Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010AR0170

    Yttrande från Regionkommittén om ”Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna: handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet”

    EUT C 42, 10.2.2011, p. 49–53 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    10.2.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 42/49


    Yttrande från Regionkommittén om ”Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna: handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet”

    2011/C 42/10

    REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    Regionkommittén skulle vilja bidra till en levande ”kultur av grundläggande rättigheter” inom ramen för sitt medansvar för förverkligandet av EU-medborgarskapet, subsidiaritetsprincipen, flernivåstyret och genomförandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna.

    De lokala och regionala myndigheterna är den nivå som står medborgarna närmast, och de har enligt Regionkommittén därför en särskild skyldighet att driva igenom principerna om politisk delaktighet såsom dessa förankrats i Lissabonfördraget, i nationella och regionala rättsliga bestämmelser. Kommittén föreslår därför att man bland annat undersöker vilka möjligheter det finns att utvidga rösträtten för EU-medborgare att delta i val i hemvistlandet.

    Regionkommittén framhåller behovet av att bygga upp ett särskilt förtroende för och goda kunskaper om rättssystemen i andra medlemsstater för att genomföra Stockholmsprogrammet, något som de lokala och regionala myndigheterna också skulle kunna bidra till inom sina partnerskap mellan städer och regioner.

    Regionkommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna också har en viktig roll att spela i genomförandet av ett omfattande skydd av personuppgifter med inriktning på de grundläggande rättigheterna samt att de har ett särskilt medansvar när det gäller förebyggande av brott samt administrativa förfaranden för att förebygga och bekämpa korruption och organiserad brottslighet.

    Regionkommittén betonar återigen – med tanke på den sociala aspekten av en allt större fattigdomsrelaterad migration – att det krävs en europeisk invandrings- och asylpolitik som stämts av med regionerna och de lokala myndigheterna och som måste bygga på respekt för mänskliga rättigheter, solidaritet och ansvar och skulle därför gärna se att en europeisk ombudsman för migration, flyktingar och integration inrättades som framför allt skulle ägna sig åt de specifika problem som drabbar tredjelandsmedborgare.

    Föredragande

    :

    Holger Poppenhäger (DE–PSE), justitieminister i delstaten Thüringen

    Referensdokument

    :

    ”Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna: Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet”

    KOM(2010) 171 slutlig.

    I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

    REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    1.

    Regionkommittén ställer sig positiv till att kommissionen med sin handlingsplan snabbt lagt fram en omfattande agenda för att genomföra Stockholmsprogrammet för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta gör det möjligt för alla berörda aktörer att medverka på ett systematiskt och målinriktat sätt.

    2.

    Regionkommittén välkomnar handlingsplanens mål att främja medborgarnas Europa, så att medborgarna till fullo kan utöva sina rättigheter.

    3.

    Regionkommittén betonar återigen att de grundläggande rättigheterna och friheterna måste garanteras till fullo, också när man skapar ett säkert Europa.

    4.

    Regionkommittén vill framhålla att de lokala och regionala myndigheterna redan i dag har ett stort ansvar för att se till att dessa rättigheter omsätts i praktiken. Vi utgår därför ifrån att dessa myndigheter inom ramen för flernivåstyret och med hänsyn tagen till subsidiaritetsprincipen till fullo involveras redan i det förberedande skedet av lagstiftningsarbetet.

    5.

    Regionkommittén kommer att överväga möjligheten att inrätta en egen databas med exempel på bästa praxis från de lokala och regionala myndigheterna när det gäller ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

    Ett Europa med grundläggande rättigheter

    6.

    Regionkommittén vill framhålla att de grundläggande rättigheterna och friheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är odelbara och gäller för varje enskild människa – oavsett nationalitet och uppehållsrättslig status. Regionkommittén betonar att en av de viktigaste uppgifterna för EU:s organ och institutioner, medlemsstaterna, de regionala parlamenten och regeringarna samt de kommunala befattningshavarna är att värna om fullständig respekt för samt skydd och främjande av dessa rättigheter.

    7.

    Regionkommittén framhåller den viktiga roll som framför allt de initiativ som kommer från lokala och regionala myndigheter och grupper i det civila samhället spelar i kampen mot utestängning, rasism, antisemitism, främlingsfientlighet och homofobi.

    8.

    Regionkommittén anser att det krävs ett bättre minoritetsskydd och ett bättre skydd av grupper och personer som är i behov av hjälp.

    9.

    Regionkommittén föreslår att regioner och kommuner gradvis ser över sina nuvarande bestämmelser, inklusive de egna grunddokumenten, och nya bestämmelser mot bakgrund av stadgan och utvecklingstendenserna i Europa på det författningsrättsliga området, framför allt de europeiska antidiskrimineringsbestämmelserna.

    10.

    Regionkommittén skulle inom ramen för flernivåstyret och i nära samarbete med Europeiska byrån för grundläggande rättigheter vilja bidra till en levande ”kultur av grundläggande rättigheter” och uppmanar därför kommissionen att regelbundet rapportera också till Regionkommittén om vilka förfaranden man har använt för att bidra till att de grundläggande rättigheterna faktiskt respekteras.

    11.

    Regionkommittén välkomnar det trepartssamarbete som 2009 inleddes mellan kommissionen, Europeiska byrån för grundläggande rättigheter och Regionkommittén och föreslår att detta fördjupas och utvidgas.

    Politik för medborgarna

    12.

    Regionkommittén utgår från att medborgarnas rätt till fullständig fri rörlighet och aktiv delaktighet i politiken är de främsta aspekterna av EU-medborgarskapet.

    13.

    De lokala och regionala myndigheterna är den nivå som står medborgarna närmast, och de har enligt Regionkommittén därför en särskild skyldighet att driva igenom principerna om delaktighet såsom dessa förankrats i nationella och regionala rättsliga bestämmelser och i Lissabonfördraget.

    14.

    Regionkommittén föreslår därför att man undersöker möjligheten att utvidga rösträtten för EU-medborgare till andra val än kommunalvalen och valen till Europaparlamentet.

    15.

    Regionkommittén stöder strävandena att ge de tredjelandsmedborgare som vistas legalt i EU möjligheter till delaktighet på kommunal nivå oavsett hur lång giltighetstid deras uppehållstillstånd har.

    16.

    Regionkommittén delar Europaparlamentets, kommissionens och Europeiska rådets uppfattning att det europeiska medborgarinitiativet, som förankrades i Lissabonfördraget, också kommer att stärka EU:s demokratiska legitimitet.

    17.

    Regionkommittén framhåller att EU-medborgarna måste få tillgång till fullständig information, eftersom detta är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i det politiska livet. Regionkommittén skulle ställa sig positiv till om det också fanns tillgång till sådan fullständig information i medlemsstaterna och uppmanar sina ledamöter att verka för detta.

    Ett europeiskt rättsligt område – att stärka förtroendet

    18.

    Regionkommittén ställer sig positiv till den nya möjligheten att genom Lissabonfördraget verkligen göra det europeiska rättsliga området synligt för medborgarna genom stora framsteg på civil- och straffrättens område.

    19.

    Regionkommittén betonar att man för att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av rättssystemen måste stärka det ömsesidiga förtroendet, bland annat genom att införa miniminormer.

    20.

    Regionkommittén utgår därför ifrån att utbyte mellan domare, åklagare och andra tjänstemän inom domstolsväsendet, framför allt inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket men också på grundval av de partnerskap som ingås mellan städer och regioner, bidrar till detta och borde främjas mer.

    21.

    För att utveckla den europeiska rättskulturen föreslår Regionkommittén också ett intensivt erfarenhetsutbyte om alternativa straffrättsliga sanktionsformer, om modeller som redan tillämpas, t.ex. alternativ tvistlösning, och om de olika system som finns för juridisk utbildning.

    22.

    Regionkommittén anser att metoden med en ”gemensam referensram” för en europeisering av lagstiftningen och för ett effektivt genomförande av denna skulle vara ett betydande bidrag.

    23.

    Regionkommittén anser också att man inför framtida rättsakter bör göra en bedömning av konsekvenserna för de grundläggande rättigheterna och dessutom ta hänsyn till de finansiella, ekonomiska och sociala konsekvenserna för regionerna.

    Säkerställa ett säkrare och friare Europa

    24.

    Regionkommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna har ett särskilt ansvar när det gäller att värna om säkerheten för de människor som lever i deras områden och utveckla en europeisk rättskultur grundad på mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet, som det viktigaste steget för att förebygga rasism och främlingsfientlighet.

    25.

    Regionkommittén understryker mötesfrihetens centrala betydelse för ett demokratiskt samhälle, som också erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna, men oroar sig samtidigt över att denna rättighet används som instrument i främlingsfientliga, rasistiska och extremistiska syften.

    26.

    Regionkommittén anser därför att det administrativa samarbetet och informationsutbytet om goda metoder mellan de behöriga myndigheterna snarast måste förbättras i syfte att garantera en generös mötesfrihet.

    27.

    Regionkommittén välkomnar planerna på att genomföra EU:s handlingsplan mot våldsinriktad radikalisering och föreslår att man överväger möjligheten att införa EU-omfattande miniminormer för straffrättsliga sanktioner mot gärningar som motiveras av politisk extremism.

    28.

    Regionkommittén välkomnar den bedömning av medlemsstaternas åtgärder för korruptionsbekämpning som aviseras i handlingsplanen, och framhåller att detta förutsätter en förvaltningskultur inriktad på förebyggande arbete och en hög grad av insyn i de administrativa processerna.

    29.

    Regionkommittén betonar, liksom Europeiska datatillsynsmannen, att det i det globala informationssamhället är särskilt viktigt att skydda människors privatliv. Det är därför en absolut nödvändighet att den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter tillämpas konsekvent – också vid lagföring, vid brottsförebyggande arbete och i de internationella förbindelserna.

    30.

    Med tanke på deras erfarenheter av att vidareutveckla skyddet av personuppgifter utgår Regionkommittén ifrån att de lokala och regionala myndigheterna kommer att involveras på kontinuerlig basis och på ett tidigt stadium.

    31.

    Regionkommittén välkomnar den planerade översynen av direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter, och utgår ifrån att denna också kommer att ske mot bakgrund av stadgan om de grundläggande rättigheterna.

    32.

    Regionkommittén delar den digitala agendans intention att säkerställa dataskydd och datasäkerhet – också vid överenskommelser med tredjeland och vid bedömningen av e-ekonomins nya affärsmodeller – för att stärka människornas förtroende för den moderna kommunikationstekniken och på så sätt undanröja ett stort hinder för dess utveckling.

    33.

    Regionkommittén utgår ifrån att det krävs en kritisk granskning av hur offentliga och privata operatörer använder sig av videoövervakning.

    34.

    Regionkommittén påminner om sina yttranden om att bekämpa sexuellt utnyttjande av minderåriga, barnpornografi och människohandel samt att skydda underåriga utan medföljande vuxen. Kommittén vill särskilt hänvisa till sitt yttrande CdR 136/2006 fin, och betonar behovet av att i samband med genomförandet av kommissionens handlingsplan för underåriga utan medföljande vuxen inrätta särskilda finansieringsinstrument för att hantera den speciella situationen för dessa minderåriga och för de regioner som tar emot dem.

    35.

    Regionkommittén betonar att man måste göra en utvärdering av effektiviteten i de EU-åtgärder som hittills vidtagits för att skydda brottsoffer och av genomförandet av dessa åtgärder inom ramen för den regelbundna rapportering som krävs enligt EU:s bestämmelser.

    36.

    Regionkommittén upprepar – med tanke på aktuella, gränsöverskridande och klimatrelaterade naturkatastrofer, inte bara översvämningar utan även skogsbränder – att de lokala och regionala myndigheterna har en avgörande roll att spela i arbetet med att förebygga risker.

    37.

    Regionkommittén anser att EU måste ha ett balanserat, gemensamt helhetskoncept på civilskyddets område, ett koncept som ger medlemsstaterna utrymme att fastställa egna prioriteringar.

    38.

    Regionkommittén ser med intresse fram emot dels den utvärdering av EU:s instrument på området för civilskydd som aviseras i handlingsplanen, dels meddelandet om förstärkning av EU:s katastrofberedskap. Kommittén välkomnar eftertryckligen de planerade förslagen om att förlänga det europeiska finansiella instrumentet för civilskydd.

    39.

    Regionkommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna också har en viktig roll att spela i det brottsförebyggande arbetet, och att de i ett tidigt skede måste involveras i arbetet med att utvärdera det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet och bygga upp ett observationsorgan för förebyggande av brott samt i idén om att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet genom en administrativ strategi.

    40.

    När det gäller de åtgärder som föreslås på brottsstatistikens område anser Regionkommittén att man måste vara särskilt mån om att se till att de statistiska uppgifterna är tillförlitliga.

    Uppbyggnad av en europeisk asyl- och invandringspolitik

    41.

    Regionkommittén betonar återigen – med tanke på den sociala aspekten av en allt större migration av fattiga – att det krävs en europeisk invandrings- och asylpolitik som stämts av med regionerna och de lokala myndigheterna och som bygger på respekt för mänskliga rättigheter, solidaritet och ansvar.

    42.

    Regionkommittén anser liksom Europaparlamentet att det nuvarande stödet till de europeiska gränsregionerna är otillräckligt, och uppmanar därför kommissionen att i sitt meddelande om starkare solidaritet inom EU också utarbeta förslag på hur man kan lösa problemet med en solidarisk fördelning av flyktingarna samt förslag till omedelbara åtgärder för att avlasta de regioner som berörs.

    Migration

    43.

    Regionkommittén välkomnar en invandringspolitik som får sin verkan redan i ursprungsländerna men som därutöver också beaktar de krav som den europeiska arbetsmarknaden och den demografiska utvecklingen ställer.

    44.

    Regionkommittén anser att det krävs enhetliga bestämmelser om familjeåterförening och en förnuftig hantering av fortsatta lättnader i viseringsöverenskommelserna.

    45.

    Regionkommittén välkomnar i princip de åtgärder som aviseras i handlingsplanen för att på ett varaktigt sätt förhindra illegal invandring.

    46.

    Regionkommittén betonar att de planerade åtgärderna inte får stå i strid med det europeiska och internationella flyktingskyddet.

    47.

    Det är beklagligt att kommissionen i sin handlingsplan inte lägger fram några förslag och initiativ om en samordnad hantering av människor utan uppehållstillstånd där hänsyn tas till de europeiska grundläggande rättigheterna. Regionkommittén förväntar sig att det tas hänsyn till denna grupps intressen, såväl vid den planerade ändringen av direktivet om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse som i rapporten om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

    48.

    Regionkommittén anser att återflyttningsprogram i princip bara borde genomföras på frivillig basis och i samklang med målen för utvecklingssamarbetet, samt att repatrieringen borde leda till en hållbar social integration av de människor som berörs.

    49.

    Det är beklagligt att man i handlingsplanen inte talar om hur rättigheterna och skyldigheterna för tredjelandsmedborgare kan förbättras.

    50.

    Regionkommittén betonar att man också på migrations- och asylpolitikens område måste respektera dataskyddets riktlinjer i samband de åtgärder som aviseras i handlingsplanen i fråga om datasäkerhet och utbyte och kontroll av personuppgifter.

    51.

    Regionkommittén välkomnar de integrationsfrämjande åtgärder som planeras och anser att Regionkommittén i ett tidigt skede bör involveras i arbetet med att utarbeta meddelandet om EU:s integrationsagenda och med att utveckla den planerade samordningsmekanismen.

    52.

    Regionkommittén anser att de statistiska åtgärder som planeras inte får kosta för mycket i förhållande till informationsvinsten.

    53.

    Regionkommittén skulle gärna se att man vid Europaparlamentet inrättade en europeisk ombudsman för migration, flyktingar och integration, som framför allt skulle ägna sig åt de specifika problem som drabbar tredjelandsmedborgare.

    Asylpolitik

    54.

    Regionkommittén uppmanar Europaparlamentet och rådet att snabbt införa de jämförbara beslutskriterier och det beslutsunderlag för asylbeslut som aviseras i handlingsplanen.

    55.

    Regionkommittén anser att det är lika viktigt att man respekterar vissa miniminormer som bygger på de grundläggande och mänskliga rättigheterna vid inkvartering av asylsökande som när det gäller de asylsökandes rörelsefrihet.

    Det globala Europa – de utrikespolitiska aspekterna på ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

    56.

    Regionkommittén ställer sig positiv till de möjligheter som Lissabonfördraget ger att utforma EU:s yttre förbindelser på ett mer effektivt sätt med större inriktning på mänskliga rättigheter och utvecklingspolitiska mål.

    57.

    Regionkommittén välkomnar kommissionens försäkran att man tillsammans med den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, tillika kommissionens vice ordförande, har till uppgift att säkra samstämmigheten mellan de yttre förbindelserna och den yttre dimensionen av rättsliga och inrikes frågor samt utvecklingssamarbetet.

    58.

    Regionkommittén ställer sig positiv till att kommissionen i handlingsplanen också går in på gemensamma intressen i fråga om legal och illegal migration (invandring, asyl och samarbete i gränsskyddsfrågor) och tar hänsyn till sådana frågor som terrorism- och brottsbekämpning, geografiska prioriteringar i enskilda frågor, ramvillkor för informationsutbyte, garantier för skydd av grundläggande och mänskliga rättigheter, öppenhet och fri tillgång till information, dataskydd och, i samband med detta, garantier för rättsligt skydd för EU-medborgare och tredjelandsmedborgare.

    59.

    Regionkommittén föreslår att Europarådets kommunalkongress, församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet, plattformarna för det östliga partnerskapet och andra lämpliga nätverk involveras i diskussionen om frågor som rör den yttre dimensionen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

    60.

    Regionkommittén anser att det är viktigt att utnyttja och stärka de lokala och regionala myndigheternas stora potential i det gränsöverskridande samarbetet i frågor som rör ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och framför allt när det gäller integration av invandrare och asylsökande.

    61.

    Regionkommittén anser att man även på detta område måste genomföra regelbundna utvärderingar för att se till att genomförandet av åtgärderna i denna nya strategi i EU:s utrikespolitik präglas av effektivitet och samstämmighet.

    Bryssel den 2 december 2010

    Regionkommitténs ordförande

    Mercedes BRESSO


    Top