18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 113/17

—

Europeisk kulturhuvudstad är ett viktigt evenemang som lyfter fram de europeiska kulturernas rikedom, mångfald och gemensamma drag. Programmet har särskilt bidragit till att skapa en europeisk identitet under en period av snabb kulturell utvidgning för Europeiska unionen.

—

Genom att utmärkelsen blivit allt mer prestigefylld har kulturen också fått en viktig plats på den politiska dagordningen i medlemsstaterna, regionerna och kommunerna.

—

Regionkommittén framhåller återigen att konceptet interkulturell dialog tillsammans med social och territoriell sammanhållning kan bidra till att förankra privatlivets, det sociala livets och samhällslivets grundläggande värderingar som solidaritet, ansvar, tolerans och respekt. Det kan också främja förmågan hos enskilda individer och grupper från en annan kulturell bakgrund att kommunicera med varandra och att leva tillsammans i solidaritet.

—

Städer som blivit utsedda till Europeisk kulturhuvudstad har fått en betydligt starkare kultursektor och en varaktig ökning vad gäller deltagande i kulturlivet, särskilt bland unga människor.

—

ReK understryker att kulturhuvudstadsprogrammet måste vara en process som innebär utveckling för lokalbefolkningen genom utbildningsprogram, deltagande i verksamhet och ökad medvetenhet om lokala frågor och EU-frågor.

Föredragande

Anton ROMBOUTS (NL–PPE), borgmästare i 's-Hertogenbosch

1.

Regionkommittén ser positivt på att kommissionen håller på att utarbeta en ny rättslig ram för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad och att man har anordnat ett samråd på nätet och ett offentligt möte under 2010–2011. Kommittén upprepar sitt åtagande att bidra till diskussionerna som framfördes i yttrandet om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget ‧Europeisk kulturhuvudstad‧ för åren 2005 till 2019" (1).

2.

ReK anser att det är viktigt att programmet Europeisk kulturhuvudstad fortsätter efter 2019.

3.

Europeisk kulturhuvudstad är ett viktigt evenemang som lyfter fram de europeiska kulturernas rikedom, mångfald och gemensamma drag. Programmet har särskilt bidragit till att skapa en europeisk identitet under en period av snabb kulturell utvidgning för Europeiska unionen.

4.

Genom att utmärkelsen blivit allt mer prestigefylld har kulturen också fått en viktig plats på den politiska dagordningen i medlemsstaterna, regionerna och kommunerna. Forskning och investeringar i kultur är dessutom viktiga för att skapa välstånd och social sammanhållning, både i kommuner och regioner och på nationell och europeisk nivå.

5.

Genom att unga människor får möjlighet att delta i olika kulturevenemang kan de vidga sina vyer och komma över sin rädsla för och sina fördomar om det som är främmande och okänt för dem, vilket bidrar till en mångkulturell dialog.

6.

Regionkommittén framhåller återigen att konceptet interkulturell dialog tillsammans med social och territoriell sammanhållning kan bidra till att förankra privatlivets, det sociala livets och samhällslivets grundläggande värderingar som solidaritet, ansvar, tolerans, respekt, strävan efter sociala framsteg och förståelse för social och kulturell mångfald. Det kan också främja förmågan hos enskilda individer och grupper från en annan kulturell bakgrund att kommunicera med varandra och att leva tillsammans i solidaritet (2).

7.

Programmet Europeisk kulturhuvudstad har fått omfattande ekonomiska, sociala och kulturella effekter. Utmärkelsen har kraftigt stimulerat den kreativa sektorn, som i sig spelar en viktig ekonomisk roll i Europa och fungerar som en ekonomisk drivkraft för andra sektorer.

8.

Städer som blivit utsedda till Europeisk kulturhuvudstad har fått en betydligt starkare kultursektor och en varaktig ökning vad gäller deltagande i kulturlivet, särskilt bland unga människor.

9.

De lokala och regionala myndigheterna är de som har bäst förståelse för den verklighet och de villkor som (kandidater till) kulturhuvudstadsutmärkelsen står inför, och de som har bäst möjligheter att bidra till utformningen och genomförandet av programmet i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Dessutom har lokala och regionala myndigheter i de flesta medlemsstater ett direkt ansvar för att kulturevenemang organiseras och genomförs på ett bra sätt, och därigenom har de skaffat sig omfattande kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att ta fram nyskapande och kreativa strategier.

10.

ReK delar kommissionens slutsats att utnämningen till Europeisk kulturhuvudstad fortfarande värderas högt samt genererar omfattande kulturprogram och betydande effekter (3). Kommittén vill därför att initiativet ska finnas kvar och fortsätta främja medborgarnas deltagande och den långsiktiga utvecklingen. Vi framhåller att konceptet Europeisk kulturhuvudstad efter 2019 bör sträva mot en balanserad syn på kultur, och att kulturen inte bara bör stödjas som ett sätt att leverera konkret och mätbar avkastning på investeringar, utan också för sitt egenvärde.

11.

ReK menar att programmet Europeisk kulturhuvudstad kan bidra till att skapa framtidens Europa. Tendenser som nationalism, individualism och konsumism kräver liksom den sammanfallande sociala infrastrukturen uppmärksamhet. Globalisering, ökad rörlighet och öppna gränser vidgar vår världsbild. Européer är också "världsmedborgare", men samtidigt finns det ett behov av att skydda och bevara människors egen lokala kultur. Europa måste ge den lokala kulturen möjlighet att blomstra samtidigt som en inkluderande europeisk identitet utvecklas. Industriell, social och miljömässig innovation är helt avgörande för att Europas konkurrenskraft ska kunna stärkas, vilket kommer att bidra till att också stärka den territoriella sammanhållningen.

12.

Kulturhuvudstadsprogrammet måste basera sig på den lokala och regionala kulturscenen, och därför är det viktigt att medborgarna och alla offentliga och privata aktörer som är verksamma i området deltar i alla olika faser av projektet. ReK understryker att kulturhuvudstadsprogrammet måste vara en process som innebär utveckling för lokalbefolkningen genom utbildningsprogram, deltagande i verksamhet och ökad medvetenhet om lokala frågor och EU-frågor. De europeiska kulturhuvudstäderna bör involveras i högre grad i insatser och initiativ som EU genomför inom ramen för kulturprogram nu och i framtiden. De bör även stegvis kunna omfattas av tillämpningsområdena för dessa kulturprogram.

13.

Programmet Europeisk kulturhuvudstad har visat sig vara effektivt när det gäller att utveckla program som stimulerar integration och interkulturell dialog, och många tidigare kulturhuvudstadsevenemang har genomförts i städer med problem som rör social sammanhållning och integrering. Tillgång till kultur är en viktig faktor för att skapa ökat ansvar och aktivare medborgare, individuell och kollektiv välfärd, social rörlighet, solidaritet etc. Med detta i åtanke måste kärnan i kulturhuvudstadsprogrammet vara medborgarna och det civila samhället.

14.

Kommittén betonar återigen att kultursektorn i stor utsträckning bidrar till genomförandet av målen i Europa 2020-strategin. ReK påminner också om de enorma möjligheter som kulturturismen innebär för den ekonomiska utvecklingen i många regioner. Kommittén varnar dock för en ensidig betoning av kulturens snävt ekonomiska betydelse. Lika viktigt är kulturens betydelse för att skapa en god och dynamisk livsmiljö, som är en förutsättning för utveckling (4).

15.

Regionkommittén ställer sig bakom förslaget om att fortsätta programmet Europeisk kulturhuvudstad efter 2019 och föreslår att det ska breddas så att det mer kan inriktas på att söka efter och hitta européernas mångsidiga kulturella identitet/identiteter. Programmets innehåll bör därför vara mer öppet för andra icke-europeiska kulturer och partner för att på ett ännu effektivare sätt lyfta fram de europeiska kulturernas värde och rikedom.

16.

Kulturhuvudstadsevenemanget har under de senaste 25 åren utvecklats från en sommarfestival till ett kulturevenemang som pågår under hela året och som innebär en viktig kulturell, social och ekonomisk utveckling. Vissa städer har utvidgat programmet till att omfatta ett antal år före och efter evenemanget. Denna strategi har visat sig mycket framgångsrik när det gäller att uppmuntra lokalbefolkningen att delta i det egentliga kulturhuvudstadsåret, stimulera den kulturella utvecklingen och deltagandet i kulturlivet samt skapa internationell uppmärksamhet och internationellt samarbete.

17.

Kommittén betonar återigen att det fleråriga perspektivet har visat sig framgångsrikt eftersom det bidrar till att befästa de positiva resultat som uppnåtts i staden eller regionen liksom de nya (europeiska) nätverk som har skapats i samband med kulturhuvudstadsutmärkelsen. En sådan strategi bidrar också, särskilt i dessa tider av budgetåtstramningar, till att investeringar i kultur finns med på den politiska dagordningen på lång sikt. Det nuvarande kriteriet "stad och medborgare" innebär att evenemangets resultat måste vara varaktiga och utgöra en del av den kulturella och sociala utvecklingen på lång sikt. Majoriteten av de europeiska kulturhuvudstäderna fokuserar emellertid fortfarande på att anordna kulturevenemang under året. Därför vore det positivt om de nuvarande, tidigare och framtida kulturhuvudstäderna ingår i ett mer strukturerat samarbete.

18.

Regionkommittén anser fortfarande att städerna bör betrakta evenemanget som en del av en långsiktig kulturutvecklingsstrategi för att främja ett mer hållbart synsätt när det gäller kulturell utveckling och att de bör ta tillvara effekterna av kulturhuvudstadsåret och främja de spår det sätter i städerna, vilket framfördes i yttrandet om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019". För att utveckla strategin på längre sikt och därmed möta de nya utmaningarna på lokal och regional nivå är det nödvändigt att utforma och vidareutveckla en samstämmig kulturpolitik på medellång och lång sikt. Detta kan endast uppnås om det finns en tydlig politisk vilja och om de offentliga och privata samhällsaktörerna deltar fullt ut.

19.

Kommittén konstaterar att utmärkelsen Europeisk kulturhuvudstad tilldelas för ett bestämt år och betonar vikten av att sätta in aktiviteterna i ett flerårigt perspektiv och låta dem ingå i en långsiktig strategi för kulturell, ekonomisk och social utveckling samt fysisk planering.

20.

Kommittén betonar att medlemsstaterna måste fästa nödvändig uppmärksamhet vid genomförandet av det europeiska kulturhuvudstadsprojektet och framför allt säkerställa att det är bärkraftigt på lång sikt. Den berörda medlemsstaten bör ge varje enskilt kulturhuvudstadsprojekt det stöd som krävs och integrera projektet i medlemsstatens långsiktiga politik och strategi.

21.

Programmet Europeisk kulturhuvudstad har också utvecklats vad gäller typen av städer och regioner som deltar. I början valde medlemsstaterna i allmänhet huvudstäder eller andra större städer. Under årens lopp har utmärkelsen emellertid allt oftare tilldelats mindre städer ("andrastäder" eller regionala kulturcentrum). Kandidatstädernas allt mindre storlek gjorde det alltmer nödvändigt att den omgivande regionen deltog. Städer är mötesplatser och centrum för handel, näringsliv, utbildning och styrande organ. De är belägna i hjärtat av en region vars karaktär de avspeglar. Denna insikt ledde till att en regional dimension har ingått i programmet sedan 2007. Kommittén betonar därför mervärdet av att främja en regional strategi för kulturhuvudstadsutmärkelsen, inklusive ett övervägande av en utnämning på regional nivå, med regionen som primärt kulturellt fokus och under ansvar av huvudstaden i regionen.

22.

Kommittén understryker att kandidatstäderna hädanefter i ännu högre grad bör uppmanas att involvera den omgivande regionen – eller t.o.m. euroregionen om det rör sig om städer som ligger vid gränser – i kulturhuvudstadsprogrammet genom att de ingår partnerskapsavtal som säkerställer det gemensamma arbetet i initiativets alla faser. Det är viktigt att ha ett stabilt styressystem som garanterar långsiktigheten i de politiska och ekonomiska åtagandena. Ett starkt stöd över partigränserna, inklusive en garanterad budget, konstnärlig frihet och medborgardeltagande bör vara huvudfaktorer i styressystemet.

23.

ReK vill lyfta fram nätverkens och de kreativa städernas avgörande betydelse inom ramen för ett öppet och innovativt ekosystem i moderna ekonomier, där städer, regioner, universitet, forskningsinstitut och företag i allt större utsträckning samarbetar med varandra i strategiska frågor för att uppnå stordriftsfördelar, skapa "spill-over"-effekter i form av kunskap och samordna infrastrukturplaneringen. Lokala och regionala myndigheter bör aktivt delta i utarbetandet av ramlagstiftning och finansieringsprogram.

24.

Kommittén vill återigen betona vikten av kulturhuvudstadsevenemangets europeiska dimension. (5) ReK instämmer i att programmet syftar till att främja samarbete i Europa, lyfta fram den europeiska kulturens rikedom och engagera och involvera medborgarna. Kommittén upprepar att man genom att uppmuntra de omgivande områdenas aktiva deltagande i programmet skulle kunna bidra till detta mål och se till att de positiva effekterna sprids i ett (större) regionalt sammanhang.

25.

ReK uppmanar återigen kommissionen att uppmärksamt iaktta, analysera och främja den senaste utvecklingen inom det europeiska kulturhuvudstadsprogrammet. Kommissionen bör då den utarbetar sina program beakta den kulturella potentialen i partnerskapen mellan städer och regioner eftersom den är av stor betydelse för hela samhället, samt ta fasta på ny utveckling av hög kvalitet (6).

26.

Programmet Europeisk kulturhuvudstad är ett av de mest framgångsrika EU-programmen genom att det ger värdstaden och den omkringliggande regionen – och även kandidatstäderna – en unik möjlighet att ta ett stort kulturellt, socialt och ekonomiskt steg framåt och under några få år åstadkomma förändringar som annars brukar ta en generation.

27.

Kommittén anser därför att en lång rad städer bör stimuleras att delta i urvalet till utmärkelsen kulturhuvudstad. Erfarenheterna från de senaste åren visar att enbart en ansökan om att bli kulturhuvudstad får positiva effekter på kandidatstäderna i form av ekonomiska sidoeffekter och på städernas framtoning. Konkurrens om utmärkelsen skapar också nya (internationella) nätverk och förbättrat samarbete mellan partnerna inom en region.

28.

Kommittén är medveten om de problem som har uppstått för medlemsstaterna och det europeiska jurysystemet eftersom de måste hantera allt fler ansökande städer, växande ansökningskostnader och organisatoriska problem i samband med urvalsprocessen. Kommittén uppmanar kommissionen att se positivt på det växande antalet kandidaturer och anpassa urvalsprocessen efter 2019 mot bakgrund av det höga ansökningsantalet.

29.

Kommittén understryker att Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och kandidatstäderna bör samarbeta i nära partnerskap i syfte att öka allmänhetens medvetenhet om utmärkelsen i städerna och regionerna. Kommissionen bör fortsätta att utveckla varumärkesvärdet i kulturhuvudstadstiteln och medlemsstaterna bör offentliggöra tävlingen på bred nationell nivå. Städerna har ett särskilt ansvar för att använda sin direktkontakt med medborgarna i syfte att förklara och kommunicera initiativets fördelar. Om medborgarna inte tydligt förstår målen med kulturhuvudstadstiteln är det svårt för en stad att få allmänhetens stöd för sin ansökan. Detta kan få vissa potentiella kandidater att avstå från att ansöka om titeln.

30.

Kommittén påpekar att fastare bestämmelser för urvalet vore önskvärt. ReK föreslår att "konkurrensen" utformas på ett sådant sätt att alla städer som ansöker bidrar till den kulturella utvecklingen på EU-nivå samt på nationell och/eller regional nivå. De evenemang som planeras inom ramen för ansökan skulle kunna utformas för att visa hur varje stad eller region skulle kunna bidra till kulturpolitiska mål och skulle också kunna omfatta ett åtagande från alla städer att fortsätta arbetet under åren fram till kulturhuvudstadsåret (oavsett vilken stad som "vinner"). Tydligare bestämmelser för urvalet skulle kunna bidra till att minska motsättningarna mellan städer och regioner och underlätta för kandidatstäderna att bidra till en mer övergripande dagordning på europeisk och nationell nivå. Detta innebär i grunden att främja en sund tanke om att "samarbeta för att konkurrera".

31.

Kommittén råder kommissionen att uppmana medlemsstaterna att genom sina nationella myndigheter och institutioner på alla sätt stödja den stad som blivit utsedd till kulturhuvudstad.

32.

Kommittén stöder det rotationssystem för medlemsstaterna inom vilket utmärkelsen kulturhuvudstad för närvarande delas ut (sedan 2007) och anser att detta system garanterar att mindre städer och medlemsstater har lika stor chans att få utmärkelsen, trots budgetbegränsningar.

33.

ReK uppmanar kommissionen att överväga att i den nya rättsliga grunden för Europeisk kulturhuvudstad återinföra möjligheten för städer i länder utanför EU att ansöka om utmärkelsen. Erfarenheterna från Istanbul 2010 pekar i denna riktning (7).

34.

Vi vill återigen understryka att kommitténs företrädare i juryn även i fortsättningen måste vara en av våra valda ledamöter, vilket tidigare har varit allmän praxis. Kommittén anser dock att deltagande i juryn inte ska ses som ett hedersuppdrag, utan att det innebär en avsevärd arbetsbelastning och ett stort ansvar gentemot de ansökande städerna. ReK begär att kommissionen ska bekräfta Regionkommitténs roll i övervakningsgruppen och vill att denna grupp fortsätter att spela en aktiv roll när det gäller att säkerställa att det utvecklas samverkanseffekter mellan de utvalda städernas kulturprogram under programmets förberedande fas (8). Samtidigt bör man fastställa objektiva bedömningskriterier, som ansökande städer som har fått avslag kan dra lärdom av och som framtida kandidater kan utgå från.