2.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 296/94

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland inför ett EU-medlemskap och ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 15–16 juni 2006 och den 14–15 december 2006,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 845 (1993) och 817 (1993) samt interimsavtalet från 1995 mellan Republiken Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

—

med beaktande av kommissionens framstegrapport 2010 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (SEK(2010)1332) och kommissionens meddelande av den 9 november 2010 med titeln ”Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2010–2011” (KOM(2010)0660),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (1),

—

med beaktande av rekommendationerna från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien av den 30 november 2010,

—

med beaktande av rådets beslut 2008/212/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2),

—

med beaktande av slutsatserna från rådets möten (allmänna frågor respektive utrikes frågor) den 13–14 december 2010,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

EU:s utvidgningsprocess är en mäktig drivkraft till förmån för fred, stabilitet och försoning i regionen.

B.

Europeiska rådet beviljade 2005 f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kandidatlandsstatus men har sedan dess ännu inte fastställt något datum för att inleda förhandlingar, trots de avsevärda framsteg detta land gjort på sin väg mot EU. Bilaterala frågor bör inte utgöra och användas som något hinder i anslutningsprocessen, även om de bör lösas före anslutningen. Att låta anslutningsprocessen fortsätta skulle bidra till stabiliteten i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och ytterligare stärka dialogen mellan de etniska grupperna i landet.

C.

Att intensifiera den ekonomiska dialogen och det ekonomiska samarbetet med utvidgningsländerna gör det möjligt för EU att tillsammans koncentrera sig på att klara av den ekonomiska krisen och bidrar till unionens globala konkurrenskraft.

D.

I utvidgningsstrategin från 2010 understryks som prioriterade områden en reform av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, kampen mot organiserad brottslighet och korruption och dialogen mellan de politiska aktörerna.

E.

EU använder sig av övergripande godkännandeförfaranden som ser till att nya medlemsstater tillåts ansluta sig endast om de uppfyllt alla krav och aktivt godkänts av EU:s institutioner och medlemsstater.

F.

Yttrandefriheten och mediernas oberoende ger fortsatt anledning till oro i de flesta utvidgningsländer.

1.

Europaparlamentet delar den bedömning som görs i kommissionens framstegsrapport 2010 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och beklagar att rådet inte fattat något beslut om att inleda anslutningsförhandlingar, vilket för andra året i rad rekommenderats av kommissionen och överensstämmer med parlamentets tidigare resolutioner. Parlamentet påminner om sin tidigare rekommendation till rådet om att omedelbart påbörja förhandlingarna.

2.

Den senaste tidens politiska utveckling har lett till att valet tidigarelagts. Europaparlamentet uppmanar alla politiska partier att spela en aktiv och konstruktiv roll i förfarandet för förberedelse av valet. Ett fritt och rättvist val som genomförs på grundval av fullständig öppenhet och i överensstämmelse med internationell standard är ett viktigt element i en konsoliderad demokrati. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att aktivt delta i valet. Parlamentet oroar sig över det aktuella politiska läget och uppmanar alla politiska ledare att sträva efter samförstånd på grundval av de demokratiska institutionerna.

3.

Bilaterala frågor måste lösas av de berörda parterna i god grannskapsanda och med beaktande av de övergripande EU-intressena. Europaparlamentet uppmanar alla centrala aktörer och berörda parter att öka sina insatser och visa ansvar och beslutsamhet när det gäller att lösa alla kvarstående frågor, som inte bara utgör ett hinder för kandidatlandets anslutningsprocess och EU:s egen politik i regionen utan också skulle kunna få återverkningar på förbindelserna mellan de etniska grupperna, den regionala stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen.

4.

Europaparlamentet gratulerar landet till tioårsdagen av ramavtalet i Ohrid, som fortfarande utgör hörnstenen i förbindelserna mellan de etniska grupperna i landet, och uppmanar regeringen och alla statliga institutioner att använda sig av denna milstolpe som ett sätt att uppmuntra till fortsatt främjande av samarbete och tillit mellan de etniska grupperna. Parlamentet är dock oroat över den ökande spänningen mellan de etniska grupperna till följd av byggnadsverksamheten på den plats i Skopje där fästningen Kale ligger. Parlamentet uppmanar alla politiska och religiösa ledare och medier att agera ansvarsfullt och avstå från åtgärder som skulle kunna öka spänningen mellan de etniska grupperna. Parlamentet oroar sig över risken för ett alltmer isolationistiskt tänkesätt, som skulle kunna utvecklas som ett politiskt substitut i brist på ett konkret EU-perspektiv.

5.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att främja en övergripande dialog mellan de etniska grupperna, ta full hänsyn till de känsliga frågorna hos alla befolkningsgrupper och minoriteter i sina beslut, exempelvis stadsplaneringen för ”Skopje 2014”, och undvika åtgärder och initiativ som syftar till att stärka den nationella identiteten på andra befolkningsgruppers bekostnad. Parlamentsutskottet för förbindelserna mellan de etniska grupperna måste fungera effektivt när det gäller att integrera minoriteterna i lagstiftningsprocessen, och det behövs ytterligare insatser för att driva på decentraliseringsprocessen i enlighet med ramavtalet i Ohrid.

6.

Europaparlamentet beklagar att FN:s medlingsinsatser för att lösa namntvisten inte gett några konkreta resultat.

7.

En sund politisk kultur är grundvalen för demokrati. Europaparlamentet uppmanar oppositionspartierna att avsluta bojkotten mot det nationella parlamentet och återuppta den politiska dialogen inom institutionerna. Det är regeringens och oppositionens ansvar att säkra en omedelbar och öppen dialog om alla de aktuella utmaningar som landet står inför. Den politiska instabiliteten skulle kunna påverka den europeiska integrationsprocessen, som bör vara en gemensam prioritering för alla grupper i samhället. Parlamentet välkomnar antagandet av ändringarna i arbetsordningen för landets parlament som gör det möjligt för oppositionen att mer kraftfullt engagera sig i parlamentsarbetet. Det är dock oroande att dialogen mellan regeringen och oppositionen är otillräcklig och att det råder ett allmänt klimat av misstro och konfrontation. Parlamentet uppmanar med eftertryck båda sidor att främja ett klimat av förtroende och göra kraftfulla åtaganden för att använda den nya arbetsordningen för det nationella parlamentet i syfte att stärka den politiska dialogen och ett konstruktivt samarbete i lagstiftningsprocessen och i parlamentets granskning av regeringens verksamhet.

8.

Europaparlamentet välkomnar den politiska viljan att genomföra det sedan länge nödvändiga tillkännagivandet av namnen på agenter som tillhört de tidigare jugoslaviska säkerhetstjänsterna, vilket är ett stort steg i riktning mot att bryta med den gamla kommunisttiden. Framstegen i det fullständiga genomförandet av den därmed sammanhängande lagstiftningen är dock otillräckliga. Parlamentet uppmanar med eftertryck regeringen att utan dröjsmål avsluta reningsprocessen och undvika att selektivt använda den i politiska syften, till exempel för att förse sig själv med politisk legitimitet eller förtala politiska motståndare.

9.

Europaparlamentet ger sitt erkännande åt det utmärkta arbete som utförts av EU:s avgående särskilda representant/EU-delegationschefen. Parlamentet fördömer de olämpliga attackerna från regeringspartiets politiker mot företrädare för EU och beklagar att regeringen inte otvetydigt och offentligt tagit avstånd från dessa förolämpningar. Dessa händelser är extremt skadliga för bilden av landet.

10.

Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att förbättra vallagstiftningen för att anpassa den till OSSE/ODIHR och rekommendationerna från Venedigkommissionen i rapporten om presidentvalet och lokalvalet 2009.

11.

Europaparlamentet upprepar att fria och oberoende medier är en nödvändig förutsättning för att en stabil demokrati ska kunna utvecklas. Det finns en stor mångfald och blandning av offentliga och privata medier i landet. Det är dock oroande att medierna politiseras och att inblandningen i deras arbete ökar. Parlamentet är bekymrat över mediernas ekonomiska beroende och politiska maktkoncentration, som ofta leder till bristande redaktionell självständighet och låg journalistisk standard. Det är oroande att mediernas frihet i landet kraftigt försämrats, vilket framgår av att landets placering i pressrankningen från organisationen Reportrar utan gränser för 2010 sjunkit avsevärt (från plats 34 till plats 68). Inrikesministeriet offentliggjorde på sin webbplats en uppmaning till medborgarna att anmäla ”icke objektiv” rapportering i pressen. Parlamentet uppmanar journalisterna att upprätthålla en hög yrkesstandard i sitt arbete, ta avstånd från politisk påverkan och inrätta yrkesförbund för journalister, samtidigt som de ansvariga myndigheterna med eftertryck uppmanas att stärka mediernas oberoende och frihet, tillämpa likvärdiga normer på alla medier och öka öppenheten i ägandefrågan.

12.

Europaparlamentet välkomnar de många lagar som antagits för att genomföra en reform av rättsväsendet och efterlyser fler intensiva insatser i denna reform, så att man säkrar rättsväsendets yrkeskunnighet, effektivitet och oberoende av politiska påtryckningar. I detta syfte måste det befintliga rättsliga ramverket genomföras snabbt och effektivt. Det är oroande att justitieministeriet fortfarande har en roll i det rättsliga rådet och att regering och parlamentsledamöter kritiserar författningsdomstolen, vilket skapar en risk för att rättsväsendet utsätts för politisk inblandning. Icke desto mindre konstaterar parlamentet med tillfredsställelse att alla domar har genomförts trots dessa meningsskiljaktigheter. Parlamentet välkomnar insatserna för att öka domstolssystemets effektivitet och öppenhet, särskilt att eftersläpningen i målen vid de flesta domstolar minskar. Likaså välkomnas att lagen om rättshjälp trätt i kraft.

13.

Europaparlamentet välkomnar de fortsatta insatserna i kampen mot korruptionen, som bland annat visar sig i att den andra omgången rekommendationer från Greco genomförts och att ändringarna i strafflagen trätt i kraft. Parlamentet uppmanar myndigheterna att fortsätta att genomföra lagstiftning för korruptionsbekämpning och stärka rättsväsendets oberoende, effektivitet och resurser. Parlamentet påminner dock om att korruptionen fortfarande är utbredd och efterlyser ytterligare intensiva insatser för att utrota den. Det är brådskande att effektivt och opartiskt säkra efterlevnaden av lagstiftningen mot korruption, särskilt när det gäller finansiering av politiska partier och intressekonflikter. Det är viktigt att se till att domstolssystemet fungerar utan politisk inblandning. Parlamentet välkomnar insatserna för att öka domstolssystemets effektivitet och öppenhet. Man måste skapa en efterlevnadstabell över åtal och domar, som kan användas som måttstock för framstegen. Parlamentet kräver att rättspraxis ska göras enhetlig, så att man kan säkra ett förutsebart rättssystem och allmänhetens förtroende.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med nästa framstegsrapport, förbereda en utvärdering av vilken inverkan de EU-medel som anslagits till reformen av rättsväsendet och bekämpningen av korruptionen har haft och vilka resultat som uppnåtts. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla rådet och parlamentet en mer detaljerad utvärdering av effektiviteten i de åtgärder mot korruption som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien vidtagit när det gäller offentlig upphandling och bedrägerier och att lägga fram denna utvärdering tillsammans med nästa framstegsrapport.

15.

Europaparlamentet erkänner insatserna för en reform av den offentliga förvaltningen men efterlyser fler insatser på området, som fortfarande är politiserat och saknar kapacitet och yrkeskunnighet. Parlamentet välkomnar att regeringen antagit en nationell strategi för en reform av den offentliga förvaltningen och att det inrättats en underkommitté för en reform av den offentliga förvaltningen inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet. Det är oroande att man på ett slutet sätt och från fall till fall omvandlar tillfälliga tjänster till fasta, vilket medför en ytterligare politisering inom förvaltningen. Parlamentet efterlyser att man utarbetar en tydlig strategi för personalresurser som fastställer förvaltningens behov i fråga om kapacitet och färdigheter samt genomför denna strategi genom meritgrundad rekrytering och karriärutveckling. Parlamentet välkomnar den ökande rekryteringen av personal från minoriteter men understryker att detta bör ske på grundval av en utvärdering av behoven inom förvaltningen, i syfte att se till att de nyanställdas färdigheter motsvarar kraven på arbetsplatsen.

16.

Europaparlamentet berömmer de fortsatta framstegen på området för decentralisering. Tillräckliga budgetmedel bör dock åtfölja ansvarsöverföringen till underordnade myndigheter.

17.

Europaparlamentet välkomnar framstegen i reformen av fängelsesystemet. Dock är parlamentet fortfarande allvarligt oroat över de allt sämre villkoren i vissa fängelser, särskilt överbeläggning och otillräcklig hälso- och sjukvård. Man måste följa principen att förvarstagna bör ges lämplig behandling i enlighet med FN:s principer.

18.

Europaparlamentet välkomnar att lagen om folk- och bostadsräkningen 2011 antagits och framhåller behovet av att göra lämpliga förberedelser och organisera verksamheten, så att en korrekt räkning kan genomföras. Parlamentet uppmanar regeringen att avsätta lämpliga medel för att organisera räkningen och betonar vikten av att avpolitisera frågan för att kunna genomföra en opartisk räkning med största möjliga deltagande.

19.

Det är av största vikt att se till att utbildningssystemet stöder den etniska integrationen. I detta syfte välkomnar Europaparlamentet strategin för integrerad utbildning och efterlyser att den genomförs snabbt, bland annat genom att man gradvis avvecklar segregeringen enligt etnisk tillhörighet och ökar inlärningen av alla officiella språk i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Parlamentet uppmanar regeringen att förbättra förfarandet för samråd med de olika befolkningsgrupperna och att nära samarbeta med dessa i genomförandet av strategin.

20.

Det finns en brist på framsteg när det gäller att gemensamt fira historiska händelser tillsammans med grannländer som är medlemsstater i EU med målet att bidra till en bättre historisk förståelse och goda grannförbindelser, vilket också framhölls i den föregående rapporten. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck till att man ska införa skolböcker som inte innehåller några ideologiska historiska tolkningar.

21.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över situationen för den romska befolkningsgruppen som fortfarande upplever dåliga bostadsförhållanden och diskriminering i tillgången till arbetsmarknaden, hälso- och sjukvård och samhällstjänster. Situationen är särskilt svår för romska flickor och kvinnor som fortfarande utsätts för dubbel diskriminering på grundval av både etnisk tillhörighet och kön. Parlamentet uppmanar regeringen att göra kraftfullare åtaganden för att genomföra strategin för romer och handlingsplanen för årtiondet för romer. Här välkomnas regeringens verksamhet till förmån för politisk integrering av romerna, bland annat att det är en minister av romskt ursprung som ansvarar för frågor som har samband med den romska befolkningsgruppen. Parlamentet berömmer regeringen för att ha kallat till ett möte om integrering av romer under sitt ordförandeskap i Europarådet.

22.

Europaparlamentet välkomnar att lagen mot diskriminering antagits som ett viktigt steg i kampen mot diskriminerande praxis, som fortfarande är spridd, och efterlyser att denna lag ska genomföras snabbt och effektivt. Dock beklagar parlamentet att sexuell läggning, i motsats till EU-lagstiftningen, utelämnats ur lagen i egenskap av grundval för diskriminering. Parlamentet kräver att de nationella bestämmelserna på detta område snabbt ska anpassas till unionens regelverk och att övervakningsmekanismerna ska stärkas samt betonar att detta är en förutsättning för anslutning. Utvecklingen i urvalsförfarandet för ledamöter av kommittén för skydd mot diskriminering är oroande. Det är beklagligt att ingen företrädare för det civila samhället utsetts till ledamot av kommittén. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för kvinnors rättigheter, en ökning av deras deltagande på arbetsmarknaden och i beslutsprocessen inom politik och näringsliv samt skydd för kvinnor och barn mot våld i hemmen.

23.

Det behövs fler insatser på områdena jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter. Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att fullt ut genomföra lagen om lika möjligheter för kvinnor och män och att se till att den nationella handlingsplanen för jämställdhet mellan könen blir mer sammanhängande. Parlamentet välkomnar att strategin för kampen mot våld i hemmen antagits. Ett system för stöd till offren måste genomföras. Parlamentet uppmanar med eftertryck regeringen och övriga parter utanför regeringen att främja en ökad medvetenhet om dessa frågor.

24.

Europaparlamentet fördömer den senaste tidens fall av hot mot och direkta angrepp på det civila samhällets organisationer och personligt förtal av dess ledande aktivister. Parlamentet välkomnar att regeringen infört mekanismer för samråd med det civila samhällets organisationer, men oroar sig över att det saknas en systematisk och öppen mekanism för samråd med det civila samhället om nationell utvecklingspolitik, lagstiftning, program och övriga strategidokument. Det civila samhällets organisationer måste bli delaktiga i den politiska processen på ett icke-selektivt sätt, så att man kan stimulera till en effektiv offentlig debatt och få med de berörda parterna i landets anslutningsprocess. Parlamentet framhåller det civila samhällets viktiga roll när det gäller att bidra till ett förstärkt regionalt samarbete om sociala och politiska aspekter. Parlamentet ser det som positivt att den nya lagen om medborgarsammanslutningar antagits och uppmanar med eftertryck myndigheterna att genomföra bestämmelserna om ”allmännyttiga” organisationer genom att snarast möjligt skapa bidragssystem.

25.

Det är tillfredsställande att stödet från föranslutningsinstrumentet fungerar väl i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Europaparlamentet uppmuntrar både landets regering och kommissionen att förenkla det administrativa förfarandet för bidrag från föranslutningsinstrumentet med målet att göra detta mer tillgängligt för mindre och icke-centraliserade samhällsorganisationer, fackförbund och andra mottagare.

26.

Det ska framhållas att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ratificerat de åtta centrala ILO-konventionerna om arbetstagarnas rättigheter. Det är oroande att det gjorts endast begränsade framsteg på områdena för arbetstagarnas rättigheter och fackförbunden. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att ytterligare stärka arbetstagarnas och fackförbundens rättigheter och uppmuntrar här också regeringen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att säkra en tillräcklig administrativ kapacitet för korrekt genomförande och efterlevnad av arbetslagstiftningen. Parlamentet påpekar att dialogen mellan arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll och uppmuntrar regeringen att öka sin ambitionsnivå och inrätta en heltäckande dialog mellan arbetsmarknadens parter och berörda partner.

27.

Europaparlamentet understryker vikten av att bevara och upprätthålla det kulturella arvet, som är en hörnsten i Europas värden och principer. Det är beklagligt att många begravningsplatser, inskriptioner på fresker och konstföremål som hör till det bulgariska kulturarvet helt har övergivits och ligger i ruiner.

28.

Europaparlamentet välkomnar landets framsteg i riktning mot en fungerande marknadsekonomi och en bred samsyn kring de grundläggande aspekterna i landets ekonomiska politik. Parlamentet berömmer regeringen för att ha upprätthållit den makroekonomiska stabiliteten trots den globala finanskrisens negativa verkningar och konstaterar att utsikterna till ekonomisk tillväxt de kommande åren är goda.

29.

Den ihållande och mycket höga arbetslösheten, särskilt bland yngre människor, oroar och är något som många av länderna i regionen har gemensamt. Europaparlamentet uppmanar regeringen att snabbt genomföra effektivare åtgärder för att främja offentliga investeringar som inriktas på arbetsmarknadspolitiken och på att anställa arbetskraften på arbetstillfällen som har hög kvalitet och är stabila och anständiga. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja myndigheterna genom ökade anslag från föranslutningsinstrumentet.

30.

Företagsklimatet har förbättrats till följd av de ekonomiska reformerna under senare år, och det behövs fortsatta strukturreformer i landet. De utländska investeringarna har fortsatt att minska från en redan låg nivå, och läget förvärrades av den globala finanskrisen. Europaparlamentet uppmanar de statliga organ som ansvarar för att stimulera till utländska direktinvesteringar att öka sina insatser för att dra till sig potentiella utländska investerare.

31.

Europaparlamentet gratulerar regeringen till att effektivt och smidigt ha genomfört stabiliserings- och associeringsavtalet med EU. I detta sammanhang välkomnar parlamentet regeringens nya beslut om att avskaffa tulltaxorna för fler än hundra olika produkter som ett steg i riktning mot full avreglering av handeln med EU. Förhoppningsvis kommer dessa förändringar att öka de inhemska tillverkarnas konkurrenskraft och därigenom stimulera till ökad ekonomisk tillväxt. Denna utveckling utgör en viktig milstolpe som är ett tecken på landets insatser för att stå emot den ökade konkurrens som det kommer att möta när det blir en av EU:s medlemsstater.

32.

Europaparlamentet betonar behovet av att tillämpa principerna för ett sunt styrelseskick i budgetutgifterna genom att förbättra den fria tillgången till offentliga uppgifter, samråda med berörda parter i budgetförfarandet och inrätta en mekanism för rapportering, så att man tar ansvar för de medel som används. Parlamentet påminner om att budgetutgifter som inte medger insyn leder till social utestängning och konflikter och ifrågasätter legitimiteten hos vissa nationella kampanjer.

33.

Europaparlamentet välkomnar att energilagen nyligen antagits i syfte att avreglera landets energimarknad, vilket överensstämmer med de relevanta europeiska direktiven.

34.

Det är viktigt att utveckla ett effektivt och tillförlitligt system för allmänna kommunikationer både inom landet och på regional nivå (däribland järnvägsförbindelsen mellan Sofia, Skopje och Tirana). Här upprepar Europaparlamentet sin uppmaning till myndigheterna att investera i underhåll och förbättring av järnvägsnätet som ett livskraftigt alternativ till vägnätet. Parlamentet beklagar regeringens beslut att minska investeringarna i det årliga programmet för järnvägsinfrastruktur och uppmanar kommissionen att tillhandahålla det nödvändiga tekniska och finansiella stödet inom ramen för föranslutningsinstrumentet.

35.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna + och Bulgarien att på nytt öppna den gränsöverskridande fotgängar- och cykelvägen mellan Staro Konjarevo och Gabrene för att förbättra avsnittet på järnridåvägen mellan Strumica och Petric.

36.

Europaparlamentet välkomnar att den nationella strategin för hållbar utveckling antagits, men efterlyser ökade insatser för genomförandet av lagstiftningen på miljöområdet och lämpliga resurser för detta ändamål. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt utmaningarna på områdena för vattenkvalitet, avfallshantering och naturskydd. Parlamentet efterlyser närmare samarbete i gränsöverskridande miljöfrågor på grundval av EU:s normer. Här upprepar parlamentet sitt krav på en effektiv övervakning av vattenkvaliteten och vattennivån i gränssjöarna Ohrid, Prespa och Dojran samt i floden Vardar. Initiativet att inrätta det trilaterala Euregio-området Prespasjön, där f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Grekland och Albanien deltar, välkomnas. Regeringen uppmanas att utvidga de framgångsrika erfarenheterna av uppsamlingssystemet för avloppsvatten i Ohrid till de övriga sjöarna i regionen. Vidare välkomnar parlamentet framstegen i arbetet med att bygga en anläggning för behandling av avloppsvatten i Gevgelia.

37.

Markföroreningarna i staden Veles, som av Världshälsoorganisationen förklarats vara en farlig plats att bo på, är djupt oroande. Europaparlamentet uppmanar regeringen att ta itu med denna fråga och vidta lämpliga åtgärder för att skydda folkhälsan i detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga om medel från föranslutningsinstrumentet skulle kunna användas i detta särskilda fall.

38.

Europaparlamentet berömmer landet för dess fortsatt stabiliserande roll i regionen. Samtidigt som parlamentet betonar landets deltagande i EU:s civila och militära uppdrag påminns regeringen om sin skyldighet att hålla sig till de gemensamma ståndpunkterna inom Gusp, särskilt dem som hänvisar till restriktiva åtgärder, exempelvis specialfallet Zimbabwe.

39.

Europaparlamentet välkomnar det beslut som nyligen tagits av myndigheterna i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om att avskaffa kravet på internationella pass för medborgare som reser mellan de båda staterna, i syfte att inrätta en gemensam kontroll av den gemensamma gränsen.

40.

Europaparlamentet beklagar djupt att namntvisten med Grekland fortfarande blockerar landets väg mot en EU-anslutning och påminner om sin rekommendation till rådet om att omedelbart påbörja anslutningsförhandlingarna. Det är viktigt att ha goda grannskapsförbindelser och förstå vilka frågor som är känsliga för grannländerna i denna process. Parlamentet uppmanar de berörda regeringarna att undvika åtbörder, kontroversiella handlingar och uttalanden som skulle kunna få negativa följder och överanstränga de goda grannskapsförbindelserna. Dialogen mellan de båda premiärministrarna har intensifierats, och parlamentet uppmuntrar dem att visa politisk klokskap och kompromissvilja och att snabbt hitta en lösning som tillfredsställer båda sidor.

41.

Europaparlamentet påminner om att det är mycket viktigt att, i överensstämmelse med slutsatserna från rådets (allmänna frågor) möte den 14 december 2010, upprätthålla goda grannförbindelser, inklusive en framförhandlad och ömsesidigt accepterad lösning på namnfrågan under FN:s överinseende.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att påbörja utvecklingen av ett allmänt accepterat medlingsförfarande som syftar till att lösa bilaterala frågor mellan utvidgningsländer, mellan medlemsstater och utvidgningsländer samt mellan medlemsstater.

43.

Europaparlamentet noterar med oro användningen av historiska argument i den aktuella debatten, bland annat förekomsten av så kallad antikisering, som hotar att öka spänningen mellan grannländerna och skapa nya inre skiljelinjer.

44.

Europaparlamentet uppmanar den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken att underlätta ett avtal om namnfrågan och erbjuda politisk vägledning, samtidigt som den pågående förhandlingsprocessen och bestämmelserna i FN-stadgan respekterar till fullo. Att snarast möjligt hitta en ömsesidigt acceptabel lösning utgör ett testfall för den gemensamma utrikespolitiken efter Lissabonfördraget och för unionens förmåga att lösa långvariga internationella tvister vid sina gränser.

45.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fullgöra sina åtaganden gentemot tredjeländer och belöna framsteg och reforminsatser i de länder som uppfyller unionens krav. I annat fall kan dessa länders beredvillighet att reformera minska.

46.

En ytterligare förlängning av nuläget i namnfrågan och andra olösta frågor i förbindelserna med grannländerna skulle kunna undergräva inte bara stabiliteten i landet och regionen utan också utvidgningspolitikens trovärdighet, och därför uppmanar Europaparlamentet alla berörda parter att visa god vilja, solidaritet och ansvar när det gäller att lösa de kvarstående frågorna. Här uppmanar parlamentet landets myndigheter att driva på initiativet för att inrätta gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning tillsammans med Bulgarien och Grekland.

47.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt regeringen och parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.