EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AE0471

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av kommissionens direktiv 2007/14/EG” KOM(2011) 683 slutlig – 2011/0307 (COD)

EUT C 143, 22.5.2012, p. 78–81 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/78


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av kommissionens direktiv 2007/14/EG”

KOM(2011) 683 slutlig – 2011/0307 (COD)

2012/C 143/15

Föredragande: Paulo BARROS VALE

Rådet och Europaparlamentet beslutade den 30 november 2011 respektive den 15 november 2011 att i enlighet med artikel 50 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av kommissionens direktiv 2007/14/EG"

COM(2011) 683 final – 2011/0307 (COD).

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 1 februari 2012.

Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 232 röster för, 3 röster emot och 11 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1

Förslaget till ändring av insynsdirektivet är en del av ett mer omfattande åtgärdspaket på initiativ från kommissionen som syftar till att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering. Samtidigt betonar man i förslaget vikten av att återupprätta investerarnas förtroende och säkerställa att marknaden erhåller information av hög kvalitet. Föreliggande förslag, som är baserat på de rekommendationer som återfinns i en oberoende rapport utarbetad av konsultföretaget Mazars, bygger dels på en hearing med intressenterna och de åsikter som då framfördes, dels på en rapport från kommissionen från maj 2010 och en konsekvensanalys av de olika alternativ som lades fram. Kommittén stöder förslagets mål och innehåll, men vi skulle ändå vilja framföra en rad synpunkter.

1.2

De föreslagna ändringarna, som är avsedda att göra marknaden mer attraktiv för små och medelstora emittenter, kommer att omfatta alla. De största effekterna av förenklingarna kommer eventuellt inte att märkas så mycket av dem som förändringarna egentligen riktar sig till, utan snarare av de stora företag som är verksamma på marknaden. Endast ett fåtal betraktar kraven i insynsdirektivet som ett hinder för små och medelstora emittenters tillgång till marknaden, vilket innebär att förenklingen inte nödvändigtvis kommer att spela en viktig roll när det gäller dessa beslut, eller att den kommer att få någon väsentlig betydelse i fråga om att göra marknaden mer attraktiv för små och medelstora företag. Eftersom förenklingarna enligt de berörda aktörerna inte underminerar trovärdigheten hos marknaden eller investerarskyddet kommer de att få ekonomiska konsekvenser som i slutändan även kommer att påverka de små och medelstora företagen, även om de större företagen eventuellt kommer att beröras i högre grad. De är således viktiga för de företag som är mest representativa för EU:s näringsliv.

1.3

Offentliggörandet av kvartalsrapporter har ända sedan 2004 varit en hett omdebatterad fråga som många har varit motståndare till. EESK uppmanar till försiktighet i denna fråga. Nackdelarna med ett obligatoriskt offentliggörande, som då påpekades, har bekräftats (en ökad mängd information men ingen ökad kvalitet, högre finansiella kostnader och alternativkostnader, införande av en kortsiktig strategi på grund av nödvändigheten att kunna uppvisa resultat på marknaden, på bekostnad av en mer strategisk, långsiktig vision). Pressen att nå kortsiktiga resultat kan till och med betraktas som en av orsakerna till den kris som har uppstått, eftersom finanssektorn varje kvartal känner sig pressad att visa upp allt bättre resultat. Då det inte föreligger något hot mot den insyn som är både nödvändig och önskvärd, och eftersom förmedlingen av viktiga upplysningar är säkerställd genom efterlevnaden av prospekt- och marknadsmissbruksdirektiven, stöder EESK att bestämmelsen om obligatoriskt offentliggörande upphävs. På så sätt blir det marknaden som avgör hur mycket information som är nödvändig.

1.4

Vissa har framhållit att de beskrivande förklaringarnas komplexa karaktär är en betydande källa till alternativkostnader och andra omkostnader i samband med underleverantörsavtal på detta område. Det finns inga garantier för att omkostnaderna i betydande grad kan reduceras om Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) utarbetar dessa mallar, men initiativet kan möjligen innebära vissa besparingar för små och medelstora företag, som inte längre behöver anlita externa organ för att utarbeta de beskrivande förklaringarna i rapporterna. Slutligen är det värt att påpeka att det är svårt att utarbeta mallar som tar hänsyn till alla tänkbara situationer, vilket kan innebära att viss information blir förenklad eller att vissa viktiga upplysningar inte förmedlas på grund av att de inte omfattas av mallen.

1.5

En utvidgning av definitionen av de anmälningspliktiga finansiella instrumenten visar på den vikt som läggs vid att uppdatera bestämmelserna om marknadsinnovation och därigenom hålla jämna steg med utvecklingen. Genom denna ändring anpassas insynsdirektivet till de åtgärder som redan vidtagits i Storbritannien och Portugal och de åtgärder som håller på att utarbetas i andra EU-länder och i övriga världen. I Frankrike har man tagit ett lagstiftningsinitiativ på detta område, men det har visat sig vara otillräckligt. Det finns visserligen anledning till oro över att marknaden kan "översvämmas" av onödig information, men erfarenheterna från de länder där det redan krävs en sådan anmälan visar att det inte finns någon grund till oro. Många intressenter föreslår att man ska lära av Storbritanniens erfarenheter på detta område.

1.6

När det gäller inrättandet av en europeisk informationsmekanism skulle kommittén vilja framhålla svårigheterna med att integrera de befintliga nationella databaserna, vilket beror på att den teknik som används i de olika länderna inte är kompatibel. En rad aktörer rekommenderar visserligen att man ska inrätta en sådan mekanism, huvudsakligen för information till investerare och analytiker, men det är nödvändigt att genomföra en kostnads- och nyttoanalys med avseende på inrättande och underhåll. Icke desto mindre är det en viktig åtgärd som kan bidra till att främja utvecklingen av den inre marknaden.

1.7

Vad gäller den nya formuleringen om obligatorisk rapportering om betalningar till regeringar i artikel 6 i direktivet anser EESK att användningsområdet för denna bestämmelse ska utvidgas. Det kan inte förnekas att det är viktigt att rapportera betalningar från emittenter som är verksamma inom utvinningsindustrin eller skogsbruksindustrin, men artikelns tillämpningsområde kunde utvidgas till att även omfatta fall då privata aktörer erhåller koncessioner av offentligt intresse, som till exempel drift av transport-, telekommunikations-, energi- eller spelnätverk, antingen genom beviljande av direkta koncessioner eller genom upprättande av offentlig-privata partnerskap. Alla transaktioner av detta slag med de offentliga myndigheterna bör offentliggöras på lands- och projektbasis. Eftersom syftet med denna åtgärd är att hålla regeringarna ansvariga för användningen av sina intäkter, bör de belopp som utbetalas i samband med ett lands resursutnyttjande och infrastrukturåtgärder utöver de som omfattas av detta direktiv inte förbigås.

1.8

Vad beträffar sanktioner anser EESK att man utöver att fastställa övre gränser för de planerade sanktionerna även bör fastställa minimigränser för att förhindra att vissa lagbrytare inte bestraffas, samt se till att sanktionerna är avskräckande och att olagliga handlingar verkligen bestraffas, samtidigt som medlemsstaternas praxis harmoniseras.

1.9

Mot bakgrund av de nuvarande ramarna är det mindre troligt att efterfrågan plötsligt kommer att öka, men det är värt att påpeka att förslaget att förenkla bestämmelserna i insynsdirektivet tillsammans med andra planerade förslag i syfte att göra marknaden mer attraktiv kan resultera i ett ökat antal transaktioner, vars effekter för marknaden ännu inte beaktats. Samtidigt kan de små och medelstora företagens högre profil och den mer attraktiva marknaden för investerare innebära att bristerna i den nuvarande konsumentutbildningen förstärks, vilket hindrar dem från att förstå den tillgängliga informationen och fatta väl underbyggda beslut.

2.   Bakgrunden till förslaget

2.1

I enlighet med artikel 33 i insynsdirektivet (direktiv 2004/109/EG (1)) har kommissionen offentliggjort en informationsrapport om tillämpningen av direktivet under de år det var i kraft. Rapporten visar att de flesta intressenterna anser att direktivets krav är adekvata för att den inre marknaden ska fungera på ett korrekt och effektivt sätt.

2.2

I föreliggande förslag till ändring av direktivet tas hänsyn till kommissionens politiska prioritering när det gäller att förbättra regelverket för små och medelstora emittenter samt deras tillgång till kapital. Ett annat syfte med förslaget är att de skyldigheter som åläggs börsnoterade små och medelstora företag ska bli mer rimliga samtidigt som investerarskyddet bevaras. Ytterligare ett syfte med förslaget till ändring av insynsdirektivet är att garantera insyn vid ekonomiska förvärv i företag, skapa investerarförtroende och främja en starkare inriktning på långsiktiga resultat och därigenom stärka den finansiella stabiliteten. Avsikten med att genom lagstiftning förbättra tillgången till obligatoriska uppgifter på unionsnivå är slutligen att öka den funktionella integrationen på de europeiska värdepappersmarknaderna och att göra små och medelstora börsnoterade företag mer synliga över gränserna.

2.3

Det bör framhållas att förslaget till ändring är baserat på en oberoende rapport utarbetad av konsultföretaget Mazars i syfte att tillhandahålla kvantitativa och kvalitativa uppgifter till stöd för den rapport som kommissionen lagt fram för Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 33 i genomförandedirektivet. Man har även tagit hänsyn till rapporter som offentliggjorts av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och av expertgruppen för de europeiska värdepappersmarknaderna (Esme).

2.4

Man framhåller särskilt två områden som kräver förbättringar. Eftersom direktivets strategi bygger på principen om en minsta harmoniseringsnivå har medlemsstaterna möjlighet att anta mer restriktiva åtgärder som försvårar genomförandet och medför ökade kostnader, och det planeras inte några mindre omfattande åtgärder för små och medelstora företag. Vi anser att detta kan avskräcka dessa företag från att ta sig in på marknaden. Vissa av definitionerna i direktivet behöver preciseras och det behövs mer enhetlighet, samtidigt som användningen av vissa termer med liknande betydelser behöver klargöras. Slutligen framhåller man i rapporten att reglerna för underrättelse måste förbättras.

2.5

Effekterna av de olika alternativ som lagts fram har analyserats, vilket lett till följande beslut:

2.5.1

I syfte att öka flexibiliteten när det gäller frekvensen och tidpunkterna för offentliggörande av finansiell information, särskilt för små och medelstora företag, är alternativet att avskaffa skyldigheten att offentliggöra kvartalsrapporter för alla börsnoterade företag. Eftersom syftet är att underlätta för de små och medelstora företagen görs det ingen skillnad i den lösning som lagts fram mellan de företag som omfattas av åtgärden. Syfte är att inte skapa dubbla standarder, vilket i sin tur skulle vara förvirrande för investerarna. Förhoppningsvis kommer denna åtgärd att leda till lägre kostnader och ett ökat fokus på långsiktiga resultat i och med att pressen att uppvisa kvartalsresultat försvinner. Investerarskyddet kommer inte att bli lidande, eftersom bestämmelserna i prospekt- och marknadsmissbruksdirektiven fortfarande är gällande, vilket säkerställer att information om viktiga händelser och/eller omständigheter som kan påverka priset på värdepapper blir kända på marknaden.

2.5.2

I syfte att förenkla de förklarande beskrivningarna i rapporterna för små och medelstora företag kommer den lösning som antas att omfatta alla företag, och Esma kommer att uppmanas att utarbeta icke-obligatoriska mallar för dessa dokument. Förutom sänkta kostnader hoppas man att informationen till investerarna ska bli mer jämförbar och att de små och medelstora företagen kommer att bli mer synliga över gränserna.

2.5.3

I syfte att undanröja luckorna i kraven på underrättelse om större innehav av rösträtter föreslås att systemet för offentliggörande utvidgas till att omfatta alla instrument med liknande ekonomisk effekt på aktieinnehav och rätt att förvärva aktier.

2.5.4

I syfte att undanröja skillnader i kraven på underrättelse om större innehav föreslås att aktieinnehav läggs samman med innehav av finansiella instrument som ger tillgång till aktier, inklusive kontantbetalda derivat.

2.6

De mest omfattande förändringarna, som syftar till att antingen underlätta de små och medelstora företagens tillträde till marknaden eller klargöra ordalydelsen i direktivet, är följande:

2.6.1

För emittenter från tredjeländer som inte har valt hemmedlemsstat under en period av tre månader inrättas en huvudsaklig hemmedlemsstat.

2.6.2

Kravet på att offentliggöra delårsinformation och/eller kvartalsrapporter avskaffas.

2.6.3

Definitionen av de finansiella instrument som är ålagda anmälningskrav vidgas.

2.6.4

Aktieinnehav läggs samman med innehav av finansiella instrument i syfte att underrätta om större innehav. Medlemsstaterna kommer emellertid att kunna fastställa lägre nationella tröskelvärden för underrättelse om större innehav än de tröskelvärden som fastställs i insynsdirektivet, med hänsyn till varje enskild marknads särdrag och när detta är nödvändigt för att säkerställa insynen på detta område.

2.6.5

Kommissionen delegeras befogenheter att anta tekniska standarder för tillsyn utarbetade av Esma med avseende på tekniska krav för tillgång till obligatorisk information på unionsnivå, i syfte att underlätta tillgången till finansiella upplysningar utan att behöva rådfråga 27 olika nationella databaser. Målet är att skapa en EU-mekanism för reglerad information.

2.6.6

Det införs ett krav på offentliggörande av betalningar till regeringar på enhets- eller koncernnivå i ett företag i samband med utvinning av naturresurser.

2.6.7

De behöriga myndigheternas befogenheter att besluta om sanktioner utökas. Sanktioner eller åtgärder ska vidtas om anmälningskraven inte uppfylls.

3.   Frågor som lyfts fram i förslaget

3.1

Syftet med översynen av insynsdirektivet är att bidra till att göra de reglerade marknaderna attraktivare för små och medelstora emittenter. Att marknaden blir mer attraktiv för de små och medelstora företagen har en avgörande betydelse för att den ska utvecklas och växa. De föreslagna ändringarna till insynsdirektivet är följaktligen ett positivt initiativ eftersom de gör det möjligt att förenkla vissa förfaranden utan att äventyra kvaliteten på den information som är av avgörande betydelse för investerarnas beslutsfattande och marknadsanalytikernas bedömningar. Förenklingarna kommer utan tvekan att få positiva konsekvenser för alla börsnoterade företag, men de skulle kunna få ännu större betydelse för de små och medelstora företagen.

3.2

Trots förenklingarna är och förblir detta en sektor vars regler och jargong är svårbegripliga för konsumenterna. Även om det inte är helt enkelt att erbjuda allmänheten en omfattande utbildning på detta område är konsumentskyddet oerhört viktigt, eftersom det bidrar till att förhindra att konsumenterna vilseleds av den tekniska jargongen, genom den utbildning och den information som erbjuds via tillsynsorganen och regeringen. Detta är följaktligen ett viktigt område som bör beaktas vid framtida åtgärder.

3.3

För att underlätta tolkning och jämförelse av informationen kan de mallar för de beskrivande förklaringarna som föreskrivs i förslaget visa sig användbara. Att utarbeta mallar är visserligen komplicerat, och det finns en fara för att innehållet blir alltför förenklat och att mallarna inte tar hänsyn till alla tänkbara situationer, men att använda dem kan leda till lägre kostnader, särskilt för små och medelstora företag. Mallarna kan även underlätta för konsumenterna att tolka uppgifter.

3.4

Behovet av att avskaffa kravet på att offentliggöra kvartalsrapporter måste framhållas. Att bekämpa den kortsiktiga strategi som är förhärskande på marknaden, och som denna åtgärd i hög grad bidragit till, är av avgörande betydelse för en hållbar utveckling av marknaden. Endast ett långsiktigt perspektiv kan främja innovation, vilket är en grundläggande faktor när det gäller en hållbar utveckling för alla, vilket är två av prioriteringarna i Europa 2020-strategin.

3.5

Att vidga definitionen av de instrument som åläggs anmälningskrav är en av de viktigaste punkterna när det gäller ändringarna av insynsdirektivet. Finansiella innovationer har lett till skapandet av nya typer av instrument som behöver en rättslig ram med avseende på insyn. Man förväntar sig att dessa ändringar kommer att medföra att de befintliga bristerna när det gäller kraven på underrättelse i samband med större innehav av rösträtter och större aktieinnehav försvinner, och därigenom säkerställa att man inte förvärvar dolda aktieinnehav eller underrättar marknaden om ett stort aktieinnehav utan föregående varning, vilket redan har hänt.

3.6

Syftet med att inrätta en gemensam europeisk lagringsmekanism för obligatoriska uppgifter på EU-nivå är ambitiöst och bör främjas. Det är utan tvivel ett värdefullt instrument för att utveckla den inre marknaden, men man måste ta hänsyn till en kostnads/nyttoanalys med avseende på inrättande och underhåll av instrumentet.

3.7

Insynsdirektivet kommer nu att omfatta betalningar från emittenter som bedriver verksamhet inom utvinningsindustrin till regeringarna i de länder där de är verksamma. Kommissionens förslag är innovativt och avsikten är att påvisa vilka ekonomiska konsekvenser ett företags verksamhet har för värdlandet och därigenom öka insynen. Kommittén är fast övertygad om att direktivet skulle kunna vara ännu ambitiösare genom att kravet på offentliggörande utvidgas till att även omfatta belopp som utbetalats i samband med verksamhet av offentligt intresse, där privata aktörer beviljats koncessioner. Det kan röra sig om avsevärda belopp, särskilt i fråga om koncessioner inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna samt även spelsektorn.

3.8

Även sanktionssystemet ses över i förslaget. De behöriga myndigheterna får ökade befogenheter när det gäller en rad instrument, exempelvis upphävande av rösträtt och offentliggörande av sanktioner. Det bör framhållas att trots att det fastställts ett övre tak för ekonomiska påföljder finns det inte någon sådan gräns beträffande miniminivåer. Att fastställa sådana gränser skulle kunna utgöra ytterligare en viktig avskräckande faktor.

3.9

Förslaget, vars syfte är att förenkla bestämmelserna och därigenom göra marknaden mer attraktiv, kan leda till att antalet transaktioner ökar. Man vet inte vilka effekter detta kan få för den ordinarie verksamheten, varken när det gäller börserna eller tillsynsorganen, som man hoppas kommer att kunna klara av en plötslig ökning av antalet transaktioner.

3.10

EESK skulle vilja ta tillfället i akt att belysa ett av de största hindren för en expansion av marknaden, även om denna fråga inte har ett direkt samband med insynsdirektivet, nämligen de höga börsavgifterna. Såväl företagens kostnader för att bli börsnoterade som de årliga kostnaderna för att hålla sig kvar på marknaden är mycket höga och betraktas av företagen som ett hinder för att bli börsnoterade. Åtgärder på detta område kan vara till stor nytta för företag som fattar ett sådant beslut.

Bryssel den 22 februari 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 38–57, EESK:s yttrande: EUT C 80, 30.3.2004, s. 128.


Top