—

Sökandena gör bland annat gällande att saneringsklausulen i 8c § första stycket a i den tyska lagen om bolagsskatt (Körperschaftsteuergesetz — KStG) inte får den selektiva verkan som krävs enligt artikel 107.1 FEUF, eftersom den inte gynnar vissa företag eller viss produktion. Sökandena anser dessutom att saneringsklausulen inte utgör ett undantag från det tyska skatterättsliga referenssystemet med i princip obegränsad förlustöverföring och kvittning av förluster mellan beskattningsperioder, utan bidrar till referenssystemets genomförande.

—

Sökandena gör i detta sammanhang gällande att även om kommissionens ståndpunkt godtogs och det antogs att saneringklausulen är selektiv rättfärdigas detta enligt statsrättsliga principer såsom beskattning efter förmåga, undvikande av överbeskattning och iakttagande av proportionalitetsprincipen.

—

Sökandena gör gällande att de inte har beviljats stöd med hjälp av statliga medel. Saneringsklausulen medför inte någon ny ekonomisk fördel för det förlustbringande företaget utan medför endast att en redan existerande ekonomisk situation upprätthålls i enlighet med principen om obegränsad förlustöverföring och kvittning av förluster mellan beskattningsperioder.

—

Sökandena gör gällande att kommissionen inte har beaktat relevanta bestämmelser i tysk skattelagstiftning och att det angripna beslutet därför är behäftat med allvarliga fel.