EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 42012Y1219(01)

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 november 2012 om deltagande och social integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund

EUT C 393, 19.12.2012, p. 15–19 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

19.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 393/15


Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 november 2012 om deltagande och social integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund

2012/C 393/05

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM DEN BIFOGADE POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA, SÄRSKILT ATT

1.

det i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen slås fast att Europeiska unionens centrala värderingar är respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter och att dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män (1),

2.

det i artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastslås att målet för unionens insatser ska vara att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv,

3.

det i resolutionen om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (2) slås fast att främjande av ett aktivt medborgarskap för ungdomar och social integration av alla ungdomar tillhör de övergripande målen och att delaktighet och social integration är två av åtta handlingsområden; i resolutionen anges också att man bör se alla ungdomar som en samhällsresurs och hävda ungdomars rätt att vara med och utarbeta politik som påverkar dem genom en kontinuerlig strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer; detta utgör en del av de vägledande principer som bör iakttas inom alla politikområden och verksamheter som berör ungdomar,

4.

det i Europa 2020-strategin presenteras tre prioriteringar som ömsesidigt förstärker varandra och som är grundade på smart och hållbar tillväxt för alla samt att det i denna, som en del av strategins flaggskeppsinitiativ om en europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning, särskilt hänvisas till behovet av att garantera social och territoriell sammanhållning, så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och att människor som drabbas av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället, och också till ungdomsfrågor som ett centralt område där Unga på väg-initiativet ska stärka både de formella och de icke-formella utbildningssystemens resultat och underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden,

SOM KONSTATERAR ATT

5.

dessa slutsatser är inriktade på alla ungdomar, med tonvikt på ungdomar med invandrarbakgrund (3),

SOM BEAKTAR ATT

6.

ungdomars aktiva deltagande omfattar alla områden som påverkar ungdomars liv, liksom ett aktivt deltagande i den demokratiska processen,

7.

social integration av ungdomar innebär tillgång till sådana tjänster som hälso- och sjukvård, formell utbildning och icke-formellt och informellt lärande, informations- och kommunikationsteknik (IKT), kultur, bostäder, sociala tjänster och sysselsättning, oavsett kön, ras eller etnisk bakgrund, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,

8.

rasmässig, etnisk, kulturell och religiös mångfald är ett centralt inslag i Europeiska unionen; rörlighet och migration har utgjort en viktig källa till mångfald; år 2011 bodde i EU 20,5 miljoner tredjelandsmedborgare, vanligen i EU-kontext benämnda som invandrare, vilket är cirka 4 % av EU:s totala befolkning, och 12,8 miljoner EU-medborgare bodde i en annan medlemsstat än den egna, vilket motsvarar 2,5 % av befolkningen i EU-27 (4),

9.

invandrarnas ålder varierar i de olika medlemsstaterna – mer än hälften var 2011 mellan 20 och 34 år gamla (5),

10.

de negativa effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen på tillväxten och sysselsättningen särskilt påverkar ungdomar med färre möjligheter – i synnerhet har ungdomsarbetslösheten i Europeiska unionen nått oroväckande nivåer på över 20 % och den fortsätter att stiga för dem under 25 år; 21,1 % av ungdomar mellan 18 och 24 år hotas av fattigdom,

11.

händelserna i södra Medelhavsområdet sedan slutet av 2010 har utlöst betydande förflyttningar av unga invandrare, med direkt påverkan på EU:s gränser,

12.

Europeiska fonden för integration av invandrare från tredjeländer strävar efter att främja europeiskt samarbete i syfte att ge jämförbara rättigheter, skyldigheter och möjligheter åt alla (6),

SOM ANSER ATT

13.

formell utbildning och icke-formellt och informellt lärande är av avgörande betydelse för fullständig integration och social sammanhållning och att alla ungdomar bör ha lika tillgång till utbildning och till arbetsmarknaden; ungdomar med invandrarbakgrund kan genom att delta i det mottagande landets utbildningssystem öka sina kunskaper, sina färdigheter och sin kompetens, vilket avsevärt ökar deras möjligheter att få anställning,

14.

icke-formellt och informellt lärande stöder formell utbildning och kan främja social och ekonomisk integration av ungdomar och att ungdomsorganisationers och ungdomsledares arbete – utfört av, med och för ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund – är viktigt i detta sammanhang,

15.

ett stort antal icke-formella och informella utbildningsverksamheter får stöd genom EU:s finansieringsprogram; vissa program, som till exempel ungdomsprogram, är anpassade efter ungdomars behov och är tillgängliga för alla ungdomar – oavsett utbildningsnivå, bakgrund och livsval,

16.

ett växande antal studier har visat att unga kvinnor och män med invandrarbakgrund fortsätter att missgynnas allvarligt inom utbildning, på arbetsmarknaden och under övergången från utbildning till arbetsmarknaden, trots att en stor del av personerna i denna grupp har vuxit upp eller är födda i det land där de bor (7); uppgifter tyder dessutom på att unga kvinnor med invandrarbakgrund drabbas av arbetslöshet och social utestängning i högre grad än unga män,

17.

en framgångsrik integration av invandrare är avgörande för individuella invandrares och lokalsamhällets – men också hela EU:s – välstånd, förmåga till ömsesidig förståelse samt kommunikation, genom att den bidrar till såväl ekonomisk tillväxt som kulturell rikedom,

18.

möjligheten för unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund att uppfylla sin potential när det gäller att aktivt delta på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå är en avgörande faktor för att uppnå större social integration och för att samhällen ska fungera på ett sunt, hållbart och demokratiskt sätt och kunna fortsätta att utvecklas,

19.

rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans fortfarande är ett stort problem i EU, bland annat för ungdomar med invandrarbakgrund; alla åtgärder med inriktning på ungdomar, inbegripet ungdomar med invandrarbakgrund, måste utföras i enlighet med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt vad gäller främjandet av icke-diskriminering, barnets rättigheter och skydd av personuppgifter, och de får inte leda till att en viss grupp stigmatiseras,

20.

strategier som syftar till social integration bör göra det lättare för ungdomar med invandrarbakgrund att delta i det demokratiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet,

FASTSTÄLLER FÖLJANDE PRIORITERINGAR FÖR ATT ÖKA DELTAGANDET OCH DEN SOCIALA INTEGRATIONEN AV UNGDOMAR MED INVANDRARBAKGRUND

Det är absolut nödvändigt att verka för att alla ungdomar, särskilt de med invandrarbakgrund, blir socialt integrerade och deltar fullt ut i samhället, i synnerhet genom att

21.

engagera alla ungdomar i utformningen, genomförandet och utvärderingen av all politik som påverkar dem,

22.

främja interkulturell dialog och förståelse, i synnerhet genom att aktivt involvera personer med olika kulturell bakgrund i samhället och därigenom bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans,

23.

främja jämlikhet mellan unga kvinnor och män, särskilt genom att tillhandahålla lika tillgång till kvalitetsutbildning, samt underlätta en smidig övergång från utbildning till arbetsmarknaden,

24.

inse vikten av icke-formellt och informellt lärande och av att validera resultaten av detta,

25.

erkänna den roll som ungdomsorganisationer, inklusive invandrarungdomsorganisationer, och andra delar av det civila samhället spelar för att stödja integrationen av ungdomar,

26.

aktivt engagera lokala, regionala och nationella myndigheter i genomförandet av politiken för social delaktighet och förstärka deras samarbete i frågor som har att göra med migration, inbegripet stöd för social integration av ungdomar och deras deltagande,

27.

inse vikten av att lära sig det eller de officiella språken i det mottagande landet samt andra främmande språk,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

28.

vid utformningen av politik och tillhandahållandet av tjänster beakta de särskilda behov som ungdomar med invandrarbakgrund har och de svårigheter som de ställs inför; tillhandahålla lättillgängliga tjänster för ungdomar som har utsatts för eller riskerar att utsättas för diskriminering, främlingsfientlighet och rasism; inse att ett aktivt medborgarskap för ungdomar […] likaså grundar sig på deras skyldigheter och engagemang för ett aktivt deltagande i samhället,

29.

främja ungdomsarbete och ungdomspolitik, som kan stärka det aktiva deltagandet, den sociala integrationen, solidariteten och den interkulturella dialogen bland ungdomar och därigenom skapa acceptans för den allt större mångfalden bland ungdomar; ta fram innovativa metoder för att utföra ungdomsarbete på platser där ungdomar möts,

30.

främja den personliga utvecklingen och välbefinnandet för alla ungdomar genom möjligheter till ungdomsarbete, så att de kan förverkliga sin potential och bli aktiva och engagerade samhällsmedlemmar,

31.

verka för ett aktivt deltagande av ungdomar med invandrarbakgrund i lokalsamhällen, särskilt vad gäller icke-formella och informella inlärningsmöjligheter,

32.

underlätta tillgången till kultur-, idrotts- och fritidsverksamheter, eftersom de utgör viktiga medel för social integration av ungdomar med invandrarbakgrund och unga rörliga EU-medborgare,

33.

utveckla utbildningssystem och utrusta lärare med nödvändiga kunskaper och kompetenser som motsvarar de specifika behoven hos enskilda elever, inbegripet bättre inlärningsstöd till ungdomar med invandrarbakgrund,

34.

främja flerspråkighet bland unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund och stödja inlärning av det eller de officiella språken i det land där de bor, så att de kan inhämta kunskap och delta fullt ut i utbildningsaktiviteter och kulturella och sociala aktiviteter,

35.

samarbeta med ungdomsledare och ungdomsorganisationer, inbegripet invandrarungdomsorganisationer, för att utveckla, främja och stödja lättillgängliga peer learning-aktiviteter i syfte att befrämja ömsesidig respekt, tolerans och interkulturell förståelse,

36.

främja social integration i informationssamhället genom att till exempel förbättra mediekompetensen bland ungdomar med invandrarbakgrund,

37.

stödja unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund i övergången mellan utbildning och arbete samt säkerställa lika tillträde för alla ungdomar till ungdomsgarantisystem i enlighet med det egna landets lagstiftning och tjänster,

38.

främja deltagandet av unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund i strukturer för beslutsfattande och stärka deras faktiska deltagande i och bidrag till politik och program som påverkar dem,

39.

stödja nätverksarbete och stimulera strategiska partnerskap mellan ungdomsorganisationer, inklusive invandrarungdomsorganisationer, myndigheter på lokal, regional och nationell nivå samt den privata sektorn för anordnandet av projekt och evenemang som leds av ungdomar och som gynnar mångfald och främjar deltagande,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

40.

engagera alla ungdomar i utformningen, genomförandet och utvärderingen av all politik som påverkar dem,

41.

analysera den könsdifferentierade situationen för unga kvinnor och män med invandrarbakgrund och fastställa åtgärder för lika möjligheter och jämlikhet mellan könen,

42.

inse lokalsamhällets viktiga roll när det gäller att hjälpa ungdomar med invandrarbakgrund att utöka sina kunskaper, färdigheter och kompetenser, genom formell utbildning och icke-formellt och informellt lärande och utvecklingsmöjligheter,

43.

dra största möjliga nytta av Europeiska medborgaråret 2013 för att fokusera på rörlighet och fullt deltagande för unga rörliga EU-medborgare i det europeiska samhället samt öka medvetenheten om rättigheterna och skyldigheterna för unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund, i syfte att främja sammanhållning och ömsesidig förståelse,

44.

främja sektorsövergripande samarbete och synergier mellan olika aktörer som behandlar migrationsfrågor på nationell, regional och europeisk nivå,

45.

stödja program och verksamheter som underlättar tillträde till arbetsmarknaden och ökar anställbarheten för unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund, genom yrkesvägledning och information om sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter,

46.

undersöka möjligheter när det gäller ungdomsinformation och rådgivningstjänster som riktar sig till ungdomar med invandrarbakgrund, i syfte att ge skräddarsydd och innovativ information och rådgivning via metoder som innebär personliga möten och online-metoder,

47.

uppmuntra till och stödja samarbete mellan ungdomsorganisationer, inbegripet invandrarungdomsorganisationer, och medier för att främja en fördomsfri bild av ungdomar med invandrarbakgrund och därmed skapa ökad social integration,

48.

välkomna antagandet av den föreslagna rekommendationen från rådet om validering av icke-formellt och informellt lärande samt erkänna den roll som bland annat ungdomsorganisationer spelar som viktiga tillhandahållare av icke-formellt och informellt lärande, något som är av största vikt för ungdomar med invandrarbakgrund,

49.

sträva efter att se till att nästa generations EU-program och övriga instrument som är inriktade på ungdomar genomförs på ett sådant sätt att de är lättillgängliga och anpassas till alla ungdomars behov och stärker stödet och finansieringen till ungdomsaktiviteter på alla nivåer som inriktar sig på social integration och interkulturell dialog bland ungdomar från EU och länder utanför EU,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA BEFOGENHETER

50.

främja god praxis avseende social integration för unga rörliga EU-medborgare och ungdomar med invandrarbakgrund på grundval av relevanta studier, såsom Gemensamma forskningscentrumets policyrapport om IKT för missgynnade ungdomar och studien om värdet av ungdomsarbete, som kommer att kartlägga olika ungdomsarbetsaktiviteter och deras värde för ungdomar i EU,

51.

öka synergierna mellan relevanta strategier, särskilt kopplingen mellan EU:s strategi för ungdomar och Europa 2020-strategins prioritering om ”tillväxt för alla”,

52.

samla in ytterligare fakta och kunskap om frågorna rörande social integration av ungdomar med invandrarbakgrund och deras deltagande och unga rörliga EU-medborgare.


(1)  Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen.

(2)  EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(3)  I dessa slutsatser används begreppet ungdomar med invandrarbakgrund för att beskriva lagligen bosatta ungdomar som är tredjelandsmedborgare oberoende av var de är födda samt ungdomar som blivit medborgare i den mottagande medlemsstaten men vars föräldrar är födda utanför EU. I dessa slutsatser avses med begreppet unga rörliga EU-medborgare EU-medborgare som är bosatta i ett EU-land där de själva eller deras föräldrar inte är födda och alltså utövar sin rätt till fri rörlighet och bosättning enligt fördraget. Det finns en tydlig skillnad mellan de rättsliga ramar som gäller för tredjelandsmedborgare respektive EU-medborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet. Det bör noteras att alla åtgärder som avser integration gäller tredjelandsmedborgare medan delaktighet och aktivt deltagande i lokalsamhället gäller såväl unga rörliga EU-medborgare som ungdomar med invandrarbakgrund.

(4)  Eurostats publikation Statistics in focus 31/2012.

(5)  Källa Eurostat (migr_pop2ctz).

(6)  Rådets beslut 2007/435/EG av den 25 juni 2007 om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare under perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (EUT L 168, 28.6.2007, s. 18).

(7)  Studien om migranter, minoriteter och sysselsättning utförd av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (2011).


BILAGA

Politisk bakgrund

1.

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 28 juni 2001, om främjande av ungdomars initiativförmåga, företagsamhet och kreativitet: från utanförskap till makt (1).

2.

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 22 maj 2008, om delaktighet för ungdomar med färre möjligheter (2).

3.

Rådets slutsatser av den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund (3).

4.

Rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (4).

5.

Rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration (5).

6.

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet om ungdomsarbete (6).

7.

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet om aktiv integration av ungdomar: att bekämpa arbetslöshet och fattigdom (7).

8.

Rådets slutsatser om åtgärder för att ta itu med barnfattigdom och främja barns välbefinnande, som antogs den 17 juni 2011 (8).

9.

Rådets slutsatser av den 28 november 2011 om språkkunskaper för ökad rörlighet (9).

10.

Rådets slutsatser om en europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare, som antogs av RIF-rådet i december 2011 (10).

11.

Meddelande från kommissionen: Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare  (11).

12.

Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla  (12).


(1)  EGT C 196, 12.7.2001, s. 2.

(2)  EUT C 141, 7.6.2008, s. 1.

(3)  EUT C 301, 11.12.2009, s. 5.

(4)  EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(5)  EUT C 326, 3.12.2010, s. 5.

(6)  EUT C 327, 4.12.2010, s. 1.

(7)  EUT C 137, 27.5.2010, s. 1.

(8)  Doc. 11844/11.

(9)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 27.

(10)  Doc. 18296/11.

(11)  KOM(2011) 655 slutlig.

(12)  KOM(2010) 2020 slutlig.


Top