31.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/39

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Partnerskap inom forskning och innovation”

COM(2011) 572 final

2012/C 229/07

Föredragande: Renate HEINISCH

Den 21 september 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Partnerskap inom forskning och innovation”

COM(2011) 572 final.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 maj 2012.

Vid sin 481:a plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 23 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 191 röster för, 2 röster emot och 7 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK instämmer i kommissionens uppfattning att partnerskap erbjuder många fördelar, och att deras potential skulle kunna utnyttjas bättre. Kommittén välkomnar därför kommissionens initiativ att inom ramen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen inrätta och främja europeiska innovationspartnerskap (EIP) i syfte att göra den europeiska FoI-cykeln mer effektiv och korta ned tiden från innovation till marknad.

1.2   För att säkerställa långsiktiga partnerskap med hållbar verkan måste ramvillkor skapas som gör det möjligt att hantera utmaningarna vad gäller ledningsstruktur, finansiering och genomförande.

1.3   En grundförutsättning är att partnerskapen är enkla, flexibla, inkluderande och öppna, att styrgrupperna är representativa och balanserade och att förhållandet mellan de befintliga initiativen och instrumenten klargörs från början.

1.4   EESK betonar vikten av sociala innovationer som nyckelinstrument för inrättandet av en innovationsvänlig miljö som kan motivera företag, den offentliga sektorn, arbetsmarknadsparterna och övriga organisationer i det civila samhället till samarbete så att deras innovationsförmåga och effektivitet ökar.

1.5   Om partnerskapsbegreppet ska kunna vidareutvecklas krävs ett klargörande och en fortlöpande utvärdering av förhållandet mellan de europeiska innovationspartnerskapen och andra politiska initiativ (punkt 2.3.2 i meddelandet).

1.6   Det nödvändiga främjandet av ett samordnat genomförande och en samordnad finansiering av europeiska och nationella program för att mer effektivt kunna hantera de utmaningar som samhället står inför (punkterna 3.1.3 och 3.3.3 i meddelandet) bör omfatta nationella administrativa förfaranden, stödriktlinjer och finansieringsvillkor i medlemsstaterna.

1.7   Kommittén rekommenderar också att man samlar de befintliga resurserna på ett bättre sätt, att man ordnar de olika möjligheterna till (sam-)finansiering på ett översiktligare, tydligare och mer tematiskt sätt, att de används målinriktat och att man centralt och systematiskt informerar om detta.

1.8   Kommittén rekommenderar dessutom att man involverar alla aktörer och initiativ på nationell och europeisk nivå som kan bidra till lämpliga, regelbundna uppföljningsåtgärder och till att partnerskapen och deras resultat blir långsiktigt hållbara.

1.9   Möjligheterna att engagera tredjeländer i FoI-partnerskap bör fortsätta stödjas för att öka Europas dragningskraft för globala aktörer.

1.10   På grundval av de hittillsvarande erfarenheterna av partnerskap bör man klargöra åtagandenas form och omfattning för att å ena sidan skapa flexibilitet, öppenhet och innovationsförmåga, och å andra sidan trygga långsiktiga och stabila partnerskap och hållbara effekter.

1.11   För att spara mänskliga, tidsmässiga och finansiella resurser bör man i framtiden eftersträva större effektivitet. Detta förutsätter att åtgärderna samordnas bättre, utvärderas regelbundet och genomförs konsekvent.

1.12   En stark koppling till aktörer på nationell, regional och kommunal nivå bör eftersträvas för att kunna beakta den nationella och regionala särarten. Samtidigt får man inte tappa den globala dimensionen av de aktuella utmaningarna ur sikte.

2.   Kommissionens meddelande

2.1   Kommissionens meddelande om partnerskap inom forskning och innovation (FoI) (1) handlar om hur man optimerar användningen av de befintliga FoI-resurserna för att kunna skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet fram till 2014 och förverkliga innovationsunionen, den digitala agendan och andra flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin (2), också mot bakgrund av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen.

2.2   I sitt meddelande återvänder kommissionen till partnerskapskonceptet, vars betydelse som metod för kraftsamling framhävdes av kommissionen i meddelandet om Innovationsunionen från oktober 2010 (3). Genom partnerskap kan man föra samman olika offentliga aktörer på europeisk och nationell nivå i offentlig-offentliga partnerskap och offentlig-privata partnerskap (4) för att bidra till att möta de stora samhällsutmaningarna och stärka Europas konkurrenskraft.

2.3   För att utveckla en gemensam syn på hur partnerskap inom forskning och innovation kan bidra till en smart och hållbar tillväxt i Europa har olika partnerskapsmodeller utvecklats och prövats inom sjunde ramprogrammet för forskning, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, det europeiska området för forskningsverksamhet och innovationsunionens politiska ram.

2.4   Sammantaget drar kommissionen slutsatsen att partnerskap erbjuder många fördelar, och att deras potential skulle kunna utnyttjas bättre.

2.5   De europeiska innovationspartnerskapen kan erbjuda en övergripande ram för de olika partnerskapsmodellerna genom att de för samman alla viktiga aktörer i FoI-cykeln, omfattar både utbuds- och efterfrågesidan och främjar det politiska engagemanget för de åtgärder man kommit överens om. Partnerskap är dessutom ett effektivt sätt att stärka de små och medelstora företagens engagemang i forskning och innovation.

2.6   Partnerskapen är emellertid ingenting som ”sköter sig självt”. För att skapa långsiktiga partnerskap med hållbara effekter måste man skapa ramvillkor som gör det möjligt att hantera de utmaningar som partnerskapen medför vad gäller ledningsstruktur, finansiering och genomförande.

2.7   Resultaten från olika partnerskap har redan gjort det möjligt att dra viktiga slutsatser vad gäller utformningen av partnerskap, och möjliga lösningar för de tidigare nämnda utmaningarna har utvecklats (5).

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Den demografiska utvecklingen, klimatförändringarna och den omvandling inom industrin, i ekonomin och på arbetsmarknaden som globaliseringen orsakar är de största utmaningarna för den framtida utvecklingen i EU:s medlemsstater. För att klara av dessa utmaningar krävs gemensamma ansträngningar, deltagande från alla potentiella aktörer och en central samordning av lämpliga åtgärder. Det krävs samverkan mellan forskning, vetenskaps- och teknikbaserade innovationer samt sociala innovationer för att ta itu med utmaningarna.

3.2   Central samordning krävs också för gemensam användning av resurser, upprättande av en lämplig budget och fördelning av medlen för att de möjligheter som också är kopplade till den demografiska utvecklingen och de globala utmaningarna ska kunna utnyttjas effektivt för forskning och innovation.

3.3   EESK välkomnar därför helhjärtat kommissionens initiativ att inom ramen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen (6) inrätta och främja europeiska innovationspartnerskap (EIP) i syfte att göra den europeiska FoI-cykeln mer effektiv och korta ned tiden från innovation till marknad (7).

3.4   Analysen av sjunde ramprogrammet för forskning (8), ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (9), det europeiska området för forskningsverksamhet (10), innovationsunionens politiska ram (11), och det europeiska pilotpartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande har redan gjort det möjligt att dra de första slutsatserna om hur partnerskapen bör utformas (12).

3.5   Till slutsatserna hör att partnerskapen bör vara enkla, flexibla, inkluderande och öppna, att styrgrupperna bör vara representativa och balanserade och att förhållandet mellan befintliga initiativ och instrument bör klargöras redan från början. Dessutom behöver partnerskapen tydliga ramvillkor när det gäller struktur, finansiering och förfaranden för att kunna utvecklas långsiktigt och stabilt.

3.6   EESK värdesätter och stöder kommissionens ansträngningar att vidareutveckla dessa slutsatser till konkreta förslag och riktlinjer samt integrera relevanta aspekter i programmet Horisont 2020. De förslag som beskrivs i meddelandet är enligt kommitténs mening nödvändiga, men måste kompletteras.

4.   Särskilda kommentarer till kommissionens förslag

4.1   De europeiska innovationspartnerskapens (EIP) mål

4.1.1   Kommittén välkomnar och stöder det mål som kommissionen formulerar i meddelandet, nämligen att genom EIP koppla samman de beprövade verktygen på utbudssidan (forskning och teknik) med dem på efterfrågesidan (t.ex. användare, myndigheter och standardisering) (punkt 2.3.1). Kommittén stöder kommissionens ståndpunkt att EIP kan föra samman centrala aktörer på nationell och regional nivå, från den offentliga sektorn och det civila samhället, och öka utbytet dem emellan och på så sätt optimera instrumenten, öka synergieffekterna, föra samman resurser, främja innovationer – särskilt sociala innovationer som nya affärsmodeller (13) – och stärka det politiska engagemanget.

4.1.2   Kommittén understryker i detta sammanhang betydelsen av kommissionens förslag, som bygger på slutsatserna i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om pilotpartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande och andra partnerskap (14). De visar tydligt att det krävs klara ramvillkor för ledningsstrukturerna och för genomförandet och finansieringen för att FoI-partnerskapen ska kunna utvecklas långsiktigt och effektivt.

4.2   Vidareutveckling av partnerskapstanken

4.2.1   För vidareutvecklingen av partnerskapstanken anser kommittén att följande punkter är särskilt viktiga och föreslår vissa kompletteringar:

4.2.2   Förtydligande av förhållandet mellan EIP och andra politiska initiativ (punkt 2.3.2 i meddelandet): Detta förhållande bör fortlöpande ses över och förtydligas, särskilt när det gäller nya EIP.

4.2.3   Deltagande av alla aktörer som kan bidra till lämpliga, regelbundna uppföljningsåtgärder (punkt 2.3.2): Detta förutsätter att de olika aktörernas respektive roller och behov i innovationsprocessen kartläggs och beaktas. Det är lika viktigt att det också går att avsluta åtgärder, antingen för att målet är uppnått eller för att åtgärden under genomförandets gång visat sig inte vara ändamålsenlig.

4.2.4   Främjande av ett samordnat genomförande och en samordnad finansiering av europeiska och nationella program för att mer effektivt kunna hantera de utmaningar som samhället står inför (punkt 3.1.3): Till detta hör enligt kommittén också största möjliga anpassning av nationella stödriktlinjer och finansieringsvillkor. Vikten av att medlemsstaterna stämmer av sina administrativa processer mot varandra har kommissionen redan nämnt i meddelandet (punkt 3.3.3).

4.3   Befintliga partnerskap inom forskning och innovation

4.3.1   Partnerskapsmodeller har utvecklats och prövats i sjunde ramprogrammet för forskning, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, det europeiska området för forskningsverksamhet och innovationsunionens politiska ram (15).

4.3.2   Till de nuvarande gemensamma initiativen hör i synnerhet det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande (16), den digitala agendan för Europa (17), programplaneringsinitiativet ”Längre liv, bättre livskvalitet – den demografiska förändringens möjligheter och utmaningar” (18) samt det planerade programmet Horisont 2020 (19).

4.3.3   Viktiga aktörer och initiativ på nationell och europeisk nivå måste delta för att undvika en fragmentering av marknaden och dubbelarbete. FoI-partnerskap, eller åtminstone samverkanseffekter, kan exempelvis skapas med utgångspunkt i ”Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012)” (20), WHO:s ”Age-friendly Environments Programme” (programmet för äldrevänliga miljöer) (21) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (22).

4.3.4   På samma sätt bör relevanta förarbeten från andra aktörer på nationell och europeisk nivå beaktas i ökad utsträckning. Hit hör till exempel olika program och initiativ från GD Hälso- och konsumentfrågor, Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) (23) och Institute for Prospective Technology Studies (IPTS) (24).

4.3.5   Dessutom betonar EESK partnerskapens betydelse för att öka Europas dragningskraft som global partner på området forskning och innovation. Genom den ökade storleken och omfattningen ökar partnerskapen effektiviteten och ändamålsenligheten i forskningsinvesteringar för globala aktörer i Europa (25). EESK uppmuntrar en vidareutveckling av partnerskapssamarbetet i denna riktning.

4.3.6   Centralt för livskraften i partnerskapen på området forskning och innovation är, vid sidan av de strukturella ramvillkoren, en vägledande och hållbar gemensam vision. Vid sidan av alla potentiella aktörer, företrädare för det civila samhället och för de äldre måste man enligt EESK:s uppfattning också i synnerhet involvera arbetsmarknadsparterna samt ungdomar eller deras företrädare i partnerskapen för att säkra deras aktiva stöd för hållbar utveckling och hållbart genomförande.

4.3.7   Innovationer uppstår inte nödvändigtvis som ett resultat av en linjär process, utan genom nätverksarbete och sammankoppling av sektorer, system och koncept. Till de faktorer som oftast bidrar till bl.a. tjänsterelaterade innovationer hör samhälleliga strukturförändringar, nya kundbehov och företagens reaktioner på dessa förändringar. Sådana faktorer måste beaktas, särskilt när det gäller sociala innovationer.

4.4   Ytterligare kompletterande förslag

4.4.1   Finansiering och genomförande – punkt 3.2 i kommissionens meddelande

4.4.1.1   För att skapa långsiktiga partnerskap krävs tillförlitliga finansieringsramar. Kommissionens förslag om en förenkling och samordning av befintliga finansieringsinstrument på europeisk och nationell nivå är i detta avseende mycket värdefulla och bör absolut följas upp.

4.4.1.2   Kommittén skulle gärna se att man ordnar de olika möjligheterna till (sam-)finansiering på ett översiktligare, tydligare och mer tematiskt sätt för att skapa en solid grund för planeringen och genomförandet av initiativen. Kommittén rekommenderar därför att man samlar de befintliga resurserna på ett bättre sätt, att de används målinriktat och att man centralt och systematiskt informerar om detta.

4.4.2   Klargörande av åtagandena i de framtida partnerskapen

De hittillsvarande partnerskapen sträcker sig med avseende på åtagandena från allt från lösa samarbeten om bestämda teman med bindande men tidsmässigt och finansiellt begränsade åtaganden från de enskilda partnerna, till långsiktiga åtaganden från alla aktörer som deltar i ett partnerskap. Med tanke på Horisont 2020-programmet bör man på grundval av de hittillsvarande erfarenheterna av partnerskap klargöra åtagandenas form och omfattning för att å ena sidan skapa flexibilitet, öppenhet och innovationsförmåga, och å andra sidan trygga långsiktiga och stabila partnerskap och hållbara effekter.

4.4.3   Genomförande

Tyngdpunkten i ett FoI-partnerskap bör ligga på ett snabbt och konsekvent genomförande av de åtgärder som bedöms som lämpliga. Av det skälet bör samverkan mellan vetenskap och praxis och strategier för användarinriktning och deltagande stärkas i innovationspartnerskap. För att inte i onödan spilla dyrbar tid och mänskliga och finansiella resurser bör man i framtiden eftersträva större effektivitet, och åtgärder bör samordnas bättre, utvärderas fortlöpande mot fastställda kriterier och genomföras konsekvent.

4.4.4   Produkter som skyddas av immateriell äganderätt

När flera aktörer deltar i ett projekt eller ett partnerskap är frågan om immateriell äganderätt till det som utvecklas gemensamt en viktig aspekt. Också för de framtida innovationspartnerskapen måste man skapa rättvisa lösningar på denna fråga från första början så att alla deltagare, även de slutanvändare som deltar, får en lämplig del av stödmedlen och eventuella senare vinster.

4.4.5   Regional förankring

Partnerskapen måste alltid genomföras och utprovas i en konkret kontext. En nära koppling till aktörer på nationell, regional och kommunal nivå och beaktande av den nationella och regionala särarten är därför av största vikt eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt såväl inom medlemsländerna som mellan dem. Samtidigt får man inte tappa den globala dimensionen av de aktuella utmaningarna ur sikte.

4.4.6   Exempel på bästa lösningar

4.4.6.1   Information om befintliga framgångsrika partnerskap bör samlas in och spridas för användning som modeller för lyckade partnerskap. EESK föreslår att man kompletterar de nuvarande metoderna för spridning av sådan information, till exempel Cordis-webbplatsen, med en egen webbportal eller årliga evenemang med utmärkelser för de mest framgångsrika partnerskapen.

4.4.6.2   Det kan också vara värdefullt att kartlägga orsakerna till att partnerskap har misslyckats så att man kan dra lärdomar av det. Kommittén rekommenderar därför att man samlar in och aktivt sprider information om både goda exempel och misslyckanden samt deras respektive förutsättningar.

4.4.7   Innehållsmässig precisering av begrepp

4.4.7.1   Begreppen ”innovation”, ”forskning” och ”partnerskap” definieras inte inledningsvis. I kommissionens meddelande definieras viktiga ramvillkor för ”partnerskap” (26), och begreppet ”innovation” förtydligas i olika meddelanden och ståndpunktsdokument (27), men vad forskningen ska syssla med i framtiden förklaras fortfarande i stor utsträckning bara vagt eller i form av exempel. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och de globala samhällsutmaningarna krävs emellertid högkvalitativ grundforskning.

4.4.7.2   En diskussion om detta skulle gå utanför ramen för detta yttrande. EESK utarbetar för närvarande ett yttrande på eget initiativ i frågan: ”Åttonde ramprogrammet för forskning och utveckling: färdplaner för åldrande” (28).

4.4.8   Bättre utnyttjande av möjligheterna

Just befolkningens åldrande är ett bra exempel på hur den medicinsktekniska forskningen och utvecklingen framgångsrikt samverkar med sociala framsteg. Genom att samla alla tillgängliga intellektuella, finansiella och praktiska resurser kan vi också i framtiden utveckla en enorm kapacitet att hantera de aktuella utmaningarna.

---

(1)  COM(2011) 572 final, 21.9.2011.

(2)  COM(2010) 546 final. Se även IP/10/225. Det tioåriga uppföljningsprogrammet till Lissabonstrategin antogs av Europeiska rådet i juni 2010. Målet är smart och hållbar tillväxt för alla med bättre samordning mellan de nationella och europeiska ekonomierna.

(3)  COM(2010) 546 final; Se även EESK:s yttrande, EUT C 132, 3.5.2011, s. 39.

(4)  Som exempel på offentlig-offentliga partnerskap nämns bl.a. ERA-NET och ERA-NET Plus, artikel 185-initiativ och den gemensamma programplaneringen. Till de offentlig-privata partnerskapen inom forskning och innovation hör de gemensamma teknikinitiativen och framtidens internet.

(5)  Se kommissionens arbetsdokument SEC(2011) 1028 final av den 1.9.2011.

(6)  COM(2010) 546 final, 6.10.2010.

(7)  COM(2011) 572 final, 21.9.2011.

(8)  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1 och EUT C 65, 17.3.2006, s. 9.

(9)  EUT L 310, 9.11.2006, s. 15 och EUT C 65, 17.3.2006, s. 22.

(10)  COM(2000) 6 final och EGT C 204, 18.7.2000, s. 70.

(11)  Se fotnot 6.

(12)  Se kommissionens arbetsdokument SEC(2011) 1028 final av den 1.9.2011.

(13)  EUT C 132, 3.5 2011, s. 22.

(14)  SEC(2011) 1028 final.

(15)  Se fotnot 4. Ett relevant exempel på ett offentlig-offentligt partnerskap är initiativet för it-stöd i hemmet (Ambient Assisted Living), med en budget på mer än 600 miljoner euro. Ett konkret exempel på ett offentlig-privat partnerskap är de gemensamma teknikinitiativen Artemis (inbyggda datasystem).

(16)  Se IP/10/1288.

(17)  Se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200.

(18)  Se http://www.jp-demographic.eu.

(19)  Ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020. MEMO-11-435. Se även utkast till yttrande INT/614-615-616-631 om ”Horisont 2020”, föredragande: Gerd Wolf.

(20)  Se http://europa.eu/ey2012/.

(21)  Se http://www.who.int/ageing/age_friendly_cities/.

(22)  Se http://www.un.org/disabilities/default.asp?id=150.

(23)  Se http://eit.europa.eu.

(24)  Se http://ipts.jrc.ec.europa.eu.

(25)  Två exempel kan nämnas: Som ett resultat av det gemensamma programplaneringsinitiativet om neurodegenerativa sjukdomar har Kanada ändrat fokus på sin forskningsverksamhet på området mot större samordning med Europa och ingår nu som partner i en pilotåtgärd för spetskompetenscentrum. Indien är intresserat av att aktivt delta i det gemensamma programplaneringsinitiativet om vatten.

(26)  Se bl.a. IP/11/1059 och MEMO/11/623 av den 21.9.2011.

(27)  COM(2010) 546 final. Se även EUT C 132, 3.5.2011, s. 39.

(28)  ”Horisont 2020: färdplaner för åldrande” (yttrande på eget initiativ) Se sidan 13 i detta nummer i EUT (CESE 1290/2012).

---