Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Det civila samhällets roll i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Chile”

2012/C 143/29

Föredragande: Filip HAMRO-DROTZ

Medföredragande: Francisco SILVA

I ett brev av den 1 augusti 2011 begärde Europaparlamentet i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) skulle utarbeta ett förberedande yttrande om

“Det civila samhällets roll i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Chile”.

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, anordnade en studieresa till Chile i september 2011 och antog sitt yttrande den 24 januari 2012.

Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 138 röster för och 7 nedlagda röster:

1.   Rekommendationer

1.1   Europaparlamentet har uppmanat EESK att utarbeta föreliggande yttrande i syfte att inom ramen för förbindelserna mellan EU och Chile analysera det civila chilenska samhällets roll, samt det aktuella läget när det gäller artikel 10 i associeringsavtalet mellan EU och Chile, som undertecknades 2002. Enligt denna artikel ska en gemensam rådgivande kommitté EESK–Chile inrättas för det civila samhället, men denna har dock aldrig instiftats på grund av att det saknas en institutionell motsvarighet till EESK i Chile.

1.2   EESK välkomnar de goda politiska förbindelserna mellan EU och Chile som utan tvivel underlättats genom associeringsavtalet. Kommittén stöder en översyn av associeringsavtalet som gör det möjligt att lägga till ett kapitel om hållbar utveckling, stödåtgärder som underlättar ett reellt erkännande och tillämpning av ILO:s grundläggande konventioner och en omorientering av samarbetet som fokuserar på att stärka det civila samhället och projekt av gemensamt intresse, såsom innovation, hållbar utveckling, konsumentskydd och utbildning.

1.3   EESK uppmanar parterna i associeringsavtalet och behöriga internationella organisationer som är etablerade i Chile att erbjuda allt det institutionella, politiska, operativa och finansiella stöd som civilsamhällesorganisationerna i Chile behöver för att bygga upp sin styrka och sin kapacitet, så att de kan bli värdefulla samtalspartner både i den sociala och den civila dialogen på nationell nivå och gentemot det europeiska civila samhället på bilateral nivå.

1.4   EESK framhåller att den sociala dialogen mellan arbetsgivare och fackföreningar är oerhört viktig. Den utgör en grundval för den ekonomiska och sociala konsensus som har en avgörande betydelse för att utvecklingen ska åtföljas av social sammanhållning, och den är en utgångspunkt för en bredare civil dialog mellan de politiska instanserna och de ekonomiska och sociala aktörerna. Allt detta bör leda till en rättvisare omfördelning av rikedomarna, en öppnare politik och en viktigare roll för arbetsmarknadens parter och organisationerna i det civila samhället.

1.5   EESK betonar vikten av att det inrättas ett ekonomiskt och socialt råd eller ett motsvarande organ i Chile. Detta skulle stärka möjligheterna att konsolidera dialogen mellan det civila samhällets olika aktörer och mellan dessa aktörer och myndigheterna, samtidigt som det skulle skapa förutsättningar för att så snart som möjligt genomföra artikel 10 i associeringsavtalet. Kommittén är beredd att bidra till detta arbete på grundval av sina erfarenheter av liknande verksamhet i andra länder.

1.6   I enlighet med vad man kom överens om med de chilenska organisationerna vid undersökningsuppdraget i Chile i september 2011 kommer EESK med stöd av Chiles regering och EU att anordna ett seminarium för de aktörer som är mest representativa för det civila chilenska samhället, i anslutning till det sjunde mötet för det organiserade civila samhället i EU, Latinamerika och Västindien (i Santiago de Chile, 2012). Vid detta seminarium kommer man att diskutera intresset för och möjligheterna att inrätta ett rådgivande organ för det civila samhället i Chile som kan fungera som en motpart till EESK enligt artikel 10 i avtalet.

1.7   Man kommer även att diskutera andra frågor av gemensamt intresse med det civila samhällets aktörer, exempelvis möjligheterna till kapacitetsuppbyggnad, nödvändigheten att fortsätta och förbättra informationsutbytet och möjligheten att i framtiden regelbundet anordna andra gemensamma aktiviteter. För att genomföra detta samarbete krävs det att parterna i associeringsavtalet bidrar med ekonomiskt stöd.

2.   De politiska, ekonomiska och sociala förhållandena i Chile

2.1   Politiska förhållanden

2.2   Den ekonomiska situationen

2.3   Sociala förhållanden

2.4   Chile i dagens internationella sammanhang

3.   Förbindelserna mellan EU och Chile

3.1   Förhållandet mellan EU och Chile, som grundar sig på associeringsavtalet från 2002, är allmänt sett utmärkt. Det omfattar ett brett spektrum av kontakter och samordning på det politiska området samt i handels- och samarbetsrelaterade frågor. De pågående sektorsdialogerna mellan EU och Chile avser följande frågor: regionalpolitik, katastrofberedskap, framtiden för det bilaterala samarbetet, sysselsättningspolitik och mänskliga rättigheter.

3.2   EU är en av Chiles viktigaste handelspartner och den viktigaste källan till utländska direktinvesteringar. Frihandelsavtalet mellan EU och Chile, som har lett till en betydande ökning av det bilaterala handelsflödet under det senaste decenniet, omfattar handel med varor och tjänster, investeringar, offentlig upphandling och konkurrens. EU är den viktigaste marknaden för Chiles export, och handelsbalansen uppvisar ett överskott på 45 miljarder euro till förmån för Chile. Associeringsavtalet uppfyller emellertid inte förväntningarna med avseende på sysselsättning, samarbete och hållbar utveckling.

3.3   EU-marknaden tar emot betydande mängder exportvaror från bl.a. livsmedels- vin- och tobakssektorn, samt trä- och kopparindustrin. Europa är en viktig leverantör av halvfabrikat och kapitalvaror till den chilenska ekonomin. I avtalet föreskrivs att båda parter ytterligare ska avreglera handeln med jordbruksprodukter och tjänster.

3.4   EU har avsatt sammanlagt 41 miljoner euro för samarbetet med Chile under perioden 2007–2013. Halvtidsöversynen, som slutfördes 2010, bekräftade att de viktigaste prioriterade sektorerna, dvs. social sammanhållning, innovation och konkurrenskraft, högre utbildning och miljö, är av fortsatt stor betydelse. Utvecklingssamarbetet med Chile bör emellertid utvidgas till andra områden mot bakgrund av landets sunda ekonomiska nivå. Chile efterlyser själv insatser i syfte att etablera strategiska förbindelser som bygger på partnerskap, och som i högre grad inriktas på frågor av allmänt intresse. Även EU undersöker möjligheten att införa element som mer stämmer överens med de gemensamma värderingarna vid översynen av avtalet 2012.

3.5   Det civila chilenska samhällets utvärdering av resultaten av associeringsavtalet är inte särskilt positiv. Fackföreningar, små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och organisationer inom den tredje sektorn, exempelvis konsumentorganisationer, betraktar associeringsavtalet nästan som ett frihandelsavtal. De beklagar också att det inte har lett till några förbättringar för dem, inte ens när det gäller samarbetsprojekten, där man påtalar att regeringen ingripit direkt utan att först samråda med de förmodade mottagarorganisationerna. Organisationerna kräver att man i högre grad fokuserar på projekt som syftar till att stärka det civila samhället på lång sikt, bekämpa ojämlikhet, stärka den sociala sammanhållningen och konsumtionen samt främja sammanslutningar inom enskilda sektorer (det finns 12 000 företagsbaserade fackföreningar och 39 000 företagare enbart inom transportsektorn). Det vore även önskvärt att EU:s medel förutom till icke-statliga organisationer även kanaliseras till organisationer inom den tredje sektorn, exempelvis konsumentorganisationer och småföretag. Utöver artikel 10 finns det även andra artiklar om samarbete i associeringsavtalet, exempelvis artiklarna 41 och 48, till vars innehåll aktörerna i det civila samhället kan lämna konstruktiva bidrag.

3.6   Med utgångspunkt i artikel 11 har EU konsulterat det chilenska civila samhället om genomförandet av avtalet (t.ex. vid det första sociala forumet 2006 och det andra sociala forumet i september 2011). De chilenska aktörerna har uttalat ett stort intresse för ett ökat informationsutbyte med europeiska aktörer samt för ett förverkligande av avtalets artikel 10. Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten synes målmedvetet gå in för att fortsätta konsulteringen samt att prioritera betydelsen av det civila samhället.

4.   Det civila samhället i Chile: nuvarande situation och utsikterna till samarbete

4.1   De chilenska civila samhällsorganisationernas analys med avseende på dialog och deltagande är föga hoppingivande. Enligt deras åsikt saknas den politiska viljan att upprätta ett rådgivande organ för det civila samhället i Chile, delvis av politiska och ideologiska orsaker, delvis av rädsla för att ett sådant organ ska utvecklas till en tredje lagstiftande församling som kan konkurrera med de befintliga. Även om det verkar existera olika grader och arter av kontakter med det civila samhällets aktörer under beredningen av ny lagstiftning, förefaller dessa kontakter föga strukturerade. Rent generellt saknas det nationsövergripande mekanismer för medborgardeltagande på nationell nivå som kan bidra till att kanalisera sociala konflikter och avvärja sociala urladdningar av den typ som nu skett. På regional och lokal nivå saknas representativitet inom de lokala och regionala myndigheterna, eftersom dessa utses direkt av centralregeringen.

4.2   Chile har tre stora fackförbund: Den största är Central Unitaria de Trabajadores (CUT). De båda andra, Central Autónoma de Trabajadores (CAT) och Unión Nacional de Trabajadores (UNT), är grupper som brutit sig ur den förstnämnda. Interna stridigheter förhindrar en strukturerad dialog mellan fackförbunden och mellan dem och arbetsgivarna. Alla är emellertid eniga om att arbetsmarknadsdialogen i Chile har allvarliga brister, och man stöder inrättandet av effektiva mekanismer för en social dialog och ett ekonomiskt och socialt råd i Chile. Det råder även enighet om behovet av att inrätta en mekanism för dialog med det europeiska civilsamhället inom ramen för associeringsavtalet.

4.3   Fackföreningstillhörigheten i Chile ligger på 12–13 %. Dessa siffror är mycket höga inom gruv-, bank- och handelssektorn, och det finns extremt många fackföreningar (cirka 12 000), de flesta på företagsnivå. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter i Chile är följaktligen mycket uppsplittrad. Fackföreningarna har en svag förhandlingsposition, särskilt på sektorsnivå, och eftersom de största fackförbunden inte samarbetar saknas den samordning som är nödvändig för att en dialog ska kunna inledas. De båda dialoger mellan CUT och CPC som lanserats av ILO har inte skapat tillräckligt förtroende för att man ska kunna tala om en kontinuerlig process.

4.4   Den största arbetsgivarorganisationen i Chile är Confederación de la Producción y el Comercio (CPC) som omfattar alla de viktigaste ekonomiska sektorerna. Den samarbetar med fackföreningarna när det gäller enskilda frågor och med ILO i ett trepartsorgan för anständiga arbetsvillkor. Man har emellertid aldrig diskuterat frågan om att eventuellt inrätta ett ekonomiskt och socialt råd med fackföreningarna eller en strukturell dialog om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter. De små och medelstora företagen företräds av organisationen Conupia.

4.5   Den chilenska småindustrin är underutvecklad och svagt organiserad, föga konkurrenskraftig och sårbar; lönerna är låga och den ingår inte i exportsektorn. Den står emellertid för 80 % av sysselsättningen i både den formella och den informella sektorn. Därutöver finns det i Chile en omfattande koncentration av några få betydande, så gott som oreglerade ekonomiska aktörer med stort samhällsinflytande, exempelvis banksektorn.

4.6   Conadecus och Odecu är de främsta konsumentorganisationerna, men deras betydelse och inflytande i samhället är mycket svagt. Båda organisationerna efterlyser ett större deltagande i EU:s samarbetsprojekt inom ramen för associeringsavtalet.

5.   Slutsatser

5.1   EESK anser att även om associeringsavtalet inte förorsakar några större problem vad gäller genomförandet så bör det uppdateras, bland annat för att man ska kunna införa ett kapitel om hållbar utveckling i avtalets handelskapitel, i linje med de senaste handelsavtalen. Det civila samhällets deltagande är en viktig aspekt när det gäller att upprätthålla förbindelser som grundar sig på respekt för ekonomiska, sociala, arbetsrelaterade och miljömässiga rättigheter samt konsumenträttigheter. Kapitlet om samarbete bör bidra till att stärka och involvera de socioekonomiska aktörerna och till att ge målen en ny inriktning, från ett klassiskt utvecklingssamarbete till andra mål av gemensamt intresse, exempelvis utbildning, innovation och utveckling av produktionsstrukturen. EESK anser att de civila samhällsorganisationerna i Chile måste involveras i utvärderingen av associeringsavtalet.

5.2   EESK är redo att samarbeta med de olika EU-institutionerna beträffande sektorsdialogerna med Chile i frågor av gemensamt intresse som utbildning, företagens sociala ansvar, hållbar utveckling, social dialog, sysselsättning, konsumentskydd och konsumentupplysning samt social sammanhållning.

5.3   EESK välkomnar att de chilenska myndigheterna på både regerings- och parlamentsnivå har erkänt att landet inte respekterar artikel 10 i avtalet, och att man offentligt uttryckt sin avsikt att råda bot på detta förhållande. Kommittén har noterat den chilenska regeringens senaste projekt vad gäller att systematiskt inrätta mekanismer för information till och samråd med det civila samhället på samtliga styresnivåer. EESK välkomnar denna avsikt, men vill ändå framföra vissa försiktiga reservationer i fråga om förslag som snarare verkar inriktade på att öka antalet tillfälliga mekanismer för olika områden och sektorer än på att inrätta ett enda övergripande, rådgivande organ som under alla omständigheter skulle kunna komplettera de olika mekanismerna.

5.4   EESK anser att det krävs en enorm insats i fråga om politiskt stöd och internt arbete i syfte att förstärka de relevanta organisationerna i det chilenska civila samhället och bygga upp deras kapacitet så att de kan erkännas som konstruktiva partner såväl inom ramen för det allmänna institutionella samrådsförfarandet (den civila dialogen) som när det gäller förhållandet mellan arbetsmarknadens parter (den sociala dialogen).

5.5   EESK stöder inrättandet av ett chilenskt institutionellt organ för det civila samhällets deltagande som återspeglar mångfalden inom det chilenska civila samhället. I likhet med EESK bör det baseras på principerna om representativitet, oberoende och legitimitet för de organisationer som är företrädda i organet. Erfarenheterna visar att inrättandet av en institution med dessa egenskaper kräver samförstånd mellan det civila samhällets olika sektorer. Kommittén är beredd och kapabel att bidra till detta arbete på grundval av sina erfarenheter av liknande verksamhet i andra länder. Positiva exempel på detta i Latinamerika är samarbetet med rådgivande organ inom det civila samhället såsom Brasiliens råd för ekonomisk och social utveckling, rådgivande kommittén för det centralamerikanska integrationssystemet (CC-SICA) och Mercosurs rådgivande ekonomiska och sociala forum.

5.6   Enligt EESK:s synsätt är de sociala skillnader och de proteströrelser som för närvarande förekommer i Chile ytterligare ett skäl att skapa viktiga kanaler för dialog och samråd med det civila samhället i beslutsfattandet och den offentliga politiken.

5.7   Ett rådgivande organ skulle också underlätta utvecklingen av förbindelserna mellan EU:s och Chiles civilsamhällesorganisationer och vara ett positivt steg mot starkare band mellan EU och Chile, genom att den gemensamma rådgivande kommitté som föreskrivs i artikel 10 i associeringsavtalet så snart som möjligt inrättas.

5.8   Den gemensamma rådgivande kommittén EU–Chile bör bidra till utvecklingen, övervakningen och tillämpningen av associeringsavtalet. Dess uppgifter skulle bestå i att yttra sig över remisser från associeringskommittén och associeringsrådet i alla frågor som ingår i avtalet. Gemensamma rådgivande kommittén skulle också på eget initiativ kunna utfärda yttranden eller rekommendationer i frågor som rör avtalet, och i detta syfte hålla ett årligt sammanträde med den gemensamma kommittén EU–Chile.

5.9   EESK gläder sig åt det intresse som den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile visat och det stöd som den gett när det gäller att genomföra artikel 10 i associeringsavtalet. Den gemensamma parlamentarikerkommittén och den framtida gemensamma rådgivande kommittén bör upprätthålla smidiga och regelbundna förbindelser i syfte att utbyta synpunkter på uppföljningen av avtalet.

(1)  Cirka 4,6 % av befolkningen, främst mapucheindianer.

(2)  Uppgifter från OECD och den nationella socioekonomiska studien 2009 – www.ministeriodesarrollosocial.gob.cl.

(3)  Michelle Bachelet, Juan Somavía, respektive José Miguel Insulza.