27.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/38

—

Regionkommittén är fast övertygad om att småskaliga energiproducenter enkelt borde få tillgång till energinät/smarta nät. Man borde utveckla vettiga regler för dessa nya leverantörers tillträde till nätverken, regler som stimulerar enskilda hushåll och mindre producenter att våga investera i småskalig energiproduktion.

—

Vi undrar om de åtgärder som kommissionen föreslår verkligen är tillräckliga för att ge konsumenterna större inflytande och bekämpa energifattigdomen. Vi skulle vilja att särskild uppmärksamhet ägnades åt skyddet av konsumenter. Här är det viktigt att uppmärksamma asymmetrin mellan energianvändare och stora bolag.

—

Kommittén uppmanar myndigheterna att ta itu med frågan om incitament för rätt marknadsinvesteringar i anläggningar för produktion, överföring, lagring och balansering av utbud och efterfrågan och rekommenderar att man vid sidan av de befintliga programmen (det europeiska energiprogrammet för återhämtning, Fonden för ett sammanlänkat Europa, EU:s sammanhållningspolitik, TEN-T-programmet och Horisont 2020) söker efter nya sätt att finansiera infrastruktur.

—

Kommittén instämmer helt och fullt i att det är angeläget att modernisera befintliga nät och utveckla smarta nät och stöder samarbete i samband med utvecklingen av smarta nät på europeisk, nationell och regional nivå och av europeiska normer för smarta nät.

—

ReK understryker vikten av insyn och öppenhet samt av att medborgarna och samhällena deltar i planeringen, utformningen och användningen av näten.

Föredragande

P.G. (Piet) DE VEY MESTDAGH (NL–ALDE), provinsråd i Groningen

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – För en välfungerande inre marknad för energi

COM(2012) 663 final

1.

Regionala och lokala myndigheter spelar en grundläggande roll på EU:s energimarknad och Regionkommittén understryker deras bidrag till arbetet för att förverkliga den inre marknaden för energi och minska skillnaderna mellan medlemsstaterna. De lokala och regionala myndigheterna är dessutom den myndighetsnivå som står närmast medborgarna och skapar därigenom stora möjligheter till kommunikation. De har direkt erfarenhet av många av problemen på EU:s energimarknader när det gäller konkurrenskraft, insyn och regleringen av energisektorn som helhet.

2.

Kommittén är en mycket stark förespråkare av en fullbordad inre marknad för energi. Denna gör att regionerna kan rikta in sig på sina starka sidor och därigenom utveckla en regionspecifik decentraliserad och förnybar energisektor som kunskapsinfrastrukturen, ekonomin och arbetsmarknaden på lokal och regional nivå drar nytta av. Vi föreslår att en strategi införs för att stödja utvecklingen av regionala kluster (specialisering) och partnerskap. Man bör låta föregångsregioner – med kunskaper om innovationssystem, fungerande marknader för förnybar energi, införande av system med smarta nät osv. – spela en större roll när det gäller att fylla de nuvarande luckorna i det europeiska energilandskapet.

3.

Regionala energiplaner bör utvecklas, där projekt för produktion, transport, lagring och distribution av energi, för nödvändig infrastruktur och för regionala system för förbättrad energieffektivitet och energibesparingar ingår, såsom kommittén framhöll i sitt yttrande om tredje lagstiftningspaketet, CdR 21/2008 fin. Sådana regionspecifika energiplaner som kan utarbetas på regional nivå eller omfatta flera regioner, även i grannländerna, bör samordnas ordentligt och integreras på både nationell nivå och EU-nivå.

4.

Kommittén anser att det tredje energipaketet bör genomdrivas mer aktivt och att man bör inleda överträdelseförfaranden. Konkurrensreglerna måste upprätthållas med kraft så att villkoren blir desamma för alla marknadsaktörer, även de nya. Medlemsstater där det fortfarande bara finns en leverantör borde förpliktas att undanröja hindren för marknadsinträde och få hjälp att utveckla en (gränsöverskridande) infrastruktur så att konsumenterna får möjlighet att välja fritt bland leverantörer över hela EU. Avregleringen av produktion och priser tillsammans med effektiv samordning på EU-nivå kan bidra till en rättvis resursutjämning mellan Europas regioner, till att stabilisera och förbättra ramvillkoren för den europeiska energisektorn och till att främja en hållbar energiförsörjning så att kostnaderna för energiomställningen begränsas.

5.

Överenskommelserna om att skilja på överföringsnät, produktion och distribution måste respekteras i hela EU. Detta gäller även överenskommelserna om energitillsynsmyndigheters oberoende ställning och kraven om konsumentskydd. Att stödja och vidareutveckla EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), framför allt dess förmåga att granska nationella tillsynsmyndigheters beslut och lösa tvister, är en prioritet.

6.

ReK stöder till fullo åtgärderna för att skapa lika villkor i syfte att åstadkomma mer decentraliserade och konkurrenskraftiga marknadsmodeller, eftersom dessa skapar större möjligheter för lokala energiproducenter och närliggande sektorer, men betonar att lika villkor också handlar om att tillhandahålla nödvändig nätinfrastruktur så att även perifera regioner, inklusive öar, kan utnyttja dessa möjligheter. Utvecklingen av infrastruktur, även till mer isolerade regioner, och kravet på att arbeta regionalt med internationella förbindelser, förbindelser till öar och distributionskapacitet är därför grundläggande led i arbetet för att fullborda den inre marknaden för energi.

7.

ReK konstaterar att skillnaderna i skatter och avgifter mellan medlemsstaterna skadar konkurrensen på elmarknaden och att dessa dessutom har påvisbara negativa effekter för andra delar av ekonomin. Detta får negativa konsekvenser för såväl konsumenterna som de energiintensiva industrierna, som får betydande konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar beroende på var de är etablerade. För att lika villkor ska skapas måste direkta och/eller dolda subventioner för fossila bränslen och kärnenergi fasas ut stegvis.

8.

Energipolitiken bör vara inriktad på konsumenten, såsom ReK framhöll i sitt yttrande om "De europeiska marknaderna för elektricitet och gas: tredje lagstiftningspaketet", CdR 21/2008 fin. Konsumenten bör stå i centrum och i slutänden – som enskild individ eller i grupp, i samarbeten eller organisationer – ha direkt tillgång till energimarknaden, antingen genom en rad olika energikällor från olika producenter eller direkt till spotmarknaden.

9.

För att konsumenterna ska kunna göra de bästa valen (i fråga om hållbarhet, valuta för pengarna och energieffektivitet) och välja ut de billigaste leverantörerna måste man prioritera utbildning, information och öppenhet om energi och underlätta deras tillgång till information om de möjligheter som den inre marknaden för energi och de nya teknikformerna skapar när det handlar om att minska energiräkningarna. Konsumenterna bör dessutom göras medvetna om olika sätt att styra energiförbrukningen, spara energi, möjligheter till förbättrad energieffektivitet och småskalig produktion. ReK uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att sätta i gång konsumentvänliga informationskampanjer där de lokala och regionala myndigheterna samt andra relevanta regionala civilsamhällesorganisationer spelar en aktiv roll.

10.

Vid sidan av de kampanjer som föreslås med information om energileverantörer och priser är det mycket viktigt att man inför system med smarta mätare som fungerar i realtid och mäter energiproduktionen och energiförbrukningen och distributionsnät, då detta är motiverat ur teknisk synvinkel, som kan hjälpa konsumenterna att fatta beslut och bli mer medvetna om energipriser, (mönster i) energiförbrukningen och sambandet mellan förbrukning och energipris. Detta leder till en mer välövervägd och hållbar energianvändning samt skapar förutsättningar för smart (hushålls)teknik och för energibesparingar. ReK uppmanar kommissionen att fortsätta den politik för att stimulera införande av smarta mätare som har presenterats i tidigare meddelanden. Denna politik bör bidra till införandet av smarta distributionsnät som inkluderar styrning av förbrukningen och flexibel lagrings-, produktions- och konsumtionskapacitet samt kommunikationen mellan dem. I detta sammanhang måste man ta hänsyn till sådana aspekter som korrekt avläsning, konfidentialitet, skydd av personlig integritet och bedrägerier och samtidigt arbeta med att utveckla normer

11.

Vi undrar om de åtgärder som kommissionen föreslår verkligen är tillräckliga för att ge konsumenterna större inflytande och bekämpa energifattigdomen. Vi skulle vilja att särskild uppmärksamhet ägnades åt skyddet av konsumenter. Här är det viktigt att uppmärksamma asymmetrin mellan energianvändare och stora bolag. Annars kommer marknaden även i fortsättningen bara att vara ett okänsligt gränssnitt som hindrar återkoppling mellan användare och politiska beslutsfattare/tillsynsmyndigheter. Genom rådet för europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet (CEER) bör det ske ett utbyte av bästa praxis på lokal och regional nivå i viktiga frågor med anknytning till konsumenterna, t.ex. tillgång till information, möjligheter till prisjämförelser och insyn i räkningar samt sårbara konsumenters särskilda ställning.

12.

ReK önskar att de mekanismer som ska främja en ökad energieffektivitet vidareutvecklas mer än i dag och att man bör stödja både klassiska och moderna tekniska lösningar och energitjänster som främjar energibesparingar. För att bekämpa energifattigdomen måste man tillämpa mekanismer för sänkta priser på elektrisk energi eller rabatter på alla leverantörers offentliggjorda priser för socialt utsatta och sårbara grupper (hushållstariffer). Samtidigt bör man på regional och lokal nivå lägga särskild vikt vid att ge hushåll inom dessa grupper möjlighet att delta i särskilt utformade program för energirenovering. För övriga konsumenter måste en enhetstaxa gälla, och man bör undvika differentierad prissättning för energi, eftersom det som åtgärd i många fall kan verka hämmande på utvecklingen av andra positiva åtgärder, t.ex. användning av värmepumpar som alternativt uppvärmningssystem. Slutligen bör man på regional och lokal nivå genomföra informationskampanjer om hur man kan förbättra energieffektiviteten och vilka objektiva och jämförbara fördelar som blir resultatet av detta. Detta kan också stödjas med specifika energieffektivitetsprogram.

13.

Det är viktigt att både medlemsstater och lokala och regionala myndigheter underlättar lokala energilösningar (t.ex. i form av samarbeten), i form av småskalig produktion, utbyggnad av smarta nät och deltagande av efterfrågesidan. Dessa initiativ utgör en allt viktigare pelare i förnyelsen av EU:s energimarknader. ReK förespråkar ett övergripande synsätt, att man inte bara underlättar en mer medveten förbrukning utan också stimulerar småskalig produktion, utbyggnad av smarta nät och en stark laststyrning i distributionsnäten.

14.

Vi konstaterar att allt fler konsumenter hellre investerar medel i egen produktion än att bli beroende av andra ("prosumers" – ett sammanfattande ord för konsument och producent som innebär att en energikonsument också producerar energi för eget eller grannarnas behov), och detta är en positiv utvecklingstendens om man ser till konsumentmedvetande och hållbarhet. Småskaliga företag och initiativ (hushåll, lokalsamhällen, grannskap och regionala samarbeten) kommer att spela en allt större roll i den lokala och regionala energiförsörjningen, och detta kommer att få positiva effekter på den lokala och regionala ekonomin och arbetsmarknaden. Småskaliga energiproducenter borde därför enkelt få tillgång till energinät/smarta nät. Man borde utveckla vettiga regler för dessa nya leverantörers tillträde till nätverken, regler som stimulerar enskilda hushåll och mindre producenter att våga investera i småskalig energiproduktion. ReK uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt den småskaliga energiproduktionens allt större betydelse och de särskilda krav som detta ställer och att främja utbytet av bästa praxis på lokal och regional nivå i syfte att främja denna utveckling.

15.

Det ökade konsumentinflytandet och den ökade vikten av småskalig produktion kräver inte bara att man främjar införandet av system med smarta mätare utan också en uppdatering av EU:s definition av smarta nät. Kommissionen förväntar sig att ett smidigt och smart nät ska bidra till att öka konkurrensen på den inre marknaden för energi men nämner inte uttryckligen den småskaliga produktionens allt större betydelse och energikonsumenternas potentiella roll som producenter och småskaliga energilagrare. Kommissionens definition av smarta nät bör därför uppdateras och det bör ske ett utbyte av befintliga kunskaper och innovationer så att man faktiskt kan stödja småskalig produktion.

16.

Grossistmarknaderna för energi ger prissignaler som påverkar producenternas och konsumenternas val och investeringsbesluten i produktionsanläggningar och överföringsinfrastruktur. Dessa signaler bör återspegla verklighetens utbud och efterfrågan på energi. Större insyn på grossistmarknaderna för energi minskar risken för att marknader manipuleras och prissignaler förvrängs. Tillämpningen av förordningen om integritet och öppenhet på energimarknaderna är därför en grundläggande åtgärd om man vill ta itu med bristerna på energimarknaderna inom en ram som omfattar hela EU.

17.

För att den europeiska marknaden för energi ska fungera i praktiken måste man utveckla nätföreskrifter, ta itu med de tillsynsfrågor som återstår när det gäller nätföreskrifterna för den europeiska balanseringsmarknaden och inrätta ett samordningsinitiativ för att ta itu med de tillsynsfrågor och tekniska frågor som uppkommer. ReK stöder dessa åtgärder som ett sätt att skapa och stärka en flexibel och trygg marknad för energi i Europa och anser att kommissionen kontinuerligt borde övervaka genomförandet av de europeiska nätföreskrifterna, samtidigt som man tar hänsyn till regionala skillnader i utvecklingsgrad, inte bara för att se till att genomförandet sker snabbt och effektivt utan också för att se till att föreskrifterna fungerar och påverkar marknaden.

18.

Vi håller med kommissionen om den potential som finns i ett harmoniserat system över hela Europa. Under utarbetandet av föreskrifterna har det blivit tydligt att det behövs en starkare koppling mellan bestämmelser som har skapats parallellt på EU- och medlemsstatsnivå. I detta sammanhang håller ReK med Acer om att fokus i nätföreskrifterna även i fortsättningen måste ligga på en bättre sammanlänkning mellan de nationella energinätverken.

19.

Vi är övertygade om att gas har goda framtidsutsikter, särskilt när det handlar om att balansera el och skapa reservkapacitet, men delar kommissionens oro över de regionala skillnaderna i Europa när det gäller tillgången till infrastruktur för naturgas. Om infrastruktur för transport och lagring av (flytande) gas spreds till alla Europas regioner och gas- och elnät integrerades skulle det bli lättare att förverkliga en inre marknad för energi. ReK håller därför med kommissionen och Acer om att regionala initiativ borde bidra till fler regionala marknadsplatser för gas och el, med målet att uppnå full marknadskoppling för el i hela EU. Därför är det nödvändigt att förstärka el- och gassammankopplingarna till avlägsna regioner och öar. Pilotprojekt med inriktning på koncept som el-till-gas och gas-till-el borde utvecklas på lokal och regional nivå och resultaten spridas.

20.

Om vi strävar efter att uppnå målsättningen när det gäller förnybar energi kommer detta att bidra till att fullborda den inre marknaden för elektricitet, men vi inser att en avreglering enbart baserad på pris inte nödvändigtvis kommer att leda till minskade koldioxidutsläpp från EU:s energisystem. En integrerad inre marknad för elektricitet medför dock mindre prisvolatilitet på vissa regionala marknader, och detta gör att man mer effektivt kan använda förnybar energi och integrera den i nät. Vid investeringar i energisektorn bör man helst prioritera förnybara energikällor. Den för närvarande bristfälliga samstämmigheten mellan enskilda medlemsstaters beslut om förnybar energi innebär dock att man bör utarbeta en gemensam europeisk strategi för att utveckla både marknadsbaserade mekanismer och regleringsmekanismer, såsom ReK påpekade i sitt yttrande om "Förnybar energi", CdR 2182/2012 fin.

21.

För att underlätta integreringen av den allt större andelen vind- och solenergi och för att garantera en stabil balans mellan utbud och efterfrågan föreslår vi en tydlig rättslig ram där de olika aktörernas roll definieras och där man kan söka efter marknadsbaserade lösningar som ger tydliga prissignaler på energimarknaden. På efterfrågesidan kommer prissignalerna att leda till energibesparingar. På utbudssidan kommer de att skapa den flexibilitet som krävs. Hit hör ett fungerande system för handel med utsläppsrätter som skapar rätt incitament för investeringar i förnybar energi och flexibilitet. För att det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter ska skapa tillräckliga incitament för investeringar i utveckling av koldioxidsnål teknik efterlyser ReK en strukturell lösning på det akuta problemet med överskottet av utsläppsrätter.

22.

Vi beklagar att "tillsynsarbitrage" till följd av avsaknad av samordning på EU-nivå och förekomsten av olika, ofta oförenliga nationella stödsystem och mekanismer för belöning av produktionskapacitet blir en viktig faktor bakom beslut om investeringar i kraftverk i Europa. Kommittén framhåller att utvecklingen av förnybar energi inte kan ske isolerat och inte får utgöra något hinder för en väl fungerande energimarknad. De offentliga stödsystemen i medlemsstaterna bör ha en tydlig inriktning, vara förutsägbara och anpassade till de eftersträvade målen, proportionerliga samt omfatta utfasningsbestämmelser i syfte att återspegla förändringar i den kommersiella lönsamheten i den typ av produktion som är föremål för stöd. Alla stödåtgärder bör genomföras i överensstämmelse med bestämmelserna om den inre marknaden och de tillämpliga EU-bestämmelserna om statligt stöd. Myndigheterna, särskilt i gränsregioner, bör ta full hänsyn till hur elsystemet i angränsande regioner/länder påverkas av planerade beslut innan de inför nya stimuleringsåtgärder. ReK stöder kommissionens initiativ att ge vägledning om bästa praxis när det gäller stödmekanismer för förnybara energikällor.

23.

Eftersom det finns stora variationer i den lokala och nationella energibeskattningen i EU, stöder kommittén kommissionens initiativ att främja enhetlig och smartare energibeskattning i Europa. Mer harmoniserade skatteramar, som gör att skattebördan på förnybar och fossil energi kan fastställas på en objektiv grundval, där hänsyn tas till energiinnehållet och koldioxidutsläppen för varje produkt, skulle bidra till att 20/20/20-målen uppfylls och att koldioxidutsläppen minskas samt att målen i färdplanen för 2050 uppnås. I detta sammanhang måste man också komma överens om en hållbar metod för hur man ska fördela utsläppsrätterna för koldioxidutsläpp som uppkommer från energiproduktion och energikonsumtion över regionala och nationella gränser i ett avreglerat EU-täckande överförings- och distributionssystem för energi.

24.

Utöver användningen av förnybar energi framhåller vi vikten av energieffektivitet och energibesparingar. Stadsplanering och fysisk planering på lokal och regional nivå samt åtgärder för energieffektivitet och stimulering av energieffektiva bostäder och byggnader av lokala och regionala myndigheter kommer att bidra till att spara energi och stimulera lokala energilösningar, bl.a. kraftvärme. ReK rekommenderar att denna politik ägnas kontinuerlig uppmärksamhet och föreslår att bästa praxis på lokal och regional nivå används för att stärka EU:s och medlemsstaternas politik i detta avseende.

25.

Kapacitetsmekanismer som införs alltför tidigt och är dåligt utformade kan leda till att den inre marknaden fragmenteras och investeringar hämmas. Vi ifrågasätter de kapacitetsmekanismer som finns i en rad medlemsstater, som är utformade för att stödja elproducenterna så att de kan tillhandahålla tillräcklig produktionskapacitet även när variabla källor, t.ex. vind och solenergi, inte producerar energi. Energiöverskott (från t.ex. vindkraft) borde inte heller kanaliseras genom grannländernas nät om man inte på förhand samordnat dessa åtgärder, eftersom det annars finns en risk för att man snedvrider energimarknaden i dessa länder (kryphål). I andra fall kan däremot överskott på energi i ett område bidra till att avhjälpa bristen i ett annat område. Kommittén stöder kommissionens strategi att söka efter gränsöverskridande lösningar. Innan man fastställer några regionala eller nationella åtgärder bör man göra ordentliga undersökningar för att förvissa sig om att det finns ett kapacitetsproblem, att det inte finns några alternativa lösningar och att man i de åtgärder som föreslås beaktar gränsöverskridande effekter. Det är absolut nödvändigt med en samordnad strategi för försörjningstrygghet.

26.

Framtidens europeiska energimarknad bör inte bara styras av utbudet utan också genom en kontroll av efterfrågan, i synnerhet vid förbrukningstoppar. Aktörerna måste eftersträva minskad energiförbrukning i företag och hushåll och skapa goda förutsättningar för att utnyttja de möjligheter som smarta nät och smarta mätare erbjuder. ReK föredrar därför att man utvecklar samordnade kapacitetsmekanismer på europeisk nivå, som kan jämna ut energiförbrukningstoppar så att de europeiska elsystemen fungerar (framför allt under förbrukningstoppar) och stimulera minskad elförbrukning.

27.

När man formulerar den övergripande visionen för den europeiska infrastrukturen bör man ta hänsyn till utvecklingen av infrastrukturen för de systemansvariga för distributionssystemen i samma utsträckning som för överföringssystemen. Utvecklingen av distributionsinfrastruktur är en nödvändighet om man vill uppnå målen i Europa 2020-strategin, och man måste så snabbt som möjligt koppla förnybar energi till smarta nätverk och integrera decentraliserade energiprodukter i systemet. Denna strävan kan inte lyckas om planeringen av infrastrukturen upphör på överföringsnivån.

28.

Eftersom energimarknaden blir alltmer internationell krävs det sammanlänkningar, reserv- och lagringsanläggningar och infrastruktur för att förverkliga den inre marknaden för energi. ReK stöder därför den överenskommelse om det europeiska infrastrukturpaketet som nåddes den 27 november 2012 men anser att det inte bara krävs storskaliga (internationella) investeringar utan även investeringar i regionala eller till och med lokala nät och sammankopplingar med system på helt eller delvis isolerade öar eftersom energiproduktionen i allt större utsträckning sker på lokal och regional nivå.

29.

Kommittén uppmanar myndigheterna att ta itu med frågan om incitament för rätt marknadsinvesteringar i anläggningar för produktion, överföring, lagring och balansering av utbud och efterfrågan och rekommenderar att man vid sidan av de befintliga programmen (det europeiska energiprogrammet för återhämtning, Fonden för ett sammanlänkat Europa, EU:s sammanhållningspolitik, TEN-T-programmet och Horisont 2020) söker efter nya sätt att finansiera infrastruktur. Offentlig-privata partnerskap, mobilisering av privata medel, innovativa finansieringsavtal eller finanspolitiska åtgärder skulle alla kunna bidra till framskaffandet av extra medel. För att privata investeringar ska flöda in krävs det större säkerhet om vilka investeringar som kommer att löna sig på lång sikt. ReK framhåller därför vikten av en (långsiktig) europeisk investeringsagenda för energi. Det borde även i fortsättningen vara lättare för lokala och regionala myndigheter att få medel från Europeiska investeringsbanken för projekt för hållbar energi. Tillsynsorganen borde dessutom kunna integrera förbättringar i infrastrukturen och utbyggnad av reserv- och lagringsanläggningar i energiavgifterna.

30.

En rationalisering av tillståndsförfarandena inom EU och en bättre fördelning av kostnaderna för gränsöverskridande projekt kommer att bidra till utvecklingen av infrastrukturnätverk och frigöra investeringar. Detta skulle dessutom kunna leda till en ökning av försörjningstryggheten i EU och till en integrering av förnybar energi genom att möjligheterna till transport av energi förbättras. De lokala och regionala myndigheterna bör spela en viktig roll i detta sammanhang genom att förenkla planeringsförfarandena och integrera energiinfrastrukturen i sina regionala planeringssystem.

31.

ReK anser att kostnaderna för energinätet och utbyggnaden av det, som är till gagn för både miljö och konsumenter i hela EU, bör delas solidariskt och inte läggas ensidigt på det land där nätet byggs ut. Vi stöder därför vidareutvecklingen och tillämpningen av robusta mekanismer för kostnadsfördelning i förordningen om energiinfrastrukturpaketet och det arbete som för närvarande utförs inom tillsynsmyndigheterna, Acer och Entsog för att ge denna politik ytterligare form.

32.

Kommittén instämmer helt och fullt i att det är angeläget att modernisera befintliga nät och utveckla smarta nät och stöder samarbete i samband med utvecklingen av smarta nät på europeisk, nationell och regional nivå och av europeiska normer för smarta nät. Nationella och regionala åtgärdsplaner för modernisering av nät är ett nödvändigt tillägg till de befintliga planerna. Program för forskning och utveckling (ramprogrammet, Intelligent energi – Europa ) bör hjälpa företagen i detta avseende. Framför allt pilotprojekt på lokal och regional nivå skulle kunna visa vilka möjligheter som finns till smarta nät och bidra till att införa nät över hela Europa. ReK uppmanar därför kommissionen att samarbeta med lokala och regionala myndigheter för att skapa handlingsplaner för utveckling av smarta nät.

33.

För att förverkliga denna omvandling av nätet till smarta nät behövs det medel utöver investeringarna i skapandet av ny infrastruktur. Man bör undersöka om tillsynsmyndigheterna borde göra det möjligt för operatörerna att integrera denna finansiella börda i sin avgiftsstruktur. Detta är för närvarande inte tillåtet. Kommittén anser vidare att de benchmarkingsmetoder för att jämföra avgifter och kostnader för tillgång till överförings- och distributionsnätet som införs av tillsynsmyndigheterna inte bara ska omfatta kvantitetsaspekter (kostnader), utan även kvalitetsaspekter (t.ex. kriterier för nätets tillförlitlighet och kvalitet), så att man kan bibehålla nätens nuvarande kvalitetsnivå.

34.

För att snabbt modernisera näten och göra dem smarta måste de rättsliga ramarna stimulera de investeringar som krävs genom en rättvis återbäring och utan dröjsmål skapa klarhet kring roller och ansvar. Eftersom nätföretagen behöver stabila, förutsägbara, stödjande och långsiktiga rättsliga ramar som skapar incitament för och underlättar de innovationer som behövs, krävs det en långsiktig vision.

35.

ReK understryker vikten av insyn och öppenhet samt av att medborgarna och samhällena deltar i planeringen, utformningen och användningen av näten för att allmänheten ska acceptera dem. Förfarandet för nätplanering måste omformas så att det fyller sitt syfte i en ny tid av energieffektivitet, förnybar energi och efterfrågeförvaltning, och för att se till att systemet blir så flexibelt och uthålligt som möjligt. Kommittén håller med om att förfarandet för nätplanering bör vara inkluderande, transparent och demokratiskt.