15.2.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 43/8

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om Avslutande av den första europeiska planeringsterminen för ekonomisk samordning – Vägledning för den nationella politiken 2011–2012”

KOM(2011) 400 slutlig

2012/C 43/02

Huvudföredragande: Michael SMYTH

Den 7 juni 2011 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén” om ”Avslutande av den första europeiska planeringsterminen för ekonomisk samordning – Vägledning för den nationella politiken 2011–2012”

KOM(2011) 400 slutlig

Den 14 juni 2011 gav kommitténs presidium styrgruppen för Europa 2020-strategin i uppdrag att svara för kommitténs beredning av ärendet.

Med hänsyn till ärendets brådskande karaktär utsågs Michael SMYTH till huvudföredragande vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs 476:e plenarsession den 7–8 december 2011 (sammanträdet den 8 december). EESK antog följande yttrande med 136 röster för, inga röster emot och 6 nedlagda röster:

1.   Slutsatser

1.1   Unionen och dess befolkning genomgår nu den värsta ekonomiska, sociala och politiska krisen i sin historia. Krisen drabbar allvarligt medlemsstaterna och deras befolkning och hotar centrala landvinningar såsom den gemensamma valutan, stabilitetspakten och den inre marknaden. Under den förra finanskrisen avvärjdes en långvarig lågkonjunktur genom ett snabbt och beslutsamt gemensamma agerande från Europas ledare. Europa står nu åter inför en lika allvarlig utmaning, och även denna gång krävs ett mycket starkt politiskt samarbete. Ingen enskild medlemsstat kan hantera krisen på egen hand. Det politiska valet har nu ställts på sin spets – antingen stärks den europeiska integrationen för att övervinna krisen eller också kommer krisen att allvarligt försvaga den europeiska integrationen och äventyra den.

1.2   Omedelbara åtgärder krävs för att minska skulden, konsolidera de offentliga finanserna och öka folkets och näringslivets förtroende. Men politikerna bör blicka längre framåt än den aktuella krisen. Man bör inte bara fokusera på åtgärder på kort och medellång sikt. Det finns ett uppenbart behov av långsiktiga reformer. Åtgärder som vidtas eller inte vidtas i detta hänseende kommer att få kortsiktiga och ibland omedelbara konsekvenser för medlemsstaternas upplåningskostnader.

1.3   Mot bakgrund av detta anser kommittén att Europa 2020-strategin behövs mer än någonsin eftersom den erbjuder vittomspännande reformplaner i syfte att säkerställa hållbar tillväxt och göra framtidens union mer stresstålig.

1.4   Det behövs en god balans mellan strategins olika delar, i synnerhet avseende de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. De tre prioriteringarna – tillväxt som är smart, hållbar och inkluderar alla – är kopplade till varandra och förstärker varandra ömsesidigt. Uppmärksamheten har fördelats jämnt på ekonomisk tillväxt, entreprenörskap, små och medelstora företag, konkurrenskraft, innovation, hållbarhet och miljö, sociala rättigheter, jobbskapande samt stöd till utbildning.

1.5   Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen och ansträngda offentliga finanser i medlemsstaterna, består utmaningen nu mer än någonsin i att se till att strategin genomförs korrekt.

1.6   Kommittén är mycket bekymrad över att medlemsstaternas åtaganden i de nationella reformprogrammen inte räcker till för att bemöta flertalet målsättningar i strategin (utbildning, sysselsättning, forskning och utveckling, minskad fattigdom, minskade utsläpp, energieffektivitet och förnybar energi). Detta har påtalats även i den årliga tillväxtöversikten (1).

1.7   Medlemsstaterna måste anstränga sig ytterligare och vidta mer vittgående nationella justeringar för att göra det möjligt att uppnå målen fram till 2020. Fokus måste läggas på frågor som gynnar tillväxten (utbildning, innovation, energi, transportanslutningar osv.). Ett adekvat genomförande av åtagandena är en nyckelfråga.

1.8   Det organiserade civila samhällets och arbetsmarknadens parters deltagande i genomförandet av reformer och en tillväxtstrategi kommer att vara avgörande för deras framgång och kan uppmuntra nationella myndigheter och EU att uppnå konkreta resultat. Därför kommer kommittén att fortsätta det gemensamma arbetet med sitt nätverk av nationella ekonomiska och sociala råd och liknande organisationer inom ramen för Europa 2020-strategin. Å ena sidan kommer kommittén att skapa medvetenhet i medlemsstaterna och å andra sidan kommer den att se till att de ekonomiska och sociala omständigheterna runtom i EU är kända av de politiska beslutsfattarna på EU-nivå.

2.   Bakgrund

2.1   Den första europeiska planeringsterminen, en ny förvaltningsmetod som syftar till att förbättra samordningen av den ekonomiska politiken mellan EU och medlemsstaterna, lanserades i januari 2011 när kommissionen presenterade den årliga tillväxtöversikten (2) som godkändes och färdigställdes vid Europeiska rådets vårmöte (3).

2.2   Mot denna bakgrund presenterade medlemsstaterna i slutet av april 2011 stabilitets- eller konvergensprogram avseende sina offentliga finanser och nationella reformprogram, där man lade fram viktiga politiska åtgärder för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Dessutom har de flesta medlemmarna i europluspakten gjort särskilda åtaganden inom ramen för pakten (4).

2.3   Efter att ha bedömt dessa program och åtaganden utfärdade kommissionen landsspecifika rekommendationer samt rekommendationer för euroområdet (5). Rekommendationerna inriktades på områden inom vilka medlemsstaten behövde göra ytterligare insatser för att påskynda de strukturella reformerna. Europeiska rådet godkände dessa rekommendationer vid sitt möte i juni (6). Därmed avslutades den första europeiska planeringsterminen och en ”nationell planeringstermin” inleddes.

2.4   Det föreliggande dokumentet tar sin utgångspunkt i kommissionens meddelande Avslutande av den första europeiska planeringsterminen för ekonomisk samordning – Vägledning för den nationella politiken 2011–2012  (7), som offentliggjordes i juni 2011. Strävan är att fokusera på flera viktiga frågor såsom

—	förstärkt förvaltning av strategin,

—	förbättring av kommunikationen angående strategin, och

—	förbättring av medlemsstaternas genomförande i praktiken.

2.5   Det kommer att vara en del av en ny ”integrerad rapport” (8) som ska presenteras av det interaktiva nätverk som EESK har utvecklat med nationella ekonomiska och sociala råd och andra liknande partnerorganisationer.

2.6   Den specifika politik som omfattas av Europa 2020-strategin behandlades mer grundligt i det tidigare yttrandet om Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen  (9). Faktum är att kommittén, efter samrådet om den årliga tillväxtöversikten 2011, utarbetade ett yttrande i vilket man helt och fullt stödde Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen och uppmuntrade kommissionen att främja den europeiska integrationen. Kommittén beklagade emellertid att man vid den första årliga tillväxtöversikten inte hade tagit tillfället i akt att lägga fram politiska förslag med sikte på att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Med tanke på de starkt försämrade ekonomiska och sociala villkoren måste dessa förslag nu konkretiseras.

2.7   I yttrandet presenterades också flera konkreta förslag till de tio punkter som lagts fram av kommissionen: genomföra budgetåtstramningar, korrigera makroekonomiska obalanser, stabilisera finanssektorn, göra det lönsamt att jobba, se över pensionssystemen, få ut de arbetslösa på arbetsmarknaden, balansera trygghet och flexibilitet, frigöra den inre marknadens potential, finansiera tillväxten med privata investeringar och skapa en kostnadseffektiv tillgång till energi.

2.8   Efter det att kommissionen publicerat den årliga tillväxtöversikten 2012 (10) planerar kommittén att inför Europeiska rådets toppmöte i mars 2012 lägga fram ett yttrande som inriktas på framstegen avseende Europa 2020-strategin.

3.   Förvaltning

3.1   Europa 2020-processen bör vara en process för alla och av alla och inte vara förbehållen politiska beslutsfattare, lagstiftare och expertgrupper.

—

Bidrag från alla samhällsgrupper är önskvärt för att sakkunskapen på gräsrotsnivå ska kunna tas till vara, för att de bästa möjliga metoderna ska kunna tas fram som svar på de aktuella utmaningarna, och för att nydanande lösningar ska kunna utverkas. Ett exempel skulle kunna vara socialt entreprenörskap, som ger positiva resultat både i ekonomiskt och socialt hänseende.

—	För att strategin ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt i medlemsstaterna krävs att samtliga berörda intressegrupper engagerar sig och tar ansvar. Det är därför ytterst viktigt att alla känner sig delaktiga i strategin och involveras fullt ut i syfte att skapa dynamik kring reformerna.

3.2   Det bör ske förbättringar när det gäller samråd, deltagande och mobilisering av det organiserade civilsamhället på både nationell nivå och EU-nivå.

3.3   Det organiserade civilsamhället i medlemsstaterna bör delta som aktiv partner i övervakningen och genomförandet av Europa 2020-strategin.

3.4   Arbetsmarknadsparterna och det organiserade civilsamhället i Europa måste rådfrågas om de landsspecifika rekommendationerna för varje medlemsstat. I detta sammanhang är tidsaspekten avgörande för att det organiserade civilsamhället ska få möjlighet att delta i ett tidigt skede i utarbetandet av framtida projekt för perioden efter 2011. Det är även nödvändigt att grundläggande ILO-konventioner som antagits av medlemsstaterna efterlevs, i synnerhet konvention 98 om kollektivförhandlingsrätten.

3.5   Kommittén efterlyser en förstärkt roll och profil för nationella ekonomiska och social råd och liknande organisationer. Detta kommer på intet sätt att lägga hinder i vägen för befintliga mekanismer för samråd med arbetsmarknadsparterna i medlemsstaterna.

3.6   Åtgärder bör vidtas för att vitalisera debatten om genomförandet av Europa 2020-strategin i medlemsstaterna, och regeringarna bör utveckla effektivare processer för återkoppling beträffande resultaten av den bredare civila och sociala dialogen om strategin.

3.7   EESK förespråkar regelbundna konferenser om övervakningen av Europa 2020-strategin i medlemsstaterna som omfattar alla intressenter och organisationer inom det civila samhället.

3.8   Kommittén rekommenderar att man etablerar permanenta dialoger i medlemsstaterna mellan nationella ekonomiska och sociala råd eller motsvarande organisationer och andra arbetsmarknadsparter och intressenter, såsom små och medelstora företag, aktörer inom den sociala ekonomin, tankesmedjor, universitet samt aktörer som arbetar för att främja social sammanhållning och lika möjligheter. Man bör på lämpligt sätt beakta de avtal och förfaranden för samhällsdialog som finns i vissa medlemsstater.

3.9   Strukturella hinder för en verklig dialog med arbetsmarknadsparter och organisationer inom det civila samhället måste undanröjas. Ett sådant exempel är att man undviker de snäva tidsfrister som faktiskt har blivit normen då man utarbetar de nationella reformprogrammen.

3.10   Förvaltning på EU-nivå – mervärdet av en starkare europeisk dimension

3.10.1   Det framstår allt tydligare att medlemsstaternas nationella politik i sig inte är tillräcklig, och att det politiska samarbetet på europeisk nivå måste stärkas. Asymmetrisk eller isolerad makroekonomisk, industriell eller social politik i medlemsstaterna kan undergräva EMU och den inre marknaden och kan ha negativa återverkningar på andra medlemsstater.

3.10.2   Kommittén förespråkar dialog mellan nationella ekonomiska och sociala råd samt organisationer inom civilsamhället och kommissionens företrädare om specifika nationella omständigheter. I linje med detta bör nationella ekonomiska och sociala råd delta mer aktivt i kommissionens årliga samråd. EESK stöder detta förhållningssätt, som ligger i linje med Europaparlamentets strategi med utökat samarbete med nationella parlament, och Regionkommitténs strategi med stärkt samarbete med europeiska regionala och lokala myndigheter.

3.10.3   Tillämpningen av den europeiska planeringsterminen har kritiserats av Europaparlamentet på grund av bristande legitimitet, den underordnade roll som Europaparlamentet tilldelats, de nationella parlamentens marginella deltagande och bristen på insyn i processen. Det föreslogs att den europeiska planeringsterminen ska effektiviseras genom en regelbunden ekonomisk dialog om planeringsterminens konsekvenser. Kommittén stöder tanken på att Europaparlamentet ska inrätta ett underutskott som har hand om frågor med koppling till den europeiska planeringsterminen. EESK önskar medverka aktivt i dess verksamhet.

3.10.4   Kommittén önskar också fortsätta sitt samarbete med Regionkommittén när det gäller att verka för att göra medborgarna medvetna om Europa 2020-strategin och dess effektiva genomförande.

3.10.5   EESK anser att det organiserade civilsamhället bör bjudas in att delta i territoriella pakter (11) för Europa 2020-strategin.

3.11   Tillgängliga instrument för förbättrad förvaltning

3.11.1   Kommittén anser att EU:s hela uppsättning av tillgängliga instrument (12) bör användas för att se till att Europa 2020-strategin blir framgångsrik.

3.11.2   EESK varnar för att låta den europeiska planeringsterminen bli en ersättning för de breda riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

3.11.3   Den fleråriga budgetplanen för åren 2014–2020 bör göra det lättare att uppnå Europa 2020-strategins mål.

3.11.4   Strukturfonderna under perioden 2014–2020 bör vara helt i linje med prioriteringarna i Europa 2020-strategin (13).

3.11.5   Effektiviteten skulle förbättras om kostnaderna på EU-nivå och på nationell nivå kunde samordnas bättre.

3.11.6   Offentliga investeringar i smart och hållbar tillväxt för alla, både på EU-nivå och i medlemsstaterna, skulle även kunna uppmuntra till ytterligare privata investeringar och därmed skapa en hävstångseffekt.

4.   Meddelande om Europa 2020-strategin

4.1   Europa 2020-strategin bör få ökad politisk synlighet och medborgarnas medvetenhet om denna bör stärkas, särskilt vad gäller de allvarliga utmaningar som våra samhällen nu står inför.

4.2   Kommunikationen på alla nivåer (EU-nivå, nationell nivå och i synnerhet lokal nivå) bör stärkas, eftersom Europa 2020-strategin i många medlemsstater är det enda nya innovativa och politiska tillskott som står till buds för att ge människor ett visst hopp om en bättre framtid. Nyckelbudskapen i Europa 2020-strategin om tillväxt, sysselsättning och socialt deltagande behöver förklaras om och om igen.

4.3   Nationella reformprogram bör presenteras och debatteras i nationella parlament.

5.   Europa 2020-strategins genomförande

5.1   Kommittén uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att identifiera flaskhalsar som begränsar tillväxten på nationell och internationell nivå. Dessa flaskhalsar manifesterar sig i många former såsom

—	fragmentering av den inre marknaden,

—	otillräcklig tillgång för små och medelstora företag till den inre marknaden,

—	behovet av att utveckla företagandet,

—	svagheter i företagsmiljön (inklusive lagstiftningen),

—	hinder för sysselsättning och omfördelning av arbetskraft (segmentering av arbetsmarknaden),

—	bristande konkurrenskraft för det europeiska näringslivet till följd av bristfällig ömsesidighet i världshandeln och i internationell offentlig upphandling,

—	behovet av att öka deltagandet på arbetsmarknaden,

—	otillräcklig kvalitet och effektivitet inom utbildningssystemen,

—	behovet av en välfungerande, reglerad och stabil finanssektor som svarar mot behoven i realekonomin.

5.2   Sådana potentiella flaskhalsar skulle kunna kartläggas med hjälp av ovannämnda permanenta dialoger. Nya incitament för de områden som släpar efter skulle kunna föreslås.

5.3   Kommittén ställer sig positiv till att moderna offentliga administrationsverktyg används för att säkra ett effektivt genomförande av Europa 2020-strategin och ett aktivt deltagande från det organiserade civilsamhällets och arbetsmarknadsparternas sida. Dessa verktyg kan omfatta följande:

5.3.1    Fastställande av baslinjer, mål och tidsfrister: Kommittén är medveten om att det för närvarande i många fall saknas konkreta och mätbara mål och att tidsfristerna är för snäva. Kommittén anser att man bör fastställa tydliga, konkreta mål som åtföljs av realistiska tidsfrister för att uppnå dessa. Korrekta baslinjer är avgörande för att underlätta mätningen av Europa 2020-strategins effekter, och i detta syfte rekommenderar kommittén att ESPON används i ökad utsträckning.

5.3.1.1   Kommissionen bör övervaka framstegen och utöva sin rätt att varna när medlemsstaterna inte lever upp till de överenskomna åtagandena.

5.3.2   Användning av jämförelser och indikatorer: Kommittén påminner om vikten av att använda indikatorer på framsteg och framgång – resultatorienterade, kvantitativa men även kvalitativa indikatorer behövs.

5.3.2.1   En sådan jämförelse, baserad på de nationella reformprogrammens mål och inrättad av intressenter i samarbete med regeringsföreträdare, skulle tillhandahålla konkret information för att mäta de framsteg som gjorts i varje medlemsstat vid genomförandet av Europa 2020-strategin. Varje nationellt ekonomiskt och socialt råd eller motsvarande organisation skulle behöva analysera och fastställa sina egna prioriteringskriterier. Vissa nationella ekonomiska och sociala råd har redan infört sådana jämförelser med regelbundna mellanrum, med användning av statistik som finns fritt tillgänglig på Eurostats webbplats. Andra nationella ekonomiska och sociala råd skulle kunna genomföra samma process.

5.3.2.2   Kommittén uttrycker sin beredskap att låta sin webbplats (webbplatsen CESLink) (14) vara värd för en digital plattform för utbyte av information och data.

5.3.2.3   EESK uttrycker också sin beredskap att anordna en årlig konferens där resultaten av dessa jämförelser skulle kunna analyseras.

5.3.3    Regelbunden utvärdering av politikens genomförande och effekter: Tack vare jämförelserna skulle intressenterna kontinuerligt kunna övervaka reformernas genomförande. Detta skulle också kunna ge tillräcklig information för översynen av de nationella reformprogrammen och underlätta identifieringen av bästa praxis i medlemsstaterna.

6.   Spridning av bästa praxis

6.1   Kommittén anser att utbytet av god praxis på EU-nivå i hög grad bör främjas. EESK gör därför studiebesök i medlemsstaterna för att med aktörerna i det civila samhället diskutera utbyte av bästa lösningar och genomförandet av reformerna.

6.2   Intressenterna bör utveckla nya metoder för utbyte av bästa praxis. Genom ett nätverk på flera nivåer, med informationsutbyte mellan de olika förvaltningsnivåerna och ett närmare samarbete mellan gränsområden i två eller flera medlemsstater, skulle man kunna fastställa gränsöverskridande mål. Utöver det behövs en analys av välfungerande metoder för att de ska kunna användas i ett nationellt sammanhang i andra medlemsstater.

6.3   Kommittén uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att göra en förnyad ansträngning för att främja gränsöverskridande utbyte av bästa praxis med hjälp av elektroniska kommunikationsmetoder (t.ex. databaser som innehåller exempel på bästa praxis, resultattavlor etc.). Den ovannämnda metoden beror dock på om medlemsstaterna antar en lämplig europeisk ram som skulle möjliggöra detta. Om det är nödvändigt bör skapandet av innovativa instrument övervägas.

6.4   Kommittén vill än en gång framhålla att man är villig att aktivt bidra till denna processbåde som en plattform (14) för utbyte av information och samarbete mellan nationella ekonomiska och sociala råd, arbetsmarknadsparter, aktörer inom civilsamhället och EU-institutionerna och som en plattform för utbyte av synpunkter och erfarenheter mellan nationella intressenter. Slutligen vill kommittén ta tillfället i akt att betona att man i hög grad uppskattar de diskussionsbidrag som nationella ekonomiska och sociala råd och liknande organisationer har framfört.

---

(1)  Årlig tillväxtöversikt 2012, KOM(2011) 815, 23.11.2011.

(2)  ”Årlig tillväxtöversikt 2011: Vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen” KOM(2011) 11, 12.1.2011, med utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten.

(3)  Slutsatser från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2011, EUCO 10/1/11 Rév. 1.

(4)  Bilaga I till slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2011, EUCO 10/1/11 Rév. 1.

(5)  För vissa medlemsstater som åtnjuter finansiellt stöd från medlemsstaterna i euroområdet och från IMF har kommissionen endast rekommenderat ett genomförande av samförståndsavtalet, inklusive tillhörandebilagor, som fastställer villkor för den ekonomiska politiken och som är en förutsättning för utbetalning av ekonomiskt stöd. Detta finansiella stöd bör kopplas till framsteg avseende Europa 2020-strategin.

(6)  Slutsatser från Europeiska rådets möte den 23–24 juni 2011, EUCO 23/11.

(7)  Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om avslutande av den första europeiska planeringsterminen för ekonomisk samordning – Vägledning för den nationella politiken 2011–2012, KOM(2011) 400 slutlig.

(8)  En första ”integrerad rapport om Lissabonstrategin efter 2010” presenterades av styrgruppen i anslutning till utarbetandet av den nya europeiska strategin för perioden efter 2010. Detta yttrande utarbetades av EESK:s observationsgrupp för Lissabonstrategin och innehöll bidrag från nationella ekonomiska och sociala råd och partnerorganisationer samt EESK:s yttrande om Lissabonstrategin efter 2010 (föredragande: Wolfgang Greif).

(9)  EESK:s yttrande om den ”årliga tillväxtöversikten”, EUT C 132, 3.5.2011, s. 26–38.

(10)  Årlig tillväxtöversikt 2012, KOM(2011) 815.

(11)  En territoriell pakt för Europa 2020-strategin är ett avtal mellan ett lands förvaltningsnivåer (lokal, regional och nationell). Parter som ingår en territoriell pakt åtar sig att samordna och synkronisera sina politiska dagordningar för att fokusera sina åtgärder och finansiella resurser på Europa 2020-strategins mål – Se

http://portal.cor.europa.eu/europe2020/news/Pages/TPUsefuldocuments.aspx.

(12)  Instrument såsom förordningar, direktiv, rekommendationer, yttranden och standarder samt riktlinjer, gemensamma målsättningar, gemensamma program, strukturfonder, samordning av politik och instrument inom EU:s externa åtgärder.

(13)  Se särskilt EESK:s yttrande Europeiska socialfonden efter 2013, EUT C 132, 3.5.2011, s. 8.

(14)  Se http://www.eesc.europa.eu/ceslink/.

---