9.2.2013

SV EN EN

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/3

---

Halvårsrapport om genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (2012/II)

2013/C 37/04

Inledning

I linje med EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, vilken antogs av Europeiska rådet i december 2003 (dok. 15708/03), ska lägesrapporter om genomförandet av strategin lämnas varje halvår.

Denna lägesrapport omfattar verksamheten under andra halvåret 2012 som ett led i genomförandet av strategin, mot bakgrund av den förteckning över prioriteringar som rådet antog i juni 2008 och de nya handlingslinjer som antogs i december 2008.

EU har som vägledande princip och övergripande syfte på detta område fortsatt att främja internationella fördrags, konventioners och andra instruments universalitet och deras genomförande på nationell nivå, i överensstämmelse med målen i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen och den europeiska säkerhetsstrategin. I enlighet med detta har EU försökt att uppnå dessa mål vid alla viktiga evenemang under det andra halvåret, särskilt nedrustningskonferensen, IAEA:s årliga generalkonferens, det informella ministermötet om fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT), ministermötet om konventionen om kemiska vapen, mötet i FN:s generalförsamlings första utskott, plenarmötet i kontrollsystemet för missilteknik (MTCR), mötena mellan de stater som är parter i konferensen om organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och i dess verkställande råd, mötet mellan de stater som är parter i BTV-konventionen och mötet mellan sammanträdena samt i ett antal andra internationella forum.

Följande resolutioner stöddes av EU:s medlemsstater vid mötet i FN:s generalförsamlings första utskott, ibland i samarbete med tredjeländer som fick stöd av alla EU:s medlemsstater:

—	”Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler” (Sydkorea + alla EU:s medlemsstater.

—	”Förhindrande av att terrorister anskaffar radioaktivt material och radioaktiva strålkällor” (DE, FR + alla andra av EU:s medlemsstater).

—	”Konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring” (HU).

—	”Genomförande av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring” (PL).

—	”Genomförande av konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring” (SI).

—	”Vapenhandelsfördraget” (FI, UK).

—	”Konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar” (SE).

—	”Bistånd till stater för att stävja olaglig handel med handeldvapen och med att samla in dem” (Mali + alla EU:s medlemsstater).

—	”Insyn i försvarsmateriel” (NL).

—	”Information om förtroendeskapande åtgärder på området för konventionella vapen” (Argentina + alla EU:s medlemsstater).

—	”Befästande av fred genom praktiska nedrustningsåtgärder” (DE).

—	”Förstärkt säkerhet och samarbete i Medelhavsregionen” (Algeriet + alla EU:s medlemsstater).

—	”Rapport från nedrustningskonferensen” (DE).

EU har fortsatt att arbeta för att effektivt och på ett komplementärt sätt använda alla tillgängliga instrument och finansiella resurser (Guspbudgeten, stabilitetsinstrumentet och andra instrument) för att maximera effekterna av sin verksamhet till stöd för internationella organisationer och tredjeländer.

EU har upprätthållit ett nära samarbete med partner och andra tredjeländer i sin strävan efter en global samsyn när det gäller behovet av att stärka det internationella icke-spridningssystemet. I sina bilaterala förbindelser med alla berörda länder har EU fortsatt sina insatser för att lösa frågor i samband med icke-spridning, särskilt genom möten inom den politiska dialogen och mer informella kontakter.

1.   NUKLEÄRA FRÅGOR

Arbetsgruppen för icke-spridning arbetade aktivt med förberedelserna för IAEA:s generalkonferens och styrelsemöten i september och november 2012, det informella ministermötet om CTBT, plenarmötet i MTCR samt möten på expertnivå i gruppen av länder som levererar kärnmaterial, Zangger-kommittén och Australiengruppen. Den började diskutera toppmötet om kärnsäkerhet i Haag och EU:s ståndpunkter och bidrag till det andra mötet i förberedande kommittén för fördraget om icke-spridning under 2013 samt andra relevanta möten på kärnenergiområdet. Genom diskussioner om de olika åtgärder som planeras på området, bland annat konsulär och vetenskaplig vaksamhet, fortsatte den genomförandet av EU:s nya handlingslinjer i kampen mot spridning av massförstörelsevapen och bärarsystem för sådana vapen (ett möte i arbetsgruppen för icke-spridning förstärkt med viseringsexperter anordnades den 28 november 2012).

1.1   Uppföljning av utvärderingskonferensen 2010 mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen

På grundval av rådets beslut 2010/212/Gusp började EU förberedelserna för det andra mötet i förberedande kommittén för fördraget om icke-spridning (PrepCom), vilket ska hållas i Genève den 22 april–3 maj 2013, med utgångspunkt i sitt bidrag till det första mötet i förberedande kommittén för fördraget om icke-spridning, vilket hölls tidigare under 2012. Ambassadör Cornel Feruta, politisk direktör vid Rumäniens utrikesministerium, utsågs till ordförande för det andra mötet i förberedande kommittén för fördraget om icke-spridning. Tillsammans med EU:s icke-spridningskonsortium anordnade EU ett andra seminarium för att skapa samförstånd och till stöd för en process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen och deras bärare (Bryssel den 5–6 november 2012), för genomförande av rådets beslut 2012/422/Gusp och som ytterligare bidrag till genomförandet av rådets beslut 2010/799/Gusp, vilket antogs den 13 december 2010.

1.2   Internationella atomenergiorganet (IAEA)

EU har intensifierat sitt stöd till Internationella atomenergiorganet i Wien. EU, som sedan 2004 har åtagit sig att bidra med mer än 31 miljoner EUR till kärnsäkerhetsfonden, är fortfarande en av dem som bidrar mest till denna fond.

På området kärnsäkerhet har EU dessutom bidragit med teknisk expertis till utbildning och workshoppar som anordnas av IAEA och är riktade till tredjeländer för att stärka deras förmåga att bekämpa olaglig handel med nukleära och andra radioaktiva ämnen. EU och IAEA har samordnat sitt stöd till tredjeländer på detta område, t.ex. genom arbetsgruppen för gränsövervakning. EU har nått en överenskommelse med IAEA om att ordna årliga möten på högre tjänstemannanivå för att förbättra samarbetet på IAEA:s andra verksamhetsområden, öka synligheten för EU:s bidrag och ytterligare samordna åtgärderna, särskilt i fråga om kärnsäkerhet, för att säkerställa komplementaritet och undvika överlappning mellan verksamheten hos EU:s CBRN-kompetenscentrum och IAEA:s åtgärder samt dra nytta av denna komplementaritet (i detta syfte enades EU och IAEA om praktiska arrangemang som riktlinjer för samarbetet). Det första mötet på högre tjänstemannanivå är planerat till början av 2013 med deltagande av utrikestjänsten, Europeiska kommissionen/Euratom och företrädare för IAEA på högre tjänstemannanivå.

EU gjorde 2008 genom rådsslutsatser ett åtagande att bidra med upp till 25 miljoner EUR till IAEA:s bank för låganrikat uran genom budgeten för Gusp och stabilitetsinstrumentet. EU bidrog med 20 miljoner EUR från stabilitetsinstrumentet till stöd för banken (10 miljoner EUR betalades till IAEA den 8 december 2011 och ytterligare 10 miljoner EUR den 26 april 2012). Ett annat bidrag kommer att göras genom budgeten för Gusp, på grundval av ett rådsbeslut som planeras godkännas av rådet i början av 2013, med beaktande av framsteg i arbetet mellan IAEA och värdlandet för banken, Kazakstan.

Dessutom har EU också åtagit sig att lämna 5 miljoner EUR till ett internationellt projekt som syftar till att utvidga och modernisera Seibersdorflaboratoriet i Österrike (ett belopp på 4,75 miljoner EUR betalades genom stabilitetsinstrumentet till IAEA den 2 december 2011). Åtaganden gjordes om ett ytterligare bidrag på 5 miljoner EUR (varav ett belopp på 4,75 miljoner EUR redan betalades i december 2012).

EU har via Europeiska kommissionens program för samarbetsstöd fortsatt att ge viktigt tekniskt stöd till IAEA på området kärnämneskontroll.

EU har använt sig av sina olika instrument för att möjliggöra trygg och säker användning av kärnteknik för fredliga ändamål i tredjeländer, bland annat genom IAEA, och arbetar på ytterligare projekt tillsammans med IAEA.

Europeiska kommissionen har i samarbete med IAEA satt i gång en process på expertnivå för att utvärdera hur IAEA:s databas över smuggelgods motsvarar användarnas behov. Resultaten av de projekt som finansieras av kommissionen kommer att bli tillgängliga under 2013.

1.3   Fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT)

EU har aktivt främjat ett tidigt ikraftträdande av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT), på grundval av relevanta rådsbeslut till stöd för organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) och genom uppsökande verksamhet inriktad på alla länder som ännu inte har undertecknat eller ratificerat CTBT, inklusive de resterande staterna i bilaga II, vilkas ratificering är nödvändig för att fördraget ska kunna träda i kraft. Ett uttalande från EU gjordes vid det informella CTBT-ministermötet i New York den 27 september 2012. På grundval av sina uppdaterade interna riktlinjer till stöd för ikraftträdandet av CTBT, kommer EU att fortsätta att öka medvetenheten om CTBT i olika sammanhang, bland annat i mötena inom den politiska dialogen, i syfte att tillföra ytterligare dynamik till fördragets ratificeringsprocess.

EU har gjort betydande ansträngningar för att genomföra rådets beslut 2010/461/Gusp av den 26 juli 2010. EU antog ett nytt rådsbeslut (2012/699/Gusp av den 13 november 2012) som ett komplement till rådets beslut 2010/461/Gusp, på grundval av vilket EU kommer att lämna ytterligare stöd (nästan 5,2 miljoner EUR) till arbetet i CTBTO:s provisoriska tekniska sekretariat. Det utbyte av relevanta finansiella handlingar som hade överenskommits med CTBTO i samband med det nya rådsbeslutet ägde rum inom en officiell ram i Wien den 10 december 2012. En första delbetalning på 4 miljoner EUR betalades till CTBTO redan i december 2012.

1.4   Regionala frågor (Iran, Nordkorea)

EU står fast vid sitt fulla engagemang för de pågående insatserna för att uppnå en diplomatisk lösning av den iranska kärntekniska frågan, på grundval av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och ett fullständigt genomförande av alla relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och IAEA:s styrelse. EU har enträget uppmanat Iran att vidta konkreta och praktiska åtgärder i syfte att bygga upp förtroendet för den uteslutande fredliga karaktären hos Irans kärntekniska program samt att uppfylla alla sina internationella förpliktelser för att bemöta oron inom det internationella samfundet.

Iran måste samarbeta fullt ut med IAEA för att lösa de kvarstående frågorna, inklusive de tänkbara militära dimensionerna. Under flera möten under 2012 har EU:s höga representant, tillsammans med E3 + 3, fortsatt sina insatser för att få till stånd diskussioner med Iran om innehållet i förslag om inledande förtroendeskapande åtgärder rörande den främsta källan till oro, den 20-procentiga anrikningsverksamheten (enligt resolutioner från FN:s säkerhetsråd och IAEA:s styrelse är Iran hindrat att genomföra verksamhet med koppling till anrikning och upparbetning). Iran har hittills underlåtit att ge någon signal om att landet är berett att seriöst bemöta de allvarligaste farhågorna rörande dess kärnenergiprogram. Dessutom finns det allvarliga farhågor för att det på grund av bristen på tillräckligt samarbete från Irans sida inte har gjorts några framsteg i IAEA:s ansträngningar för att lösa de kvarstående frågorna, inklusive tecknen på de möjliga militära dimensionerna av Irans kärnenergiprogram, och ingen överenskommelse har nåtts om ett ”strukturerat tillvägagångssätt”, där de stora dragen i det framtida arbetet med dessa frågor klargjordes. Iran fortsätter därmed att trotsa kraven i den resolution som IAEA:s styrelse antog med överväldigande majoritet den 13 september 2012.

När det gäller Nordkorea, har EU fortsatt att starkt uppmana Nordkorea att fullgöra sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 1695, 1718 och 1874 och att fullständigt, kontrollerbart och oåterkalleligt överge sina befintliga nukleära och ballistiska missilprogram. EU fördömde starkt Nordkoreas uppskjutning den 12 december 2012, vilken betraktas som ett ytterligare steg i ett långvarigt försök av Pyongyang att förbättra och befrämja sin ballistiska robotteknik och därmed som ett klart brott mot Nordkoreas internationella skyldigheter, framför allt enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner. EU har fortsatt att uppmana Nordkorea att återgå till full efterlevnad av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och IAEA:s säkerhetskrav samt att tillhandahålla IAEA den begärda tillgången till personer, dokumentation, utrustning och anläggningar. EU har hela tiden stött återupptagandet av sexpartssamtalsprocessen, inklusive uppmaningen till Nordkorea att återvända till diskussionerna i detta format. EU:s genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1718 och 1874 har förstärkts ytterligare. EU har fortsatt att förbättra genomförandet av sina autonoma restriktiva åtgärder. EU upprepade sin vädjan till Nordkorea och uppmanade enträget landet att ratificera CTBT och att avstå från ytterligare provokativa handlingar, särskilt i form av kärnsprängningar.

2.   NEDRUSTNINGSKONFERENSEN/FÖRDRAGET OM FÖRBUD MOT FRAMSTÄLLNING AV KLYVBART MATERIAL FÖR KÄRNVAPEN (FMCT)

EU har enträget insisterat på att förhandlingarna om ett fördrag om förbud mot framställning av klyvbart material för kärnvapen omedelbart ska inledas. Dessutom har EU vid alla sina inlägg förklarat sig vara berett att ta itu med alla övriga frågor som står på nedrustningskonferensens dagordning, i synnerhet kärnvapennedrustning, förhindrandet av kapprustning i yttre rymden och negativa säkerhetsgarantier. EU har också intensifierat sitt konstruktiva arbete för att utvidga nedrustningskonferensen. EU kommer att fortsätta att ta alla tillfällen i akt under 2013 för att föra de internationella diskussionerna framåt och internt förbereda en snabb inledning av förhandlingarna om FMCT samt delta i eller bidra till relevanta evenemang (inklusive sådana som organiseras av initiativet för icke-spridning och nedrustning) och forum (såsom den grupp med statliga experter som inrättades genom FN:s säkerhetsråds resolution A/RES/67/53). Alla EU:s medlemsstater stödde FN:s säkerhetsråds resolution A/RES/67/53 (utkast inlämnat av Kanada) om ett fördrag om förbud mot framställning av klyvbart material för kärnvapen och andra kärnladdningar.

3.   KEMISKA VAPEN

Rådet antog ett nytt rådsbeslut till stöd för verksamheten inom Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) den 23 mars (2012/166/Gusp). Genomförandet av detta nya rådsbeslut inleddes med ett seminarium i Tarnow (Polen) om kemikalieskydd och kemikaliesäkerhet den 8–9 november 2012. Delegationerna i Haag har arbetat med en EU-ståndpunkt om organisationens framtida roll, med beaktande av den slutliga förlängda tidsfristen för förstöringen av alla återstående lager av kemiska vapen (29 april 2012). Fyra prioriteringar har fastställts: i) förstöringen av existerande lager bör slutföras, ii) allmän anslutning till konventionen om kemiska vapen bör främjas (åtta stater är ännu inte parter i konventionen), iii) det bör ske en övergång till arbete för icke-spridning, iv) kapacitetsuppbyggnad med avseende på skydd och säkerhet i den kemiska industrin i utvecklingsländer bör främjas, i enlighet med artikel XI, och svar på användningen av kemiska vapen bör ges, enligt artikel X. Framför allt antog rådet den 19 november 2012 (rådets beslut 2012/712/Gusp) en för EU gemensam ståndpunkt inför den tredje CWC-översynskonferensen, vilken ska hållas i april 2013.

EU har också på nära håll följt situationen i Libyen, där OPCW hade till uppgift att säkerställa integriteten hos lagren av kemiska vapen från det tidigare libyska programmet för kemiska vapen, och har börjat diskutera verksamhet avseende Syrien, när den väl blir möjlig.

4.   BIOLOGISKA VAPEN

Efter den 7:e konferensen för översyn av BTV-konventionen (Genève i december 2011) har EU konstruktivt deltagit i arbetet mellan konferenserna och bidragit med uttalanden och specifika arbetsdokument om 1. internationellt samarbete och stöd, 2. förstärkning av det nationella genomförandet, 3. kapacitetsuppbyggnad inom bioskydd och biosäkerhet.

Rådet antog ett nytt rådsbeslut till stöd för BTV-konventionen den 23 juli 2012 (2012/421/Gusp) och dess genomförande håller på att inledas. I samarbete med BTV-konventionens enhet för genomförandestöd anordnade EU ett framgångsrikt sidoevenemang kring detta rådsbeslut i anslutning till konventionsstaternas möte i Genève den 10–14 december 2012. Ett rådsbeslut till stöd för Världshälsoorganisationens verksamhet på området bioskydd och biosäkerhet i laboratorier godkändes också på arbetsgruppnivå, så att det ska kunna antas av rådet i början på 2013.

5.   MISSILER

EU har ända från början med kraft stött Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler och anser koden vara ett viktigt multilateralt instrument, som syftar till att hindra spridning av ballistiska missilsystem och tillhörande teknik genom öppenhet och förtroendeskapande åtgärder. Alla EU:s medlemsstater har undertecknat koden. EU har fortsatt att arbeta för och stödja tre aspekter av koden: universalitet, genomförande samt utveckling och förbättring av dess sätt att fungera.

Med tanke på den fortsatta spridningen av ballistiska missiler med förmåga att bära massförstörelsevapen, vilken utgör en allt större anledning till oro hos världssamfundet, särskilt de missilprogram som genomförs i Mellanöstern, Nordostasien och Sydasien, bland annat i Iran och Demokratiska folkrepubliken Korea, enades rådet om det nya beslut 2012/423/Gusp av den 23 juli 2012 till stöd inte bara för Haag-uppförandekoden, utan för icke-spridning av missiler i allmänhet. EU anordnade på grundval av ovan nämnda beslut ett utåtriktat evenemang för signatär- och icke-signatärstater i New York i anslutning till mötet i FN:s generalförsamlings första utskott den 17 oktober 2012 och avser att i början på 2013 anordna en minneskonferens i Wien i samband med tioårsdagen av undertecknandet av Haag-uppförandekoden. Ett antal av utrikesministrarna i EU:s medlemsstater stödde undertecknandet av ett gemensamt uttalande från den tidigare och nuvarande ordföranden för Haag-uppförandekoden, vilket överlämnades till FN:s generalsekreterare i oktober 2012 i samband med kodens tioårsdag.

På den diplomatiska fronten genomförde EU:s medlemsstater en gemensam utåtriktad kampanj till stöd för resolutionen ”Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler”, vilken lades fram av Sydkorea vid mötet i FN:s generalförsamlings första utskott 2012 med alla EU:s medlemsstater som medförslagsställare och antogs med 151 röster för, 2 emot och 21 röstnedläggelser. Över 80 delegationer var medförslagsställare till resolutionen.

Tyskland stod värd för plenarmötet i kontrollsystemet för missilteknik (MTCR), vilket hölls i Berlin den 24–26 oktober 2012 i samband med den 25:e årsdagen av MTCR.

6.   MINSKNING AV CBRN-RISKER

EU har stärkt genomförandet av EU:s handlingsplan på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) området, som antogs 2009, på grundval av relevanta biståndsprogram enligt EU:s finansiella instrument (särskilt stabilitetsinstrumentet) och programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” (ISEC) och mot bakgrund av Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 (A7-0349/2010/P7_TA(2010)0467). I detta sammanhang har EU påbörjat inrättandet av ett europeiskt centrum för utbildning om nukleär säkerhet vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, med en ursprunglig investering på 2,4 miljoner EUR.

Kommissionen håller dessutom på att utvärdera och förbättra detektionstekniken för radioaktivt material genom projektet ITRAP + 10, arbetar på en analys av befintliga modelleringsverktyg för spridning av radioaktivitet och överväger att utveckla ett utbildningsverktyg baserat på virtuell verklighet, avsett för insatspersonal på strålskyddsområdet. Kommissionen planerar också att utvidga sitt stöd till medlemsstaterna för laboratorieanalys av radioaktivt material. Det pågår dessutom studier av EU-medlemsstaternas genomförande av IAEA:s uppförandekod för skydd och säkerhet beträffande radioaktivt material och radioaktiva strålkällor som inte omfattas av kontroll i medlemsstaterna.

Kommissionen arbetar på att samordna genomförandet av EU:s CBRN-handlingsplan tillsammans med medlemsstaterna genom en rådgivande grupp för CBRN- och sprängämnessäkerhet samt genom expertgrupper som C-, B- och RN-undergrupperna.

Initiativet EU:s CBRN-kompetenscentrum inleddes av EU i maj 2010. EU:s CBRN-kompetenscentrum inrättas som en reaktion på att det har fastställts att det saknas tillräcklig institutionell kapacitet i flera länder för att minska CBRN-risker: brottslig verksamhet (spridning av CBRN eller terrorism), naturkatastrofer (svininfluensa) och katastrofer orsakade av olyckor (Bhopal eller Fukushima). Deras mål är att utarbeta en politik för alla typer av CBRN-risker på nationell och regional nivå för att föregripa och bemöta dessa risker. Sammanfattningsvis syftar dessa strukturåtgärder till att minska ländernas utsatthet för CBRN-händelser av ömsesidigt intresse för såväl regionernas som EU:s säkerhet.

För att uppnå detta mål stöds inrättandet av regionala expertnätverk inom juridik, tillsyn, teknik, kontroll och verkställighet i syfte att minska CBRN-risker.

Fem regionala centrum håller på att inrättas och har inlett sitt arbete i 1. Nordafrika (Alger), 2. Afrikas Atlantkust (Rabat), 3. Mellanöstern (Amman), 4. Sydösteuropa–Sydkaukasien–Moldavien–Ukraina (Tbilisi), 5. Sydostasien (Manila) och 6. Afrika söder om Sahara (Nairobi). Nästa steg kommer att vara inrättandet av regionala sekretariat i Centralasien (Tasjkent) och Gulfstaterna (Abu Dhabi). Förutom 33 kontrakterade projekt på sammanlagt 26 miljoner EUR håller nya projekt för omkring 10 miljoner EUR på att kontrakteras med olika konsortier, inklusive från medlemsstaterna.

CBRN-kompetenscentrum bidrar tillsammans med andra EU-fonder genom Gusp-budgeten (se punkt 7) till att uppnå målen i FN:s säkerhetsråds resolution 1540 för att bekämpa olaglig handel med eller brottslig användning av CBRN-material. CBRN-kompetenscentrum bygger på skyldigheten att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och går ett steg längre genom att erbjuda ett övergripande paket i kampen mot risker, oavsett deras ursprung.

7.   TANKESMEDJOR

Med utgångspunkt i rådets beslut 2010/430/Gusp av den 26 juli 2010 har EU:s arbete inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen aktivt stötts av EU-konsortiet för icke-spridning, som inledde sin verksamhet i januari 2011. Efter det första samrådsmötet (”upptaktsmötet”) inom det europeiska nätverket av oberoende tankesmedjor för icke-spridning (den 23–24 maj 2011) och EU:s två konsortiumseminarier om icke-spridning till stöd för en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern (den 6–7 juli 2011 och 5–6 november 2012) genomfördes ett första årsmöte, kallat ”EU:s icke-spridnings- och nedrustningskonferens”, med framgång den 3–4 februari 2012 med nära 200 deltagare från EU och tredjeländer, vilken kommer att följas av ännu en konferens under 2013. Under tiden ökade konsortiet sin forskningsverksamhet i samarbete med andra europeiska tankesmedjor på området och offentliggjorde arbetsdokument för genomförandet av strategin mot spridning av massförstörelsevapen, vilka finns tillgängliga på konsortiets webbplats <http://www.nonproliferation.eu/>. Ytterligare bidrag till den bredare diskussionen om icke-spridning och nedrustning kommer att offentliggöras.

8.   FN:s SÄKERHETSRÅDS RESOLUTION 1540 OCH EXPORTKONTROLLER

a)   FN:s säkerhetsråds resolution UNSCR 1540

EU gav uttryck åt sitt långvariga åtagande att genomföra resolutionerna 1540 och 1977 genom att tillsammans med USA underteckna ett gemensamt uttalande i anslutning till den 66:e sessionen i FN:s generalförsamling (New York den 19 oktober 2011).

EU förbättrade därför sitt stöd till tredjeländer, så att får hjälp med att uppfylla sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och kan öka kompetensen hos de statliga tjänstemän som deltar i exportkontrollprocessen, genom att tillsammans med FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) och 1540-kommittén anordna ett antal regionala workshoppar och genom att genomföra bilaterala besök. Ett nytt rådsbeslut till stöd för FN:s säkerhetsråds resolution 1540, som inriktas på nationella genomförandeinsatser godkändes på arbetsgruppsnivå i februari och är fortfarande föremål för finansiella förhandlingar mellan Europeiska kommissionen och Unoda. Unoda bör fortsätta att samarbeta med EU för att hitta snabba och icke-överlappande sätt att stödja arbetet inom 1540-kommittén, vars mandat förlängdes med 10 år genom resolution 1977, som antogs i april 2011.

b)   Exportkontroll

Varierande verksamhet till stöd för exportkontroll har fortsatt. På politisk nivå utarbetade Europeiska kommissionen ett arbetsdokument med slutsatserna från det breda offentliga samrådet under 2011 om kommissionens grönbok om exportkontroll, Säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld, och beredde vägen för en översyn av EU:s system för exportkontroll under 2013. På lagstiftningsområdet fortsatte diskussionerna om den föreslagna ändringen av EU:s förordning 428/2009 om varor med dubbla användningsområden i avsikt att skynda på uppdateringarna av EU:s kontrollförteckningar över varor med dubbla användningsområden, samtidigt som Europaparlamentet avslutade sin första behandling av förslaget. Genomförandet av exportkontroller stöddes av två möten i samordningsgruppen för artikel 23 samt av ett besök av utomstående experter i Nicosia, vilket sammanförde experter från medlemsstaterna för diskussion om specifika genomförandefrågor.

Dessutom fortsatte samarbetet med tredjeländer och expertmöten hölls med kinesiska och japanska motparter, medan en dialog mellan EU och USA inleddes i oktober 2012, så att båda sidor skulle få möjlighet att utbyta förstahandsinformation om respektive system för export av varor med dubbla användningsområden och relevanta reformer och utmaningar på lagstiftningsområdet.

EU-samordning ägde rum för att främja EU:s ståndpunkter vid relevanta möten inom systemen för exportkontroll under andra halvåret (Wassenaar-arrangemanget: allmänna arbetsgruppen i oktober 2012 och plenarmöte i december 2012, MTCR: plenarmöte i oktober 2012, NSG: rådgivande gruppen i november 2012).

9.   RYMDFRÅGOR

Sedan 2007 har EU främjat utvecklingen av en internationell uppförandekod för verksamhet i yttre rymden. Denna internationella och frivilliga uppsättning riktlinjer skulle stärka säkerheten, tryggheten och förutsägbarheten inom all rymdverksamhet. Sådana riktlinjer bör bl.a. begränsa eller minimera skadlig inblandning, kollisioner eller olyckor i yttre rymden samt uppkomsten av skrot.

Den 5 juni 2012 lade EU fram ett nytt utkast för det internationella samfundet i Wien, vilket nu också stöds av ett stort antal länder utanför Europa, enligt vilket den internationella uppförandekoden skulle tillämpas på all verksamhet i yttre rymden av stater eller icke-statliga enheter. Utkastet till uppförandekod skulle vara frivilligt och öppet för alla stater och skulle innehålla grundregler för rymdnationer vid både civil och militär rymdverksamhet.

Efter mötet den 5 juni 2012 i Wien har EU beslutat att fortsätta den multilaterala samrådsprocessen för finslipning av utkastet till uppförandekod. Alla FN-medlemsstater kommer att uppmanas att delta i ett möte under första halvåret 2013. Mötet bör ge tillfälle för varje deltagare att lägga fram och utbyta åsikter om texten, be om klargöranden och lägga fram eventuella nya idéer.

EU:s målsättning är fortfarande att nå en överenskommelse om en text som kan godtas av alla berörda stater och som därigenom leder till verkliga säkerhetsvinster på relativt kort sikt. Efter denna process kommer en slutversion av den internationella uppförandekoden att läggas fram och vara öppen för frivilligt deltagande av alla stater vid en särskild diplomatkonferens. Uppförandekoden kunde därefter ”överlämnas” till FN i form av t.ex. en resolution från FN:s generalförsamling, såsom var fallet med Haag-uppförandekoden.

10.   KLAUSULER OM MASSFÖRSTÖRELSEVAPEN

I enlighet med sin strategi mot spridning av massförstörelsevapen har EU fortsatt att integrera frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen i sina avtalsförhållanden med tredjeländer.

Ytterligare framgångar uppnåddes i förhandlingarna om klausuler om massförstörelsevapen i relevanta avtal mellan EU och tredjeländer, särskilt med Afghanistan, Australien, Kanada, Kazakstan, Malaysia, Nya Zeeland och Singapore.

11.   ANDRA MULTILATERALA FORUM

—   G8

EU spelade en aktiv roll vid flera möten mellan direktörerna för icke-spridning och nedrustning inför G8-toppmötet i Camp David samt vid utarbetandet av uttalandet från G8-toppmötet om icke-spridning och bistod vid ett flertal démarcher om IAEA:s tilläggsprotokoll och nationellt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1540, tillsammans med det amerikanska ordförandeskapet. Arbetet kommer att fortsätta i detta format i början av 2013 under det kommande brittiska ordförandeskapet för G8.

Det globala partnerskapet har nio år efter inrättandet 2002 utvidgats till att omfatta mer än G8 och har blivit en plattform för samordning och samarbete, som nu består av ytterligare 15 partner. Vid toppmötet i Deauville i maj 2011 enades ledarna om att ytterligare stärka den biologiska säkerheten, genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och kärnsäkerheten. USA, som 2012 innehar ordförandeskapet för G8, förde detta arbete vidare, särskilt genom att inom ramen för arbetsgruppen för det globala partnerskapet inrätta en underarbetsgrupp för biosäkerhet.

Att ansluta (andra) regionala organisationer och att stärka det regionala egenansvaret var viktiga frågor i diskussionerna. Betydelsen av EU:s kompetenscentrum intensifierades inom G8 och G8GP, särskilt som ett instrument för att underlätta regionalt utbyte av information och om möjligt undvika att olika givare överlappar varandra.

—   Det globala initiativet för att bekämpa nukleär terrorism (GICNT)

EU (genom Institutet för transuraner inom Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum) deltog i organisationen av och stod som värd för mötena i GICNT:s arbetsgrupper för nukleär kriminalteknik respektive begränsningar och insatser, vilka hölls i Arona och Ispra (Italien) den 3–5 oktober 2012.

12.   MÖTEN INOM DEN POLITISKA DIALOGEN

Det anordnades möten om icke-spridning och nedrustning inom den politiska dialogen på arbetsgruppnivå tillsammans med Sydkorea (Wien den 18 september 2012) och Ukraina (Bryssel den 6 november 2012). Informella överläggningar om icke-spridning och nedrustning hölls bl.a. med Indien (Bryssel den 2 augusti 2012), Japan, Sydafrika och andra länder med regelbundna mellanrum. En ny omgång i dialogen mellan EU27 och USA om alla ämnen på dagordningen för icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll ägde rum i Bryssel den 17 december 2012.

---

---

---