18.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 390/35

—

med beaktande av förslaget till budget för budgetåret 2012 som kommissionen antog den 20 april 2011 (SEK(2011)0498),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (1),

—

med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2011 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2012 (2),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 15 februari 2011 om budgetriktlinjerna för 2012,

—

med beaktande av kapitel 7 i avdelning II i arbetsordningen,

—

med beaktande av skrivelsen från fiskeriutskottet,

—

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0230/2011), och av följande skäl:

A.

Budgetförfarandet för 2012 är det andra i ordningen som genomförs med utgångspunkt i Lissabonfördraget, och viktiga lärdomar kan dras av förra årets erfarenheter.

B.

Vid trepartsmötet som kommer att hållas i juli bör företrädarna för budgetmyndighetens två grenar kunna diskutera de prioriteringar som de har fastställt när det gäller budgeten för 2012, och eventuellt finna en gemensam plattform som skulle kunna beaktas vid deras respektive behandlingar.

C.

Det polska och det ungerska ordförandeskapet har offentligt lovat att hålla en öppen, konstruktiv och politisk dialog med parlamentet om budgetfrågor.

D.

Rådet som helhet förväntas därför agera som en pålitlig politisk partner genom hela förfarandet, och undvika att göra godtyckliga eller rent siffermässiga nedskärningar i hela budgeten.

1.

Europaparlamentet påminner om att man i sin resolution av den 24 mars 2011 satte Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla i centrum för EU:s budgetstrategi för 2012, för att hjälpa Europa att återhämta sig från och gå stärkt ur den ekonomiska och sociala krisen.

2.

Europaparlamentet påminner om att främjandet av en smart och hållbar ekonomi för alla som skapar arbetstillfällen och högkvalitativa anställningar genom resultaten av Europa 2020-strategins sju flaggskeppsinitiativ är ett mål som stöds gemensamt av de 27 medlemsstaterna och av EU-institutionerna. Genomförandet av denna strategi kommer att kräva mycket stora framtidsorienterade investeringar fram till 2020, som kommissionen uppskattar till inte mindre än 1 800 miljarder EUR i sitt meddelande med titeln ”Översyn av EU:s budget” (KOM(2010) 0700). Därför måste nödvändiga investeringar, både på EU- och medlemsstatsnivå, göras nu och inte skjutas upp ytterligare, för att förbättra utbildningsnivån, främja social inkludering, särskilt genom att utrota fattigdomen och utveckla ett kunskapssamhälle som baserar sig på EU:s totala vetenskapliga och tekniska kapacitet. Därför är det nödvändigt att stödja forskning, utveckling, innovation och små och medelstora företag och utvecklingen av resurssnål teknik.

3.

Mot denna bakgrund är Europaparlamentet djupt oroat över den alarmerande nedgången i offentliga investeringar i medlemsstaterna inom vissa av dessa områden på grund av de justeringar medlemsstaterna har gjort i sina nationella budgetar. Parlamentet anser att denna trend måste vändas och är fast övertygat om att investeringar måste garanteras på EU-nivå och på nationell nivå om Europa 2020-strategin ska kunna ge resultat i hela EU. EU:s budget har en roll att spela som hävstångsinstrument för medlemsstaternas återhämtningspolitik genom att ge incitament för och stödja nationella investeringar för att förbättra tillväxten och öka sysselsättningen. Därför är samordningen av EU-budgeten med målen i Europa 2020-strategin ytterst viktig. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att stöd till utbildning, rörlighet och sysselsättning för ungdomar, små och medelstora företag, forskning och utveckling bör vara en mycket viktig prioritering i EU:s budget. Detta ligger helt i linje med den europeiska planeringsterminen som, i egenskap av ny mekanism för bättre ekonomiskt styre i Europa, syftar till att förbättra konsekvens, synergier och komplettering mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna när det gäller att nå de gemensamt överenskomna målen i Europa 2020-strategin.

4.

Europaparlamentet påminner om att EU 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen kräver en stark parlamentarisk dimension, och visar sin starka övertygelse om att starkare parlamentariskt engagemang tydligt skulle öka den demokratiska naturen och transparensen hos en sådan satsning.

5.

Europaparlamentet konstaterar att det förslag till EU-budget för 2012 som kommissionen presenterat uppgår till 147 435 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden (ÅB) (146 676 miljoner EUR utan Europeiska globaliseringsfonden och reserven för katastrofbistånd) och 132 738 miljoner i betalningsbemyndiganden (BB). Dessa belopp motsvarar 1,12 respektive 1,01 procent av EU:s BNI-prognos för 2012, och parlamentet framhåller att denna andel förblir påtagligt stabil mellan 2011 och 2012, samtidigt som kommissionen har uppskattat BNI-ökningen för 2012 till inte mindre än 4,7 procent (i löpande priser).

6.

Europaparlamentet konstaterar att om EU:s budget ska kunna bidra till medlemsstaternas gemensamma ansträngning i hårda tider bör denna ansträngning stå i proportion till budgetens storlek, särskilda kännetecken och verkliga ekonomiska inflytande. Parlamentet anser att hänsyn måste tas till de ansträngningar att konsolidera de nationella budgetarna som pågår i många medlemsstater på grund av tidigare bristande finanspolitisk disciplin, men påminner om att EU-budgeten enligt fördraget inte kan underbalanseras och att EU-budgeten endast utgör 2 procent av de totala offentliga utgifterna i EU.

7.

Europaparlamentet konstaterar att den årliga inflationen för EU 27 beräknas bli 2,7 procent 2011, vilket innebär att de föreslagna nominella ökningarna på 3,7 procent för ÅB och 4,9 procent för BB ger en real ökning på 1 respektive 2,2 procent i jämförelse med budgeten för 2011. Parlamentet understryker att flera medlemsstater planerar ökningar i sina nationella budgetar som är större än den som Europeiska kommissionen har föreslagit för EU-budgeten. Vissa medlemsstater har också vidtagit åtgärder för att minska budgetunderskotten och bromsa ökningen av statsskulderna så att de kan nå en mer hållbar nivå.

8.

Europaparlamentet understryker att de föreslagna beloppen i budgeten för 2012 ligger i linje med den profil för EU:s utgifter som ingår i den fleråriga budgetramen 2007–2013, under förutsättning att budgetmyndigheten kan komma fram till en överenskommelse om en revidering av den fleråriga budgetramen så att den kan omfatta den ytterligare finansiering som behövs för Iter. Varje ökning (eller minskning) jämfört med budgeten för 2011 måste därför utvärderas mot bakgrund av hur detta påverkar genomförandet av de fleråriga programmen. Detta handlar om institutionell trovärdighet och EU-projektets konsekvens när EU:s ansvar och åtaganden fortsätter att växa. Mot denna bakgrund anser parlamentet att det är en prioritet att ge meningsfull och synlig finansiell kapacitet åt utpekade politikområden och nya ansvarsområden på EU-nivå.

9.

Europaparlamentet konstaterar att enligt förslaget till budget för 2012 finns det en total marginal på 1 603 miljoner i ÅB under taket för 2012 enligt den fleråriga budgetramen. Parlamentet har beslutat att, om det skulle visa sig vara nödvändigt, utnyttja denna marginal tillsammans med andra flexibilitetsmekanismer i det nuvarande interinstitutionella avtalet om så krävs, för att stödja och förstärka vissa specifika politiska mål som inte i tillräcklig utsträckning har beaktats i den aktuella fleråriga budgetramen. Parlamentet förväntar sig rådets oreserverade samarbete när det gäller utnyttjandet av dessa mekanismer.

10.

Europaparlamentet påminner om att en inledande diskussionsrunda om budgetprioriteringarna redan har inletts inom parlamentet i form av de omfattande samråd som huvudföredraganden för budgeten har genomfört med de specialiserade utskotten. Processen måste nu finstämmas inom varje utskott för deras respektive ansvarsområden, så att de negativa och positiva prioriteringarna för budgeten för 2012 kan fastställas.

11.

Europaparlamentet konstaterar kommissionens uppskattning att 43,5 procent av förslaget till budget för 2012 (i ÅB) bidrar till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. Denna uppskattning är positiv, men det räcker inte. Parlamentet konstaterar att kommissionens prioriteringar därför verkar stämma överens med de prioriteringar som parlamentet definierade i sin resolution om de allmänna riktlinjerna för budgeten för 2012, men efterlyser ett ambitiösare angreppssätt för att finansiera Europa 2020-strategin. Dock avser parlamentet att analysera dessa siffror ytterligare med full involvering av alla sina specialiserade utskott.

12.

Europaparlamentet anser att bortsett från genomförandet av Europa 2020-strategin bör anslagen i budgeten för 2012 fastställas på en adekvat nivå så att EU:s politik kan fortsätta och EU:s mål nås. Parlamentet understryker särskilt att det är nödvändigt att EU axlar sitt globala ansvar, särskilt efter utvecklingen i arabvärlden under våren och oron i Mellanöstern.

13.

Europaparlamentet noterar att den svåra ekonomiska situationen i hela EU har medfört att kommissionen gjort en första ansträngning att identifiera negativa prioriteringar och besparingar inom vissa politikområden jämfört med vad som ursprungligen fanns med i budgetplaneringen, särskilt inom de områden som på senaste tiden kännetecknats av dåliga resultat och låg genomförandegrad, vilket parlamentet begärde i sin resolution av den 24 mars 2011. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att lämna ytterligare information som stöder dess utvärderingar så att parlamentet tydligt kan fastställa de negativa och positiva prioriteringarna för politiken och budgeten samt möjligheten att göra ytterligare besparingar och omfördelningar. Samtidigt är det mycket viktigt att man på EU-nivå fortsätter att genomföra EU-program och EU-åtgärder, inklusive att finansiera åtgärder för att tackla effekterna av krisen och för att främja tillväxten.

14.

Europaparlamentet varnar med eftertryck rådet för att göra nedskärningar rakt över budgetposterna och att utgå från en i förväg fastställd anslagsnivånivå, utan att ta vederbörlig hänsyn till en korrekt utvärdering av vad som verkligen krävs för att man ska kunna nå unionens överenskomna mål och politiska åtaganden. Rådet uppmanas att, om nedskärningar görs, i stället offentligt förklara och tydligt peka ut vilka av EU:s politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna senareläggas eller strykas helt och hållet.

15.

Europaparlamentet noterar förslaget till ökning av betalningsbemyndigandena med 4,9 procent jämfört med 2011. Parlamentet är övertygat om att kommissionen föreslår sådana siffror baserat på en noggrann och kritisk analys av de prognoser som medlemsstaterna, som själva medförvaltar 80 procent av EU-budgeten, har tillhandahållit. Den största delen av denna ökning beror på rättsliga krav som följer av det sjunde ramprogrammet för forskning samt struktur- och sammanhållningsfonderna. Parlamentet är övertygat om att den föreslagna nivån för betalningarna är ett absolut minimum för att uppfylla EU:s rättsliga åtaganden från tidigare år, och anser att det är EU:s skyldighet att uppfylla de rättsliga krav som följer av dessa åtaganden och se till att programmen utvecklas till sin fulla potential och genomförs i full hastighet. Rådet uppmanas därför enträget att avstå från nedskärningar av den föreslagna betalningsnivån. Det är parlamentets avsikt att behålla betalningsnivån på den nivå som kommissionens har föreslagit i sitt budgetförslag, särskilt med tanke på rådets tveksamhet i början av 2011 att leva upp till sitt formella åtagande från december 2010 att skjuta till nya anslag vid behov.

16.

Europaparlamentet noterar dessutom att den totala marginalen i BB under taket i den fleråriga budgetramen förblir avsevärd och uppgår till 8 815 miljoner EUR. Parlamentet understryker att varje belopp under den nivå som kommissionen har föreslagit i sin tur skulle förvärra läget vad gäller det omedelbara behovet att minska den oöverträffade nivån på utestående åtaganden och garantera att EU:s politik och program genomförs på ett korrekt sätt.

17.

I detta sammanhang påminner Europaparlamentet om att förslaget till ändringsbudget 3/2011 visar ett budgetöverskott på 4,54 miljarder EUR i betalningar för 2010, av vilka 1,28 miljarder EUR härrör från böter och räntor på sena betalningar. Parlamentet beklagar kommissionens förslag att sänka medlemsstaternas bidrag med hela detta belopp. Parlamentet betonar att även om denna del av överskottet inte kommer att få några effekter för nivån på medlemsstaternas samlade underskott, kan den göra en avgörande skillnad i EU:s årliga budget och samtidigt minska trycket på medlemsstaternas nationella budgetar om det skulle bli nödvändigt att lägga till ytterligare betalningar i EU:s budget för behov som inte kunde förutses vid fastställandet av den årliga budgeten. Parlamentet anser därför att inkomsten från böter och räntor på sena betalningar inte bör dras av från de BNI-baserade egna medlen utan i stället läggas till i EU:s budget i en ”anslagsreserv” avsedd att täcka extra betalningsbehov som kan uppstå under året.

18.

Europaparlamentet noterar kommissionens förslag i förslaget till budget för 2012 att öka ÅB med 12,6 procent (till 15 223 miljoner EUR) och BB med 8,1 procent (till 12 566 miljoner EUR) jämfört med budgeten för 2011, eftersom rubrik 1a är den viktigaste rubriken i den fleråriga budgetramen för 2007–2013 när det gäller att nå målen i Europa 2020-strategin, p.g.a. dess direkta eller indirekta bidrag till finansieringen av alla fem huvudmålen och de sju flaggskeppsinitiativen.

19.

Europaparlamentet beklagar dock att den ökning som planeras under denna rubrik för 2012 inte går utöver en årlig fördelning av de fleråriga totalbelopp som både parlamentet och rådet godkände när dessa program och åtgärder antogs. Därför understryker parlamentet att kommissionen allmänt sett inte föreslår att man ökar – utöver vad som ursprungligen planerades – stödet till de investeringar som snarast behövs för att genomföra de sju flaggskeppsinitiativen, och konstaterar att kommissionen beklagligtvis verkar vara inställd på att skjuta upp de nödvändiga stora sprången avseende gemensamma finansiella ansträngningar till den fleråriga budgetramen efter 2013. Parlamentet är övertygat om att denna inställning allvarligt kommer att riskera uppnåendet av huvudmålen fram till 2020.

20.

Europaparlamentet understryker att enligt förslaget till budget för 2012 och den uppdaterade budgetplaneringen för 2013 blir det totala beloppet för åtaganden fram till 2013 för nyckelprogram som syftar till att uppfylla Europa 2020-strategin, t.ex. EU:s sjunde ramprogram för forskning, anti-föroreningsåtgärder, Marco Polo II, Progress, Galileo och GMES, lägre än det referensbelopp som parlamentet och rådet godkände när dessa program antogs. Dessa referensbelopp skulle däremot överskridas något när det gäller följande nyckelprogram inom Europa 2020-strategin: ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP), transeuropeiska transportnät, transeuropeiska energinät, Erasmus Mundus och livslångt lärande. När det är lämpligt avser parlamentet att fullt ut utnyttja den 5-procentiga rättsliga flexibilitet som är tillåten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet, så att nyckelinvesteringar och brådskande investeringar kan förstärkas ytterligare.

21.

Europaparlamentet konstaterar dessutom att en väsentlig del av den nominella ökningen i rubrik 1a i förslaget till budget för 2012 jämfört med budgeten för 2011 är kopplad till de ytterligare medel på 750 miljoner EUR (i ÅB) som behövs för Iter 2012, av vilka 650 miljoner EUR är ett verkligt tillskott och 100 miljoner EUR är omfördelade från samtliga budgetposter avseende EG:s sjunde ramprogram för forskning. Parlamentet understryker än en gång med skärpa att man motsätter sig varje form av omfördelning från EG:s sjunde ramprogram för forskning, eftersom detta skulle riskera dess framgångsrika genomförande och allvarligt skulle minska dess bidrag till uppnåendet av huvudmålen och genomförandet av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin.

22.

Europaparlamentet påminner om att det för finansieringen av Iter kommer att krävas att budgetmyndigheten kommer överens om det parallella förslaget från kommissionen (KOM(2011)0226) om ändring av den fleråriga budgetramen 2007–2013, i vilket det förslås att man ska finansiera de 1 300 miljoner EUR som saknas för Iter 2012 och 2013 genom att utnyttja tillgängliga och ej utnyttjade marginaler från 2011 under rubrikerna 2 och 5 i den fleråriga budgetramen 2007–2013 med ett totalt belopp av 840 miljoner EUR och under 2012 och 2013 omfördela 460 miljoner EUR från EG:s sjunde ramprogram för forskning. Parlamentet uttrycker sin vilja att börja förhandla med rådet om att ändra kommissionens förslag genom att utnyttja de olika metoder som ingår i det nuvarande interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

23.

Europaparlamentet noterar med oro de extra nedskärningar på 64 miljoner EUR – utöver de föreslagna överföringarna på 100 miljoner EUR för Iter – som gjorts i det sjunde ramprogrammet jämfört med budgetplaneringen. Parlamentet begär att kommissionen föreslår att man utnyttjar alla besparingar (Totalt 190 miljoner EUR) som ska förverkligas under 2012 tack vare en omprövning av personalbehoven och de minskade bidragen till vissa gemensamma företag till förmån för driftsutgifter inom det sjunde ramprogrammet för forskning.

24.

Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att man måste förbättra finansieringsvillkoren för hållbar energi, energilagringsteknik samt andra prioriteringar avseende förnybara energikällor inom den nyligen lanserade europeiska strategiska planen för energiteknik (SET-planen) inklusive energieffektivitet, vilka är avgörande för att man ska kunna möta utmaningarna inom ekonomi-, energi- och klimatområdena. Tydliga mål för politiken för hållbar energi och för energieffektivitet kan ge kostnadseffektiva lösningar som hela Europas ekonomi kan dra nytta av. Ytterligare innovativa sätt att få investeringar att ge hävstångseffekter och främja forskning och innovationer, såsom finansieringsfaciliteten med riskdelning, kan undersökas inom ramen för budgetförfarandet för 2012.

25.

Europaparlamentet beklagar att med den blygsamma ökning som planeras för Progressprogrammet i förslaget till budget för 2012 i jämförelse med budgeten för 2011 kommer kommissionen inte att kunna återinföra det belopp på 20 miljoner EUR för perioden 2011–2013 som man åtog sig 2010 som en delkompensation för omfördelning av medel från Progress till instrumentet för mikrokrediter. Parlamentet påminner om Progressprogrammets bidrag till Europa 2020-strategins två flaggskeppsinitiativ Europeisk plattform mot fattigdom och Unga på väg. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna, de lokala och regionala myndigheterna och de nationella och regionala organen får stöd från Progressprogrammet för att genomföra åtgärder för integrering av jämställdhetsperspektivet i budgeten.

26.

Europaparlamentet välkomnar den totala ökningen (+ 5,7 miljoner EUR) av ÅB för ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, jämfört med vad som ursprungligen planerades. Denna ökning kommer förhoppningsvis att bidra till att förbättra små och medelstora företags tillgång till detta program och att utveckla särskilda program och innovativa finansieringsmekanismer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den viktiga roll som små och medelstora företag spelat för den ekonomiska uppgången i EU och stöder särskilt programmet för entreprenörskap och innovation inom ramen för CIP som ett nödvändigt verktyg för återhämtning från krisen. Parlamentet betonar behovet att förbättra små och medelstora företags tillgång till kapitalmarknaderna, samt olika EU-finansieringsmöjligheter, genom att göra finansieringsförfarandena enklare, snabbare och mindre byråkratiska.

27.

Europaparlamentet upprepar hur viktig den inre marknaden är för EU-företagens konkurrenskraft och för de europeiska ekonomiernas tillväxt och stabilitet, och påminner kommissionen och medlemsstaterna om att tillräckliga resurser måste garanteras för genomförandet av bestämmelserna för den inre marknaden.

28.

Europaparlamentet framhåller det europeiska mervärdet av investeringar i gränsöverskridande transporter, särskilt TEN–T-programmet som förbättrar gränsöverskridande och intermodala anslutningar och sålunda främjar ekonomisk utveckling och sysselsättning. Parlamentet påminner om den traditionella underfinansieringen av TEN–T och insisterar på att mer pengar görs tillgängliga för detta syfte, bl.a. genom utnyttjande av alternativa finansieringskällor såsom offentlig-privata partnerskap, öronmärkning av intäkter och andra typer av finansiella instrument. Sammanhållningsfonden och de regionala fonderna bör ha en nära koppling till TEN-T-projekten.

29.

Europaparlamentet anser att med tanke på detta europeiska mervärde bör stödet till programmet Livslångt lärande fortsätta och utökas 2012 p.g.a. dess väsentliga bidrag till flaggskeppsinitiativen Unga på väg och Innovationsunionen. Parlamentet betonar särskilt att Grundtvig, som för närvarande utgör endast 4 procent av programmet för livslångt lärande, mot bakgrund av det ökande antalet personer i vuxenundervisning i Europa bör tilldelas mer medel.

30.

Europaparlamentet är oroat över den föreslagna minskningen av anslagen till unionens statistiska program och den mycket begränsade ökningen – under inflationsnivån – av personalkostnaderna inom politikområdet statistik. Parlamentet betonar att det finns ett stort behov av att kontinuerligt kontrollera att Eurostats resurser motsvarar den ökande arbetsbördan och de höjda kvalitetskraven inom nyckelområdet ekonomisk och finansiell statistik.

31.

Europaparlamentet påminner om att största delen av EU:s nya ansvar för områdena energi, turism och rymden, som införts genom Lissabonfördraget, faller inom rubrik 1a. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över att kommissionen inte har föreslagit någon extra finansiering för dessa nya politikområden för det tredje året efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet understryker att varken Galileo eller GMES – de två huvudsakliga rymdprogrammen i EU – kommer att få någon extra finansiering vid slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och att Galileos finansiering minskar från 2011 till 2012. Parlamentet återupprepar att man måste införa vissa specifika, synliga åtgärder till stöd för turismen, med tanke på den ekonomiska relevansen för denna sektor som är den tredje största socio-ekonomiska verksamheten i Europa räknat i sysselsättning och BNP-ökning, och beklagar att kommissionen inte föreslår en ny rättslig grund för att ersätta de tre förberedande åtgärderna inom detta område, vilka inte kan förlängas efter 2012. Parlamentet begär att tillräckliga medel anslås till turismsektorn 2012 och 2013 samt i den kommande fleråriga budgetramen.

32.

Europaparlamentet konstaterar att krisen tydligt har riktat uppmärksamheten på hur viktigt det är med effektiva och bedrägerisäkra skatteuppbördssystem för att åstadkomma starka statsfinanser. Kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande måste ges hög prioritet och anslagen till Fiscalis måste göra det möjligt för programmet att motsvara denna ambition.

33.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att i förslaget till budget för andra året i rad inlemma betalningsåtaganden (50 miljoner EUR) för Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (EGF). Detta gör inte bara fonden mer synlig utan hindrar också att överföringar måste göras från andra budgetposter som inrättats för andra syften och för andra behov. Parlamentet ser otåligt fram mot presentationen av kommissionens halvtidsutvärdering av EGF-förordningen, som ett verktyg för att identifiera hur man kan påskynda förfarandet för att ta fonden i anspråk och förenkla dess förvaltningsbestämmelser.

34.

Europaparlamentet understryker hur avgörande sammanhållningspolitiken är för tillväxt och sysselsättning samt för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan EU:s regioner och medlemsstater. Sammanhållningspolitiken spelar en avgörande roll när det gäller att göra det möjligt för alla EU-regioner att delta i uppfyllandet av Europa 2020-målen, och för att stödja regionala investeringar som syftar till att genomföra flaggskeppsinitiativen. Således bör man behålla sammanhållningspolitikens fördelande natur och dess syfte att minska regionala skillnader, med den måste också i fortsättningen vara en investeringspolitik för hela EU och förbli tillgänglig för EU:s alla regioner och medborgare.

35.

Europaparlamentet konstaterar att utgifterna för rubrik 1b uppskattas till 52 739 miljoner EUR i ÅB, vilket innebär en ökning med 3,4 procent jämfört med 2011 och är helt och hållet i linje med anslagen i den fleråriga budgetramen 2007–2013 med beaktande av de senaste justeringarna 2010 till förmån för vissa medlemsstater. Marginalen som fortfarande finns tillgänglig (22,1 miljoner EUR) under taket härstammar till största delen från anslaget till tekniskt stöd och utgör endast 0,04 procent av de totala anslagen under denna rubrik.

36.

Europaparlamentet välkomnar ökningen som föreslås för 2012 i jämförelse med 2011 med 8,4 procent i BB till 45 134 miljoner EUR, och tror att denna ökning kommer att göra det möjligt att skynda på programmens genomförande från den mycket långsamma starten i början av perioden 2007–2013. Denna ökning bör också göra det möjligt att beakta ytterligare behov av betalningar som följer av nyligen genomförda lagändringar, godkännande av samtliga förvaltnings- och kontrollsystem samt avslutande av programmen för perioden 2000–2006.

37.

Därför understryker Europaparlamentet att denna nivå för betalningarna är ett absolut minimum och ligger helt och fullt i linje med ansvarsfull budgetering, tar vederbörlig hänsyn till den allmänna betalningsprofilen under perioden, medlemsstaternas tillgängliga prognoser för ansökningar om utbetalning som kommer att sändas till kommissionen samt nödvändigheten av att utjämna skillnaden mellan åtaganden och betalningar. Dessa betalningsströmmar kommer också att hjälpa till att skynda på den europeiska ekonomins återhämtning och bidra till Europa 2020-strategin i regionerna. Därför kommer parlamentet att bestämt motsätta sig varje eventuell minskning av betalningsnivån jämfört med vad kommissionens har föreslagit i sitt budgetförslag.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in demografiska uppgifter om mottagarna av stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, särskilt Europeiska socialfonden, för att kunna övervaka de verkliga effekterna av de medel som anslås för utveckling av humankapitalet och arbetsmarknadsintroduktion, med tanke på det verkligt oroande problemet med ungdomsarbetslösheten.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt nära samarbete med de medlemsstater som har en låg utnyttjandegrad för att ytterligare förbättra utnyttjandet i verksamheten. Därför uppmuntrar parlamentet till förstärkt främjande av ömsesidigt lärande, utbyte av bästa praxis och förstärkning av den administrativa kapaciteten i vissa medlemsstater och i kandidatländerna genom uppmärksamhet på att instrumentet för stöd inför anslutningen fungerar som det är avsett och genom stöd till de länder som förbereder genomförandet av gemenskapsprogram.

40.

Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att fortsätta diskutera hur det komplexa system med regler och krav som införts av EU och/eller den nationella lagstiftningen kan ändras och hur byråkratin kan minskas så att fokus inte endast ligger på laglighet och korrekthet, utan mer på uppfyllelse av konkreta mål, utan att man avviker från de viktiga principerna om transparens, ansvars- och redovisningsskyldighet och en sund ekonomisk förvaltning.

41.

Europaparlamentet noterar att i förslaget till budget för 2012 föreslås att ÅB ska ökas med 2,6 procent till 60 158 miljoner EUR och att BB ska ökas med 2,8 procent till 57 948 miljoner, jämfört med budgeten för 2011. Parlamentet understryker att dessa ökningar är lägre än vad kommissionen har föreslagit för budgeten som helhet.

42.

Europaparlamentet konstaterar att dessa ökningar främst är en följd av fortlöpande infasningar av direktbetalningar till nya medlemsstater samt ytterligare behov för landsbygdsutvecklingen. Parlamentet understryker att marknadsinterventionerna ligger kvar på i stort sett samma nivå som i budgeten för 2011, medan prisvolatilitet och instabilitet på vissa marknader fortsätter att påverka jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till en permanent strategi för samtliga jordbrukssektorer samt konkreta förslag för att ta itu med prisvolatiliteten på marknaderna.

43.

Europaparlamentet noterar att den traditionella ändringsskrivelsen avseende jordbruket som ska presenteras under hösten 2011 kommer att justera de nuvarande skattningarna till en mer precis bedömning av de verkliga behoven. Mot denna bakgrund vill Parlamentet fästa uppmärksamheten på den slutliga nivån på inkomster avsatta för särskilda ändamål som kommer att vara tillgänglig 2012 (justeringar efter kontroll av överensstämmelse, belopp som återkrävts p.g.a. regelbrott samt tilläggsavgifter inom mjölksektorn) som till sist kommer att avgöra nivån på nya anslag som kommer att antas i budgeten för 2012. Den nuvarande kvarvarande marginalen (651,6 miljoner EUR) borde vara tillräcklig för att täcka behoven under denna rubrik om inget oförutsett inträffar.

44.

Europaparlamentet betonar att budgetmyndigheten under de senaste åren tack vare särskilda omständigheter har kunnat utnyttja ofördelade medel (marginaler) under taket i denna rubrik för att nå övergripande överenskommelser om årliga budgetar genom att utnyttja punkt 23 i det interinstitutionella avtalet.

45.

Europaparlamentet ställer sig bakom fortsatt stöd för programmen avseende frukt i skolan och för programmet ”stöd till de sämst ställda”. Parlamentet beklagar däremot de minskade anslagen i budgeten till skolmjölksprogrammet och är oroat över minskningarna avseende veterinära och fytosanitära åtgärder.

46.

Europaparlamentet efterlyser en ytterligare minskning av exportbidragen och beklagar det fortsatta stödet till tobaksproduktionen i EU, som strider mot EU:s hälsopolitiska mål.

47.

Europaparlamentet betonar att delar av utgifterna under rubrik 2 är avgörande för att kunna förverkliga målen i Europa 2020-strategin. De prioriterade målen i denna strategi – tillväxt och sysselsättning – uppnås också genom programmen för landsbygdsutveckling. Trygg livsmedelsförsörjning och hållbarhet är två av de viktigaste utmaningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet påminner om att direktstödet måste ta bättre hänsyn till hur miljömål och sociala mål uppfylls, och efterlyser en mer hållbar gemensam jordbrukspolitik, som bör bidra ytterligare till att möta de enorma miljöutmaningar som EU står inför, inklusive vattenföroreningar, utan att konkurrenskraften hos EU:s jordbrukare försämras.

48.

I detta sammanhang välkomnar Europaparlamentet ökningen för programmet Life+ (+ 4,3procent i åtaganden och + 1,9 procent i betalningar) som endast prioriterar projekt avseende miljö- och klimatåtgärder. Parlamentet påminner åter om att miljöproblem och deras lösningar inte tar någon hänsyn till nationsgränser, och att det sålunda är självklart att dessa måste hanteras på EU-nivå, men påpekar dock att anslagen till Life+ ligger kvar på en tämligen blygsam nivå.

49.

Europaparlamentet betonar att energieffektivitet, kampen mot klimatförändringar och främjandet av förnybar energi är övergripande prioriteringar som kan finansieras under flera rubriker i EU-budgeten, och parlamentet kommer att ta särskild hänsyn till deras finansiering per budgetpost och totalt. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att ytterligare integrera sådana prioriteringar, bl.a. vattenskydd och bevarande av den biologiska mångfalden, i andra politikområden, inklusive EU:s ekonomiska stöd till utvecklingsländer. Det är mycket viktigt att den nuvarande lagstiftningen inom dessa områden tillämpas korrekt, och kommissionen uppmanas därför att noga analysera huruvida det behövs ytterligare medel för att ordentligt granska genomförandet av EU:s miljölagstiftning samt att rapportera om detta till parlamentet.

50.

Europaparlamentet påpekar att finansieringen av och de pågående åtgärderna inom den gemensamma fiskeripolitiken bör behållas och ligga kvar på de föreslagna nivåerna i förslaget till budget med tanke på detta politikområdes politiska betydelse, och inte minst med tanke på dess kommande reform. Parlamentet anser att finansieringen av den integrerade havspolitiken, vilken bör uppgå till en lämplig nivå 2012, inte bör få inverka negativt på finansieringen av andra åtgärder och program för fisket under rubrik 2. Dessutom är det mycket viktigt att fortsätta övervakningen av den europeiska fiskeflottans storlek, och ge lämpligt stöd till medlemsstaterna i denna uppgift och att i synnerhet bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske). En effektiv fiskeriförvaltning är av avgörande betydelse för att kunna bevara fiskbestånden och förhindra överfiske.

51.

Europaparlamentet konstaterar att den totala finansieringsökning som föreslås i förslaget till budget för 2012 jämfört med budgeten för 2011 för åtgärder som ingår under denna rubrik (+ 17,7 procent i ÅB och 6,8 procent i BB) ligger i linje med EU:s växande ambitioner inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, både enligt Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet (2010–2014), vilket Europeiska rådet självt antog i december 2009.

52.

Europaparlamentet konstaterar att dessa ökningar till största delen hänger samman med tre av de fyra programmen för solidaritet och hantering av migrationsströmmar: Fonden för de yttre gränserna (+ 38 procent), Europeiska återvändandefonden (+ 43 procent) och Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (+ 24 procent). Parlamentet understryker dock att de planerade ökningarna under denna rubrik för 2012 helt enkelt är ett resultat av den årliga fördelningen av de fleråriga totalbelopp som både parlamentet och rådet godkände när dessa program och åtgärder antogs.

53.

Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen sänder ett avvisande budskap till flyktingarna genom att väsentligt öka Fonden för de yttre gränserna och Europeiska återvändandefonden, samtidigt som man behåller samma nivå på Europeiska flyktingfonden som 2011. EU borde anta en mer välkomnande hållning gentemot flyktingarna, särskilt mot bakgrund av kriget i Libyen och det pågående allvarliga förtrycket av demonstranter i åtskilliga arabländer.

54.

Europaparlamentet ställer sig därför mycket frågande till huruvida det förslag till budget som kommissionen har presenterat utgör ett lämpligt och uppdaterat svar på de utmaningar som EU står inför, inte minst när det gäller händelserna i södra Medelhavsområdet. Parlamentet påminner om sin eftertryckliga uppmaning till ett adekvat och balanserat svar på dessa utmaningar, med syftet att förbättra hanteringen av den lagliga migrationen och att bromsa den olagliga migrationen, samtidigt som medlemsstaternas skyldighet att iaktta EU-lagstiftningen erkänns, och betonar behovet av tillräcklig finansiering och lämpliga stödverktyg för att klara av krissituationer, och i en anda av full respekt för internationella skyddsbestämmelser och mänskliga rättigheter och solidaritet bland samtliga medlemsstater. Parlamentet vill särskilt lyfta fram Europeiska flyktingfondens roll och stöd, inklusive nödåtgärder i händelse av massinvandring av flyktingar, och beklagar djupt att kommissionen inte har föreslagit några ökningar för denna fond utöver vad som ursprungligen fanns med i budgetplaneringen.

55.

Europaparlamentet noterar Europeiska rådets återkommande uppmaningar till förstärkning av Frontex operativa kapacitet och roll i en tid av ökande migrationstryck. Kommissionen uppmanas att presentera de fullständiga budgetkonsekvenserna för 2012 av den pågående revideringen av Frontex och att ge en tydligare bild av medlemsstaternas finansiella bidrag till dess verksamhet.

56.

Europaparlamentet konstaterar att den del av 2011 års anslag för SIS II som placerats i reserven frigjordes av budgetmyndigheten efter det att de nästa tekniska åtgärderna hade presenterats. Vad SIS II anbelangar understryker parlamentet att budgetmyndigheten fortsatt kommer att noggrant övervaka den framtida utvecklingen och förbehåller sig rätten att vidta åtgärder om det visar sig nödvändigt.

57.

Europaparlamentet påminner om att rubrik 3b, även om den i anslagstermer är den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen, omfattar frågor som är mycket viktiga för Europas medborgare, såsom ungdoms-, utbildnings- och kulturprogram, folkhälsa, konsumentskydd, instrumentet för civilskydd och kommunikationspolitik.

58.

Europaparlamentet beklagar djupt att de totala anslagen under denna rubrik minskar för andra året i följd, med en minskning av ÅB med 0,1 procent (till 683,5 miljoner EUR) och av BB med 0,3 procent (till 645,7 miljoner EUR) jämfört med budgeten för 2011 (exklusive EU:s solidaritetsfond), vilket innebär en marginal på 15,5 miljoner EUR.

59.

Europaparlamentet anser att programmen och åtgärderna under denna rubrik spelar en viktig roll för att nå Europa 2020-strategins huvudmål och flaggskeppsinitiativ. Parlamentet upprepar att utbildning, yrkesutbildning och kultur har ett ekonomiskt värde eftersom de tydligt bidrar till ekonomisk tillväxt och fler kvalitativa arbetstillfällen, och stöder utvecklingen av ett aktivt medborgarskap.

60.

Europaparlamentet understryker att den mycket begränsade tillgängliga marginalen ger litet manöverutrymme när nya åtgärder föreslås eller beslut fattas om att förstärka finansieringen av prioriteringar som har direkt relevans för medborgarna.

61.

Europaparlamentet noterar vederbörligen kommissionens förslag att öka anslaget till Aktiv ungdom (134,6 miljoner EUR föreslaget för 2012) med 8 miljoner EUR jämfört med den ursprungliga budgetplanen, ett program som är ett av huvudverktygen inom flaggskeppsinitiativet Unga på väg och ger stöd till okonventionella utbildningsinsatser och utvecklingen av aktivt medborgarskap för ungdomar.

62.

Europaparlamentet beklagar att liknande ansträngningar inte föreslås för program som Media och Kultur 2007, trots att de i stor utsträckning bidrar till den europeiska kulturens rikedom och mångfald och stöder åtgärder som inte skulle finansieras av medlemsstaterna ensamma.

63.

Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen i sitt förslag till budget för 2012 inte har föreslagit några specifika åtgärder för idrott, trots att detta numera enligt Lissabonfördraget helt och hållet faller inom unionens ansvarsområde. Parlamentet anser verkligen att viss finansiering – även om den är av begränsad omfattning – även i fortsättningen ska finnas med i budgeten för 2012.

64.

Europaparlamentet välkomnar ökningen för folkhälsoprogrammet, eftersom folkhälsan har blivit en nyckelkomponent för konkurrenskraften i Europas åldrande samhällen. Parlamentet uppskattar kommissionens ansträngningar att finna finansieringslösningar för pågående viktiga upplysningskampanjer, t.ex. kampanjen Help för ett liv utan tobak.

65.

Europaparlamentet beklagar den minskade finansieringen av det finansiella instrumentet för civilskydd jämfört med budgetplanen (– 1,8 miljoner EUR), och uppmanar kommissionen att ytterligare förklara denna nedskärning, med tanke på att civilskydd numera är ett nytt ansvarsområde för EU.

66.

Europaparlamentet påminner om att de europeiska offentliga platserna måste få sin egen separata budgetpost för att skapa transparens och ett helhjärtat engagemang från parlamentets och dess ledamöters sida. Parlamentet beklagar kommissionens förslag att tömma denna budgetpost och slå ihop anslagen till de europeiska offentliga platserna med kommissionens budgetpost för representation. Parlamentet påminner om att de europeiska offentliga platserna förvaltas gemensamt av kommissionen och parlamentet, och därför bör deras budget vara skild från kommissionens representationsbudget, vilket var fallet i budgetarna för 2010 och 2011. Parlamentet understryker att man inte kommer att acceptera något försök att ändra budgetmyndighetens vilja i denna fråga.

67.

Europaparlamentet noterar att de åtagande- och betalningsbemyndiganden som begärts i förslaget till budget för 2012 har ökat med 2,9 respektive 0,8 procent jämfört med budgeten för 2011 till 9 009,3 respektive 7 293,7 miljoner EUR (med hänsyn tagen till reserven för katastrofbistånd). Parlamentet påpekar att dessa ökningar är lägre än vad kommissionen har föreslagit för budgeten som helhet.

68.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen hittills inte har återfört de medel (240 miljoner EUR) som utnyttjades för livsmedelsmekanismen till rubrik 4, särskilt till stabilitetsinstrumentet, enligt vad budgetutskottet krävde i punkt 28 i sitt betänkande A7-0038/2009 som antogs den 12 oktober 2009.

69.

Europaparlamentet är fast övertygat om att det måste till särskilda och konkreta ansträngningar för ett optimalt och samordnat utnyttjande av alla tillgängliga europeiska instrument (inte bara finansieringsramarna inom EU:s budget utan också instrument som förvaltas av EIB och EBRD, etc.) och medlemsstaternas åtgärder. EU-instrumenten måste bli mer flexibla vad gäller planering och genomförande så att de kan erbjuda ett adekvat och effektivt svar på politiska och humanitära kriser i tredjeländer, dock utan att riskera långsiktiga politiska åtaganden och prioriteringar. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och Europeiska investeringsbanken att samordna sina insatser så att EU:s externa åtgärder blir så målinriktade och effektiva som möjligt.

70.

Europaparlamentet anser att det är EU:s ansvar att på lämpligt sätt och med beaktande av alla aspekter reagera på de den politiska utvecklingen nyligen i grannländerna i Medelhavsregionen och erbjuda stöd och assistans till de rörelser som kämpar för demokratiska värden och etablering av rättsstaten. Parlamentet upprepar att förstärkningen av stödet till dessa länder inte får ske på bekostnad av prioriteringar och instrument till förmån för de östeuropeiska grannländerna.

71.

Mot denna bakgrund är Europaparlamentet mycket oroat över att den föreslagna marginalen på 246,7 miljoner EUR under rubrik 4 kan visa sig otillräcklig för de nya behoven under denna rubrik, trots att beloppet är mycket högre än vad som föreslogs vid uppdateringen i januari 2011 av budgetplanen (132,2 miljoner EUR), eftersom den verkar vara baserad på nedskärningar i vissa viktiga EU-program. Parlamentet är beslutet att ytterligare kontrollera och analysera effekterna av dessa nedskärningar.

72.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet och rådet fortfarande inte har kommit överens om en rättslig grund för stödåtgärderna för bananer och samarbete med industriländer och andra höginkomstländer (ICI+), och att en sådan överenskommelse kommer att påverka anslagen i budgeten för 2012. Parlamentet beklagar kommissionens förslag att skära ned anslagen för samarbete med utvecklingsländer i Asien och Latinamerika. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av ICI+-lagstiftningen och stöd för adekvat finansiering till Asien och Latinamerika.

73.

Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att inte begränsa sin kommande ändringsskrivelse till budgetkonsekvenserna av översynen av den europeiska grannskapspolitiken, utan även ta upp alla andra outredda frågor och behov, inklusive finansieringen av Palestina och UNRWA som har minskat med 100 miljoner EUR jämfört med budgeten för 2011, och om så krävs utnyttja alla verktyg som det interinstitutionella avtalet erbjuder, för att maximera effekterna av EU:s stöd i världen.

74.

Europaparlamentet beklagar att den planerade ökningen av finansieringen av instrumentet för föranslutningsstöd har skurits ned från 139 miljoner EUR till endast 79 miljoner EUR jämfört med budgeten för 2011.

75.

Europaparlamentet noterar den föreslagna ökningen till finansieringen av instrumentet för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser (ENRTP), inom instrumentet för utvecklingssamarbete (DCI), med 51,8 miljoner EUR jämfört med budgetplaneringen för att beakta de omedelbara åtgärderna mot klimatförändringen. Parlamentet motsätter sig bestämt de andra minskningarna på totalt 78 miljoner EUR som gjorts i DCI:s geografiska program, vilket skulle motverka EU:s ansträngningar att bidra till uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen och att respektera sina åtaganden på högsta nivå att senast 2015 anslå 0,7 procent av BNI till utvecklingssamarbete.

76.

Europaparlamentet påminner om att man bestämt kommer att förkasta varje systematisk, halvautomatisk och ibland ogenomtänkt nedskärning som föreslås av budgetmyndighetens andra gren avseende administrativa utgifter under rubrik 4 med det enda syftet att få ned anslagen, eftersom detta skulle frånta EU de medel man har för att korrekt och effektivt genomföra sina program.

77.

Europaparlamentet noterar att de totala administrativa utgifterna för samtliga institutioner beräknas till 8 281 miljoner EUR, vilket innebär en ökning med 1,3 procent jämfört med 2011, och ger en marginal på 472,5 miljoner EUR.

78.

Europaparlamentet noterar skrivelsen av den 3 februari 2011 från kommissionsledamoten med ansvar för ekonomisk planering och budget där denne utfäste sig att hålla ökningen av utgifterna under rubrik 5 under 1 procent och inte öka personalstyrkan jämfört med 2011, och uppmanar samtliga institutioner att följa samma angreppssätt när det gäller utvecklingen av sina budgetar.

79.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, rådet, revisionsrätten, ombudsmannen och datatillsynsmannen har följt detta exempel. Parlamentet framhåller att man har lyckats minska sin egen budgetberäkning med ca 50 miljoner EUR jämfört med det första preliminära förslaget till budgetberäkning. Parlamentet betonar att man kommer att djupgranska de andra institutionernas beräkningar, bl.a. mot bakgrund av de ytterligare behov och verksamheter som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande.

80.

Europaparlamentet inser att kommissionen har gjort en stor ansträngning för att frysa sina egna administrativa utgifter i nominella termer. Detta var möjligt genom att man kompenserade de ökningar som följer av stadgeenliga eller avtalsmässiga förpliktelser med andra drastiska nedskärningar i övriga administrativa utgifter. Parlamentet är dock oroat över de eventuella konsekvenserna.

81.

Europaparlamentet betonar att eventuella ytterligare nedskärningar i administrationsanslagen för 2012 inom avsnitt III, inbegripet i budgetposter för utgifter för administrativt stöd (tidigare BA-budgetposter), skulle kunna ha en negativ inverkan på genomförandet av programmen, särskilt med tanke på de nya EU-uppgifterna till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet insisterar på att besparingar till följd av minskade utgifter för administrativt stöd ska vara kvar inom de motsvarande programmens finansieringsramar så att bättre resultat kan uppnås i verksamheten. Parlamentet betonar dessutom att eftersom EU:s befogenheter ökar hela tiden, är denna trend ohållbar i det långa loppet och kommer att ha negativa följder för ett snabbt, regelbundet och effektivt genomförande av EU:s åtgärder och program.

82.

Europaparlamentet ger sitt erkännande åt kommissionens ansträngningar att inte begära några ytterligare tjänster, men ser skeptiskt på dess åtagande att klara av alla sina behov, bl. a. dem som avser nya prioriteringar och ikraftträdandet av EUF-fördraget, genom att enbart göra interna omfördelningar av nuvarande personalresurser. Parlamentet undrar i synnerhet varifrån de 230 ytterligare tjänsterna inom GD Ekonomi ska omfördelas, vilka behövs för att garantera en korrekt övervakning av medlemsstaternas ekonomiska och finansiella situation, och vad följderna av 70 färre tjänster för administrativt stöd och programförvaltning kommer att bli efter omfördelningar inom vissa generaldirektorat. Frågan om personalresurser har blivit ännu viktigare p.g.a. att GD ECFIN kanske måste förstärkas ytterligare för att kunna hantera viktiga tillkommande uppgifter så snart som lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning har antagits.

83.

Europaparlamentet understryker att de ökningar som föreslås för Epso (+ 5,4 procent i ÅB and BB) verkar motsäga kommissionens ansträngningar att minska de administrativa utgifterna. Parlamentet begär mer information om den föreslagna ökningen av anslagen till Epso och om Epsos externalisering av nyckeltjänster.

84.

Europaparlamentet noterar den 4-procentiga ökningen av utgifterna för pensioner (jämfört med 5,2 procent från 2010 till 2011) inför vågen av pensioneringar av tjänstemän. Kommissionen uppmanas att lämna en mer djupgående analys av de långsiktiga budgetkonsekvenserna av denna trend, samtidigt som man överväger de möjliga följderna, både direkt och indirekt, av en eventuell förändring av EU:s pensionssystem för EU-förvaltningens attraktionskraft, kvalitet och oberoende. Parlamentet betonar att varje sådan förändring bör föregås av en ordentlig dialog med de anställdas representanter.

85.

Europaparlamentet anser att Europaskolorna bör få tillräcklig finansiering för att kunna ta itu med den specifika situationen och de specifika behoven för barnen till de anställda vid EU-institutionerna. Parlamentet kommer noggrant att granska den föreslagna totala ökningen på 1,7 procent jämfört med 2011, vilken ligger under den nivå som förutsågs i budgetplaneringen, samt var och en av Europaskolornas budgetposter, och under sin budgetbehandling göra de ändringar som man anser lämpligt i detta hänseende.

86.

Europaparlamentet betonar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är centrala verktyg för att utforma politiska prioriteringar och för att bana väg för nya initiativ som kan komma att förvandlas till EU-verksamheter och EU-program som kan förbättra EU-medborgarnas levnadsvillkor. Parlamentet avser därför att med alla tillgängliga medel stödja sina förslag om pilotprojekt och förberedande åtgärder för 2012 års budget, samtidigt som man betonar att det är nödvändigt att noggrant studera kommissionens preliminära analys, som förväntas i juli 2011, för att fastställa ett övergripande och balanserat slutgiltigt paket i denna fråga.

87.

Europaparlamentet har för avsikt att i enlighet med del D i bilaga II till det interinstitutionella avtalet överlämna en första preliminär förteckning till kommissionen över potentiella pilotprojekt och förberedande åtgärder för 2012 års budget. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en välgrundad analys av parlamentets vägledande förslag. Parlamentet betonar att denna första preliminära förteckning inte förhindrar det formella framläggandet och antagandet av ändringsförslag om pilotprojekt avseende förberedande åtgärder under parlamentets behandling av budgeten.

88.

Europaparlamentet noterar ett nytt pilotprojekt och fem förberedande åtgärder – två av dem nya – som kommissionen föreslagit under olika rubriker. Parlamentet meddelar att man tveklöst har för avsikt att analysera de nyligen föreslagna initiativens innehåll och mål under de kommande förhandlingarna.

89.

Europaparlamentet noterar att totalt 720,8 miljoner EUR (d.v.s. 0,49 procent av den totala EU-budgeten) har anslagits till EU:s decentraliserade byråer i förslaget till budget för 2012, en ökning av EU:s sammanlagda bidrag jämfört med 2011 års budget på 34,6 miljoner EUR eller 4,9 procent. Denna ökning härför sig huvudsakligen till en ny byrå (3) och sju byråer som är i inledningsfasen (4) i syfte att tillhandahålla dem tillräcklig finansiering. Parlamentet understryker vikten av ytterligare anslag till de tio byråer (5) som fått utökade arbetsuppgifter så att deras arbete inte hindras. Parlamentet noterar att ökningen av EU-bidragen till de byråer som är i full verksamhet ligger i linje med, eller till och med under, inflationskorrigeringen (2 procent), utan något tillskott av personal.

90.

Europaparlamentet betonar att budgetanslagen till EU:s byråer långt ifrån består av enbart anslag till administrativa utgifter, utan också bidrar till att uppnå Europa 2020-målen och EU-målen i allmänhet, såsom beslutats av lagstiftningsmyndigheten. Parlamentet stöder därför i åtstramningstider kommissionens restriktiva tillvägagångssätt när det gäller att fastställa EU:s decentraliserade byråers bidrag från EU-budgeten, men ogillar fortfarande användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål för att minska EU-budgetens bidrag till avgiftsberoende byråer, en metod som använts av kommissionen för att artificiellt utöka marginalerna. I detta sammanhang är det oroande att kommissionen gång på gång ignorerar Europaparlamentets politiska vilja.

91.

Europaparlamentet betonar att de europeiska tillsynsmyndigheterna spelar en avgörande roll för att garantera stabiliteten på marknaden samt att de bör ha tillräckliga medel för att lagstiftningsreformerna ska kunna vara effektiva. Parlamentet upprepar att det skulle vara mera kostnadseffektivt med en enda tillsynsmyndighet. Parlamentet välkomnar de budgetökningar som föreslås för alla de tre tillsynsmyndigheterna som viktiga steg i deras uppbyggnadsprocesser, samtidigt som ytterligare resurser efterlyses för den gemensamma kommittén. Parlamentet betonar att eventuella ytterligare uppgifter som anförtros dessa myndigheter snabbt måste åtföljas av motsvarande tilldelning av ytterligare resurser. Parlamentet framhåller bl.a. att de nya ansvarsområden som planerats för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) när det gäller blankning och derivat, omedelbart måste avspeglas i 2012 års budgetförfarande så snart de rättsliga grunderna har fastställts.

92.

Europaparlamentet noterar att av de 213 nya tjänsterna i tjänsteförteckningarna för byråerna (av sammanlagt 4 854), kommer 80 att gå till nya byråer eller byråer som håller på att inleda sin verksamhet och resten går till byråer vars arbetsuppgifter håller på att utökas. Parlamentet upprepar sin uppmaning om en särskild rekryteringsstrategi när det gäller specialiserade vetenskapliga experter med yrkeserfarenhet, särskilt när dessa befattningar uteslutande finansieras genom avgifter och sålunda inte belastar EU-budgeten.

93.

Europaparlamentet ogillar kommissionens tillvägagångssätt när den ändrar presentationen av de två självfinansierade byråerna OHIM och CPVO i budgeten för 2012, d.v.s. stryker deras respektive budgetposter och beslutar att inte offentliggöra tjänsteförteckningarna. De två byråerna är dock inte bundna av några beslut från budgetmyndigheten avseende stödnivåer eller personalstyrka. Parlamentet avser dock att för transparensens skull föra in dessa uppgifter i budgeten. Parlamentet upprepar än en gång att man måste finna en lösning för de alltför stora överskott som uppstått genom OHIM:s avgiftsbestämmelser.

94.

Europaparlamentet anser följande frågor vara av särskilt intresse inför det trepartsmöte som ska äga rum den 11 juli 2011:

95.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.