27.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/13

—

Territoriell sammanhållning kan beskrivas som ett tredimensionellt koncept som europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter ska ta hänsyn till när de genomför de åtgärder som faller inom deras behörighetsområde. Regionkommittén beklagar att kommissionen i sitt arbetsdokument om territoriella konsekvensanalyser endast tar upp den första av dessa tre dimensioner, och efterlyser en vidareutveckling i detta avseende.

—

Vi föreslår att man inom ramen för den fortlöpande övervakningen av Europa 2020-strategin ur de lokala och regionala myndigheternas perspektiv tar större hänsyn till de territoriella effekterna av Europa 2020-strategin.

—

Vi anser därför inte att en territoriell konsekvensbedömning enbart bör utföras när lagförslaget uttryckligen fokuserar på specifika geografiska områden eller när det finns en risk för att förslaget får stora asymmetriska territoriella effekter. Inget politikområde bör på förhand vara undantaget från territoriell konsekvensanalys.

—

Kommittén anser att man i de sektorsspecifika strategierna redan från början måste bedöma åtgärdernas territoriella dimension på samma sätt som de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna, framför allt också med avseende på deras konsekvenser på de olika lokala och regionala nivåerna, inbegripet växelverkningarna mellan de territoriella nivåerna och de finansiella konsekvenserna.

—

Regionkommittén hänvisar till revisionsrättens rekommendationer från 2010 om att göra Regionkommittén aktivt delaktig i konsekvensanalyserna på europeisk nivå och anser att man bör bygga upp ett långsiktigt samarbete på området, särskilt med generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, Eurostat och gemensamma forskningscentrumet samt Espon-programmet i syfte att ta fram pragmatiska lösningar i fråga om territoriella konsekvensbedömningar.

—

Vi erbjuder kommissionen ett nära samarbete med kommittén i samband med urval och genomförande av territoriella konsekvensanalyser. Kommittén är också intresserad av ett nära samarbete med Europaparlamentet och rådet för att öka användningen av principen om territoriella konsekvensanalyser i samband med lagstiftningsförfarandet.

—

Regionkommittén har för avsikt att utveckla en egen strategi för territoriella konsekvensanalyser för att på så sätt skapa en handlingsram för det framtida genomförandet av de åtgärder som föreslås i detta yttrande.

Föredragande

Michael SCHNEIDER (DE–PPE), statssekreterare i Sachsen-Anhalts delstatsregering med ansvar för delstatens representation på federal nivå

Referensdokument

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 17 januari 2013:

Assessing territorial impacts: operational guidance on how to assess regional and local impacts within the Commission Impact Assessment system (Bedömning av territoriella konsekvenser: riktlinjer för utvärderingen av regionala och lokala konsekvenser inom ramen för kommissionens konsekvensbedömningssystem)

SWD(2013) 3 final

1.

Regionkommittén välkomnar det arbetsdokument om territoriella konsekvensbedömningar som kommissionen offentliggjorde i början av 2013 med operativa och metodrelaterade riktlinjer för hur man ska hantera de territoriella aspekterna inom ramen för konsekvensanalyser vid beredning av förslag från kommissionen.

2.

Kommittén välkomnar dessutom andra aktuella utvecklingstendenser, t.ex. Espon-rapporten "Territorial Impact Assessment of Policies and EU Directives" ("Territoriell konsekvensanalys av politik och EU-direktiv", december 2012) och det direktorat för konsekvensbedömningar som nyligen inrättades av Europaparlamentet.

3.

Vi ställer oss bakom uttalandena i den territoriella agendan om att samordningen av olika sektorsspecifika strategier som syftar till att optimera de territoriella effekterna och till att skapa största möjliga samstämmighet kan göra strategierna mycket mer framgångsrika och på alla territoriella nivåer bidra till att förhindra att motstridiga åtgärder får negativa effekter. Genom en integrerad territoriell utveckling kan man uppnå bästa möjliga balans mellan hållbarhet, konkurrenskraft och social sammanhållning.

4.

Kommittén ser de territoriella konsekvensanalyserna som ett instrument för bedömning av de territoriella följderna av politiska initiativ eller lagstiftningsförslag när det gäller de lokala och regionala myndigheternas mål och planer för den territoriella utvecklingen. Genom territoriella bedömningar tidigt i processen bör man kunna se till att den lokala och regionala nivån deltar, att den territoriella utvecklingen blir genomförandeinriktad och relevant och får en lokal förankring samt att medlen används effektivt. De nationella, regionala och kommunala befogenheterna för fysisk planering och utvecklingsplanering diskuteras inte.

5.

ReK erinrar om att EU och medlemsstaterna på de flesta politikområdena har delade befogenheter, och detta innebär att subsidiaritetsprincipen gäller. En territoriell konsekvensbedömning kan inom ramen för subsidiaritetskontrollen utgöra ett viktigt argument för åtgärder på EU-nivå om bedömningen visar på positiva effekter i jämförelse med åtgärder på nationell eller regional nivå.

6.

Vi understryker att territoriella konsekvensanalyser också kan vara ett lämpligt sätt att påvisa möjliga negativa följder av EU-politiska förslag. Detta är särskilt viktigt med tanke på proportionalitetsprincipen. Såtillvida är de territoriella konsekvensanalyserna också ett viktigt instrument för bättre lagstiftning.

7.

Kommittén vill peka på att "bedömningen av territoriella konsekvenser" bör göra det möjligt att differentiera mellan kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av planerade och redan fattade beslut. En fördelning av instrumenten enligt ovanstående klassificering skulle göra det möjligt att fastställa konsekvensernas omfattning och räckvidd så effektivt som möjligt.

8.

Kommittén ser alltså en nära koppling mellan de territoriella konsekvensbedömningarna, de allmänna konsekvensanalyserna och subsidiaritets- och proportionalitetsprövningarna inför nya rättsakter på europeisk nivå, och hänvisar till det arbete som redan har utförts av övervakningsplattformen för Europa 2020-strategin och nätverket för subsidiaritetskontroll.

9.

ReK beaktar resultaten av det samråd (1) om kommissionens arbetsdokument som vi genomförde i februari och mars 2013.

10.

Regionkommittén vill understryka att alla politikområden enligt artikel 3 i EU-fördraget i förbindelse med artiklarna 174 och 175 samt 349 i EUF-fördraget ska bidra till att uppnå målet om territoriell sammanhållning och till att den ekonomiska och sociala sammanhållningen stärks. Man måste därför granska åtgärder med avseende på deras territoriella konsekvenser och konsekvenserna för de lokala och regionala myndigheterna. Framför allt krävs konkreta och effektiva åtgärder för att minska skillnaderna i utvecklingsgrad mellan regioner, och kompensera vissa regioners geografiska och demografiska nackdelar.

11.

Vid konsekvensbedömningarna av lagstiftningsförslag bör man vid behov granska den territoriella dimensionen (lokala och regionala aspekter, ekonomiska och administrativa återverkningar på de nationella, regionala och lokala myndigheterna) av de viktigaste alternativ som övervägs. Vi erinrar om att detta är en följd av kravet på att hänsyn ska tas "till att det finansiella eller administrativa ansvar som vilar på […] regionala eller lokala myndigheter […] så långt som möjligt ska begränsas och stå i proportion till det mål som ska uppnås" (artikel 5 i protokoll nr. 2 till EUF-fördraget).

12.

Territoriell sammanhållning kan beskrivas som ett tredimensionellt koncept som europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter ska ta hänsyn till när de genomför de åtgärder som faller inom deras behörighetsområde.

Territoriell sammanhållning

13.

Regionkommittén beklagar att kommissionen i sitt arbetsdokument om territoriella konsekvensanalyser endast tar upp den första av dessa tre dimensioner, och efterlyser en vidareutveckling i detta avseende.

14.

ReK föreslår att kommissionen ägnar territoriell konsekvensanalys ökad uppmärksamhet i sitt arbete för att främja den territoriella sammanhållningen. Det skulle kunna främja ett gemensamt synsätt i frågan och ett bättre genomförande av sammanhållningspolitiken, som skulle kunna utformas på ett mer flexibelt sätt, anpassas bättre till lämplig territoriell nivå och utformas med större hänsyn till regionala och lokala förhållanden och behov, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

15.

Vi anser att det arbetsdokument som kommissionen har lagt fram är ett meningsfullt bidrag till den politiska debatten om territoriell sammanhållning i EU eftersom det utgör ett försök att kvantitativt och kvalitativt synliggöra EU-politikens territoriella konsekvenser för de lokala och regionala myndigheterna. Frågan om territoriell sammanhållning hänger nära samman med utformningen av den territoriella utvecklingen, vars växelverkan med de sektorsspecifika strategierna måste granskas närmare och ges en politisk uppföljning.

16.

ReK anser att dokumentet bör förbättras så att debatten fördjupas också politiskt och så att arbetsdokumentet utvecklas till en "vägledande ram" för alla sektorsspecifika strategier.

17.

Kommittén framhåller den territoriella konsekvensbedömningens betydelse för EU-politikens gränsöverskridande verkningar på lokal och regional nivå. Territoriell sammanhållning syftar också till nya former av partnerskap mellan offentliga och privata aktörer samt aktörer i det civila samhället genom samarbete och nätverksbyggande i ett europeiskt sammanhang. Till detta hör i synnerhet gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete. De europeiska grupperingarna för gränsöverskridande samarbete (EGTS) skulle i detta sammanhang kunna användas för att utvärdera de gränsöverskridande territoriella konsekvenserna.

18.

Regionkommittén hänvisar till diskussionerna och de relevanta besluten om programmet "Regional utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv" (ESDP) från 1999, EU:s territoriella agenda och Leipzigstadgan om hållbara europeiska städer (maj 2007), som genom rekommendationer om en integrerad politik för fysisk planering utgör en EU-ram för unionens och medlemsstaternas insatser för att mobilisera regionernas och städernas potential i fråga om hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning och för att hantera följderna av den demografiska utvecklingen, de globala strukturella förändringarna och klimatförändringarna.

19.

Vi ser positivt på att den nuvarande ordförandeskapstrion arbetar för att genomföra den färdplan för genomförandet av den territoriella agendan som utarbetades under det polska rådsordförandeskapet (under andra halvåret 2011).

20.

Vi anser att programmet "Regional utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv" behöver uppdateras så att förändringarna i de territoriella förhållandena beaktas – i synnerhet efter de senaste utvidgningarna och den finansiella krisen som har haft betydande territoriella konsekvenser – och anser därför att arbetet med den territoriella agendan 2020 bör fortsätta med detta i åtanke.

21.

Vi uppmanar kommissionen att vidareutveckla sitt arbetsdokument om territoriella konsekvensanalyser med detta i åtanke, och att ta större hänsyn till aspekter kopplade till EU:s integrerade territoriella utveckling.

22.

Det är oroväckande att framför allt Europa 2020-strategin, såsom noterades i ReK:s tredje övervakningsrapport om Europa 2020-strategin från oktober 2012, inte går in på vare sig städernas och regionernas särskilda förhållanden eller befogenheter. Den regionala mångfalden i EU är en potential som inte har utnyttjats fullt ut. För detta skulle det behövas en gränsöverskridande och territoriell dimension vid utformningen av politiken inom Europa 2020-strategin.

23.

ReK anser att smart och hållbar tillväxt för alla endast kan uppnås om den territoriella utvecklingspotentialen och de territoriella utmaningarna i Europa i högre grad beaktas i de politiska åtgärderna. För att undvika att upprepa misstagen från Lissabonstrategin måste man i Europa 2020-strategin ägna tillräcklig uppmärksamhet åt den territoriella dimensionen och dess potential att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

24.

Vi föreslår att man inom ramen för den fortlöpande övervakningen av Europa 2020-strategin ur de lokala och regionala myndigheternas perspektiv tar större hänsyn till de territoriella effekterna av Europa 2020-strategin, och att man för detta ändamål i högre grad utnyttjar delar av de territoriella konsekvensanalyserna. Detta efterlystes också i många av bidragen till det samråd som genomfördes.

25.

Flernivåstyre och partnerskap är viktiga faktorer om man vill uppnå territoriell sammanhållning. En prioritering bör vara att stärka lokalt anpassade strategier.

26.

Vi uppmanar därför kommissionen att komplettera sitt arbetsdokument om territoriella konsekvensanalyser med en Europa 2020-dimension.

27.

Kommittén understryker behovet av att samordna de territoriella konsekvenserna av de sektorsspecifika strategierna, inte bara på EU-nivå och i medlemsstaterna utan också mellan EU och medlemsstaterna. Ett viktigt mål för de territoriella konsekvensanalyserna bör vara en bättre samordning av EU-strategierna på olika områden med avseende på deras territoriella konsekvenser, särskilt på lokal och regional nivå.

28.

Inget politikområde bör på förhand vara undantaget från territoriell konsekvensanalys. De konsekvenser som genomförandet av en föreslagen åtgärd får kan inte kan bedömas förrän efter det att en analys har genomförts. Avsaknad av konsekvensanalys måste motiveras med en lämplig analys av situationen.

29.

ReK anser att territoriella konsekvensanalyser bör genomföras i synnerhet inom följande politikområden, som har en särskilt kraftig territoriell dimension: infrastruktur, sammanhållningspolitik, transporter, energi och miljö, den inre marknaden, arbetsmarknaden och socialpolitik, innovation, forskning och utveckling, jordbruks- och fiskeripolitik, industripolitik och politik för små och medelstora företag, utbildning, politiken i frågor som rör städer och regioner, landsbygdsutveckling, tjänster av allmänt intresse, vattenförsörjning och vattenrening, främjande av kultur och turism samt all politik som får konsekvenser för vissa områdestyper.

30.

Kommittén anser därför att man i de sektorsspecifika strategierna redan från början måste bedöma åtgärdernas territoriella dimension på samma sätt som de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna, inte minst med avseende på deras konsekvenser på de olika lokala och regionala nivåerna, inbegripet växelverkningarna mellan de territoriella nivåerna och de finansiella konsekvenserna.

31.

De territoriella konsekvensanalyserna kan spela en viktig roll när det handlar om att förbättra samordningen av EU:s sektorsspecifika strategier för att främja den territoriella sammanhållningen, och vi anser inte att det krävs nya EU-rättsakter för detta. De administrativa kostnaderna bör hållas så låga som möjligt. Kommittén stöder även uttalandet i den territoriella agendan om att övervakningen och utvärderingen på EU-nivå av den territoriella utvecklingen och resultaten av insatserna med inriktning på territoriell sammanhållning bör vidareutvecklas, samtidigt som man bör se till att medlemsstaternas administrativa börda inte ökar. EU:s befintliga rutiner och krav i fråga om granskning, övervakning och utvärdering, inklusive de som avser strukturfonderna och Sammanhållningsfonden och genomförandet av Europa 2020-strategin, bör beakta relevanta territoriella aspekter (2).

32.

Regionkommittén stöder fortfarande systematiska efterhandsutvärderingar av EU-lagstiftning som ett effektivt verktyg för smart lagstiftning.

33.

Regionkommittén anser att de metoder och verktyg som föreslås till stöd för de territoriella konsekvensanalyserna (till exempel Espon ARTS eller QUICKScan) är tillräckliga för att man ska kunna mäta de territoriella konsekvenser som ett visst förslag kan få på lokal och regional nivå.

34.

Vi anser därför inte att en territoriell konsekvensbedömning enbart bör utföras när lagförslaget uttryckligen fokuserar på specifika geografiska områden eller när det finns en risk för att förslaget får stora asymmetriska territoriella effekter (extraordinära konsekvenser), vilket föreslås i kommissionen arbetsdokument. Endast en förhandsbedömning av de territoriella konsekvenserna gör det möjligt att avgöra de verkliga konsekvenserna. Därför bör man, i enlighet med försiktighetsprincipen, utvärdera alla lagstiftningsinitiativ och bara i enstaka motiverade fall avstå från konsekvensbedömning – inte tvärtom.

35.

Det finns fortfarande alltför stora brister i de uppgifter som finns tillgängliga på europeisk nivå om den lokala (Nuts III) och regionala (Nuts II) nivån för att de befintliga metoderna ska kunna användas på ett effektivt och målinriktat sätt.

36.

Kommittén förväntar sig, i synnerhet mot bakgrund av debatten på temat "Bortom BNP", att initiativ till ytterligare indikatorer ska tas så att vi kan få en mer heltäckande bild av välståndet i samhället och de territoriella konsekvenserna. Vi bör också hålla i minnet att det via Eurostat redan finns indikatorer som gör det möjligt att mäta förhållanden av social och miljömässig karaktär.

37.

Vi föreslår att sakkunniga och företrädare för lokala och regionala myndigheter ges möjlighet att delta i de planerade workshopparna om QUICKScan-förfaranden.

38.

Espon-programmet spelar en särskild roll när det handlar om att fördjupa forskningen i EU på området territoriell utveckling och främjande av erfarenhetsutbyte inom EU, och vi ställer oss positiva till att man ger ut en handbok om territoriella konsekvensanalyser som grundar sig på kommissionens arbetsdokument.

39.

Vid sidan av utvecklingen av metoder för territoriella konsekvensanalyser krävs det också åtgärder för utbildning och fortbildning för dem som är verksamma på detta område.

40.

Kommittén föreslår att man efter ungefär ett år undersöker om metoderna och instrumenten för territoriella konsekvensanalyser fungerar, eller om det krävs anpassningar eller kompletteringar.

41.

Regionkommittén hänvisar till revisionsrättens rekommendationer från 2010 om att göra kommittén aktivt delaktig i konsekvensanalyserna på europeisk nivå, och till vikten av att se till att Eurostat och Gemensamma forskningscentrumet deltar i denna process.

42.

Detta är endast möjligt om det inom kommissionen sker en heltäckande samordning av de territoriella konsekvensanalyserna för att se till att de territoriella aspekterna i större utsträckning kan beaktas inom ramen för den allmänna konsekvensanalysen och för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samarbete med övriga institutioner.

43.

Vi anser därför att en icke-bindande anvisning om genomförandet av de territoriella konsekvensanalyserna – såsom den som läggs fram i kommissionens arbetsdokument – inte på långt när motsvarar de krav som den territoriella sammanhållningen och de territoriella konsekvensanalyserna ställer.

44.

ReK anser i detta sammanhang att det krävs ett nära samarbete mellan kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik, gemensamma forskningscentrumet, Espon-programmet och Regionkommittén i syfte att ta fram pragmatiska lösningar i fråga om territoriella konsekvensbedömningar.

45.

ReK anser också att det måste finnas en stark koppling mellan åtgärderna för territoriell konsekvensanalys och de förbättringsåtgärder avseende "EU-lagstiftningens ändamålsenlighet" (3) som kommissionen föreslog i slutet av 2012, och hänvisar till Regionkommitténs särskilda yttrande i frågan.

46.

Regionkommittén menar att de territoriella konsekvensanalyserna spelar en viktig roll även på nationell nivå för att man tidigt ska kunna skönja de territoriella konsekvenserna och vidta adekvata åtgärder.

47.

Vi välkomnar därför det åtagande som medlemsstaterna har gjort inom ramen för EU:s territoriella agenda om att också själva i större utsträckning genomföra territoriella konsekvensbedömningar och undersöka konsekvenserna för de lokala och regionala myndigheterna, och vi anser att medlemsstaterna regelbundet bör utbyta erfarenheter inbördes och med EU-institutionernas specialiserade avdelningar om genomförandet av dessa konsekvensanalyser för att säkerställa att man använder samma metodologi och att undersökningarna är jämförbara.

48.

ReK uppmanar kommissionen att utnyttja samarbetet med de lokala och regionala organen för att kanalisera samråden till berörda och intresserade parter samt att dra fördel av deras erfarenheter i avsikt att ställa rätt frågor i rätt ögonblick och, i möjligaste mån, av deras förmåga att rikta sig till de berörda parterna på deras eget språk.

49.

ReK vill på nytt lyfta fram den uppmaning som kommittén framförde i sitt yttrande om grönboken om territoriell sammanhållning om att det bör utarbetas en vitbok om territoriell sammanhållning med en tydligare definition av begreppet territoriell sammanhållning och målen för denna på EU-nivå. Det arbetsdokument om territoriella konsekvensanalyser som nu har lagts fram kan inte ersätta en sådan vitbok.

50.

Kommittén förespråkar att territoriella konsekvensanalyser genomförs inte bara i samband med kommissionens lagstiftningsförslag utan för alla politiska initiativ – alltså också för meddelanden, grönböcker och vitböcker – med avseende på de territoriella konsekvenserna av de åtgärder som föreslås.

51.

ReK uppmanar de kommande rådsordförandeskapen att ägna särskild uppmärksamhet åt sammanhållningspolitikens territoriella aspekter, den roll som den lokalt anpassade strategin ("place based approach") kan spela samt genomförandet av territoriella konsekvensanalyser.

52.

Kommittén föreslår att man regelbundet tar upp frågan om territoriella konsekvensanalyser inom ramen för nätverket av kontaktpunkter för territoriell sammanhållning ("Network of Territorial Cohesion Contact Points").

53.

Vi föreslår vidare att man dessutom utnyttjar Open Days för att stärka kopplingarna mellan de territoriella konsekvensanalyserna på nationell respektive europeisk nivå.

54.

ReK föreslår att kommissionen ger generaldirektoratet för regional- och stadspolitik i uppdrag att inom kommissionen fungera som central samordnings- och kontaktpunkt för territoriella konsekvensanalyser, och att också representera dessa intressen i konsekvensbedömningsorganet ("Impact Assessment Board"). Denna centrala kontaktpunkt skulle också ha till uppgift att granska kommissionens arbetsprogram och konsekvensbedömningsprogram för att se om det behövs och i så fall inleda territoriella konsekvensanalyser (i samarbete med behörigt generaldirektorat).

55.

Vi erbjuder kommissionen ett nära samarbete med kommittén i samband med urval och genomförande av territoriella konsekvensanalyser, i linje med vad som redan föreskrivs i protokollet om samarbete mellan de båda institutionerna. Kommissionen kan på så sätt begära stöd från Regionkommittén i samband med konsekvensanalyser.

56.

ReK föreslår att kommissionen sluter överenskommelser om ett nära samarbete med sådana partner som är särskilt relevanta för territoriella konsekvensanalyser (Eurostat, gemensamma forskningscentrumet, Espon och Regionkommittén). I dessa överenskommelser kan också den framtida uppgifts- och arbetsfördelningen i samband med genomförandet av dessa förfaranden regleras.

57.

Regionkommittén uppmanar kommissionen i detta sammanhang att senast i nästa rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i början av 2014 rapportera om hur samordningen av EU:s strategier för att främja den territoriella sammanhållningen och för att i större utsträckning beakta de territoriella dimensionerna i EU-politiken kan stärkas genom systematisk användning av territoriella konsekvensanalyser.

58.

Vi anser att sakkunniga och företrädare för lokala och regionala myndigheter systematiskt bör involveras i arbetet med att utforma och genomföra territoriella konsekvensanalyser.

59.

ReK efterlyser utbildningsmoduler om tanken bakom och användningen av territoriella konsekvensanalyser, och ber kommissionen att avsätta de medel som krävs för detta.

60.

Kommittén anser att Espon-programmet bör få fortsätta och att det bör få en starkare fokusering på centrala forskningsområden. Dit hör utan tvivel också att modellerna för territoriella konsekvensanalyser vidareutvecklas och görs synligare inom alla EU-institutioner samt att resultaten integreras i befintliga strategier och strategier under utveckling på ett lämpligt sätt.

61.

Vi uppmanar kommissionen att inom ramen för sina rapporter om genomförandet av konsekvensanalyser i ett särskilt kapitel informera om genomförandet och resultaten av territoriella konsekvensanalyser.

62.

Regionkommittén efterlyser en utvidgning av de territoriella konsekvensanalyserna till Europa 2020-strategin och rekommendationerna om den europeiska planeringsterminen och upprepar sin begäran om att ett kapitel om den europeiska planeringsterminens regionala dimension ska tas med i kommissionens årliga tillväxtöversikt.

63.

För hanteringen av asymmetriska effekter som påvisas i de territoriella konsekvensanalyserna bör man planera lämpliga åtgärder och förfaranden där de som berörs på plats, i synnerhet de regionala och lokala myndigheterna, involveras.

64.

ReK understryker att principen om flernivåstyre samt partnerskap är nyckelfaktorer om man vill uppnå territoriell sammanhållning och lokalt anpassade strategier. ReK kommer även fortsättningsvis att verka för en heltäckande tillämpning av dessa principer, något som alla aktörer efterlyste i samrådet.

65.

ReK framhåller återigen den roll som kommittén kan spela när det handlar om att stödja kommissionen vid territoriella konsekvensanalyser och föreslår att de överenskommelser som har ingåtts i det gemensamma protokollet om samarbetet mellan kommissionen och Regionkommittén utnyttjas i detta syfte.

66.

I detta sammanhang föreslår vi att man bygger upp ett långsiktigt samarbete på området, särskilt med generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, Eurostat och gemensamma forskningscentrumet samt Espon-programmet.

67.

Kommittén är också intresserad av ett nära samarbete med Europaparlamentet och rådet för att öka användningen av principen om territoriella konsekvensanalyser i samband med lagstiftningsförfarandet. Vi uppmanar i synnerhet Europaparlamentet att ge sitt direktorat för konsekvensbedömningar i uppdrag att bidra till den förberedande analysen under lagstiftningsprocessens förberedande fas. Kommittén påpekar att ändringsförslag som Europaparlamentet eller rådet lämnar in till lagförslag också kan få stora konsekvenser för de lokala och regionala myndigheterna och att de därför bör granskas med avseende på sina territoriella konsekvenser. På så sätt skulle det bli lättare att oftare och bättre utnyttja konsekvensbedömningarna under beslutsprocesserna.

68.

Kommittén är också beredd att samarbeta med andra partner, t.ex. de europeiska sammanslutningarna av lokala och regionala myndigheter, forskningsorgan och branschorganisationer, kring detta tema.

69.

Vi uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att öka kunskaperna bland företrädare för lokala och regionala myndigheter om metoder för och möjligheter att använda territoriella konsekvensanalyser genom nyttjande av lämpliga kanaler såsom borgmästaravtalet och Erasmus för borgmästare, och kommittén är beredd att delta i genomförandet av dessa åtgärder.

70.

Vi anser att det är viktigt att man inom ramen för den fortlöpande övervakningen av Europa 2020-strategin ur de lokala och regionala myndigheternas perspektiv tar större hänsyn till strategins territoriella effekter. ReK föreslår i detta sammanhang att man utarbetar en indikator för regionala framsteg som gör det möjligt att utifrån regional statistik göra en mer exakt bedömning av Europa 2020-strategins territoriella konsekvenser. Vi uppmanar även kommissionen att i detta syfte utnyttja de territoriella konsekvensanalyserna, särskilt med tanke på halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin.

71.

Regionkommittén har för avsikt att utveckla en egen strategi för territoriella konsekvensanalyser (eventuellt som ett led i en allmän strategi för konsekvensanalyser och vid behov med hänsyn till befintliga resultat av strategiska miljöbedömningar) för att på så sätt skapa en handlingsram för det framtida genomförandet av de åtgärder som föreslås i detta yttrande.