10.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 42/38

—

Regionkommittén framhåller att vissa ändringar måste göras i strategins genomförande, så att de lokala och regionala myndigheternas intressen och erfarenheter beaktas till fullo. Man bör också införa hälsoindikatorer och hälsomål i Europa 2020-strategin.

—

Regionkommittén noterar de många möjligheter som finns för att få strategin att fungera bättre, framför allt när det handlar om EU-medel, mekanismer och strukturer för att genomföra strategin, regionala hälsoindikatorer och hälsomål samt anpassning av hälso- och sjukvårdssystemen till nya utmaningar.

—

Regionkommittén framhåller att de budgetnedskärningar som enskilda medlemsstater gör till följd av krisen inte får leda till minskade resurser för hälsopolitiken och hälso- och sjukvården. Man bör dock ägna dem större uppmärksamhet och se till att de förblir stabila genom att man underlättar anpassningar till framtidens utmaningar och säkrar de synergieffekter som kan åstadkommas genom offentlig-privata partnerskap

—

Regionkommittén noterar att främjande och förebyggande åtgärder på hälsoområdet är ett effektivt sätt att säkerställa befolkningens hälsa och begränsa kostnadsökningarna inom hälso- och sjukvården. Kommittén är övertygad om att god hälsa måste främjas i alla livets skeden.

—

Regionkommittén måste direkt och systematiskt bjudas in att delta i arbetet inom den grupp av höga tjänstemän som behandlar folkhälsofrågor. Kommittén måste också involveras i arbetet inom några av de tematiska arbetsgrupper som skapats på EU-nivå.

—

Regionkommittén stöder de initiativ som syftar till att införa ny teknik, t.ex. ett elektroniskt patientjournalsystem med grundläggande uppgifter om patienten som samtidigt är säkert avseende känsliga personuppgifter, eller andra lösningar som gör det lättare att få tillgång till information om en enskild patient inom hela EU.

—

Regionkommittén ställer sig positiv till initiativet från kommissionens GD Hälsa och konsumentskydd, ett initiativ som syftar till att tillsammans med Regionkommittén utarbeta gemensamma projekt för att involvera de lokala och regionala myndigheterna i strategins genomförande.

Föredragande

:

Adam Banaszak (PL/EA), ledamot av regionfullmäktige i Kujawsko-Pomorskie (Kujavien–Pommern)

1.

Regionkommittén vill framhålla att de lokala och regionala myndigheterna berörs direkt av hälsostrategin för perioden 2008–2013, eftersom det i de flesta medlemsstater är dessa myndigheter som har ansvaret för tjänster som påverkar såväl folkhälsan inom de olika regionerna som förutsättningarna för regional utveckling.

2.

Regionkommittén understryker att de lokala och regionala myndigheterna arbetar med att planera, genomföra och utveckla hälso- och sjukvården och att förvalta den. De genomför också program för förebyggande hälsovård och för att främja god hälsa. Dessutom bär de ofta det ekonomiska ansvaret för denna verksamhet. De ser människors bekymmer på nära håll, har därför djupare kunskaper om hälsofrågor och förstår de problem som dyker upp på området.

3.

Regionkommittén noterar strategins breda räckvidd och stöder dess mål.

4.

Regionkommittén framhåller att man måste skapa mekanismer för att förverkliga de principer som antas i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

5.

Regionkommittén anser att strategier och åtgärder måste utarbetas och formuleras med hänsyn till integreringen av ett jämställdhetsperspektiv samt andra aspekter av icke-diskriminering.

6.

Regionkommittén vill uppmärksamma att dessa principer under inga omständigheter får ifrågasättas med hänvisning till den ekonomiska krisen.

7.

Regionkommittén beklagar att de lokala och regionala myndigheterna inte nämnvärt involveras i strategins genomförande.

8.

Regionkommittén noterar att det inte har kommit några reaktioner på de krav som framfördes i yttrandet om ”Vitbok – Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013” och ”Solidaritet i hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU” eller på de många förslag som framförts i andra yttranden som kommittén utarbetat.

9.

Regionkommittén påminner återigen om de krav som framfördes i ovan nämnda yttranden, framför allt kraven på insatser för att minska ojämlikheterna i hälsa i och mellan EU:s medlemsstater.

10.

Regionkommittén framhåller att vissa ändringar måste göras i strategins genomförande, så att de lokala och regionala myndigheternas intressen och erfarenheter beaktas till fullo och så att både den nuvarande politiken och den som ska antas för de närmaste åren ger goda resultat.

11.

Regionkommittén konstaterar att främjande och förebyggande insatser på hälsoområdet är det effektivaste sättet att begränsa de allt större hälso- och sjukvårdskostnaderna – man bör stödja sådana insatser i alla livets skeden och även stödja arbetet för att främja en sund livsstil. Ett kraftfullt arbete bör fortsätta i syfte att genomföra Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll.

12.

Regionkommittén anser att åtgärderna för att främja god hälsa i vid bemärkelse borde vara ett permanent inslag i EU:s hälsostrategi på alla politikens områden.

13.

Regionkommittén stöder de initiativ som syftar till att införa ny teknik, t.ex. ett elektroniskt patientjournalsystem med grundläggande uppgifter om patienten som samtidigt är säkert avseende känsliga personuppgifter, eller andra lösningar som gör det lättare att få tillgång till information om en enskild patient inom hela EU.

14.

Regionkommittén noterar de många möjligheter som finns för att få strategin att fungera bättre, framför allt när det handlar om EU-medel, mekanismer och strukturer för att genomföra strategin, regionala hälsoindikatorer och hälsomål samt anpassning av hälso- och sjukvårdssystemen till nya utmaningar.

15.

Regionkommittén instämmer i den tanke som framförs i strategin, nämligen att hälsan är vår största tillgång och att en frisk befolkning är ett nödvändigt villkor för produktivitet och välstånd. Utgifterna på hälsoområdet borde därför ses som en investering och inte bara som en kostnad.

16.

Regionkommittén understryker att hälsa i första hand är avgörande för människors livskvalitet och inte bara får ses som en ekonomisk faktor.

17.

Regionkommittén framhåller att de budgetnedskärningar som enskilda medlemsstater gör till följd av krisen inte får leda till minskade resurser för hälsopolitiken och hälso- och sjukvården. Man bör dock ägna dem större uppmärksamhet och se till att de förblir stabila genom att man underlättar anpassningar till framtidens utmaningar och säkrar de synergieffekter som kan åstadkommas genom offentlig-privata partnerskap.

18.

Regionkommittén noterar att den ekonomiska kris som råder för närvarande inte får bli ett skäl för medlemsstaterna att dra ned på sina insatser för att främja en sund livsstil och programmen för att främja god hälsa.

19.

Regionkommittén anser att den ekonomiska krisen, som berör alla medlemsstater, inte får avleda myndigheternas uppmärksamhet från prioriteringarna under förevändningen att man vill sanera utgifterna (t.ex. på hälsoområdet). Tvärtom måste medlemsstaterna göra sitt bästa för att befolkningens hälsotillstånd ska fortsätta att förbättras.

20.

Regionkommittén betonar att det EU-stöd som ges via handlingsprogrammet på hälsoområdet är av stor betydelse för ett bättre hälsoskydd för medborgarna, för främjandet av hälsan samt för insamlingen och spridningen av information och kunskap om hälsofrågor. Kommittén noterar att man måste se över urvalskriterierna och kriterierna för vilka projekt som är berättigade till EU-medel med syfte att t.ex. påverka sociala bestämningsfaktorer. Regionerna måste samtidigt involveras direkt i denna process så att man på bästa möjliga sätt kan utnyttja deras erfarenheter på området.

21.

Regionkommittén anser att man måste fortsätta att avsätta EU-medel till sammanhållningsfonderna och övervaka deras effektivitet också med hjälp av gemensamma sociala hälsoindikatorer. En fortsatt sammanhållningspolitik på EU-nivå kommer att möjliggöra att dess effekter på folkhälsan i Europa kan avläsas.

22.

Regionkommittén noterar att regionerna måste involveras direkt i EU-fondernas programplanering. Detta kommer att göra det möjligt att ta hänsyn till regionala prioriteringar i planeringen och på så sätt kraftigt öka utnyttjandet av tillgängliga medel.

23.

Regionkommittén föreslår

24.

Regionkommittén efterlyser ett mer långfristigt stöd till projekt som syftar till att anpassa befintliga hälso- och sjukvårdssystem till nya utmaningar; t.ex. större patientrörlighet, en åldrande befolkning samt en ökning av kroniska sjukdomar, funktionshinder och beroende av andra.

25.

Regionkommittén noterar att man måste utarbeta indikatorer för att mäta den inverkan de projekt som finansieras med EU-medel har, inte bara på folkhälsan utan också på regionernas ekonomiska utveckling.

26.

Regionkommittén noterar att främjande och förebyggande åtgärder på hälsoområdet är ett effektivt sätt att säkerställa befolkningens hälsa och begränsa kostnadsökningarna inom hälso- och sjukvården.

27.

Regionkommittén är övertygad om att god hälsa måste främjas i alla livets skeden, så att förutsättningar skapas för ekonomisk självständighet, med följden att fysiskt, psykiskt och socialt välmående kan uppnås för människor i alla åldrar.

28.

Regionkommittén stöder främjande och förebyggande åtgärder på hälsoområdet på flera plan och på alla socioekonomiska områden.

29.

Regionkommittén anser att man måste främja initiativ för ökad fysisk aktivitet och mer motion, både bland barn och vuxna.

30.

Regionkommittén uppmanar de lokala myndigheterna att stödja, främja och göra reklam för organisationer som för samman människor i olika åldrar och bedriver en verksamhet inriktad på samarbete mellan olika generationer och utbyte av kunskaper och erfarenheter.

31.

Regionkommittén framhåller betydelsen av att man stöder utbildning av barn och ungdomar i fråga om

32.

Regionkommittén stöder initiativ för goda kostvanor bland barn. Vid institutioner med utspisning av barn (skolor, förskolor och institutioner med barn från mindre gynnade problemfamiljer) borde man lägga tonvikten på användning av icke-modifierade livsmedel som odlats på ett miljövänligt sätt och behandlats på ett sådant sätt att inga värdefulla ämnen gått förlorade.

33.

Regionkommittén anser att man måste öka insatserna för att främja god hälsa bland vuxna. Detta bör gälla såväl fysisk hälsa (genom stöd till idrottsklubbar och fysiska aktiviteter för personer över 50 år) som åtgärder för att människor inte ska alieneras från samhället samt åtgärder som gör det lättare att få kontakt med andra människor och som kan ligga till grund för en vana att aktivt ägna tid åt gruppaktiviteter, oavsett fysisk kondition. Befolkningens åldrande och förändringarna i samhället leder till att vuxna inte sällan alieneras från den grupp de hittills tillhört (genom att de förlorar sitt arbete, skiljer sig eller förlorar sin make eller maka). Ensamhet och brist på möjligheter att aktivt tillbringa tid med andra människor stimulerar negativa beteenden och kan leda till depressioner och till att människor ”tar sin tillflykt till sjukdom”.

34.

Enligt Regionkommittén kan det vara lämpligt att införa en ”hälsokontroll” för människor vid t.ex. 40 och 50 års ålder samt vid 60 års ålder och över, på basis av vetenskapliga belägg och med tonvikt på hälsoutbildning: om hur man håller en lämplig kroppsvikt för sin ålder, om ett välfungerande hjärt- och kärlsystem samt god syn, om kvantitativt och kvalitativt sett goda kostvanor med tanke på åldern och om hur man gör sig av med dåliga vanor. I samband med detta bör man ta hänsyn till andra specifika risker för kvinnors hälsa i samband med hjärt- och kärlsjukdomar och hjärtinfarkter.

35.

Förebyggande åtgärder och åtgärder för att främja en sund livsstil är i de flesta fall det mest effektiva medlet, och de lokala och regionala myndigheterna kan spela en viktig roll i dessa åtgärder eftersom de har nära kontakt med invånarna och förstår deras behov. De lokala och regionala myndigheternas nära kontakt med aktörerna ute på fältet (tjänstemän, andra arbetstagare, vårdgivare, fackföreningar, medlemmar av företagsråd, sjukförsäkringskassor, skolor som bedriver informationskampanjer om hälsa m.m.) gör att de måste beaktas när dessa åtgärder genomförs.

36.

Regionkommittén noterar den grundläggande betydelsen av att de lokala och regionala myndigheterna under de närmaste åren på nära håll involveras i arbetet med att planera och utveckla förebyggande åtgärder och informationsåtgärder och att de ges de resurser som krävs för att genomföra åtgärderna.

37.

Regionkommittén anser att man också måste ge dem de medel som krävs för att skapa nätverk som gör att de kan utbyta erfarenheter på detta område och hantera andra problem som dyker upp i EU:s regioner.

38.

Regionkommittén anser att man i landsbygdsområden, områden som drabbats av industriell omvandling och regioner som präglas av allvarliga naturbetingade eller demografiska nackdelar – t.ex. de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner, bergsregioner och fattiga regioner – framför allt måste sträva efter att invånarna ska få jämförbar tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och faktorer som stimulerar god hälsa oavsett ålder.

39.

Regionkommittén anser att man i större utsträckning bör använda befintliga indikatorer för att förbättra alla medborgares hälsa, inte minst hälsan hos dem som har en förväntad kvalitetslivslängd som ligger under genomsnittet, samt för att jämna ut skillnaderna mellan regionerna.

40.

Regionkommittén framhåller vikten av en systematisk insamling av de uppgifter som behövs för att fastställa och analysera indikatorer för att mäta folkhälsan i Europa och övervaka dessa. Utifrån detta kan man dra slutsatser och lägga fram förslag och rekommendationer avseende förebyggande insatser, hälsofrämjande åtgärder eller, vid behov, vård, och av att man fastställer den minsta mängd uppgifter som kan delas och utbytas på europeisk nationell, regional och lokal nivå och som gör det möjligt att utarbeta sådana indikatorer.

41.

Regionkommittén är övertygad om att man bör utarbeta indikatorer för att mäta sysselsättningen bland medicinsk personal och hjälppersonal och sträva efter att jämna ut skillnaderna, framför allt i de stater där man hittills inte använt sådana indikatorer. Det är önskvärt att de regionala myndigheterna involveras i dessa åtgärder.

42.

Regionkommittén anser att man bör övervaka de indikatorer som används för att mäta sysselsättning och migration bland hälso- och sjukvårdspersonal för att se till att hälso- och sjukvården fungerar optimalt i alla EU-regioner samt att det finns uppgifter tillgängliga som gör det möjligt att bedöma eventuella behov av kompensation till de områden som investerar i yrkesutbildning utan att få något i gengäld för denna investering.

43.

Regionkommittén stöder åtgärder som syftar till att utarbeta normer för bästa praxis och utbyte av bästa praxis i regioner som liknar varandra.

44.

Regionkommittén anser att det krävs studier för att undersöka den ekonomiska effekten av projekt på regional nivå och fastställa avkastningen på investeringar i hälsoprojekt. Syftet är att göra efterhandsbedömningar av de politiska strategier som genomförts. Man bör noggrant ange vilka instrument som gör det möjligt att utföra en sådan studie, inte bara i efterhand utan också på förhand eller i förebyggande syfte. Bedömningen av hälsokonsekvenser skulle kunna vara ett sådant instrument.

45.

Regionkommittén anser att man bör införa hälsoindikatorer och hälsomål i Europa 2020-strategin för att få till stånd en smart och hållbar tillväxt för alla som kan bidra till kampen mot social utslagning.

46.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att utarbeta lämpliga hälsoindikatorer. Dessa bör till fullo beakta de regionala förhållandena.

47.

Regionkommittén uppmanar också kommissionen att fortsätta att stödja projekt för regionala indikatorer, t.ex. I2SARE, och att se till att de strukturer som samlar in och analyserar uppgifterna (sedan indikatorerna fastställts och deras användbarhet påvisats) fortsätter arbetet med dessa projekt. Informationen om allt detta arbete bör dessutom ges största möjliga spridning, så att regionerna kan utbyta erfarenheter och bästa praxis.

48.

För att man ska kunna tillämpa principen om att hälsofrågor ska beaktas på alla politikområden krävs det enligt Regionkommittén en bättre samordning mellan kommissionens olika generaldirektorat, och GD Hälsa och konsumentskydd måste få de verktyg som behövs för att kunna kontrollera att alla kommissionens generaldirektorat respekterar denna princip.

49.

Regionkommittén understryker att alla som deltar i beslutsprocessen måste göra respekten för denna princip till ett nödvändigt villkor för de åtgärder som de vidtar, så att denna strävan kan ge resultat.

50.

Regionkommittén framhåller att principen att hälsofrågor ska beaktas på alla politikområden är en universell princip och att alla aktörer på nivåer under den nationella beslutsamt måste engagera sig för att förverkliga denna princip också på den egna nivån.

51.

Regionkommittén anser att kommissionen bör lägga fram en undersökning med en bedömning av hur nya former av informations- och kommunikationsteknik används för att framtidsanpassa hälso- och sjukvårdstjänsterna, framför allt med tanke på befolkningens åldrande och kampen mot kroniska sjukdomar. Kommittén framhåller att hälsotjänsterna är nödvändiga ur användarnas synvinkel. Specialiserade rådgivande strukturer och lokal offentlig förebyggande hälsovård bör anpassas efter de lokala förhållandena, och framför allt kopplas samman med vården av äldre. I detta sammanhang bör man öka kommunernas befogenheter när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster för äldre.

52.

Regionkommittén stöder de initiativ som syftar till att införa ny teknik, t.ex. patientjournalsystem som gör det möjligt att tillgå elektronisk information om patienters medicinska bakgrund, eller ett informationspaket rörande patienter, eller andra lösningar som skulle göra det möjligt eller lättare att anlita hälso- och sjukvården i livshotande situationer för de allra svagaste, för de äldre, för de psykiskt sjuka, för de lågutbildade och för dem som har kommunikationsproblem till följd av språkliga hinder, och att få full medicinsk vård i ett annat land än det där de är försäkrade eller har rätt till hälso- och sjukvård genom ett lands allmänna hälso- och sjukvårdssystem. Ett elektroniskt system, som måste vara säkert, skulle göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonalen att utbyta information sinsemellan och göra det lättare att omedelbart komma åt patientens sjukdomshistoria, uppgifter om kroniska sjukdomar och rekommendationer om fortsatt behandling. Detta är ovärderligt i en värld där patienterna har blivit mycket rörliga och har rätt till gränsöverskridande vård.

53.

Regionkommittén framhåller att man måste stödja de lokala och regionala myndigheterna för att de ska kunna värna om stabiliteten i vårdsystemen och effektivt reagera på de problem som regioner med gles eller mycket spridd befolkning, samt turistorter med fluktuerande folkmängd, brottas med just nu.

54.

Regionkommittén framhåller att man måste agera i nära samarbete med internationella organisationer, framför allt Världshälsoorganisationen, i denna fråga.

55.

Regionkommittén framhåller att alla aktörer i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem måste medverka i arbetet med att utveckla planer för hälsovårdens utveckling och verksamhet (yttranden från sammanslutningar, regioner, de organ som utformar de hälsopolitiska strategierna i medlemsstaterna och de institutioner som utbildar medicinsk personal).

56.

Regionkommittén måste involveras i de särskilda arbetsgrupperna för att underlätta utbyte av bästa praxis.

57.

Regionkommittén ställer sig bakom den överenskommelse som nyligen uppnåddes i rådet om förslaget till direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård när det gäller bestämmelserna om ursprungsland och fakturering av vårdkostnader.

58.

Regionkommittén föreslår att Europaparlamentet överväger att ge upp sina krav på framför allt ett ”vouchersystem” – dvs. att sjukhusen skulle vara tvungna att direktfakturera de utländska sjukförsäkringsgivarna för vårdkostnaderna – och kraven på en inskränkning av rådets kriterier för förhandstillstånd vid planerad sjukhusvård i andra medlemsstater.

59.

Regionkommittén måste direkt och systematiskt bjudas in att delta i arbetet inom den grupp av höga tjänstemän som behandlar folkhälsofrågor.

60.

Regionkommittén anser att en företrädare för de lokala och regionala myndigheterna bör bjudas in att delta när gruppen för folkhälsofrågor diskuterar frågor som ingår i de lokala och regionala myndigheternas behörighetsområde i medlemsstaterna.

61.

Regionkommittén måste också involveras i arbetet inom några av de tematiska arbetsgrupper som skapats på EU-nivå.

62.

Regionkommittén ställer sig positiv till initiativet från kommissionens GD Hälsa och konsumentskydd, ett initiativ som syftar till att tillsammans med Regionkommittén utarbeta gemensamma projekt för att involvera de lokala och regionala myndigheterna i strategins genomförande.

63.

Regionkommittén konstaterar att en teknisk plattform vid Regionkommittén för samarbete på hälsoområdet borde göra det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna att bättre ta till sig den europeiska hälsostrategin och göra det lättare för dem att genomföra den, framför allt genom utbyte av bästa praxis. Regionkommittén anser att detta är ett steg i rätt riktning.