6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/56

—

med beaktande av kommissionens grönbok av den 5 april 2011 om en EU-ram för bolagsstyrning (COM(2011)0164),

—

med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om etiska frågor i samband med företagsledning (1),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0051/2012).

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens översyn av EU-ramen för bolagsstyrning, som inleddes genom grönboken.

2.

Europaparlamentet beklagar emellertid att vissa viktiga frågor som rör bolagsstyrning inte har tagits upp i grönboken, till exempel beslutsfattandet i styrelsen, styrelseledamöternas ansvar, styrelseledamöternas oberoende, intressekonflikter och intressenters deltagande.

3.

Europaparlamentet beklagar att man i grönboken inriktar sig på det monistiska systemet och inte tar hänsyn till det dualistiska systemet, som är lika utbrett i Europa. Parlamentet understryker att kommissionen vid översynen av EU-ramen för bolagsstyrning måste ta hänsyn till de olika bolagsorganens rättigheter och skyldigheter enligt de nationella rättssystemen, särskilt skillnaderna mellan det monistiska och dualistiska systemet. Med begreppet ”styrelse” avses nedan i första hand det organ som har till uppgift att utöva tillsyn över ett företags ledning, vilket i ett dualistiskt system i regel är tillsynsorganets uppgift.

4.

Europaparlamentet betonar vikten av att det skapas en mer transparent, stabil, tillförlitlig och ansvarstagande företagssektor i EU, med stärkt bolagsstyrning. Parlamentet anser att företagssektorn bör kunna ta sociala, etiska och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och visa ansvar gentemot både anställda, aktieägare och samhället i stort, samtidigt som bättre ekonomiska resultat säkras och anständiga arbetstillfällen skapas.

5.

Europaparlamentet anser dock att god bolagsstyrning inte ensamt kan förebygga onödigt risktagande. Därför efterlyser parlamentet oberoende revisioner och regler som respekterar de olika bolagskulturerna inom EU.

6.

Europaparlamentet betonar att ett välstyrt företag bör vara ansvarsskyldigt och öppet för insyn gentemot sina anställda, aktieägare och i lämpliga fall andra intressenter.

7.

Europaparlamentet anser att OECD:s definition av bolagsstyrning från 2004, enligt vilken bolagsstyrningen omfattar en rad relationer mellan företagsledningen, styrelsen, aktieägarna och andra intressenter, bör främjas ytterligare.

8.

Europaparlamentet anser att man i kölvattnet av finanskrisen kan dra lärdom av de mest betydelsefulla konkurserna inom företagsvärlden.

9.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att man måste framhålla den viktiga roll som olika kommittéer (revisionskommittéer och, i den mån de finns i medlemsstaterna, ersättnings- och utnämningskommittéer) spelar för god bolagsstyrning, och uppmanar kommissionen att stärka deras roll.

10.

Europaparlamentet anser att vissa grundläggande EU-åtgärder för bolagsstyrning bör gälla alla börsnoterade företag. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder bör stå i proportion till företagets storlek, komplexitet och typ.

11.

Europaparlamentet anser att initiativ om bolagsstyrning bör gå hand i hand med de initiativ som kommissionen föreslår om företagens sociala ansvar. Särskilt under de rådande ekonomiska och sociala förhållandena skulle företagens sociala ansvar, i kombination med bolagsstyrning, kunna bidra till att stärka kopplingen mellan företagen och den sociala miljö där de växer och verkar.

12.

Europaparlamentet betonar att initiativet om ekonomiskt fair play är ett exempel på god bolagsstyrning inom idrott. Parlamentet uppmanar andra sektorer och myndigheter att undersöka dessa åtgärder ytterligare i syfte att tillämpa vissa av deras grundläggande principer.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta varje lagstiftningsförslag om bolagsstyrning som den överväger genomgå en konsekvensbedömning med fokus både på de mål som ska uppnås och på behovet att bevara företagens konkurrenskraft.

14.

Europaparlamentet betonar att det i monistiska system behövs en tydlig avgränsning mellan styrelseordförandens och den verkställande direktörens uppgifter. Parlamentet konstaterar emellertid att denna bestämmelse bör stå i proportion till företagets storlek och särdrag.

15.

Europaparlamentet betonar att styrelserna måste bestå av oberoende personer med olika kompetens, erfarenheter och bakgrund, och att denna aspekt av sammansättningen bör anpassas till hur pass komplicerad företagets verksamhet är. Det är aktieägarnas uppgift att se till att styrelsen har rätt balans i fråga om kompetens.

16.

Europaparlamentet anser att rekryteringsanvisningarna, i förekommande fall, bör vara specifika och omfattas av metoden ”följ eller förklara”. Parlamentet betonar att det är uteslutande aktieägarnas uppgift att utarbeta och godkänna policydokument av detta slag.

17.

Europaparlamentet uppmanar företagen att på personalområdet införa öppna metoder som bygger på meriter och att utveckla och främja kvinnors och mäns färdigheter och kompetens på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar att företagen måste se till att kvinnor och män behandlas lika och får lika möjligheter på arbetsplatsen. Företagen måste också bidra till att skapa en lämplig balans mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor och män.

18.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att en bred och varierad kunskaps- och kompetensbas finns representerad i företagets styrelse.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram aktuella och fullständiga uppgifter om andelen kvinnor i alla typer av företag i EU samt om de åtgärder av både tvingande och icke tvingande karaktär som näringslivet har vidtagit och de åtgärder som nyligen antagits i de olika medlemsstaterna för att öka andelen kvinnor. Om det visar sig att de åtgärder som företagen och medlemsstaterna vidtar är otillräckliga, uppmanas kommissionen att i loppet av 2012 föreslå lagstiftning, däribland kvoter, för att öka kvinnornas andel i företagens styrande organ till 30 % senast 2015 och till 40 % senast 2020 med beaktande av medlemsstaternas befogenheter samt deras ekonomiska, strukturella (dvs. företagens storlek), rättsliga och regionala särdrag

20.

Europaparlamentet betonar att styrelseledamöterna måste ägna tillräckligt med tid åt sina uppgifter, men anser att det inte är lämpligt med en universallösning. Medlemsstaterna bör uppmuntras att fastställa begränsningar för hur många styrelser en styrelseledamot får sitta i. Detta skulle bidra till att öka antalet styrelsesammanträden och förbättra kvaliteten på de företagsinterna tillsynsorganen. Parlamentet betonar vikten av att man har full insyn i styrelseledamöternas övriga uppdrag och att de är helt öppna med dem.

21.

Europaparlamentet håller med om att regelbundna externa utvärderingar är ett användbart verktyg för att bedöma olika bolagsstyrningsformers effektivitet. Utvärderingarna bör emellertid inte vara obligatoriska.

22.

Europaparlamentet anser att styrelsernas och tillsynsorganens ledamöter själva bör ansvara för att utnyttja de utbildnings- och fortbildningsåtgärder som de behöver för att utföra sina uppgifter, och att de bör få lämpligt stöd från företaget för detta.

23.

Europaparlamentet anser att företagets ersättningspolicy och årliga ersättningsrapporter bör offentliggöras och att de bör godkännas av bolagsstämman. Medlemsstaterna bör emellertid få gå längre och fastställa krav när det gäller offentliggörande av den individuella ersättningen till styrelseledamöter som arbetar på heltid i företaget och styrelseledamöter som inte gör det, vilket kan bidra till att skapa större insyn.

24.

Europaparlamentet anser att det måste införas en omfattande övervakning och nya regler som förbjuder oegentligheter i fråga om löner, bonusar och ersättningar till ledande befattningshavare för företag som tillhör den finansiella eller icke-finansiella företagssektorn och har räddats av en medlemsstats regering. Vid behov bör rättsliga åtgärder vidtas för att hindra missbruk av statliga räddningsfonder.

25.

Europaparlamentet efterlyser en långsiktig lönepolitik som bygger på att individen och företaget ska fungera på lång sikt.

26.

Europaparlamentet anser att löneökningarna för ledande befattningshavare bör vara förenliga med företagens långsiktiga lönsamhet.

27.

Europaparlamentet understöder införandet av långsiktiga hållbarhetsaspekter i varierande ersättningar för ledningen, t.ex. så att en andel av den varierande ersättningen kopplas till uppnåendet av mål för företagets sociala ansvar, till exempel hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och de anställdas tillfredsställelse med sitt arbete.

28.

Europaparlamentet konstaterar att styrelsen är det organ som har ansvar för att granska och godkänna företagets strategi, bland annat företagets riskbenägenhet. Styrelsen bör också redogöra för strategin på ett meningsfullt sätt för aktieägarna, om det är möjligt utan att uppgifter som kan skada företaget offentliggörs, t.ex. när det gäller konkurrenter. Miljörisker och sociala risker bör tas med om de har en betydande inverkan på företaget, vilket redan krävs enligt EU:s lagstiftning.

29.

Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra aktieägarnas engagemang i företaget genom att stärka deras roll. Engagemanget bör emellertid vara frivilligt och inte ett krav.

30.

Europaparlamentet anser emellertid att man bör överväga åtgärder som stimulerar långsiktiga investeringar samt krav på full insyn i samband med röstning med lånade aktier, utom innehavaraktier. Den praxis som finns bland internationella investerare och som syftar till att skapa likviditet och upprätthålla goda kreditbetyg bör omprövas, eftersom den enbart uppmuntrar till kortsiktiga aktieinnehav bland dessa investerare.

31.

Europaparlamentet konstaterar att man i direktivet om aktieägares rättigheter (2) stöder principen om likabehandling av aktieägare och att alla aktieägare (både institutionella och andra) därför har rätt till samma information från företaget, oberoende av deras insats.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram proportionerliga förslag till EU-riktlinjer rörande vilken typ av information som aktieägarna ska erhålla i företagens årsrapporter. Informationen bör vara av hög kvalitet och informativ.

33.

Europaparlamentet konstaterar att det saknas långsiktighet på marknaden och uppmanar eftertryckligen kommissionen att se över all relevant lagstiftning för att bedöma om någon typ av krav oavsiktligt har bidragit till kortsiktighet. Parlamentet välkomnar särskilt kommissionens förslag att överge kravet på kvartalsrapportering i öppenhetsdirektivet. Kravet tillför endast lite till aktieägarnas kunskap och skapar bara kortsiktiga handelsmöjligheter.

34.

Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av förvaltningskoder för institutionella investerare i hela EU och anser att en europeisk förvaltningskod skulle kunna utvecklas med utgångspunkt i befintliga modeller och i samarbete med nationella myndigheter.

35.

uropaparlamentet betonar att institutionella investerare har en grundläggande skyldighet att skydda sina investeringar. Det är deras ansvar att övervaka den kapitalförvaltare som de utsett när det gäller strategier, kostnader, handel och i vilken grad denna kapitalförvaltare engagerar sig i det företag man investerat i, och att därför kräva lämplig insyn i utförandet av förvaltaruppdrag.

36.

Europaparlamentet anser i samband med detta att de institutionella investerarna bör ha rätt att utforma relevanta stimulansstrukturer i sina yrkesmässiga förbindelser med kapitalförvaltarna.

37.

Europaparlamentet konstaterar att intressekonflikter, även potentiella sådana, alltid bör offentliggöras och att lämpliga åtgärder behöver vidtas på EU-nivå.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra direktivet om aktieägares rättigheter så att man kan undersöka hur aktieägarnas deltagande kan förbättras ytterligare. Parlamentet anser i detta sammanhang att kommissionen genom en konsekvensanalys bör undersöka betydelsen av elektronisk omröstning under den allmänna bolagsstämman i börsnoterade företag. Syftet med detta är att uppmuntra aktieägarnas deltagande, särskilt gränsöverskridande aktieägares deltagande.

39.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att det behövs en tydlig definition av begreppet samordnade åtgärder eftersom bristen på enhetliga regler är ett av de största hindren för aktieägarsamarbete.

40.

Europaparlamentet anser att röstningsrådgivare spelar en mycket viktig roll men att deras arbete ofta inbegriper intressekonflikter. Kommissionen uppmanas att reglera röstningsrådgivarnas verksamhet ytterligare och att då fästa särskild vikt vid frågor som rör insyn och intressekonflikter. Röstningsrådgivarna bör förbjudas att tillhandahålla investeringsbolag konsulttjänster.

41.

Europaparlamentet anser att företagen bör ha rätt att välja mellan ett system med namnaktier och ett system med innehavaraktier. Om företagen väljer namnaktier bör de ha rätt att få veta aktieägarnas identitet, och man bör på EU-nivå fastställa minimikrav på harmonisering i fråga om offentliggörande av väsentliga aktieinnehav. Detta bör inte påverka rätten för ägare av innehavaraktier att inte röja sin identitet.

42.

Europaparlamentet konstaterar att frågan om minoritetsaktieägare visserligen behandlas i nationell bolagsrätt, men att det kan vara lämpligt med åtgärder på unionsnivå för att främja fullmaktsröstning.

43.

Europaparlamentet stöder riktlinjerna i det uttalande som Europeiska företagsstyrningsforumet gjorde den 10 mars 2011 om transaktioner med närstående parter i samband med börsnoterade företag. Kommissionen uppmanas att genom mjuk lagstiftning, till exempel en rekommendation, vidta åtgärder på EU-nivå.

44.

Europaparlamentet anser att frågan om aktieägarsystem för anställda är något som bör regleras på medlemsstatsnivå och vara föremål för förhandlingar mellan arbetsgivaren och de anställda. Det bör alltid vara frivilligt att delta i ett sådant system.

45.

Europaparlamentet anser att metoden ”följ eller förklara” är ett användbart verktyg för bolagsstyrning. Parlamentet stöder tanken om att företaget ska vara skyldigt att följa en nationell bolagsstyrningskod eller en uppförandekod som det valt. Parlamentet anser att alla avsteg från uppförandekoden bör förklaras på ett begripligt sätt. Dessutom bör den bolagsstyrningslösning som har valts i stället beskrivas och förklaras.

46.

Europaparlamentet betonar behovet att få de befintliga styrningsreglerna och rekommendationerna att fungera bättre och respekteras i högre grad i stället för att utfärda bindande EU-regler för bolagsstyrning.

47.

Europaparlamentet anser att riktlinjer kan bidra till förändrade beteendemönster och att den flexibilitet som riktlinjerna erbjuder tillåter nyskapande utifrån bästa praxis inom hela EU. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis skulle förbättra bolagsstyrningen i EU.

48.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.