2.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 296/70

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt. Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi. Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans” (KOM(2010)0608),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare (1),

—

med beaktande av professor Mario Montis rapport av den 9 maj 2010 om en ny strategi för den inre marknaden,

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin. Innovationsunionen” (KOM(2010)0546),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Smart lagstiftning i Europeiska unionen” (KOM(2010)0543),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245),

—

med beaktande av rapporten om utvärderingen av små och medelstora företags tillträde till marknaderna för offentliga upphandlingar i EU (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU” (KOM(2009)0557),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 29 juni 2009 om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Offentlig upphandling för en bättre miljö” (KOM(2008)0400),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Tänk småskaligt först – En ’Small Business Act’ för Europa” (KOM(2008)0394),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”En inre marknad för framtidens Europa” (KOM(2007)0724) och kommissionens arbetsdokument ”The single market: review of achievements” (SEK(2007)1521),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Möjligheter, tillgång och solidaritet: mot en ny samhällsvision för tjugohundratalets Europa” (KOM(2007)0726),

—

med beaktande av kommissionens tolkningsmeddelande om tillämpningen av EG-rätten om offentlig upphandling och koncessioner på institutionella offentlig-privata partnerskap (IOPP) (C(2007)6661),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Dags att lägga in en högre växel: Ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning” (KOM(2006)0030),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2010 om den inre marknadsakten (SMA),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010, ”Fullbordandet av den inre marknaden för e-handel” (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010, ”Nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling” (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010, ”Resultattavlan för den inre marknaden” (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009, ”Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa” (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 30 november 2006, ”Dags att lägga in en högre växel – Att skapa ett Europa med företagaranda och tillväxt” (8),

—

med beaktande av kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling (KOM(2011)0015),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling och utskottet för rättsliga frågor (A7-0071/2011), och av följande skäl.

A.

En inre marknad baserad på fri och rättvis konkurrens är EU:s helt grundläggande mål vad avser ekonomiska reformer och utgör en mycket viktig fördel för Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin.

B.

En av den inre marknadens stora fördelar har varit att hindren för rörlighet har avskaffats och de institutionella regleringarna har harmoniserats, vilket har främjat kulturell förståelse, integration, ekonomisk tillväxt och europeisk solidaritet.

C.

Det är viktigt att öka förtroendet för den inre marknaden på alla nivåer och att undanröja befintliga hinder för nystartade företag. Tunga administrativa bördor avskräcker nya företagare.

D.

Det är viktigt att inremarknadsakten inte består av isolerade åtgärder, utan att alla förslag samverkar för att uppnå ett sammanhängande mål.

E.

Alla företag påverkas av splittringen på marknaden, men små och medelstora företag är särskilt utsatta för de problem som detta medför.

F.

En vanlig uppfattning är att den inre marknaden hittills främst har gynnat de stora företagen, trots att små och medelstora företag är EU:s tillväxtmotor.

G.

Bristen på innovation i EU är en viktig orsak till de senaste årens svaga tillväxt. Innovation inom grön teknik är en möjlighet att förena långsiktig tillväxt med miljöskydd.

H.

För att vi ska uppnå målen i EU 2020-strategin måste den inre marknaden ge oss förutsättningarna för en smart och hållbar tillväxt för alla. Den inre marknaden bör bli en mer gynnsam miljö för innovation och forskning inom EU:s företag.

I.

Konkurrenspolitiken är ett viktigt verktyg för att göra EU:s inre marknad dynamisk, effektiv och innovativ och för att EU ska kunna bli en konkurrenskraftig aktör på den globala arenan.

J.

Riskkapital är en viktig finansieringskälla för nya och innovativa företag. Det finns hinder för att investera riskkapitalmedel i olika medlemsstater i EU.

K.

Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik samt en bredare användning av denna teknik inom EU:s företag är avgörande för vår fortsatta tillväxt.

L.

E-handeln och e-tjänster, även e-förvaltningstjänster och e-hälsa, är fortfarande underutvecklade på EU-nivå.

M.

Postsektorn och främjandet av kompatibilitet och samarbete mellan postsystem och tjänster kan få en betydande inverkan på utvecklingen av en gränsöverskridande e-handel.

N.

Det finns regleringshinder för en effektiv tillståndsgivning för upphovsrätter som leder till stor splittring av marknaden för audiovisuella produkter, vilket missgynnar EU:s företag. Både företagen och konsumenterna skulle tjäna på inrättandet av en verklig inre marknad för audiovisuella produkter och tjänster som respekterar Internetanvändarnas grundläggande rättigheter.

O.

Förfalskning och piratkopiering försämrar företagens förtroende för e-handeln och ökar splittringen när det gäller regler för skydd av immateriell äganderätt, vilket hindrar innovationen på den inre marknaden.

P.

Skillnader i skattebestämmelser kan skapa stora hinder för gränsöverskridande transaktioner. Den samordning av den nationella beskattningspolitiken som Mario Monti föreslår i sin rapport skulle ge ett stort mervärde till företag och medborgare.

Q.

Offentlig upphandling bidrar starkt till att öka den ekonomiska tillväxten, och står för cirka 17 procent av EU:s BNP. Gränsöverskridande upphandlingar utgör endast en liten andel av den totala marknaden för offentliga upphandlingar, trots att detta är en möjlighet för EU:s företag. Små och medelstora företag har fortfarande begränsat tillträde till marknaden för offentliga upphandlingar.

R.

Tjänster är en väsentlig sektor för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen men den inre marknaden för tjänster är fortfarande underutvecklad, särskilt på grund av de luckor och svårigheter som medlemsstaterna har erfarit under genomförandet av tjänstedirektivet.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt”. Parlamentet anser att alla tre kapitlen i meddelandet är lika viktiga och att de är sammanlänkade. De bör därför hanteras på ett sammanhängande sätt, utan att de olika frågorna isoleras från varandra.

2.

Europaparlamentet vill särskilt framhålla det åtagande kommissionen gör i meddelandet om att främja nya synsätt för att uppnå hållbar utveckling.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ekonomisk granskning av EU:s budgetprioriteringar för nästa budgetram och prioritera projekt med europeiskt mervärde som kan öka EU:s konkurrenskraft och integration på forsknings-, kunskaps- och innovationsområdet.

4.

Europaparlamentet understryker, särskilt med tanke på den ekonomiska och finansiella krisen, den inre marknadens betydelse för EU-företagens konkurrenskraft och EU-ekonomiernas tillväxt och stabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att det finns tillräckliga resurser för att förbättra genomförandet av bestämmelserna om den inre marknaden och välkomnar den helhetsstrategi som tillämpas i meddelandet. Parlamentet understryker att de olika åtgärder som togs upp i Montis rapport kompletterar varandra. Samstämdheten i rapporten återspeglas emellertid inte fullt ut i inremarknadsakten.

5.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett ambitiöst åtgärdspaket präglat av en tydlig och konsekvent strategi för att främja konkurrenskraften på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta de idéer som framfördes i Mario Montis rapport, nämligen att man bör främja avreglering och konkurrens och förbättra den skattemässiga och sociala konvergensen.

6.

Europaparlamentet understryker vikten av att förbättra EU:s ekonomiska styrelseformer för att ge företagen sådana ekonomiska villkor att de kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden så att de kan växa och bli mer konkurrenskraftiga. Parlamentet anser att denna koppling bör göras uttryckligen inom ramen för inremarknadsakten. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mycket uppmärksam på konsekvenserna av de allt större ekonomiska skillnaderna mellan EU:s medlemsstater för den inre marknadens interna sammanhållning.

7.

Europaparlamentet betonar att en ambitiös europeisk industripolitik måste antas, vars mål ska vara att stärka realekonomin och uppnå en övergång till en smartare och hållbarare ekonomi.

8.

Europaparlamentet betonar att den europeiska strategins yttre dimension, som även omfattar internationell handel, blir allt viktigare på grund av integrationen av marknaderna. En lämplig yttre strategi kan därför vara verkligt användbar för att skapa hållbar tillväxt, sysselsättning och en starkare inre marknad för företag i enlighet med målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar behovet av att omvandla EU:s handelspolitik till ett verkligt verktyg för hållbar utveckling och fler och bättre arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en handelspolitik som är förenlig med en stark och sysselsättningsskapande industripolitik.

9.

Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionens politik för den inre marknaden och regional utveckling i hög grad kompletterar varandra och betonar att framsteg med den inre marknaden och vidareutveckling av EU:s regioner är faktorer som påverkar varandra och bidrar till ett Europa som präglas av sammanhållning och konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag som syftar till en fördjupad inre marknad. Parlamentet understryker att en verkligt tillgänglig inre marknad för alla EU-regioner är en nödvändig förutsättning för fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster, och alltså även för en stark och dynamisk inre marknad. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den viktiga roll som unionens regionalpolitik spelar beträffande infrastrukturutvecklingen och för en konsekvent ekonomisk och social utveckling av regionerna.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med de berörda aktörerna anta en konsekvent och balanserad strategi för att främja innovation och dessutom stödja innovativa verksamheter – det bästa sättet att belöna skapande – och skydda de grundläggande rättigheterna, till exempel rätten till integritet och skyddet av personuppgifter.

11.

Europaparlamentet stöder kraftfullt inrättandet av ett EU-omfattande patent som är fördelaktigt för små och medelstora företag och ett enhetligt system för patenttvister som gör den inre marknaden till ledare när det gäller innovation och som stärker EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar att kostnaden för översättning av patent till flera språk kan bromsa upp innovationen på den inre marknaden och att man bör nå en kompromiss om dessa språkaspekter.

12.

Europaparlamentet stöder inrättandet av europeiska projektobligationer för att främja den långsiktiga innovationen och skapandet av arbetstillfällen på den inre marknaden, och för att finansiera genomförandet av stora gränsöverskridande infrastrukturprojekt, särskilt inom energi, transport, och telekommunikationer, som stöder den ekologiska omvandlingen av våra ekonomier. Parlamentet understryker att lämpliga riskhanteringsstrukturer måste införas och att full insyn måste råda i alla potentiella ansvarsskyldighetsfrågor.

13.

Europaparlamentet påpekar att en väl fungerande energimarknad är en viktig förutsättning för att man ska kunna uppnå större självförsörjning på energiområdet Parlamentet anser att detta bäst kan åstadkommas genom regional klusterbildning liksom genom en diversifiering av försörjningsvägar och energikällor. Parlamentet understryker att infrastrukturen i de östra delarna av Europa bör stärkas så att den når upp till infrastrukturnivån i medlemsstaterna i de västra delarna av Europa. Parlamentet understryker att den inre energimarknaden bör bidra till att upprätthålla energipriser som är överkomliga för såväl konsumenter som företag. Parlamentet anser att det, för att uppnå EU:s klimat- och energimål, krävs en ny strategi för att fastställa lämpliga trösklar för punktskatter på koldioxidutsläpp och energiinnehåll. Parlamentet påpekar att det behövs ytterligare planer och åtgärder för effektiv energianvändning för att åstadkomma betydande energibesparingar. Parlamentet framhåller behovet att främja smarta nät och förnybara energikällor och att uppmuntra lokala och regionala myndigheterna att utnyttja informations- och kommunikationstekniker i sina planer för effektiv energianvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av direktiven om energimärkning, ekodesign, transport, byggnader och infrastruktur, för att se till att gemensamma europeiska bestämmelser tillämpas och genomförs.

14.

Europaparlamentet stöder initiativet för produkters miljöavtryck och uppmanar med kraft kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag om inrättande av ett verkligt gemensamt system för kontroll och märkning.

15.

För att Europa 2020-strategins ambitiösa mål ska uppnås uppmanar Europaparlamentet kommissionen att främja gränsöverskridande investeringar och upprätta en ram som uppmuntrar till effektiva investeringar av riskkapitalmedel inom den inre marknaden, skyddar investerarna och ger incitament till att dessa medel investeras i hållbara projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att inrätta en europeisk riskkapitalfond som kan investera i ”koncepttest” på ett tidigt stadium och i företagsutveckling innan kommersiella investeringar görs. Parlamentet uppmanar kommissionen att varje år göra en utvärdering av de offentliga och privata investeringsbehoven och hur dessa tillgodoses eller borde tillgodoses inom kommissionens förslag.

16.

Europaparlamentet inser betydelsen av offentliga upphandlingar, i synnerhet förkommersiella upphandlingar, och deras funktion när det gäller att stimulera innovationen på den inre marknaden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda sig av förkommersiella upphandlingar för att ge en avgörande skjuts mot nya marknader för nyskapande och miljövänliga produkter samtidigt som de allmännyttiga tjänsternas kvalitet och effektivitet förbättras. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att bättre informera myndigheterna om befintliga möjligheter till offentlig upphandling före saluförandet. Kommissionen uppmanas undersöka hur man kan förenkla gränsöverskridande gemensamma upphandlingar.

17.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att slå samman innovationsresurser genom att skapa innovationskluster och vidta åtgärder för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i EU:s forskningsprogram. Parlamentet understryker behovet av att forskningsresultat och innovationer sprids och utnyttjas över gränserna.

18.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens föreslagna ändring av direktivet om e-signaturer i syfte att skapa ett regelverk för gränsöverskridande erkännande och interoperativitet mellan säkra e-autentiseringssystem, och betonar behovet av ömsesidigt erkännande av elektronisk identifiering och autentisering över hela EU. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att lösa problemen med diskriminering av tjänstemottagare på grund av nationalitet eller bosättningsort.

19.

Europaparlamentet anser att vitboken om den gemensamma transportpolitiken bör inriktas på förslag om utveckling av hållbara transportsätt, inklusive intermodalitet. Parlamentet betonar vikten av det föreslagna paketet för e-rörlighet, som har målsättningen att genom ny teknik stödja ett effektivt och hållbart transportsystem, särskilt genom användning av integrerade biljettsystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra direktivet om intelligenta transportsystem.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att öka företagens och medborgarnas förtroende för e-handel, bland annat genom att säkerställa ett högt konsumentskydd på detta område. Parlamentet understryker att detta skulle kunna ske efter en grundlig utvärdering av direktivet om konsumenträttigheter och en grundlig konsekvensbedömning av alla de politiska alternativ som presenteras i grönboken om europeisk avtalsrätt. Parlamentet påpekar att andra lämpliga åtgärder för att främja e-handel över hela EU vore att förenkla registreringen av gränsöverskridande domäner för nätföretag, förbättra betalningssystemen på nätet och underlätta gränsöverskridande skuldindrivning.

21.

Europaparlamentet betonar det helt centrala behovet av att EU:s standardiseringspolitik för informations- och kommunikationsteknik anpassas till den senaste marknadsutvecklingen och politiska utvecklingen så att de europeiska politiska målen om driftskompatibilitet kan uppnås på områden som kräver driftskompatibilitet.

22.

Europaparlamentet betonar vikten av att övervinna de befintliga hindren för den gränsöverskridande elektroniska handeln inom EU. Parlamentet påpekar att det krävs en aktiv politik så att medborgarna och företagen fullständigt kan utnyttja detta verktyg, som ger dem högkvalitativa produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Parlamentet anser vidare att den elektroniska handeln kan fylla en central funktion under den rådande ekonomiska krisen och att den utgör ett mycket värdefullt bidrag till fullbordandet av den inre marknaden, eftersom den bidrar till att bekämpa ökad ojämlikhet och skydda sårbara konsumenter, konsumenter i avlägset belägna områden och konsumenter med nedsatt rörlighet, låginkomsttagare och små och medelstora företag, som har särskilt mycket att vinna på elektronisk handel.

23.

Europaparlamentet understryker möjligheterna för EU:s regioner att spela en viktig roll för att hjälpa kommissionen i dess strävan att skapa en digital inre marknad. Parlamentet betonar i detta sammanhang den vikt som bör fästas vid att använda de medel som står till förfogande för EU:s regioner för att råda bot på deras bristande utveckling när det gäller e-handel och e-tjänster, som kan vara viktiga källor för framtida tillväxt i regionerna.

24.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att se till att små och medelstora företag i full utsträckning kan utnyttja möjligheterna med e-handel i EU. Parlamentet beklagar att kommissionen inte kommer att lägga fram ett förslag om ett europeiskt system för tvistlösning på nätet för digitala transaktioner förrän 2012, tolv år efter det att parlamentet efterlyste ett sådant initiativ i september 2000 (9).

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra det tredje posttjänstdirektivet (2008/6/EG). Parlamentet understryker att för att underlätta en effektiv distribuering och spårning av varor som köpts på nätet, vilket kommer att öka medborgarnas förtroende för gränsöverskridande handel, är det nödvändigt att garantera allmän tillgång till posttjänster av hög kvalitet, undvika social dumpning och främja driftskompabilitet och samarbete mellan postsystem och posttjänster.

26.

Europaparlamentet betonar behovet av att inrätta en inre marknad för audiovisuella produkter på nätet genom att främja öppna IKT-standarder, och att stödja innovation och kreativitet genom effektiv förvaltning av upphovsrätter, bland annat inrättandet av ett EU-omfattande tillståndssystem, där ambitionen är att garantera att konsumenterna får bredare och mer rättvis tillgång till kulturella varor och tjänster, att rättighetsinnehavarna får lämplig ersättning för sina alster och att Internetanvändarnas grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet understryker att man behöver anpassa den lagstiftningen om immateriella rättigheter som finns på nätet till den som finns utanför nätet och därigenom öka konsumenternas och företagens förtroende för e-handel.

27.

Europaparlamentet påpekar att kampen mot piratkopiering på nätet måste skärpas för att skydda upphovsmännen samtidigt som man respekterar konsumenternas grundläggande rättigheter. Parlamentet påpekar att aktörer och medborgare måste på lämpligt sätt informeras om följderna av varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Parlamentet välkomnar kommissionens planerade initiativ för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning, i synnerhet de lagförslag som ska läggas fram under 2011 i syfte att anpassa regelverket till de nya Internet-utmaningarna och för att stärka tullmyndigheternas åtgärder på detta område. Parlamentet vill här peka på de synergieffekter som skulle kunna uppnås tillsammans med den planerade handlingsplanen för en stärkt marknadsövervakning inom EU.

28.

Europaparlamentet understryker också att skyddet och tillämpningen av immateriella rättigheter bör ske i ett bredare perspektiv genom att man beaktar konsumenternas och EU-medborgarnas rättigheter och behov på ett sätt som inte strider mot EU:s övriga interna eller externa politik, till exempel främjande av informationssamhället, utbildning, hälso- och sjukvård, utveckling i tredjeländer och biologisk och kulturell mångfald på internationell nivå.

29.

Europaparlamentet betonar behovet av ett effektivt genomförande och slutförande av paketet för finansiell tillsyn när det gäller att få till stånd en hållbar inre marknad. Kommissionen uppmanas att göra en utvärdering för att se till att detta genomförande äger rum i hela EU, och att offentliggöra en jämförelsetabell varje år. I detta syfte bör man främja de bästa metoderna bland de nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra små och medelstora företags tillträde till kapitalmarknaderna genom att förenkla flödet av tillgänglig information om olika finansieringsmöjligheter inom EU, t.ex. via konkurrens- och innovationsprogrammet och Europeiska investeringsfonden, samt genom att göra finansieringsförfarandena enklare, snabbare och mindre byråkratiska. För det syftet rekommenderar parlamentet ett mer helhetsinriktat perspektiv på tilldelningen av medel, inte minst för att stödja övergången till en mer hållbar ekonomi.

31.

Europaparlamentet anser att den europeiska bankmarknadens pluralistiska struktur spelar en viktig roll när det gäller att tillgodose de små och medelstora företagens finansieringsbehov. Mångfalden av rättsliga modeller och affärsmål förbättrar tillträdet till finansiering.

32.

Europaparlamentet framhåller de små och medelstora företagens och mikroföretagens ekonomiska betydelse för EU-ekonomin. Parlamentet betonar att den princip om att prioritera småskalighet som förespråkas i initiativet till förmån för små och medelstora företag (Small Business Act) måste genomföras på lämpligt sätt och stöder kommissionens åtgärder för att undanröja onödiga administrativa börder för små och medelstora företag. Parlamentet anser att små och medelstora företag med en särskild tillväxtpotential, höga löner och goda arbetsförhållanden bör stödjas, och efterlyser en differentiering inom ramen för småföretagsakten så att den kan bringas i överensstämmelse med Europa 2020-strategin.

33.

Europaparlamentet uppmärksammar de lokala företagens betydelse för sociala band, sysselsättning och dynamik i missgynnade områden, särskilt i stadsområden med problem eller glesbefolkade områden. Parlamentet kräver att de ska få ett relevant stöd inom ramen för unionens regionalpolitik.

34.

Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagens kapacitet måste stärkas när det gäller projektutformning och förslagsskrivning, bland annat genom tekniskt stöd och lämpliga utbildningsprogram.

35.

Europaparlamentet uppmanar till antagande av en stadga för europeiska privata företag för att underlätta små och medelstora företags etablering och gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden.

36.

Europaparlamentet anser att aktieinvesterare kommer att vara mer benägna att finansiera startfasen för småföretag och mikroföretag om det finns effektivare utträdesmöjligheter genom nationella eller EU-omfattande tillväxtbörser, som inte fungerar på lämpligt sätt för närvarande.

37.

Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att fullständigt genomföra lagstiftningspaketet om varor.

38.

Europaparlamentet framhåller vikten av sammankopplade företagsregister och uppmanar kommissionen att utarbeta ett tydligt regelverk som garanterar att uppgifterna i sådana företagsregister är fullständiga och korrekta.

39.

Europaparlamentet inser att detaljhandelssektorn i hög grad bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa ett förslag om en europeisk handlingsplan för detaljhandelssektorn i inremarknadsakten, där man kartlägger och hanterar de många problem som detaljhandlare och leverantörer ställs inför på den inre marknaden. Parlamentet anser att handlingsplanen bör bygga på slutsatserna från dess pågående arbete med förslaget om en ”effektivare och mer rättvis detaljhandelsmarknad”.

40.

Europaparlamentet betonar vikten av att undanröja onödiga skattehinder, administrativa hinder och rättsliga hinder för gränsöverskridande verksamhet och anser att det behövs en tydligare momsram och tydligare rapporteringskrav för företag för att främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster, begränsa anpassningskostnaderna, bekämpa momsbedrägeri och stärka EU-företagens konkurrenskraft.

41.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att offentliggöra en grönbok om företagsstyrning och att inleda ett offentligt samråd om företagens information om sociala, miljömässiga och människorättsliga aspekter när det gäller investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag om privata investeringar för att skapa effektiva incitament för långsiktiga, hållbara och etiska investeringar, att förbättra samordningen av politiken för företagsbeskattning och att främja företagens sociala ansvar.

42.

Europaparlamentet välkomnar översynen av direktivet om energibeskattning – som bör återspegla klimatförändringsmålen bättre – förutsatt att skattebördan inte blir orimlig för utsatta konsumenter.

43.

Europaparlamentet välkomnar varmt kommissionens initiativ till ett direktiv om införande av ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning och betonar att detta skulle kunna leda till såväl minskad skatteflykt och skatteundandragande som ökad insyn och jämförbarhet mellan skattesatser för bolag, och därmed minska hindren för gränsöverskridande verksamhet.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra offentliga upphandlingsförfaranden mer effektiva och mindre byråkratiska i syfte att uppmuntra EU-företag att delta i gränsöverskridande offentliga upphandlingar. Parlamentet betonar att ytterligare förenklingar behövs, särskilt för små lokala och regionala myndigheter, och för att förbättra tillträdet till offentlig upphandling för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla uppgifter om graden av insyn i den offentliga upphandlingen och att säkra ömsesidighet med andra industriländer och viktiga tillväxtekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka nya sätt att förbättra de europeiska företagens tillträde till offentliga upphandlingsmarknader utanför EU, för att säkra lika villkor för både europeiska och utländska företag som konkurrerar om offentliga kontrakt.

45.

Europaparlamentet föreslår mer allmänt att framtida handelsavtal som unionen förhandlar fram bör innehålla ett kapitel om hållbar utveckling som bygger på principerna för företagens sociala ansvar i enlighet med definitionen i 2010 års uppdatering av OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka samordningen mellan åtgärder för små och medelstora företag på nationell och internationell nivå samt att synliggöra och främja små och medelstora företag med handelspotential. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör göra mer för att uppmuntra de små och medelstora företagens utnyttjande av befintliga initiativ och verktyg, till exempel databasen över marknadstillträde och exportrådgivningstjänsten.

47.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör förbättra sina insatser för att underlätta gränsöverskridande bankverksamhet genom att undanröja alla hinder för användning av konkurrerande system för clearing och avveckling och genom att införa gemensamma regler för värdepappershandel.

48.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör stödja ett europeiskt kunskapsutbyte varigenom små och medelstora företag kan dra nytta av de kunskaper som finns i större företag, vilket skulle främja synergieffekter och mentorskap.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till revidering av redovisningsdirektiven för att undvika en kostsam och ineffektiv överreglering, i synnerhet vad de små och medelstora företagen anbelangar, så att deras konkurrenskraft och tillväxtpotential kan utnyttjas bättre.

50.

Europaparlamentet betonar att tjänstedirektivet måste genomföras fullständigt och ordentligt och att helt operativa gemensamma kontaktpunkter måste inrättas som gör det möjligt att slutföra förfaranden och formaliteter på nätet, vilket betydligt kan minska företagens operationella kostnader och ge den inre marknaden för tjänster ett uppsving. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta och gå vidare med utvecklingen av den inre marknaden för tjänster med utgångspunkt i processen för ömsesidig utvärdering. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt satsa på att utveckla den inre marknaden för tjänster på nätet.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utvecklingen av sektorn för företagstjänster och att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att skydda företag, särskilt små och medelstora företag, från större företags otillbörliga affärsmetoder inom detaljhandeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att definiera ”uppenbart otillbörliga affärsmetoder” i detaljhandelssektorn, i samråd med intressenterna, och att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra otillbörliga affärsmetoder rörande konkurrens och avtalsfrihet. Parlamentet erinrar om sin resolution av den 16 december 2008 om vilseledande katalogföretag (10) och uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ett förslag för att motarbeta de bedrägliga metoder som tillämpas av vilseledande katalogföretag.

52.

Europaparlamentet anser att varje lagförslag om tjänstekoncessioner bör innehålla ett regelverk som säkerställer insyn och effektivt rättsligt skydd för såväl ekonomiska aktörer som upphandlande myndigheter över hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att den innan den föreslår någon lagstiftning lägger fram bevis för att de allmänna principerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (icke-diskriminering, likabehandling och insyn) inte tillämpas på ett tillfredsställande sätt på tjänstekoncessioner.

53.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens avsikt att föreslå en lagstiftningsreform för standardiseringsramen som även omfattar tjänster. Parlamentet framhåller att en standardiseringsram för tjänster skulle bidra till ett fullbordande av den inre marknaden, där så visat sig vara motiverat, och att framför allt de små och medelstora företagens behov måste beaktas fullt ut. Parlamentet erkänner produktstandardernas roll när det gäller att få till stånd en väl fungerande europeisk inre marknad, och ser standarderna som ett avgörande redskap för att uppnå hållbara varor och tjänster av hög kvalitet för konsumenter och företag. Parlamentet efterlyser åtgärder för insyn, minskade kostnader och ökad delaktighet för berörda parter.

54.

Europaparlamentet understryker, i syfte att främja regionernas konkurrenskraft, vikten av en ”smart specialisering” av regioner. Parlamentet anser att EU:s inre marknad bara komma till sin rätt i sin helhet om alla aktörer och regioner – häribland små och medelstora företag i alla branscher inklusive den offentliga sektorn, den sociala ekonomin och medborgarna själva – är delaktiga. Vidare anser parlamentet att inte bara några få högteknologiska områden bör delta, utan alla EU:s regioner och varje medlemsstat, som var och en fokuserar på sina egna styrkeområden (”smart specialisering”) i Europa.

55.

Europaparlamentet betonar hur viktig den inre marknadens externa dimension är, i synnerhet lagstiftningssamarbetet med de viktigaste handelspartnerna på både bilateral och multilateral nivå, i syfte att göra reglerna mer enhetliga, bidra till att tredjeländernas system betraktas som likvärdiga och se till att internationella standarder tillämpas i högre utsträckning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att granska de befintliga avtal med tredje parter som innebär att inremarknadsinslag utvidgas till att även gälla utanför den inre marknadens gränser, med avseende på avtalens effektivitet när det gäller att säkra rättssäkerhet för potentiella förmånstagare.

56.

Europaparlamentet betonar att inrättandet av EU-patentet och ett enhetligt system för patenttvister samt ett förbättrat system för hantering av upphovsrätten är nödvändigt för att stödja innovation och kreativitet på den inre marknaden (inremarknadsaktsförslagen nr 1 och 2).

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen beakta innovationens betydelse för stark och mer hållbar tillväxt, och för skapandet av nya arbetstillfällen, och se till att innovationen får ordentlig finansiering, i första hand genom att inrätta europeiska projektobligationer, särskilt inom områden för energi, transport och telekommunikationer, till stöd för den ekologiska omvandlingen av våra ekonomier, och genom ett regelverk som uppmuntrar riskkapitalfonder att investera på ett effektivt sätt i hela EU. Parlamentet understryker att man bör införa incitament för långsiktiga investeringar i innovativa och sysselsättningsskapande sektorer (inremarknadsaktsförslagen nr 15 och 16).

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka företagens och konsumenternas förtroende för e-handel och stimulera dess utveckling på den inre marknaden. Parlamentet understryker att detta kräver en EU-handlingsplan mot varumärkesförfalskning och piratkopiering och ett ramdirektiv om förvaltning av upphovsrätt (inremarknadsaktsförslagen nr 2, 3 och 5).

59.

Europaparlamentet understryker att ytterligare åtgärder krävs för att göra den inre marknaden till en bättre miljö för små och medelstora företag. Parlamentet anser bl.a. att åtgärder bör vidtas för att förbättra deras tillträde till kapitalmarknader, undanröja administrativa hinder och skattehinder för deras gränsöverskridande verksamhet genom att anta tydligare momsregler och ett gemensamt konsoliderat skatteunderlag för bolagsbeskattning, samt se över ramen för offentlig upphandling i syfte att göra de offentliga upphandlingsförfarandena flexiblare och mindre byråkratiska (inremarknadsaktsförslagen nr 12, 17, 19 och 20).

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över lagstiftningen om offentlig upphandling och offentlig-privata partnerskap och därmed lägga grunden till smart och hållbar tillväxt för alla på den inre marknaden och till gränsöverskridande offentlig upphandling. Parlamentet understryker behovet av en tydligare ram som garanterar rättssäkerheten för såväl ekonomiska aktörer som upphandlande myndigheter. Parlamentet uppmanar starkt medlemsstaterna att använda sig av förkommersiell offentlig upphandling för att stimulera marknaden för innovativ och miljövänlig teknik. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att säkra ömsesidighet med andra industriländer och viktiga tillväxtekonomier inom området offentlig upphandling (inremarknadsaktsförslagen nr 17 och 24).

61.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.