6.4.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 107/53

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det första programmet för radiospektrumpolitik

KOM(2010) 471 slutlig – 2010/0252 (COD)

och meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt

KOM(2010) 472 slutlig

2011/C 107/11

Föredragande: Thomas MCDONOGH

Den 7 oktober 2010 beslutade Europaparlamentet och rådet att i enlighet med artikel 114 och artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentet och rådets beslut om inrättandet av det första programmet för radiospektrumpolitik”

KOM(2010) 471 slutlig – 2010/0252 (COD).

Den 20 september 2010 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt”

KOM(2010) 472 slutlig.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 2 februari 2011.

Vid sin 469:e plenarsession den 16–17 februari 2011 (sammanträdet den 16 februari 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 108 röster för och 2 nedlagda röster:

1.   Slutsatser

1.1   EESK lyckönskar kommissionen till samtliga tre dokument i detta bredbandspaket. De kommer i rätt tid och är väl underbyggda och heltäckande.

1.2   Kommittén är mycket positiv till den digitala agendans mål att skapa ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt internet och stöder helt det ambitiösa bredbandsmålet som ingår i detta huvudinitiativ (1). Kommittén tror emellertid att man inom några år måste ställa upp ännu ambitiösare mål för internetanslutningarna för att Europa ska kunna bevara konkurrenskraften globalt sett (2).

1.3   Kommittén har med oro konstaterat att arbetslösheten fortsätter att stiga i Europeiska unionen, i synnerhet bland ungdomar (under 25 år) (3). Kommittén anser att ett framgångsrikt genomförande av bredbandspaketet är av avgörande betydelse när det gäller att bekämpa arbetslösheten med hjälp av smart och hållbar tillväxt för alla, vilket är ett av målen i Europa 2020-strategin.

1.4   EESK konstaterar med tillfredsställelse att regleringsprinciperna i bredbandspaketet överensstämmer med den uppdaterade rättsliga ramen för elektronisk kommunikation (4).

1.5   EESK anser att principen om nätneutralitet (5) är ytterst viktig för de framtida internettjänsterna i Europa. Vi har tagit del av kommissionens rapport om det offentliga samrådet om ett öppet internet och nätneutralitet (6), och vi välkomnar att kommissionens vice ordförande Neelie Kroes stöder principen (7). Kommittén är dock oroad över att tjänsteleverantörer med en stark marknadsposition har starka kommersiella incitament att handla i strid med principen om nätneutralitet och mot medborgarnas intressen. EESK anser att det kan behövas ytterligare ändringar av bestämmelserna i telekomramen (8) för att förstärka de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter att se till att tillgången till internet förblir öppen i hela Europa och att tjänsteleverantörerna till fullo respekterar principen om nätneutralitet.

1.6   EESK fäster kommissionens uppmärksamhet vid en rad EESK-yttranden där EESK framhåller sitt stöd för informationssamhället, Europa 2020-strategin och den digitala agendan, liksom yttranden där EESK kommenterat behovet av att göra snabba internetanslutningar av hög kvalitet tillgängliga för medborgarna i hela EU och att genomföra en balanserad regleringsmiljö för kommunikationstjänster som ger tjänster av hög kvalitet till överkomliga priser (9).

1.7   Bredbandsstrategin

1.7.1   EESK anser att ett effektivt genomförande av EU:s bredbandsstrategi är viktigt för alla medborgares framtida ekonomiska och sociala välfärd. Eftersom de ekonomiska förhållandena kommer att vara svåra under många år framåt är kommittén dock oroad över att det kommer att bli en stor utmaning för EU att uppnå bredbandsmålen. EESK uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter att göra allt som står i deras makt för att stödja uppnåendet av bredbandsmålen i den digitala agendan.

1.7.2   EESK anser att allmän tillgång till höghastighetsbredband är av avgörande betydelse för att främja social och territoriell sammanhållning (10). Vi välkomnar planerna på att utöka användningen av struktur- och landsbygdsfonderna till att stödja utvecklingen av en kommersiellt livskraftig infrastruktur för bredband. Det är dock viktigt att medborgarna får nytta av investeringarna i form av tjänster av hög kvalitet och en betydande kostnadssänkning för alla slutanvändare. Kommittén uppmanar också medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att tillhandahålla kostnadsfria WiFi-uppkopplingszoner på offentliga platser som stöd för den digitala agendan.

1.7.3   EESK fäster kommissionens uppmärksamhet vid multiplikatoreffekten för ekonomin och livskvaliteten om kostnaderna för tillhandahållande av bredbandsinfrastruktur i Europa sänks. Vi uppmanar kommissionen, medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter att göra allt vad de kan för att sänka dessa kostnader.

1.7.4   Samtidigt som EESK välkomnar åtgärderna för att stimulera och stödja investeringar i bredbandsinfrastruktur anser vi att alla investeringar bör ske på ett sätt som förstärker konkurrenskraften. Det vore bekymmersamt om stödet på ett oproportionerligt sätt skulle gynna tjänsteleverantörer med en stark ställning på marknaden.

1.7.5   Kommittén är dock besviken över hur långsamt medlemsstaterna utnyttjar de medel som är tillgängliga för stöd till bredbandsutbyggnaden (11). Den planerade vägledningen för medlemsstaterna om hur dessa kan skynda på programmen och utnyttja tillgängliga medel välkomnas.

1.8   Radiospektrumpolitiken (RSP)

1.8.1   Det gläder EESK att man inom ramen för radiospektrumprogrammet kommer att lagstifta för att sörja för att ett för trådlös bredbandsteknik tillräckligt och lämpligt spektrum avsätts och görs tillgängligt för att uppnå det mål som fastställts för 2020. Kommittén välkomnar också att bredbandsutvecklingen ytterligare kommer att förstärkas med konkurrensfrämjande åtgärder, såsom införandet av spektrumhandel och åtgärder för att förhindra potentiella snedvridningar när befintliga licenser ändras.

1.8.2   EESK välkomnar att radiospektrumprogrammet har som uttryckligt mål att det digitala bandet 800 MHz ska göras tillgängligt för att ge bredbandstäckning, framför allt i landsbygdsområden, senast 2013. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att göra detta spektrum tillgängligt så fort som möjligt.

1.8.3   Kommittén noterar också planerna på att använda satellitbredband till överkomliga priser för att nå ut till avlägsna områden som inte kan nås med markbaserade system.

1.8.4   EESK ställer sig bakom kommissionen i uppmaningen till medlemsstaterna att bidra till ett snabbt uppnående av bredbandstäckningsmålet genom att omedelbart vidta politiska åtgärder för att

—	göra tillräckligt mycket spektrum tillgängligt (12),

—	snabbt tilldela användarrätter,

—	öka flexibiliteten och konkurrensen,

—	tillåta sekundärhandel för anpassning till marknadsutvecklingen.

1.9   Nästa generations accessnät

1.9.1   Nästa generations accessnät är mycket dyra att tillhandahålla och innebär betydande risker för investerarna. Vi konstaterar att man i förslagen är medveten om dessa risker och ger utrymme för införandet av en riskpremie i de reglerade accesskostnaderna.

1.9.2   EESK uppskattar kommissionens kreativa strategi med ett starkt stöd till saminvesteringssystem, vilket kan minska den risk som tas av varje enskilt företag.

1.9.3   EESK är medveten om att ett framgångsrikt genomförande av accessbestämmelserna för nästa generations accessnät kommer att vara starkt beroende av att alla medlemsstater inrättar nationella tillsynsmyndigheter. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge allt tänkbart stöd till de nationella tillsynsmyndigheterna och till organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), så att de kan klara av sin svåra uppgift.

2.   Rekommendationer

2.1   För att se till att internet fortsätter att vara öppet och för att värna om nätneutraliteten bör kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna noga övervaka den teknik som operatörerna använder för att hantera dataflödena i sina nät och de potentiella konsekvenser dessa kan få för internetanvändarna.

2.2   Mot bakgrund av gjorda erfarenheter bör kommissionen överväga om telekomramen är tillräcklig för att hantera det hot som tjänsteleverantörerna kan utgöra mot ett öppet internet och nätneutralitet.

2.3   De nationella bredbandsplanerna bör snarast uppdateras så att de inbegriper projektplaner för tillhandahållande av snabbt och ultrasnabbt bredband.

2.4   Nationella bredbandsplaner bör följa bästa praxis för projektplaner och innehålla uppgifter om vilka resurser som behövs för att uppnå målen samt hålla de tidsgränser som fastställts för delmålen.

2.5   EU bör regelbundet se över de nationella bredbandsplanerna och uppmärksamma resursbrister och andra planeringsproblem.

2.6   De nationella bredbandsplanerna bör innehålla uppgifter om alla direkta offentliga program för och investeringar i infrastruktur och anläggningsarbeten som ska göra det lättare att uppnå målen i den digitala agendan.

2.7   EESK uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt konkurrenseffekten i medlemsstaterna för att kontrollera hur kostnadssänkningarna på bredbandsnät genomförs.

2.8   Kommissionen bör genom lämpliga mekanismer se till att prissättningen på radiospektrumet alltid ligger på en lämplig nivå så att det är ekonomiskt lönsamt att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster.

2.9   För att stimulera den digitala ekonomin bör medlemsstaterna och de regionala myndigheterna främja kostnadsfria WiFi-uppkopplingszoner på offentliga platser.

2.10   När medlemsstaterna och regionala myndigheter ska genomföra samfinansierade och offentlig-privata infrastrukturprojekt måste de se till att den sunda marknadskonkurrensen inte kommer till skada (13).

2.11   I takt med att radioteknik och -tjänster utvecklas är det viktig att prioritera allmänhetens oro för eventuella skadliga följder som elektromagnetiska fält kan få och se till att allmänheten lugnas med hjälp av åtgärder för att övervaka dessa följder.

2.12   När lokala myndigheter godkänner utvecklingen av trådlösa nät måste de enligt EESK:s mening noga se till att miljö- och hälsoskyddsbestämmelser efterlevs, så att tjänster som helt uppfyller bestämmelserna kan tillhandahållas snabbt och kostnadseffektivt.

2.13   För att se till att bestämmelserna om nästa generations accessnät genomförs på samma sätt i hela EU och för att identifiera eventuella resursproblem bör kommissionen föreslå att de nationella tillsynsmyndigheterna undergår regelbunden granskning. Denna granskning kan eventuellt ske genom ömsesidig utvärdering under överinseende av Berec.

2.14   EU bör överväga att anslå medel till Berec för att

—	skapa en reserv av experter som vid behov kan komplettera de nationella tillsynsmyndigheternas sakkunskap,

—	finansiera fortbildningsprogram för de nationella tillsynsmyndigheternas personal,

—	finansiera en enhet för granskning och bästa praxis som kan bidra till att upprätthålla en jämn och hög kvalitet i genomförandet av bestämmelserna i EU.

3.   Bakgrund

3.1   Dagens utveckling av höghastighetskommunikationsnät har samma revolutionerande konsekvenser som utvecklingen av el- och transportnäten hade för ett sekel sedan. Även om Europa är en av de regioner i världen som har de mest utvecklade näten (14) har många delar av EU fortfarande inte grundläggande internettjänster, och även i tätbebyggda områden är höghastighetsförbindelser sällsynta.

3.2   Medborgare och företag runt om i världen kräver allt oftare mycket snabbare nästa generations accessnät. I detta avseende ligger Europa fortfarande efter några av våra viktigaste internationella motparter: 30 % av européerna har fortfarande aldrig använt internet och täckningsgraden för fiberbaserade höghastighetsnät är endast 1 % i Europa medan den är 12 % i Japan och 15 % i Sydkorea.

3.3   Ambitiösa mål för bredbandsanslutning har ställts upp för Europa i den digitala agendan (15) – ett av huvudinitiativen i Europa 2020-strategin (16) för en smart och hållbar ekonomi för alla: Senast 2020 ska alla i Europa ha tillgång till internethastigheter på över 30 megabit per sekund (Mbps) och 50 % eller fler av de europeiska hushållen ska abonnera på internetförbindelser på över 100 Mbps. I den digitala agendan upprepas även det av Europeiska rådet godkända målet att alla i Europa ska ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013. För att uppnå dessa ambitiösa mål är det nödvändigt att utarbeta en heltäckande politik som bygger på en blandning av olika typer av teknik och noga följa upp utvecklingen över tiden (17).

3.4   Bredbandspaketet som behandlas i detta yttrande består av dokument från kommissionen som har utarbetats för att förverkliga anslutningsmålen i den digitala agendan och omfattar följande:

—	En rad förslag som syftar till att möta kraven på planering och finansiering för att uppnå anslutningsmålen – KOM(2010) 472 slutlig, ”Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt”.

—

Ett lagstiftningsförslag för att inrätta det första programmet för radiospektrumpolitik, som är nödvändigt för att reglera och harmonisera den trådlösa infrastruktur som krävs som stöd för målen i Europa 2020-strategin – KOM(2010) 471 slutlig, ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det första programmet för radiospektrumpolitik”.

—	En rekommendation om hur de nationella tillsynsmyndigheterna i EU bör reglera tillgången till nästa generations accessnät som krävs för de snabba och ultrasnabba anslutningar som planeras i den digitala agendan – C(2010) 6223/3.

4.   Kommentarer

4.1   Bredbandsstrategier

4.1.1   Ambitionerna i Europa 2020-strategin och den digitala agendan kan endast förverkligas om medlemsstaterna utvecklar och genomför effektiva nationella bredbandsplaner. Även om alla medlemsstater nu har en bredbandsstrategi måste denna inom kort uppdateras med planer för ultrasnabba nätverk, inklusive konkreta mål och angivande av genomförandeåtgärder.

4.1.2   Planeringen och genomförandet av de nationella bredbandsstrategierna är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt resultat. Det är också viktigt att medlemsstaterna bygger ut nästa generations accessnät på ett sådant sätt att ingen region i EU lämnas på efterkälken, i annat fall kommer den digitala klyftan att börja öppnas igen och leda till försenad ekonomisk utveckling i missgynnande regioner som inte kan delta i den framväxande digitala ekonomin.

4.1.3   Utvärderingen av de nationella bredbandsplanernas genomförbarhet skulle underlättas om man i dessa angav vilka resurser som krävs för genomförandet (personal och andra resurser) samt de viktigaste milstolparna för projekten. Genomförandet av projektplanerna måste sedan följas upp och planerna kontinuerligt uppdateras.

4.1.4   Kvaliteten på nätverken, kostnaderna för att tillhandahålla dessa och konkurrenskraftiga slutanvändarpriser är viktiga förvaltningskriterier i utbyggnadsprogrammen. Eftersom upp till 80 % av kostnaderna för nätinfrastrukturen kan hänföras till anläggningsarbeten är det viktigt att de nationella och lokala myndigheterna arbetar för kraftigt sänkta kostnader genom effektiv samordning av infrastrukturprojekten.

4.1.5   God information underlättar god planering och förvaltning. De nationella bredbandsplanerna bör innehålla uppgifter om alla planerade direkta offentliga program och investeringar, inklusive anläggningsarbeten, som kan underlätta utbyggnaden av infrastrukturen.

4.1.6   Om inte de nationella tillsynsmyndigheterna hanterar problemen på ett kompetent sätt kan den dominerande ställning som innehas av tjänsteleverantörer med stark marknadsposition skada konkurrensutvecklingen och utbyggnaden av infrastrukturen.

4.1.7   Det är viktigt att privata infrastrukturleverantörer samarbetar och delar resurser för att uppnå effektivitet, ett snabbt genomförande, miljömässig hållbarhet och konkurrenskraftiga priser för slutanvändarna.

4.1.8   Tyvärr tycks konkurrenter ha svårt att samarbeta om de inte är tvingade till det. Kommittén noterar med tillfredsställelse att bredbandspaketet kommer att kräva att privata infrastrukturleverantörer ger ut god information om befintlig och planerad infrastruktur så att god planering och effektiv resursanvändning underlättas.

4.1.9   Det är av största vikt att kostnader och prissättning av kommunikationstjänster är öppna för insyn för att garantera att medborgarna drar nytta av den investering som EU, medlemsstaterna och regionala myndigheter gör i bredbandsinfrastrukturen.

4.1.10   Kommittén är imponerad över omfattningen på och mångfalden av de finansieringsstöd som finns tillgängliga för att medverka till att de allmänna bredbandsmålen i den digitala agendan uppnås. EESK välkomnar även planerna på nya finansieringsinstrument i nästa fleråriga budgetram.

4.2   Radiospektrumpolitiken

4.2.1   Att programmet för radiospektrumpolitik är så viktigt beror på den genomgripande roll som trådlös kommunikation spelar i den smarta och hållbara ekonomi för alla som är visionen i Europa 2020-strategin. Förutom för mänsklig kommunikation och internetanvändning är trådlös teknik grundläggande för framtida tillämpningar inom hela samhället – från smart energimätning till intelligenta transportsystem och ”Sakernas Internet”(the Internet of Things).

4.2.2   EESK konstaterar särskilt att programmet för radiospektrumpolitik är särskilt viktigt för utbyggnaden av intelligenta nät i hela Europa, vilket kommer att vara av största vikt för att uppnå hållbar tillväxt.

4.2.3   EESK konstaterar att mobilt bredband har den snabbaste tillväxttakten på EU:s bredbandsmarknad. Användningen har mer än fördubblats under det senaste året. Trådlös teknik blir således allt viktigare när det gäller att tillgodose behovet av tjänster för bredbandskommunikation.

4.2.4   Elektromagnetiska fält kan eventuellt få negativa följder för medborgarnas hälsa. Kommittén ser positivt på att radiospektrumpolitiken beaktar behovet av att kontinuerligt övervaka spektrumanvändningens följder för hälsan.

4.3   Nästa generations accessnät

4.3.1   Förslagen om reglerad tillgång till nästa generations accessnät avspeglar kommissionens mångåriga erfarenhet av att nå rätt balans mellan att främja nätinvesteringar och bevara konkurrensen. Förslagen ger även kommunikationsbranschen välbehövlig klarhet om de bestämmelser som kommer att påverka deras investeringsbeslut och planer för nästa generations accessnät.

4.3.2   Det är möjligt att en del nationella tillsynsmyndigheter varken har kompetens eller kapacitet att klara det arbete som ska utföras. De nationella tillsynsmyndigheterna skulle kunna stödjas i sin svåra uppgift av en central reserv av experter, som eventuellt skulle kunna organiseras och administreras via Berec.

4.3.3   De nationella tillsynsmyndigheternas kompetens och kapacitet skulle kunna förstärkas via Berec om denna organisation tillhandahöll ett fortbildningsprogram för sina medlemmar och stöd när det gäller att införa bästa praxis.

---

(1)  KOM(2010) 245 slutlig/2: Senast 2020 ska alla i Europa ha tillgång till internethastigheter på över 30 megabit per sekund (Mbps) och minst 50 % av alla europeiska hushåll ska abonnera på över 100 Mbps. I den digitala agendan upprepas även det av Europeiska rådet godkända målet att alla i Europa ska ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013.

(2)  Sydkorea har utarbetat en nationell plan för allmänt införande av anslutningar på 1000 Mbps senast 2012. Regeringen uppmanar företagen att investera de 300 biljoner Won (23 miljarder euro) som behövs för att genomföra planen. Som jämförelse kan nämnas att beloppet ungefär motsvarar landets årliga utbildningsbudget. http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/click_online/9093991.stm).

(3)  Eurostat news release: Euro indicator - 5/2011, 7 januari 2011: I november 2010 låg ungdomsarbetslösheten (under 25 år) på 20,7 % i euroomådet och 21,0 % i EU27. I november 2009 låg den på 20,1 % respektive 20,5 %.

(4)  Direktiv 2009/140/EG och direktiv 2009/136/EG.

(5)  Enligt principen om nätneutralitet bör internetleverantörer och myndigheter inte begränsa innehåll, webbplatser, plattformar, vilken slags utrustning som får anslutas och de tillåtna kommunikationssätten. Om en användare betalar för en viss nivå av internetåtkomst och en annan användare betalar för samma åtkomstnivå, ska de båda användarna kunna ansluta till varandra med den åtkomstnivå som de abonnerar på. Farhågor har framförts om bredbandsleverantörernas möjlighet att använda sin lokala infrastruktur för att spärra internettillämpningar och innehåll (t.ex. webbplatser, tjänster, protokoll), särskilt konkurrenternas, eller ändra sina affärsmodeller för att minska kvaliteten och omfattningen av den åtkomst som olika användare åtnjuter. Sådana ändringar av affärsmodellerna skulle kunna resultera i diskriminering vad gäller priser och kvaliteten på tjänsterna. En eventuell lagstiftning om internetneutralitet har varit föremål för en intensiv diskussion.

(6)  http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/doc/library/public_consult/net_neutrality/report.pdf.

(7)  SPEECH/10/643, anförande vid Europeiska kommissionens och Europaparlamentets toppmöte om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa.

(8)  Direktiv 2009/140/EG och direktiv 2009/136/EG.

(9)  Se EUT C 120, 20.5.2005, s. 22; EUT C 28, 3.2.2006, s. 88; EUT C 318, 23.12.2006, s. 222; EUT C 97, 28.4.2007, s. 27; EUT C 324, 30.12.2006, s. 42; EUT C 151, 17.6.2008 s. 25; EUT C 44, 16.2.2008, s. 50; EUT C 224, 30.8.2008, s. 50; EUT C 77, 31.3.2009, s. 60; EUT C 175, 28.7.2009, s. 87; EUT C 175, 28.7.2009, s. 8; EUT C 182, 4.8.2009, s. 56; EUT C 218, 11.9.2009, s. 41; EUT C 317, 23.12.2009, s. 103; EUT C 255, 22.9.2010, s. 116; EUT C 44, 11.2.2011, s. 178; EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(10)  EUT C 175, 28.7.2009, s. 8.

(11)  Endast 18 % av de planerade anslagen för 2007–2013 hade tagits i anspråk i september 2009.

(12)  Det är viktigt att spektrum som utses också görs tillgängliga i praktiken. Detta måste göras genom att man både öppnar nya spektrum (såsom 2,6 GHz och 800 MHz) och frisläpper användningen av befintliga spektrum (t.ex. 900/1 800 MHz-bandet, se det ändrade GSM-direktivet och 900/1 800 MHz-beslutet).

(13)  Se EUT C 48, 15.2.2011, s. 72.

(14)  World Economic Forum – Global Information Technology Report 2009–2010, http://www.networkedreadiness.com/gitr.

(15)  En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245 slutlig/2.

(16)  Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig.

(17)  För att vara på rätt väg mot 100 Mbps-målet kan man exempelvis förvänta sig att omkring 15 % av de europeiska hushållen år 2015 ska ha abonnemang med sådana hastigheter.

---