Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Företaget är litet, världen stor – ett nytt partnerskap för att hjälpa små och medelstora företag utnyttja globala möjligheter”

COM(2011) 702 final

2012/C 229/09

Föredragande: Ivan VOLEŠ

Den 9 november 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Företaget är litet, världen stor – ett nytt partnerskap för att hjälpa små och medelstora företag utnyttja globala möjligheter”

COM(2011) 702 final.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 maj 2012.

Vid sin 481:e plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 23 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 195 röster för, 2 röster emot och 7 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning och rekommendationer

1.1   Att ta till vara de europeiska små och medelstora företagens potential att ta sig in på marknaderna utanför EU, framför allt de marknader som har en snabb tillväxt, kan utgöra en viktig faktor för tillväxt och sysselsättning. Därför bör de små och medelstora företagens internationalisering ingå i all EU-politik som rör små och medelstora företag.

1.2   Internationaliseringen omfattar ett stort antal verksamheter, t.ex. export, import, utländska direktinvesteringar, underentreprenad, tekniskt samarbete m.m. Kommittén beklagar att kommissionens meddelande i huvudsak begränsar sig till att behandla stöd till exportörer och investerare.

1.3   Med tanke på det nära sambandet mellan internationalisering och innovation rekommenderar kommittén att man gör de nya programmen Horisont 2020 och Cosme mer tillgängliga och användarvänliga för de små och medelstora företagen. För att stödja internationaliseringen bör man även använda Europeiska socialfonden.

1.4   EU:s internationaliseringsstöd bör ta hänsyn till det stöd som ges på nationell nivå. Överlappningar bör undvikas, och man bör i stället se till att EU:s stöd utgör ett komplement på de områden där EU har behörighet, nämligen avreglering av marknader, slutande av bilaterala och multilaterala avtal, undanröjande av hinder, tillhandahållande av information på tullområdet, skydd av immateriella rättigheter, investeringsskydd, standardisering, regleringar, offentlig upphandling, kampen mot korruption osv.

1.5   EESK vill uppmana till en ökad samordning mellan kommissionens generaldirektorat, rådet, Europeiska utrikestjänsten, Europaparlamentet och nätverket av nationella företrädare för små och medelstora företag och anser att de bör bedriva en enhetlig internationaliseringspolitik.

1.6   Den nätportal som föreslås kan uppfylla sin roll under förutsättning att den omfattar samtliga tillgängliga informationskällor, att den länkas till de nationella portalerna och att den i framtiden tillhandahåller grundläggande information på samtliga officiella EU-språk.

1.7   EESK vill fästa uppmärksamheten på att de möjligheter som nätverket Enterprise Europe erbjuder inte utnyttjas fullt ut, och vi ställer sig positiva till förslaget att ändra dess ledningsstruktur. Vi vill gärna se att de organisationer som företräder företagen medverkar i förvaltningen av detta nätverk.

1.8   Man bör skapa en nära koppling mellan EU:s stöd till små och medelstora företags inträde på marknaderna utanför EU å ena sidan, och de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet på inre marknaden å andra sidan, eftersom det i huvudsak är just här som de små och medelstora företagen förvärvar sina erfarenheter av utländska marknader. Denna politik borde även inbegripa stöd till de små och medelstora företagens inträde på inre marknaden och insatser för att övervinna de svårigheter som utgör ett hinder för dem.

1.9   En av de största svagheterna i de nuvarande europeiska och nationella stödbestämmelserna är att de små och medelstora företagen knappt har kännedom om att de existerar, att de har svårt att hitta relevant information, att de inte förstår språket samt att det är svårt att få tillgång till konkreta anvisningar om hur de ska gå till väga. EESK rekommenderar i sammanhanget att man i första hand inbegriper de små och medelstora företagens paraplyorganisationer i informationsinsatserna.

1.10   En viktig förutsättning för de små och medelstora företagens internationalisering är tillgången till finansiering, särskilt i kristider. Det är därför som EESK vill uppmana kommissionen att skapa nya finansieringsinstrument till stöd för små och medelstora företags internationalisering, t.ex. exportkreditgarantier, försäkring av internationell verksamhet och god tillgång till lån via garanterade kreditkort.

1.11   Kommittén efterlyser enhetligare bestämmelser för olika regionala program, t.ex. East Invest, AL Invest, MedInvest m.fl., eftersom det skulle göra det enklare att använda dem för de små och medelstora företagen. Vi vill även att den nuvarande bestämmelsen om att endast små och medelstora företag i partnerländerna kan få stöd för deltagande i programmets åtgärder ses över.

1.12   EESK föreslår en rad konkreta åtgärder som med fördel skulle kunna komplettera de befintliga stöden på EU-nivå, t.ex. att införa ett europeiskt exportpris till små och medelstora företag, att dra nytta av EU-omfattande insatser som t.ex. det europeiska företagspriset, att göra reklam för internationalisering av små och medelstora företag under veckan för små och medelstora företag, att inrätta och förvalta en databas över stödgivares bästa praxis och att nylansera initiativ för samarbete mellan företag som Europartnerskap eller Interprise.

1.13   EESK stöder idén att sammankalla ett årligt forum för att utvärdera resultaten av internationaliseringen, och vi vill föreslå att detta forum görs till en permanent plattform där arbetsmarknadsparterna liksom övriga berörda aktörer, inklusive EESK, kan medverka aktivt.

1.14   EESK rekommenderar att man utöver de prioriterade geografiska områden som valts ut (BRIK-länderna) även fokuserar på andra tillväxtmarknader som Gulfstaterna och länderna i Sydostasien m.fl.

2.   Sammanfattning av kommissionens dokument

2.1   Europeiska unionen behöver hitta nya källor till tillväxt och sysselsättning. De stora marknaderna utanför EU, som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien, uppvisar hög tillväxttakt och intressanta möjligheter för EU:s företag. Stödet till små och medelstora företags verksamhet utanför EU är därför ett sätt att förbättra EU:s konkurrenskraft, i linje med Europa 2020-strategin och andra dokument (1).

2.2   I november 2011 offentliggjorde kommissionen meddelandet ”Företaget är litet, världen stor – ett nytt partnerskap för att hjälpa små och medelstora företag utnyttja globala möjligheter” (2), där man föreslog en fullständig översyn på EU-nivå av systemet för internationaliseringsstöd till små och medelstora företag i syfte att bygga ut det och göra det effektivare och mer öppet för insyn.

2.3   Även om 25 % av de små och medelstora företagen i EU har exporterat på den inre marknaden under de senaste tre åren, är för närvarande bara 13 % av EU:s små och medelstora företag internationellt verksamma utanför EU. Det visar att det finns tydliga outnyttjade expansionsmöjligheter i länderna utanför EU, t.ex. för företag med innovativ tillverkning och inom den kreativa sektorn.

2.4   Kommissionen fastställer de mål som den vill uppnå – nämligen att förse små och medelstora företag med lättillgänglig information, förbättra samstämmigheten mellan stödaktiviteterna, göra dem mer kostnadseffektiva, fylla igen de luckor som finns i de stödtjänster som den offentliga och privata sektorn tillhandahåller på nationell nivå samt ge lika tillgång för små och medelstora företag från samtliga EU:s medlemsstater.

2.5   För att uppnå dessa mål vill kommissionen framför allt använda sig av följande instrument: förse de små och medelstora företagen med direkt information, ge tjänster åt små och medelstora företag på prioriterade marknader en europeisk dimension, stödja kluster och nätverk, rationalisera nya aktiviteter på prioriterade marknader med respekt för tre principer: komplementaritet, hållbarhet och effektivt utnyttjande av offentliga medel genom användning av specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda mål (SMART – specific, measurable, achievable, relevant, timed). Kommissionen fastställer geografiska prioriteringar enligt tydliga kriterier. Internationaliseringen av små och medelstora företag bör även vara ett led i övrig EU-politik.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Kommittén välkomnar kommissionens meddelande, och vi ställer oss bakom de flesta analyserna och slutsatserna. Vi kan konstatera att meddelandet fokuserar mer på mekanismerna för tilldelning av stöd än på omfattningen och målen. Vi vill erinra om våra yttranden, där vi nyligen tagit ställning till frågan om de små och medelstora företagens internationalisering: ”Översyn av småföretagsakten för Europa”  (3), ”Hur kan man stödja små och medelstora företag i anpassningen till globala marknadsförändringar?”  (4) och ”Den europeiska industripolitikens externa dimension”  (5).

3.2   EESK håller med om att politiken till stöd för små och medelstora företags inträde på marknaderna i länderna utanför EU bör ingå i EU:s konkurrensstrategi, Europa 2020-strategin och övrig EU-politik, och vi vill lyfta fram behovet av att samordna dessa politikområden och se till att de gynnar de små och medelstora företagens internationalisering.

3.3   Kommittén beklagar att kommissionens meddelande nästan uteslutande handlar om stöd till dem som bedriver direktexport till länder utanför EU. Internationaliseringen inbegriper export, import, utländska direktinvesteringar, tekniskt samarbete, underentreprenad och annan verksamhet, där de små och medelstora företagen deltar i den värdeskapande kedjan.

3.4   Stödet till information och utbildning bör även omfatta andra internationaliseringsaspekter, så att de kan komma största möjliga antal användare till godo, och samtidigt bör man klart urskilja de olika företagskategoriernas behov, beroende på storlek och erfarenhet av utlandsverksamhet.

3.5   Mot bakgrund av den statistik som offentliggjorts (6) bör man göra en realistisk bedömning av det potentiella antalet små och medelstora företag som kan tänkas delta i internationaliseringsverksamheten, med hänsyn till att en betydande andel små och medelstora företag endast inriktar sig på att tillgodose de lokala marknadsbehoven genom smärre tjänster, hantverksproduktion för lokala behov osv.

3.6   EESK vill understryka att man fortlöpande och konsekvent bör verka för att skapa en företagsmiljö som gynnar de små och medelstora företagen. Framför allt handlar det om att minska den administrativa bördan och den överflödiga regleringen, som hotar de europeiska företagens konkurrenskraft på marknaderna utanför EU, och avlägsna alla hinder för små och medelstora företag att delta i internationaliseringen.

3.7   Innovation stimulerar internationaliseringen av företagen – och samtidigt kan internationaliseringen förbättra företagens resultat (7). Under EU:s gällande fleråriga budgetram utnyttjar de små och medelstora företagen endast 15 % av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga via det sjunde ramprogrammets delprogram ”Samarbete” (8). De nya programmen Horisont 2020, Cosme och den fjärde pelaren i Europeiska socialfonden ger stora möjligheter att genom innovation bidra till ökad konkurrenskraft och på så vis skapa bättre förutsättningar för de europeiska små och medelstora företagens internationalisering – och följaktligen även för en större tillväxt och fler arbetstillfällen. Man bör emellertid se till att de små och medelstora företagen har kännedom om dessa program, att de kan få tillgång till dem och att programmen administrativt sett görs mindre invecklade.

3.8   För att stöden till de små och medelstora företagens internationalisering ska bli effektiva krävs det nya strategier från leverantörernas sida, på både europeisk och nationell nivå, och en övergång från ”paketerbjudanden” och standardiserade tjänster till ”skräddarsydda” tjänster som är målinriktade, proaktiva och anpassade, och som tar hänsyn till verksamhetssektor, livscykel, resurstillgång, konkurrensposition och företagets interna förhållanden, t.ex. språkkunskaper och kunskap om den lokala kulturen och det lokala företagsklimatet (9).

3.9   Entreprenörskap syftar till att uppnå vinst och tillväxt och att öka sin marknadsandel. Dessa mål kan uppfyllas genom inträde på utländska marknader, men ett sådant inträde kröns inte alltid med framgång. Även om 50 % av de små och medelstora företag som är verksamma i utlandet ökar sin omsättning, är det inte fallet för resterande 50 %. Det stöd som ges syftar till att i största möjliga utsträckning minska riskerna för misstag på grund av bristande information och erfarenhet.

3.10   Internationaliseringsstödet till de små och medelstora företagen hör till medlemsstaternas behörighetsområde, och de erbjuder ett stort antal stödprogram, över 300, med både offentliga och privata resurser (10). Därför bör man mycket noga utvärdera det mervärde som nya EU-stöd kan ge i syfte att undvika dubbleringar och överlappningar med befintliga stöd. Av denna anledning vore det lämpligt att de nationella organ som stöder de små och medelstora företagens internationalisering regelbundet utbyter information och samordnar sin verksamhet med behöriga avdelningar inom kommissionen.

3.11   EU:s bidrag bör i första hand syfta till att öppna upp marknader, underlätta tillgången till dem, ingå bilaterala och multilaterala avtal, undanröja tariffära och icke-tariffära hinder, tillhandahålla information (med hjälp av marknadstillträdesdatabasen), framför allt på specifika och allmänna områden när det gäller skyddet av industriella rättigheter, standardiseringar, tullavgifter, administrativa export- och importhandlingar, regleringar, hälso-, växt- och veterinärskydd, kampen mot korruption samt offentlig upphandling. EU bör fortlöpande ställa krav på att partnerländerna ska erkänna medlemsstaternas nationella intyg, som erkänts på inre marknaden, och därmed förhindra att vissa av unionens medlemsstater diskrimineras.

3.12   EU-stödet bör även användas för att skapa lika villkor för verksamheten i små och medelstora företag från mindre och nyare medlemsstater, som inte har möjlighet att finnas representerade på marknaderna utanför EU.

3.13   Principen om partnerskap mellan offentliga institutioner och organ som företräder företag (handelskammare, sammanslutningar för att ta tillvara små och medelstora företags intressen, företagar- och branschorganisationer) bör respekteras fullt ut. Medverkan av arbetsmarknadsparterna, särskilt på lokal och regional nivå, bör bidra till att identifiera vilken politik och vilka resurser som krävs för att stödja de små och medelstora företagens internationalisering och till att övervaka att de används på rätt sätt. Partnerskapsprincipen bör respektera de nationella intressena och de olika formerna av stöd samt den fria konkurrensen mellan företagen och stödgivarna. Offentliga organ i medlemsstaterna bör inte tillhandahålla tjänster för internationalisering som konkurrerar med organisationer som representerar företagarna.

3.14   EESK beklagar att det i meddelandet saknas förslag för att förbättra samordningen och få till stånd en enhetlig styrning av denna internationaliseringsstrategi på EU-nivå. Befogenheterna hos Europeiska kommissionens generaldirektorat (näringsliv, handel, inre marknaden, utveckling och samarbete, skatter och tullar osv.) avgränsas inte tydligt när det gäller internationaliseringen av de små och medelstora företagen. Man bör dessutom förbättra samarbetet mellan nämnda kommissionsdirektorat och Europeiska utrikestjänsten å ena sidan, och rådet, nätverket av nationella företrädare för små och medelstora företag, Europaparlamentet, medlemsstaternas diplomatiska representation i länderna utanför EU och andra organ som bidrar till internationaliseringspolitikens utformning och genomförande å andra sidan.

4.   Särskilda kommentarer och rekommendationer avseende kommissionens förslag

4.1   Den föreslagna utvärderingen av den aktuella situationen bör framför allt syfta till att bedöma hur effektiva EU:s befintliga stödåtgärder och stödinstrument är, lyfta fram de luckor som finns i de nationella stödsystemen och komplettera dem med EU-insatser.

4.2   I samband med inrättandet av en ny europeisk informationsportal bör man mycket noga överväga kostnaderna, och man bör utgå från följande principer:

4.3   EESK beklagar avsaknaden av åtgärder för att stödja e-handeln, som annars skulle kunna bli ett viktigt område för de små och medelstora företagens internationalisering. I detta avseende är det nödvändigt att uppfylla EU:s mål när det gäller Internet via bredband och framför allt att se till att det finns täckning i landsbygdsområden och avlägset belägna områden, vilket skulle göra det lättare för de små och medelstora företagen att få tillgång till den information de behöver för att kunna bedriva internationell verksamhet.

4.4   EESK uppskattar bidragen från nätverket Enterprise Europe i syfte att utveckla kontakter och handelsrelationer mellan EU:s företag i vissa länder, även om vi anser att man skulle kunna dra ännu större nytta av detta nätverks potential, något som flertalet europeiska små och medelstora företags knapphändiga information om nätverkets existens vittnar om. Nätverkets tjänster bör i största möjliga utsträckning bygga på de små och medelstora företagens faktiska önskemål och behov. I många regioner deltar de företagsorganisationer som företräder de små och medelstora företagen inte i detta nätverk. Därför vill EESK understryka behovet av att ge det en ny ledningsstruktur, och vi vill uppmana de företagsorganisationer som står de små och medelstora företagen närmast att delta i nätverkets förvaltning.

4.5   EU:s stöd till små och medelstora företags inträde på marknaderna utanför EU bör även inbegripa olika former av stöd till små och medelstora företag på inre marknaden och undanröja de hinder som fortfarande står i vägen för att de till fullo ska kunna utnyttja de möjligheter som inremarknadsakten ger. Vanligtvis inleder de små och medelstora företagen sin internationella handelsverksamhet på inre marknaden, innan de utvidgar den till att omfatta länder utanför EU.

4.6   Samtliga undersökningar och studier visar att de små och medelstora företagen har mycket knapphändig information om de stöd och program som finns tillgängliga. De europeiska och nationella institutionerna bör använda ett enkelt och lättförståeligt språk som är anpassat till de små och medelstora företagens särdrag. EESK rekommenderar att man utarbetar en kortfattad och tydlig handledning som gör det möjligt att orientera sig i stödlabyrinten, samt att EU-institutionerna förbättrar sin information om de befintliga stöden. Man bör framför allt involvera de organisationer som företräder de små och medelstora företagens intressen, t.ex. handelskammare, branschorganisationer och sammanslutningar av små och medelstora företag, i spridningen av information och kunskap om stöden, och tilldela dem det finansiella stöd som de behöver för att tillhandahålla nödvändig rådgivning.

4.7   Mot bakgrund av kommissionens handlingsplan (12) skulle EESK vilja se att man förbättrar de små och medelstora företagens tillgång till finansiering, eftersom det är en viktig förutsättning för en eventuell internationalisering, särskilt under den pågående ekonomiska och finansiella krisen i EU. EESK vill därför uppmana kommissionen att skapa nya finansieringsinstrument till stöd för små och medelstora företags internationalisering, t.ex. garantier om exportfinansiering, försäkring av internationell verksamhet och eventuellt tillgång till lån via garanterade kreditkort (13).

4.8   Till skillnad från befintliga program, t.ex. East Invest, AL Invest och andra, bör de nya programmen med inriktning på en särskild region i världen etableras med identiska finansiella och administrativa bestämmelser. Kommittén ber kommissionen att se över de nuvarande bestämmelserna om att endast små och medelstora företag i partnerländerna kan få stöd för deltagande i programmets åtgärder. Programmen bör även göra det lättare för små och medelstora företag i medlemsstaterna att delta i utformningen genom att stödet till ersättning för initialkostnaderna i anslutning till medverkan i dessa program utvidgas.

4.9   EESK välkomnar kommissionens insatser för att göra det möjligt för de små och medelstora företagen i de medlemsstater som inte är representerade på de viktigaste marknaderna utanför EU att få tillgång till stöd eller information från EU:s andra medlemsstater. Vi vill emellertid framhålla att det är en mycket svår uppgift att fastställa formerna för ett sådant samarbete. Det är viktigt att det anges om de tjänster som finansieras med en viss medlemsstats offentliga medel kan användas av små och medelstora företag från andra medlemsstater.

4.10   Detta hinder skulle kunna övervinnas genom att man successivt inrättar centrum för stöd till små och medelstora företags handel med de viktigaste partnerländerna. Man bör direkt involvera de organisationer som företräder de små och medelstora företagen i beslut om centrumens verksamhets omfattning och utformning. EESK rekommenderar att man ger de organisationer som företräder små och medelstora företag på både nationell och europeisk nivå det finansiella stöd som krävs för att de ska kunna ge information om sina tjänster.

4.11   EESK uppmanar det organiserade civila samhället (dvs. arbetsgivare, fackföreningar, konsumenter, sammanslutningar av små och medelstora företag osv.), inklusive EESK och organisationer som Eurochambres, UEAPME, Business Europe, ekonomiska och sociala råd och eventuellt europeiska branschorganisationer på de områden som är viktigast för internationaliseringen, att delta i ett årligt forum för att utvärdera internationaliseringen av de små och medelstora företagen. Detta forum bör ta formen av en permanent samordningsplattform, som bland annat följer upp tilldelningen av betydande resurser till olika program och stödåtgärder och undersöker deras effektivitet mot bakgrund av tydliga kriterier.

4.12   EESK föreslår att man inrättar ett europeiskt pris för bästa exportör bland de små och medelstora företagen, som ska delas ut varje år i samband med forumet.

4.13   För att sprida kunskap om lyckad verksamhet som bedrivits av de offentliga myndigheterna på internationaliseringsområdet skulle man på ett mer synligt sätt kunna använda Regionkommitténs europeiska företagspris och pris för bästa företagarregion i Europa.

Veckan för små och medelstora företag, som anordnas årligen, bör inbegripa kampanjer för internationalisering och ett utbyte av bästa praxis på området mellan medlemsstaterna.

EESK efterlyser att man inrättar och förvaltar en databas över de bästa erfarenheterna på internationaliseringsområdet bland europeiska handelskammare, sammanslutningar av små och medelstora företag samt branschorganisationer. Vi ser gärna att dessa erfarenheter ges en målinriktad spridning med hjälp av de organisationer som företräder de små och medelstora företagen.

4.14   EESK rekommenderar att man återupptar insatserna för att matcha samman företag på EU-nivå. Detta har redan tidigare visat sig vara en god metod som har gynnat ett stort antal små och medelstora företag i kandidatländerna i anslutning till deras internationalisering (genom Europartnerskap eller Interprise).

4.15   När det gäller den geografiska inriktningen på de små och medelstora företagens internationalisering stöder EESK fokuseringen på BRIK-länderna, som genomgår en stark ekonomisk tillväxt, men vi rekommenderar en utvidgning till tillväxtmarknader som Gulfstaterna och länderna i Sydostasien m.fl. EESK rekommenderar även att man fastställer prioriteringar för de olika sektorerna som kan ligga till grund för de små och medelstora företagens internationalisering.

4.16   EESK rekommenderar att man i större utsträckning involverar ”företrädarna för de små och medelstora företagen”, i de medlemsstater där de är aktiva, i de små och medelstora företagens internationalisering, och internationaliseringen bör även utgöra en av de grundläggande prioriteringarna för den nationella politiken till stöd för de små och medelstora företagen.

(1)  Se meddelandena om en integrerad industripolitik, COM(2010) 614 final, översynen av småföretagsakten för Europa, COM(2011) 78 final, handelspolitiken, COM (2010) 612 final och inremarknadsakten, COM(2010) 608 final.

(2)  Se COM(2011) 702 final, 9.11.2011.

(3)  EUT C 376, 22.12.2011, s. 51.

(4)  EUT C 255, 22.9.2010, s. 24.

(5)  EUT C 218, 23.7.2011, s. 25.

(6)  Se EIM:s undersökning, s. 5. De små och medelstora företagen svarar för 25 % av exporten från EU-27, cirka hälften avser marknader utanför EU (13 %); de små och medelstora företagen står för 29 % av importen till EU-27, och även här kommer hälften från marknader utanför EU (14 %). 7 % av de små och medelstora företagen i EU-27 deltar i samarbeten med en utländsk partner på området teknik, 7 % är underleverantörer till en utländsk partner, 7 % har utländska underleverantörer och 2 % är verksamma på området utländska direktinvesteringar.

(7)  Resultattavla över de små och medelstora företagens prestanda. Kan de små och medelstora företagen skapa fler och bättre jobb? EIM, november 2011, s. 77.

(8)  Rapport om de små och medelstora företagens deltagande i genomförandet av 7:e ramprogrammet 2007–2011, Europeiska kommissionen, januari 2012.

(9)  Fabio Antoldi, ”Can European SMEs really intercept the international paths of fast growth?”, bidrag till Europaparlamentets seminarium den 24 januari 2012, s. 31.

(10)  EIM Study: ”Opportunities for the internationalization of European SMEs,”final report, p.30.

(11)  OECD:s riktlinjer för multinationella företag, 2000.

(12)  Se ”En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering”, COM(2011) 870 final.

(13)  Jfr ”Szechenyi-kortet” i Ungern, som gör det möjligt för små och medelstora företag att utnyttja kredit utan kompletterande säkerhet, och som garanteras av staten: www.iapmei.pt/conferencia/1_Laslo_Krisan.ppt.