20.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 372/10

1.

det i artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att målen för unionens insatser ska vara att främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv,

2.

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har möjliggjort att EU kan genomföra sin utrikespolitik på ett kraftfullare sätt och att samarbetet med grannländerna nu kan breddas så att det täcker hela skalan av frågor på ett integrerat och mer effektivt sätt,

3.

rörlighet är av stor vikt för att främja ömsesidig förståelse och ekonomisk utveckling och samtidigt höja medvetenheten om unga människors olika attityder till livet och olika omständigheter runtom i Europa; den är också nödvändig för tankeutbyte, innovationsspridning, åtgärder för att komma tillrätta med sysselsättningsproblem och sociala frågor, skapande av nära band människor emellan, stöd för personlig utveckling och främjande av tillägnande av så kallade mjuka färdigheter samt av interkulturell kompetens och bekämpande av fördomar och dessutom är rörlighet av central betydelse för att frigöra alla ungdomars potential och nå Europa 2020-målen,

4.

Europeiska unionen genom den generella ökning av rörligheten som leder till täta kontakter mellan människor av olika nationalitet, kultur, religionstillhörighet och trosuppfattning, spelar en allt viktigare roll internationellt för att främja respekten för demokrati, frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter samt de normer som bör respekteras i den interkulturella dialogen,

5.

”Delaktighet” och ”Ungdomar i världen” inkluderades som två prioriterade handlingsområden inom de förnyade ramarna för europeiskt samarbete på ungdomsområdet (2010–2018),

6.

det under EU:s ungdomskonferens den 5–7 september 2011 i Warszawa, Polen, framhölls att det föreligger särskilda behov av

7.

Utvidgningen av Europeiska unionen den 1 maj 2004 medförde en historisk förändring för unionen i politiskt, geografiskt och ekonomiskt hänseende och ytterligare förstärkte behovet av samarbete mellan EU och dess grannar, inbegripet länderna i Östeuropa (1).

8.

Den europeiska grannskapspolitiken (2), som nyligen utvärderats och inkluderats i en ny ram genom kommissionens meddelande Ny respons på ett grannskap i förändring, ställer upp ambitiösa mål som grundar sig på ett engagemang för gemensamma värderingar och ett ändamålsenligt genomförande av politiska, ekonomiska och institutionella reformer, den demokratiska utveckling och omvandling som äger rum i Europeiska unionens närmaste grannländer i öster och söder också har ökat den strategiska vikten av den europeiska grannskapspolitiken och av åtgärder som stärker det civila samhället samt ger förbättrade möjligheter till utbyten och direkta personkontakter med särskilt fokus på ungdomar.

9.

Det östliga partnerskapet (3) i detta sammanhang är ett initiativ av strategisk betydelse för stabiliteten och säkerheten såväl för de östeuropeiska länder som deltar inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken som för EU som helhet; dess viktiga mål är att stärka det civila samhället – en av grunderna för en effektiv och demokratisk stat – och detta samarbetsområde, som innefattar ungdomars deltagande och ungdomssamarbete, bör ges en ännu mer framträdande roll inom det östliga partnerskapet.

10.

Främjande av direkta personkontakter och en förstärkning av dialogen med det civila samhället har fastställts som väsentliga inslag i EU–Ryssland-partnerskapet för modernisering (4).

11.

Europeiska unionen redan har gjort ansträngningar för att utfärda särskilda uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa på en medlemsstats territorium i syfte att engagera sig i frivilligarbete (5), vilket är ett viktigt steg framåt.

12.

Europeiska rådet har nyligen understrukit behovet av att inrätta partnerskap för rörlighet med länderna i södra Europa och i Östeuropa (6) och med tanke på den framtida utformningen av dessa partnerskap, finns det behov av att ta hänsyn till ökade möjligheter för unga till rörlighet i utbildningssyfte, däribland icke-formellt lärande utomlands, till exempel i form av ungdomsarbete, inklusive ungdomsutbyten och frivilligarbete.

13.

Program för ungdomsutbyten är ett bra verktyg, särskilt för ungdomar med färre möjligheter, att skaffa interkulturella erfarenheter och utveckla personliga färdigheter och språkkunskaper.

14.

Utvecklingen av internationellt samarbete mellan ungdomar, ungdomsarbetare och ungdomsledare från Europeiska unionen och länderna i Östeuropa bidrar avsevärt till arbetet med att bygga upp förtroende i regionen och på så vis utforma de framtida förbindelserna i Europa mot bakgrund av potentiella svårigheter.

15.

Den europeiska grannskapspolitiken inbegriper Europeiska unionens och dess medlemsstaters verksamhet i förhållande till sexton av EU:s grannländer och initiativ liknande dem som beskrivs i detta dokument skulle kunna övervägas inom ramen för förbindelserna med länderna i södra Medelhavsområdet, med tanke på deras potentiella bidrag till den pågående demokratiseringsprocessen.

16.

Stödja internationellt ungdomssamarbete, dialog och ömsesidig förståelse mellan ungdomar, ungdomsarbetare och ungdomsledare från EU och länderna i Östeuropa som ett viktigt verktyg för att främja en europeisk medborgaranda och demokratiseringsprocesser.

17.

Förbättra möjligheterna till rörlighet i utbildningssyfte för ungdomar, ungdomsarbetare och ungdomsledare från östeuropeiska länder som reser till Europeiska unionen och för unga EU-medborgare som reser till ett land i Östeuropa.

18.

Uppmana medlemsstater, ungdomsorganisationer och ungdomar att lära av varandra på området för samarbete med tredjeländer, särskilt med länderna i Östeuropa, genom att höja medvetenheten om ungdomspolitik och förbättra kvaliteten på informationen om möjligheter till rörlighet och deltagande.

19.

Stöd till rörlighet i båda riktningar för ungdomar, ungdomsarbetare och ungdomsledare från EU och länderna i Östeuropa och ett mer omfattande deltagande från deras sida i icke-formellt lärande kan medföra många fördelar för

20.

Stöd till ungdomars aktiva deltagande i samhället, möjlighet till resor över landsgränser och kontakter människor emellan kommer att uppmuntra idéutbyten, innovationsspridning och partnerskapsbyggande, och kan på så sätt underlätta långsiktiga förändringar som minskar de socioekonomiska skillnaderna mellan samhällena.

21.

Stöd för tillhandahållande av kvalitativa informationsverktyg, utbyte av god praxis mellan EU och länderna i Östeuropa och säkerställande av tillgång till information om tillförlitliga partnerorganisationer skulle bidra till att stärka arbetet i nätverk, fördjupa samarbetet mellan ungdomsorganisationer i EU och länderna i Östeuropa och dessutom garantera samarbetsdeltagarnas säkerhet; Salto-resurscentrumen (Support for Advanced Learning and Training Opportunities, stöd till inlärnings- och fortbildningstillfällen på hög nivå) och Eurodesk har varit ett viktigt nätverk för stöd i detta avseende.

22.

Vidareutveckling och främjande av frivilligverksamhet, ungdomsarbete och entreprenörskap har potential att inverka positivt på ungdomars anställbarhet och underlätta för dem att bli aktiva samhällsdeltagare.

23.

Möjligheterna att genom virtuell rörlighet få tillträde till och utbyta information om ungdomars deltagande och anställbarhet bör vidareutvecklas, eftersom geografiska avstånd i vissa fall kan utgöra ett hinder för samarbete och rörlighet.

24.

Ökad rörlighet och samarbete i hög grad beror på intresset för och kunskapen om partnerlandet och, i synnerhet, dess ungdomskultur som helhet och för att öka detta intresse och kunskapsnivån är det av särskild vikt att visa upp och främja kultur för att motivera ungdomar till att samarbeta med varandra.

25.

Ungdomar kan uppleva bristande språkkunskaper som ett betydande kommunikationshinder. De europeiska utbildnings- och ungdomsprogrammen är ett av många sätt att förbättra deras språkkunskaper och främjande av studier i främmande språk bör stödjas.

26.

Större möjligheter för ungdomar från andra länder än EU-länder, i synnerhet länderna i Östeuropa, att få visum kan uppnås t.ex. genom avtal om förenklade viseringsförfaranden, som är ett av de effektivaste verktygen för att främja rörlighet i allmänhet.

27.

Europarådets erfarenhet och expertis i fråga om samarbete med länder i Östeuropa gör det till en viktig partner när det gäller genomförande av verksamhet som inbegriper ungdomar från länderna i Östeuropa och ungdomspartnerskapet mellan Europeiska unionen och Europarådet har varit ett värdefullt verktyg som främjat synergieffekter mellan Europeiska unionen och Europarådet i detta avseende.

28.

Befintliga program och instrument till stöd för rörlighet, framför allt inom Europeiska unionen, skulle kunna förstärkas och utvidgas till att även omfatta dessa ungdomar, frivilligarbetare, ungdomsarbetare och andra personer som arbetar med ungdomar från länderna i Östeuropa eller som önskar samarbeta med dessa länder; detta gäller särskilt programmet Aktiv ungdom, handlingsprogrammet för livslångt lärande, ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet, inklusive European Knowledge Centre of Youth Policy (europeiska kunskapscentrumet för ungdomspolitik), nätverket med Salto-resurscentrum, Eurodesk och Europeiska ungdomsportalen.

29.

Europeiskt ungdomsforum och ungdomsorganisationer på alla nivåer i sin verksamhet kan också spela en avgörande roll genom att företräda och tala för unga människors behov och intressen i samband med samarbete mellan ungdomar från EU och deras likar från länderna i Östeuropa.

30.

Erfarenheter som görs i samarbete med andra angränsande regioner bör användas för att utforma verktygen för ungdomssamarbete med länderna i Östeuropa,

31.

Främja ungdomsutbyten och rörlighetsprogram för ungdomar och ungdomsorganisationer, bl.a. frivilligarbetare, ungdomsarbetare, forskare och de som arbetar med ungdomar i EU och dess grannländer, särskilt från länderna i Östeuropa, genom att de organisationer som är aktiva inom ungdomsområdet delar med sig av god samarbetspraxis till varandra, så att alla ungdomar kan få möjlighet till rörlighet och deltagande i Europa.

32.

Minska hinder för rörlighet och deltagande genom att bland annat främja studier i främmande språk, stödja tillhandahållandet av kvalitativ information på området m.m.

33.

Rapportera om verksamhetsområdet ”Ungdomar i världen” i ungdomsrapporten 2012 och EU:s senare ungdomsrapporter.

34.

Undersöka resultaten av studien om ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv som kommer att slutföras under 2012, med särskild inriktning på dess eventuella konsekvenser för ungdomar i EU och länderna i Östeuropa, och att dela med sig av forskningsresultaten om ungdomar och deras deltagande i syfte att öka kunskapen om ungdomar.

35.

Överväga att fortsätta att i samarbete med Europarådet och andra internationella organisationer organisera utbyte av god praxis inom området för ungdomspolitik mellan länderna i Östeuropa och EU-länderna i syfte att främja ungdomars deltagande och rörlighet.

36.

Delta aktivt i de multilaterala plattformarna inom det östliga partnerskapet, särskilt plattform 4 om kontakter mellan människor, inom vilken utformningen av ungdomsinitiativ skulle kunna stödjas.

37.

Stärka sektorsövergripande samverkan mellan olika politikområden och berörda myndigheter i syfte att fortsätta att reflektera över hinder för dubbelriktad rörlighet för unga människor från länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, till exempel genom att finna möjliga sätt att i lämpliga fall göra det lättare att utfärda viseringar till ungdomar från länderna i Östeuropa.

38.

Dra fördel av samarbetet med inrättningar för ungdomsinformation som Eurodesk och Europeiska samarbetsorganisationen för ungdomsinformation och rådgivning (Eryica) och utnyttja Europeiska kunskapscentret för ungdomspolitik för att främja möjligheter till deltagande och rörlighet.

39.

Bibehålla och utveckla den östliga dimensionen i framtida EU-program för ungdomar, utan att det påverkar förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

40.

Fortsätta att verka för ungdomssamarbete mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet inom ramen för det östliga partnerskapets ungdomsprogram.

41.

Anpassa den europeiska ungdomsportalen så att den blir användbar och lättillgänglig för alla unga människor från hela Europa, även länderna i Östeuropa.

42.

Överväga att, inom ramen för sin behörighet, utveckla det europeiska initiativet Ungdom på väg så att det innefattar ungdomar från hela Europa, inbegripet länderna i Östeuropa.