2.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 296/89

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning av den 31 maj 2010 genom vilken Island lades till i förteckningen över länder som kommer i fråga för EU:s föranslutningsstöd, som ska hjälpa kandidatländer att anpassa sig till unionsrätten,

—

med beaktande av kommissionens yttrande av den 24 februari 2010 om Islands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEK(2010)0153),

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 17 juni 2010 om att inleda anslutningsförhandlingar med Island,

—

med beaktande av EU:s respektive den isländska regeringens allmänna ståndpunkter, som antogs vid det ministermöte den 27 juli 2010 som inledde regeringskonferensen om Islands anslutning till Europeiska unionen,

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en strategi för utvidgningen och huvudfrågorna 2010–2011 (KOM(2010)0660) och 2010 års framstegsrapport om Island, som antogs den 9 november 2010,

—

med beaktande av sin resolution av den 26 november 2009 om 2009 års strategidokument för utvidgningen gällande länderna på västra Balkan, Island och Turkiet (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2010 om Islands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (2),

—

med beaktande av rekommendationerna från det första sammanträdet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Island, antagna i oktober 2010,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Island uppfyller Köpenhamnskriterierna, och anslutningsförhandlingarna med Island inleddes den 27 juli 2010 efter rådets godkännande.

B.

Genomgången av landets lagstiftning började den 15 november 2010 och väntas vara färdig den 17 juni 2011.

C.

Såsom understryks i det förnyade samförståndet om utvidgningen gäller att varje lands framsteg i riktning mot medlemskap i EU är beroende av de resultat som landet själv kan uppvisa.

D.

Som medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och part i Schengenavtalen och Dublinförordningen har Island redan ett nära samarbete med EU och har redan införlivat en stor del av unionens regelverk.

E.

Island bidrar till sammanhållningen och solidariteten i Europa genom EES finansieringsmekanism, och landet samarbetar med EU i fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser.

1.

Europaparlamentet välkomnar inledandet av anslutningsförhandlingarna med Island i juli 2010. Det är väsentligt att det skapas förutsättningar för att anslutningsprocessen med Island ska kunna fullbordas och för att landets anslutning ska bli framgångsrik.

2.

Europaparlamentet ser positivt på utsikten att få en ny EU-medlem med en stark demokratisk tradition och medborgarkultur. Parlamentet understryker att Islands anslutning till EU ytterligare kommer att stärka unionens roll som företrädare för och försvarare av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter runt om i världen.

3.

Europaparlamentet lovordar Islands insatser till värn för de mänskliga rättigheterna och landets omfattande samarbete inom internationella mekanismer för skydd av mänskliga rättigheter.

4.

Europaparlamentet stöder det pågående arbetet med att stärka lagstiftningen med avseende på yttrandefriheten och rätten till information. I detta sammanhang välkomnar parlamentet ”Icelandic Modern Media Initiative”, ett initiativ som ger möjlighet till en styrkeposition för såväl Island som EU när det gäller det rättsliga skyddet av yttrande- och informationsfriheterna.

5.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Island i oktober 2010 och är övertygat om att detta forum kommer att bidra till att stärka samarbetet mellan Alltinget och Europaparlamentet under anslutningsprocessen.

6.

Europaparlamentet uppmanar starkt de isländska myndigheterna att harmonisera EU-medborgarnas rättigheter i fråga om rösträtten i lokala val på Island.

7.

Europaparlamentet noterar de betydande framsteg som har gjorts för att stärka rättsväsendets oberoende och välkomnar de mått och steg som de isländska myndigheterna vidtog i maj 2010 för att åtgärda justitieministerns dominerande ställning vid tillsättningen av höga poster inom rättsväsendet, liksom de ändringar i rättegångsbalken som stärker rättsväsendets oberoende. Parlamentet understryker dock samtidigt att dessa åtgärder måste genomföras på ett grundligt sätt.

8.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som det särskilda åklagarämbetet utfört, liksom rapporten från den särskilda undersökningskommission som det isländska parlamentet inrättade i december 2008 för att undersöka och analysera de processer som ledde till att banksystemet bröt samman. Parlamentet välkomnar också de steg som tagits för att ta itu med de politiska, institutionella och administrativa konsekvenserna av det isländska banksystemets sammanbrott, men konstaterar samtidigt att genomförandet av undersökningskommissionens rekommendationer fortfarande pågår och att rekommendationerna måste genomföras med ihärdighet.

9.

Europaparlamentet gläds åt att Island i allmänhet lyckas väl med att uppfylla de skyldigheter som medlemskapet i EES medför och har förmågan att hantera konkurrens och marknadskrafter i EU.

10.

Europaparlamentet konstaterar dock att Eftas senaste resultattavla visar att landets införlivandeunderskott ökat något och att Island med sina 1,3 procent låg kvar över delmålet om en procent, även om eftersläpningen i införlivandet minskade.

11.

Europaparlamentet välkomnar det avtal som ingåtts mellan företrädare för Islands, Nederländernas och Storbritanniens regeringar om Icesave, särskilt när det gäller återbetalningen av de kostnader som uppstått i samband med utbetalningarna av insättningsgarantin till insättare i Landsbanki Íslands filialer i Storbritannien och Nederländerna. Det är glädjande att detta avtal godkändes med tre fjärdedels majoritet av det isländska parlamentet den 17 februari 2011. Parlamentet noterar beslutet av Islands president att hänskjuta frågan till en folkomröstning och hoppas på ett slut på det överträdelseförfarande som Eftas övervakningsmyndighet inledde mot Islands regering den 26 maj 2010.

12.

Europaparlamentet ser positivt på att de institutionella bristerna i finanssektorn har åtgärdats och välkomnar de framsteg som har gjorts för att förbättra lagstiftnings- och tillsynsmetoderna inom banksektorn, särskilt i fråga om finansinspektionens befogenheter.

13.

Europaparlamentet välkomnar att Island delgett kommissionen sitt första ekonomiska program inför anslutningen, eftersom detta är ett viktigt steg i föranslutningsskedet, och hoppas att den aviserade årliga bilaterala ekonomiska dialogen kommer att befästa samarbetet mellan de båda parterna.

14.

Europaparlamentet uppmanar de isländska myndigheterna att fortsätta arbetet med att ta fram en strategi för en liberalisering av kontrollerna av kapitalrörelser, vilket är ett viktigt krav för landets anslutning till EU.

15.

Europaparlamentet välkomnar den positiva fjärde översynen av IMF:s standby-program, som genomfördes nyligen och som innehåller en redogörelse för den viktigaste utvecklingen när det gäller budgetkonsolidering och ekonomisk konsolidering på Island. Parlamentet gläder sig även åt att Islands ekonomi, efter att ha krympt under sju kvartal i följd, nu har tagit sig ur recessionen och åt att BNP visade en tillväxt på 1,2 procent under perioden juli–september 2010 jämfört med föregående kvartal.

16.

Islands ekonomiska välstånd är långsiktigt beroende av att landets ekonomi diversifieras ytterligare, och Europaparlamentet välkomnar politiska initiativ i denna riktning. Parlamentet uppmuntrar de isländska myndigheterna att vidareutveckla turistnäringen, som anses vara en lovande tillväxtsektor på längre sikt och som överlag ökat sin andel i produktionen och sysselsättningen.

17.

Europaparlamentet noterar Islands ståndpunkt i frågan om en anslutning till euroområdet, en målsättning som kan bli verklighet efter att landet blivit medlem i EU och uppfyllt alla de nödvändiga kraven.

18.

Europaparlamentet är oroat över den höga arbetslösheten på Island, i synnerhet bland unga, och över nedgången i investeringar och i den inhemska konsumtionen till följd av den ekonomiska och finansiella krisen, även om parlamentet ser tecken på förbättringar inom vissa av dessa områden. Parlamentet konstaterar att den billiga gröna energi och miljövänliga energiteknik som Island producerar skulle kunna få en mer framträdande roll i den ekonomiska nystarten.

19.

Europaparlamentet berömmer Island för den höga nivån på investeringarna inom utbildning, forskning och utveckling samt för landets stöd till och delaktighet i Lissabonstrategin, vilket bland annat lett till att man antagit en isländsk 2020-strategi med tonvikten på utbildning, forskning och utveckling och med fastställda mätbara mål.

20.

Europaparlamentet konstaterar att Island, som EES-medlem, har kommit långt när det gäller kraven i tio av förhandlingskapitlen och att landet till viss del uppfyller kraven i ytterligare elva kapitel. Parlamentet understryker att det är ett viktigt villkor för anslutningsförhandlingarna att Island uppfyller sina skyldigheter enligt EES-avtalet.

21.

Europaparlamentet uppmanar Island att utöka förberedelserna för anpassningen till EU:s regelverk, särskilt på områden som inte omfattas av EES, och att se till att regelverket genomförs och tillämpas senast vid anslutningen.

22.

Europaparlamentet uppmanar Island att förbereda sig för att delta i EU:s politik för jordbruk och landsbygdsutveckling och att särskilt öka sina ansträngningar för att införa de administrativa strukturer som behövs för att genomföra denna politik senast vid anslutningen. Parlamentet betonar dock det isländska ekosystemets egenart och uppmanar kommissionen och de isländska myndigheterna att nå en överenskommelse som är tillfredsställande för båda parter, med hänsyn till den isländska miljöns unika särdrag.

23.

Eftersom den gemensamma fiskeripolitiken för närvarande ses över, och regelverket kan komma att ändras före Islands anslutning, uppmanar Europaparlamentet Island och EU att närma sig detta förhandlingskapitel på ett konstruktivt sätt, i syfte att finna en ömsesidigt tillfredsställande lösning i fråga om en hållbar förvaltning och ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden.

24.

Europaparlamentet noterar Islands goda resultat när det gäller att förvalta fiskbestånden på ett hållbart sätt och på grundval av vetenskapliga bedömningar.

25.

Europaparlamentet uppmanar de isländska myndigheterna att anpassa sin lagstiftning efter regelverket för den inre marknaden i fråga om etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster samt den fria rörligheten för kapital inom fiskeriproduktions- och bearbetningssektorerna.

26.

Europaparlamentet uppmanar Island att fortsätta de konstruktiva samtalen med EU och Norge, i syfte att finna en lösning på makrilltvisten utifrån realistiska förslag som innebär att beståndets framtid säkras, att arbetstillfällena inom det pelagiska fisket bevaras och att ett långsiktigt hållbart fiske garanteras.

27.

Europaparlamentet konstaterar att Island kan ge ett värdefullt bidrag till EU:s politik till följd av landets erfarenheter av förnybara energikällor, särskilt vad gäller utnyttjandet av geotermisk energi, miljöskydd och åtgärder för att hantera klimatförändringarna.

28.

Europaparlamentet konstaterar dock att allvarliga meningsskiljaktigheter kvarstår mellan EU och Island i frågor som rör förvaltningen av det marina livet, framför allt valfångsten. Parlamentet påpekar att EU:s regelverk förbjuder valfångst, och efterlyser en bredare diskussion kring avskaffandet av valfångst och handel med valprodukter.

29.

Europaparlamentet konstaterar att Island saknar eget försvar och inte har någon vapentillverkning. Parlamentet välkomnar Islands fortsatta stöd till civila GSFP-uppdrag och landets anpassning efter flertalet deklarationer och beslut på området för Gusp.

30.

Europaparlamentet ser positivt på Islands utrikespolitiska tradition, som är väl förankrad i folkrätten, mänskliga rättigheter, jämställdhet och utvecklingssamarbete, liksom landets säkerhetspolitiska koncept, som bygger på medborgerliga värden.

31.

Europaparlamentet anser att Islands anslutning till EU skulle förbättra unionens möjligheter att spela en mer aktiv och konstruktiv roll i norra Europa och i Arktis och därmed bidra till den multilaterala styrningen och hållbara politiska lösningar i regionen. Parlamentet ser positivt på Islands deltagande i Nordiska rådet, i EU:s nordliga dimension, i Barentsrådet och i Arktiska rådet, som är det huvudsakliga multilaterala forumet för samarbete i Arktis. Parlamentet menar att Islands anslutning till EU ytterligare skulle stärka Europas närvaro i Arktiska rådet.

32.

Europaparlament understryker behovet av en mer verkningsfull och samordnad politik för Arktis från EU:s sida och anser att Islands anslutning till EU skulle stärka den nordatlantiska dimensionen i unionens yttre politik.

33.

Europaparlamentet uppmanar de isländska myndigheterna att bredda den offentliga debatten om anslutning till EU och att tänka på att det krävs ett starkt engagemang om förhandlingarna ska kunna bli framgångsrika. Parlamentet välkomnar att Island har inrättat den offentliga webbplatsen eu.mfa.is och välkomnar de tilltagande och mer balanserade diskussionerna i isländska medier om för- och nackdelarna med ett EU-medlemskap.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå de isländska myndigheterna, om de så begär, med material och tekniskt stöd för att hjälpa dem att förbättra insynen i och ansvarstagandet för anslutningsprocessen, liksom att hjälpa till att organisera en uttömmande och omfattande informationskampanj i hela landet som bygger på tydlig, riktig och saklig information om konsekvenserna av ett EU-medlemskap, så att det isländska folket kan fatta ett välgrundat beslut i den kommande folkomröstningen om anslutning.

35.

Europaparlamentet hoppas att en informerad allmänhet, bortom de olika politiska åsikterna, också kan ha en positiv inverkan på de isländska myndigheternas engagemang för ett EU-medlemskap.

36.

För Europaparlamentet är det mycket viktigt att EU:s invånare får tydlig, omfattande och saklig information om konsekvenserna av Islands anslutning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vinnlägga sig om att detta ska ske och anser att det är lika viktigt att man lyssnar och svarar på medborgarnas tankar och frågor och bemöter deras synpunkter och behov.

37.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Alltingets talman och Islands regering.