ballaison, Beaumont, Bellevaux, Bernex, Bluffy, Boëge, Bogève, Bonne, Bonnevaux, Bonneville, Bons-en-Chablais, Brenthonne, Brizon, Burdignin, Cervens, Chamonix-Mont-Blanc, Charvonnex, Châtel, Châtillon-sur-Cluses, Chevaline, Chevenoz, Cluses, Collonges-sous-Salève, Combloux, Cons-Sainte-Colombe, Contamine-sur-Arve, Copponex, Cordon, Cornier, Cranves-Sales, Cruseilles, Demi-Quartier, Dingy-Saint-Clair, Domancy, Doussard, Draillant, Duingt, Entremont, Entrevernes, Essert-Romand, Etaux, Evires, Faucigny, Faverges, Fessy, Féternes, Fillinges, Giez, Groisy, Habère-Lullin, Habère-Poche, Juvigny, La Balme-de-Thuy, La Baume, La Chapelle-d’Abondance, La Chapelle-Rambaud, La Chapelle-Saint-Maurice, La Clusaz, La Côte-d’Arbroz, La Forclaz, La Muraz, La Rivière-Enverse, La Roche-sur-Foron, Lathuile, La Tour, La Vernaz, Le Biot, Le Bouchet, Le Lyaud, Le Grand-Bornand, Le Petit-Bornand-Les-Glières, Le Reposoir, Le Sappey, Leschaux, Les Clefs, Les Contamines-Montjoie, Les Gets, Les Houches, Les Ollières, Les Villards-sur-Thônes, Lucinges, Lullin, Lully, Manigod, Marcellaz-en-Faucigny, Marlens, Machilly, Magland, Margencel, Marignier, Marnaz, Megève, Mégevette, Menthonnex-en-Bornes, Menthon-Saint-Bernard, Mieussy, Monnetier-Mornex, Montmin, Montriond, Mont-Saxonnex, Morillon, Morzine, Nancy-sur-Cluses, Nangy, Nâves-Parmelan, Novel, Onnion, Orcier, Passy, Peillonnex, Perrignier, Pers-Jussy, Praz-sur-Arly, Présilly, Quintal, Reignier, Reyvroz, Saint-André-de-Boëge, Saint-Blaise, Saint-Cergues, Saint-Eustache, Saint-Férréol, Saint-Gervais-les-Bains, Saint-Jean-d’Aulps, Saint-Jean-de-Sixt, Saint-Jean-de-Tholome, Saint-Jeoire, Saint-Jorioz, Saint-Laurent, Saint-Martin-Bellevue, Saint-Pierre-en-Faucigny, Saint-Sigismond, Saint-Sixt, Sallanches, Samoëns, Saxel, Scientrier, Scionzier, Serraval, Servoz, Sevrier, Seythenex, Seytroux, Sixt-Fer-A-Cheval, Talloires, Taninges, Thônes, Thorens-Glières, Thyez, Vailly, Vacheresse, Vallorcine, Verchaix, Vétraz-Monthoux, Veyrier-du-Lac, Villard, Villaz, Ville-en-Sallaz, Villy-Ie-Bouveret, Villy-Ie-Pelloux, Vinzier, Viuz-en-Sallaz, Vougy, Vovray-en-Bornes.

Departementet Savoie

Cohennoz, Crest-Voland, Flumet, La Giettaz, Mercury (delarna G1 och G2), Notre-Dame-de-Bellecombe, Plancherine (delarna A1, A2, A3), Saint-Nicolas-La-Chapelle, Ugine.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Naturliga faktorer

Det geografiska området ligger i norra Alperna och omfattar bergsområdena mellan Genèvesjön och Mont-Blanc-massivet. Det gränsar i öst till den schweiziska gränsen och sträcker sig västerut fram till Alpernas allra västligaste landhöjder. Beaufortain-massivet, söder om det geografiska området, ingår inte detsamma, men det gör i gengäld den norra delen av Bauges-massivet.

Terrängformen är utpräglat dramatisk då den är uppbyggd av allt högre massiv från väst till öst (från 1 000 meter i de västliga förbergen, via mer än 2 000 meter i kalkstensmassivens toppar till över 4 000 meter i Mont-Blanc-massivet), som skiljs åt av stora dalgångar på mer än 500 meters höjd över havet (Dranse, Giffre, Arve, Arly).

Det geografiska området inbegriper områden med stor variation i fråga om det geologiska substratet. Bergsmassiv som huvudsakligen består av kalksten genomkorsar området från nordost till sydväst. I dessa massiv bildar vissa särskilt beständiga nivåer spetsiga terrängkonturer, såsom Aravis-kedjan. I väst består utlöparna till bergen av ett substrat av molasser av lera och kalk där branta kalkstensformationer sticker upp (Salève). I öst utgör de kristallina bergsmassiven Mont-Blanc och Aiguilles rouges områdets högsta punkter. Detta område består av sura bergarter (granit, gnejs, glimmerskiffer). I norr består Chablais-massivet av en blandning av sura bergarter och kalkbergarter.

Området präglas av ett bergsklimat, med direkt exponering för luftströmmar västerifrån. Nederbörden är riklig (mer än 900 millimeter om året), utan sommartorka. Inne bland massiven överstiger nederbörden ofta 1 500–2 000 millimeter per år. På grund av bergsmiljön är vintrarna stränga och den rikliga nederbörden faller då i form av snö. Terrängformen och höjden över havet har en stark inverkan på de lokala klimatförhållandena.

Huvudandelen av jordbruksmarken är avsatt för bete. Området kännetecknas av ett osedvanligt omfattande utnyttjande av högbelägna betesmarker, så kallade fäbodvallar. Dessa präglas av en stor mångfald i fråga om växtligheten, som har sin grund i de varierande miljöförhållandena (mark, nederbörd, exponering, höjd över havet etc.) och användningsformerna (betesmetoder). 90 % av gräsytorna utgörs av betesmarker som domineras av hundäxing, som anses vara ett mycket bra fodergräs, samt vit- och rödklöver. Där förekommer feta slåtterängar med ängssyra, halvmagra slåtterängar med stor bockrot och magra slåtterängar eller betesmarker med ängssalvia och oregano. Den växtlighet som utnyttjas växer i skikt från dalgångarnas botten upp till nivåer som kan ligga mer än 2 500 meter över havet.

Mänskliga faktorer

Ett av kännetecknen för de mjölkproducerande jordbruksföretagen i det geografiska området är utnyttjandet av fäbodvallar om sommaren. Djurbesättningarnas liv påverkas starkt av årstiderna: de släpps ut ur stallen i början av maj, betet börjar på låglänta skiften för att sedan, i början av juni, fortsätta uppe på fäbodvallarna, där korna blir kvar tills i början av oktober. Därefter följer vinterperioden, som är den längsta perioden, med flera månader av snö och dåligt väder. Under sommaren måste uppfödaren följaktligen magasinera foder som djurbesättningen kommer att behöva från november till april (man får räkna med omkring 2 000 kg hö per ko under vintern).

För att hantera dessa levnadsförhållanden använder mjölkproducenterna mjölkkoraser med ursprung i bergsområden, som är anpassade till miljöns fysiska och klimatologiska begränsningar (kroppsform anpassad efter bete i sluttande betesmarker, köldtålighet, förmåga att tillvarata bete under sommarperioden och torrfoder under vinterperioden), samtidigt som de regelbundet producerar mjölk av hög kvalitet.

Mjölkkornas utfodring består huvudsakligen av gräsbete under sommarperioden och av torrfoder under vinterperioden. Tillskottsutfodringen är begränsad, eftersom man vill bevara en lågintensiv djuruppfödning. Den är fri från fermenterat foder som kan ha en negativ inverkan på mjölkens lukt och smak, och följaktligen även på osten.

Namnet ”Reblochon de Savoie” stammar från ordet ”Reblâche”, som betyder ”att mjölka en andra gång”. Denna metod blev vanlig från och med 1200-talet: den lantbrukare som hyrde en fäbodvall var tvungen att betala ett arvode till ägaren. En ko som blivit ofullständigt mjölkad vid uppmätningen gav vid denna andra mjölkning endast lite, men i gengäld mycket gräddig mjölk, eftersom mjölken under slutet av mjölkningen innehåller mycket fett. Då osttillverkarna således hade tillgång till små mängder mjölk som dock snarast var fettrik, tillverkade de en gräddig ost i litet format. När bytesekonomin övergick till en penningekonomi under 1700-talet började Reblochon, en ost som ursprungligen tillverkats i hemlighet, dyka upp på middagsbordet, i synnerhet hos borgarna, prästerna och adeln.

Ostmästarens arbete, som grundar sig på sakkunskap som gått i arv sedan lång tid tillbaka, spelar en avgörande roll för att framkalla den aromatiska potentialen hos ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”. Arbetet med obehandlad mjölk, som inte genomgått någon förbearbetning, vid en låg temperatur gör att man kan pressa ut det bästa av den. Varannandagsmjölkningen tvingar fram en snabb och noggrann användning av mjölken. Att använda obehandlad mjölk förutsätter att man arbetar med öppna kar för att ostmästaren ska kunna se eventuella förändringar som äger rum hos mjölken och kunna anpassa sina insatser därefter.

Mognadslagringen genomfördes till att börja med vid fäbodvallsjordbruken. Senare kom den att utvecklas i dalgången, eftersom det faktum att utifrånkommande relativt lätt kunde ta sig dit främjade uppkomsten av yrket mognadslagrare. Mognadslagraren ska hantera flera uppgifter och i synnerhet övervaka mogningstemperaturen, eftersom denna spelar en viktig roll för mögelfloran (som ger skorpan dess karakteristiska utseende). Flera grupper av mikroorganismer lever tillsammans och i följd på ostens yta. Denna följd kan huvudsakligen förklaras utifrån pH-haltens utveckling och utifrån skorpans salthalt. Denna mikroflora, och då särskilt Geotrichum candidum, ger ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” dess karakteristiska tunna vita yta, men den bidrar även starkt till utvecklingen av ostmassans textur och smak.

Handeln med ”Reblochon” tog fart under 1800-talet och gav upphov till en specifik affärsverksamhet, som främjades av de förbättrade kommunikationerna. Under 1900-talets första hälft spred sig produktionen av ”Reblochon” utanför själva ursprungsområdet, vilket fick producenterna att skydda sin produkt och fastställa de specifika produktionsvillkoren redan 1953.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” är en ost med pressad, okokt ostmassa som görs av obehandlad helmjölk som inte genomgår någon behandling före tillverkningen.

Osten är liten, väger lite och kan saluföras i en version i reducerat format. Den är platt cylindrisk till formen och ostmassan är en aning smetig.

Det är en gräddig ost med en mild och smidig, elfenbensvit och lätt saltad ostmassa, som kan uppvisa mjölkartade och rostade aromer. Dess tunna, tvättade, saffransgula skorpa är täckt av ett tunt vitt mögelskikt.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Den mycket nederbördsrika bergsmiljö som hela det geografiska området består av gör att gräset kan växa kraftigt under vår och sommar. De varierande miljöförhållandena, exempelvis fäbodvallarnas höjd över havet och exponering, liksom berggrundens egenskaper, tar sig uttryck i en stor botanisk rikedom i betesmarkerna, där varje miljö har sin särskilda flora.

Många av de ingående växterna har en utpräglad arom som bidrar till egenarten hos ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie”. Skillnader i de sensoriska egenskaperna kan kopplas till de olika typerna av hö och bete i det geografiska området.

Denna kärva miljö ställer stora krav på djurbesättningarna, och det är bara bergsraser som klarar av kombinationen av ett inaktivt liv i stallet i dalgången om vintern och långa dagliga förflyttningar, där den totala höjdskillnaden kan vara flera hundra meter, under sommarbetet.

Dessa raser kan under dessa förhållanden producera en proteinrik mjölk som lämpar sig mycket väl för osttillverkning: den ostmassa som erhålls efter att man tillsatt löpe är fast och ostutbytet är högt.

Osten ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” är, med sitt ursprung i en tillverkning som byggde på små mängder fettrik mjölk, resultatet av enkel teknik (begränsad uppvärmning, snabb ympning, ingen torkning i kar) som medför korta mogningstider.

På så vis har de organoleptiska egenskaperna hos ”Reblochon”/”Reblochon de Savoie” ett nära samband med mjölkkornas utfodring (bete, foder), som är resultatet av en växtlighet som är väl anpassad till de klimatförhållanden som beskrivs ovan, och med bevarandet av ostmästarnas och mogningslagrarnas yrkeskunnande.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (4))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCReblochon.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(4)  Se fotnot 3.

---