18.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 15/46

—

Kommittén välkomnar det ambitiösa reformprogrammet med målet att konsolidera demokratin, marknadsekonomin och rättsstatsprincipen, och ser positivt på förhandlingarna om ett nytt associeringsavtal och dialogen om liberalisering av viseringsreglerna.

—

Kommittén noterar att det vore ändamålsenligt att utöka ReK:s medverkan till de två övriga plattformarna, eftersom dessa berör aktiviteter som kräver ett direkt engagemang från de lokala och regionala myndigheternas sida (särskilt plattform 2: ekonomisk integration och samstämmighet med EU:s politik).

—

Kommittén anser att det vore önskvärt att de lokala och regionala myndigheterna rådfrågas eller deltar i förhandlingsprocessen om det nya associeringsavtalet, i pilotprogram för regional utveckling samt i utvärdering och genomförande av den regionala utvecklingspolitiken. Därför vill Regionkommittén också spela en konstruktiv roll i förhandlingarna om och undertecknandet av en avsiktsförklaring mellan Europeiska kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik och den myndighet som ansvarar för regional utvecklingspolitik i Moldavien.

—

Kommittén noterar att det för den framtida hanteringen av EU-medel och ett utbrett regionalt och gränsöverskridande samarbete är avgörande att man befäster de offentliga lokala myndigheternas ekonomiska självstyre.

—

Kommittén vill framhålla betydelsen av ett fortlöpande utbyte av erfarenheter genom samarbete mellan institutioner samt vänortsprojekt, undervisning, studiebesök och ett standardförfarande för deltagande av moldaviska sammanslutningar för lokala och regionala myndigheter i olika regionala EU-organ (antingen som medlemmar eller som observatörer).

Föredragande

:

Alin Adrian Nica (RO–ALDE), borgmästare i Dudeștii Noi

1.

Regionkommittén noterar att Moldavien efter det förtida parlamentsvalet i juli 2009 och regeringsskiftet har inlett ett ambitiöst reformprogram med målet att konsolidera demokratin, marknadsekonomin och rättsstatsprincipen samt underförstått att gradvis närma sig EU. Den nya politiska situationen och den moldaviska regeringens målsättningar för reformprocesserna för anpassning till EU-normerna öppnar nya samarbetsmöjligheter mellan de lokala och regionala myndigheterna i EU och Moldavien.

2.

Kommittén ser positivt på att förhandlingar om ett nytt associeringsavtal inleddes i januari 2010. Avtalet kommer att understryka vikten av samarbete mellan EU och Moldavien och närma de två parterna till varandra. Det nya avtalet kommer att vara ambitiöst och gå längre än det traditionella samarbetet mellan EU och Moldavien samtidigt som det kan bidra till framsteg i fråga om den politiska dialogen, den ekonomiska utvecklingen och moldaviernas välbefinnande. Avtalet kommer att inbegripa inrättandet av en vittomfattande och fördjupad frihandelszon som kan leda till ekonomisk integration av Moldavien på EU:s marknad genom intensifierade handelsförbindelser och investeringar, vilket innebär utökat samarbete mellan de ekonomiska aktörerna på lokal och regional nivå.

3.

Det är uppmuntrande att dialogen om liberalisering av viseringsreglerna har inletts och att det kan leda till att moldaviska medborgare kan resa utan visum inom Schengenområdet. I detta sammanhang är det värdefullt att ett avtal om småskalig gränstrafik har slutits mellan Rumänien och Moldavien. Avtalet trädde i kraft i mars 2010 och har gett moldaviska medborgare som bor inom 50 km från gränsen rätt att resa maximalt 50 km in i rumänskt territorium. Detta torde bidra till intensifierade kontakter mellan människor samt mellan lokala myndigheter längs EU:s yttre gräns mot Moldavien samtidigt som det är ett stort steg mot färre byråkratiska hinder för gränsöverskridande partnerskap.

4.

Kommittén stöder det nya programmet ”Rethink Moldova” som lanserades den 24 mars i Bryssel. Det är fråga om en strategisk vision som syftar till reformer inom nyckelområden i Moldavien och som fastställer vilka utvecklingsprioriteringarna är på medellång sikt (2011-2013) utgående från tre grundpelare: ansvarsfullt styre, ekonomisk återväxt och utveckling samt investeringar i mänskligt kapital.

5.

Europeiska kommissionen har inbjudit Regionkommittén att delta i aktiviteter som anordnas inom ramen för plattformarna 1 (demokrati, goda styresformer och stabilitet) och 4 (kontakter mellan folken). Det vore dock ändamålsenligt att utöka samråden till de två övriga plattformarna eftersom dessa berör aktiviteter som kräver ett direkt engagemang från de lokala och regionala myndigheternas sida. Ett aktuellt exempel är samarbetet med Moldavien inom regionalpolitiken, som grundas på bästa praxis inom EU:s sammanhållningspolitik (plattform 2: ekonomisk integration och samstämmighet med EU:s politik).

6.

Kommittén hoppas på att föreliggande initiativyttrande kan bidra till arbetet för förbättrad lokal och regional demokrati i Moldavien och att det kan ge nya impulser till konkreta ansträngningar inom ramen för initiativen inom EU:s grannskapspolitik och i synnerhet det östliga partnerskapet. Yttrandet fokuserar på möjligheterna att ta fram lösningar på gemensamma problem genom intensifierat regionalt och gränsöverskridande samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i EU och Moldavien.

7.

De lokala och regionala myndigheterna i Moldavien har i förhållande till myndigheterna i andra länder inom det östliga partnerskapet vissa konkurrensfördelar när det gäller EU, eftersom landet gränsar till unionen, har en relativt liten yta och leds av en central regering som är öppen för territoriellt samarbete med EU. I enlighet med den praxis som uppstått via genomförandet av olika instrument inom den europeiska grannskapspolitiken (exempelvis programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Moldavien, Rumänien och Ukraina 2007–2013) och mot bakgrund av landets blygsamma yta, kan Moldavien i sin helhet liksom landets samtliga lokala och regionala myndigheter åtnjuta ekonomiskt stöd för projekt som finansieras inom ramen för gränsöverskridande partnerskap. Det leder på ett naturligt sätt till att praxisen blir bestående även när det gäller initiativ avseende territoriell sammanhållning längs EU:s yttre gränser inom ramen för det östliga partnerskapet.

8.

Kommittén ser positivt på att en av fem strategiska målsättningar i moldaviska regeringens verksamhetsprogram ”Europeisk integration: frihet, demokrati och välstånd” för åren 2009–2013 gäller decentralisering av makten och säkerställande av lokal autonomi. Detta återspeglar förväntningarna på att decentraliseringen ska vara en fast punkt på dagordningen för interna reformer i Moldavien.

9.

Det är viktigt att de allmänna lokala valen som planeras äga rum sommaren 2011 anordnas enligt europeiska principer för lokaldemokrati i syfte att stegvis och på ett mätbart sätt förbättra regeringens och valmyndigheternas agerande i jämförelse med lokalvalen 2007, som av det internationella samfundet betecknades som fria men inte helt och hållet korrekta.

10.

Moldaviens regering har inlett en omfattande kartläggning av behoven av modernisering och reformer i fråga om lokal och regional autonomi. Målet är att vidta en konkret administrativ och skattemässig decentralisering, att se över politiken för ekonomisk jämvikt och tilldelning av resurser på lokal och regional nivå, att utöka de lokala myndigheternas skattebas, att uppmuntra offentlig-privata partnerskap för utveckling av offentliga tjänster och att förstärka förvaltningskapaciteten hos offentliga myndigheter på lokal och regional nivå.

11.

Utgående från den senaste utvecklingen avseende EU vore det önskvärt att de lokala och regionala myndigheterna rådfrågas eller deltar under institutionella former i förhandlingsprocessen om det nya associeringsavtalet mellan Moldavien och EU. Samrådet kan ta formen av en strukturerad och kontinuerlig dialog med sammanslutningar för lokala och regionala myndigheter, utan hierarkiska förtecken, i anslutning till förhandlingarna om varje enskilt kapitel i det framtida associeringsavtalet som direkt berör den lokala nivån inom offentlig förvaltning (kapitel: interna reformer, turism, jordbruk och landsbygdsutveckling, utbildning, undervisning och ungdomsfrågor, gränsöverskridande och regionalt samarbete, förstärkning av förvaltningskapaciteten osv.). För närvarande återfinns varken de lokala och regionala myndigheterna eller sammanslutningar som företräder dessa i förteckningen över institutioner som deltar i förhandlingarna enligt det organisationsschema som parterna kommit överens om.

12.

Det är välkommet att ett särskilt parlamentsutskott inrättades den 20 maj 2010 för ändring och komplettering av lagstiftningen om decentraliseringsprocessen och befästandet av lokal autonomi. Utskottet har som uttryckligt uppdrag att säkerställa fortsatta åtgärder för att de författningsmässiga principerna om lokal autonomi och decentralisering av offentliga tjänster ska efterlevas i praktiken. Detta ska ske med strikt hänsyn till den europeiska stadgan för lokalt självstyre. Det är positivt att utskottet har för avsikt att göra en övergripande utvärdering av lagstiftning som berör alla aspekter av lokala och regionala myndigheters aktiviteter. Detta kan möjliggöra en fullständig decentralisering, även på sektorsnivå, på områdena utbildning, hälsovård, socialskydd, miljö, allmän ordning m.m. Regionkommittén hoppas att reformåtgärderna till förmån för förstärkt lokal autonomi kan börja tillämpas så snart som möjligt för att alla genomförandemekanismer ska fungera inför de allmänna lokalvalen sommaren 2011.

13.

För att alla berörda aktörer ska nå samförstånd om den lämpligaste vägen att gå är det nödvändigt att snarast inleda en öppen och systematisk dialog med nationella sammanslutningar för lokala och regionala myndigheter. De ansträngningar som nyligen har gjorts för att samla lokala och regionala myndigheter i Moldavien inom en enda nationell opolitisk sammanslutning som ska företräda dessa myndigheter i förhållande till de centrala myndigheterna är välkomna. De moldaviska myndigheterna bör undersöka möjligheten att ge lokala och regionala myndigheter möjlighet att ta initiativ till lagstiftning. Reformarbetet inom de centrala myndigheterna och de lokala och regionala myndigheterna bör samordnas, och detta utgör ett lämpligt tillfälle att besluta om vilka befogenheter som ska kvarstå på statlig nivå och vilka som åtföljda av behövliga anslag kan delegeras eller – då det finns tillräcklig administrativ kapacitet – helt och hållet överföras till de lokala och regionala myndigheterna.

14.

Avsaknaden av en systematisk och solid självständig hantering av lokala tillgångar leder oundvikligen till att de lokala och regionala myndigheterna har mindre kapacitet att ta fullt ansvar för hanteringen av EU-medel, eftersom detta kräver lämplig administrativ kunskap och strategisk planläggning samt tillräckliga medel för att täcka det lokala finansiella bidraget. Mot bakgrund av den ökande betydelsen av program som riktas till den lokala och regionala nivån i angränsande områden är det avgörande att befästa de offentliga lokala myndigheternas ekonomiska självstyre för att man ska kunna ringa in möjliga lösningar på gemensamma problem genom regionalt och gränsöverskridande samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i EU och i Moldavien.

15.

Regionkommittén ser fram emot genomförandet av ett öppet, rättvist och trovärdigt system för hantering av lokala offentliga medel med följande mål: att undanröja tungrodda och korrupta metoder som håller liv i obalansen avseende behovsprövad fördelning av budgetresurser mellan olika lokala myndigheter, att göra det omöjligt för andra myndighetsnivåer att påverka fördelningen av medel, att göra det lokala budgetförfarandet mer självständigt genom att på denna styresnivå säkerställa tillräckliga inkomstkällor och genom egen skatteuppbörd som möjliggör en självständig hantering av egna resurser och därmed även uppkomsten av politik för utveckling av den lokala ekonomin, att säkerställa fungerande lokal verksamhet som överförts från statlig nivå genom att tilldela de lokala myndigheterna tillräckliga resurser, att omvandla förfaranden för ekonomisk balans till konkreta stödinstrument för eftersatta samhällen, att ge insyn i hur medlen fördelas, vilket kunde ge samtliga lokala myndigheter möjligheter till en mer förutsägbar ekonomisk planering, samt slutligen att skydda det lokala ekonomiska själstyret mot inblandning från offentliga myndigheter på andra nivåer.

16.

Avsaknaden av tydliga avgränsningar av hur befogenheterna är fördelade mellan lokala och centrala offentliga myndighetsnivåer är ett hinder för decentraliseringsprocessen. Överlappningen av ansvarsområden på olika offentliga myndighetsnivåer ger negativa återverkningar på kvaliteten i de offentliga tjänsterna. Kommittén hoppas att reformerna på detta område kan säkerställa att resurserna fördelas proportionellt enligt ansvarsbördan. Delegeringen av befogenheter till lokala offentliga myndigheter kan bara genomföras om utgångspunkten är att alla parter är jämbördiga och att det lokala självstyret helt och hållet kan täcka sina utgifter och åtnjuta rättsligt skydd. Myndighetstillsynen över hur befogenheter överförda från statlig nivå utövas av lokala myndigheter får inte leda till att centralregeringen otillbörligt kontrollerar de lokala myndigheterna.

17.

Kommittén ställer sig bakom åsikten att Moldavien noggrant bör följa med de aktuella diskussionerna om EU:s framtida politik för fysisk planering till följd av att Lissabonfördraget trätt i kraft och uttryckligen medför en ny syn på territoriell sammanhållning. Denna politik utgör en sammansmältning av EU:s territoriella politik och sammanhållningspolitik, och förmodligen kommer den efter 2013 att få konkreta följder för partnerskapsländerna inom ramen för EU:s grannskapspolitik.

18.

Det är lovvärt att Moldavien nyligen har slutfört en process för inrättande av en rättslig och institutionell ram för regional utveckling med förebild i den som redan existerar i EU:s medlemsstater. Det är positivt att det härigenom har bildats utvecklingsregioner. Dessa är funktionella territoriella enheter för planering, utvärdering och genomförande av den regionala utvecklingspolitiken enligt EU:s nomenklatur för statistiska geografiska enheter (NUTS). Kommittén välkomnar inrättandet av ett nationellt råd för samordning av regional utveckling samt en nationell fond för regional utveckling som årligen tilldelas 1 % av statsbudgeten (ungefär 8 miljoner euro 2010). Regionkommittén understryker vikten av att medlen i denna fond genom en öppen och hållbar mekanism öronmärks för regional utveckling.

19.

Det ska bli intressant att se vilken roll som kan spelas av de byråer för regional utveckling som nyligen inrättats i utvecklingsregionerna. Dessa har som uppgift att samordna utvecklingsinsatser i regionerna och att genomföra projekt för regional utveckling som syftar till hållbar ekonomisk tillväxt på regional nivå. Regionkommittén rekommenderar att de regionala utvecklingsrådens operativa kapacitet förstärks. Råden är sammansatta utgående från en paritetsprincip som å ena sidan inbegriper företrädare för lokala och regionala myndigheter och å andra sidan företrädare för den privata sektorn och det civila samhället. De lokala och regionala myndigheterna måste fullt ut få delta i uppföljningen och utvärderingen av hur politiken för regional utveckling har genomförts.

20.

Eftersom det redan finns en mekanism och en institutionell ram i Moldavien för regional utveckling, överensstämmande med europeiska standarder, är följande skede att ta fram pilotprogram för regional utveckling som huvudsakligen är inriktade på en sammankoppling av energi- och transportnäten (inklusive järnvägsnätet) med näten inom EU, utgående från lokala behov av infrastruktur, mänskligt kapital samt små och medelstora företag. Pilotprogrammen ska utformas enligt EU:s sammanhållningspolitik. Det är viktigt att detta framför allt gynnar eftersatta regioner och regioner som lider mest brist på utveckling och ekonomisk tillväxt.

21.

Eftersom institutionerna för regional utveckling redan är funktionsdugliga vore det önskvärt att kräva att en del av EU:s budgetstöd till landsbygdsutveckling i Moldavien 2010 avsätts för den nationella fonden för regional utveckling.

22.

Initiativ för gränsöverskridande samarbete utgör en betydande finansieringskälla för projekt inom regional utveckling, såväl när det gäller instrumenten för EU:s grannskapspolitik (programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Moldavien, Rumänien och Ukraina 2007–2013 samt det gemensamma operativa programmet för Svartahavsområdet 2007–2013) som i fråga om europeiska samarbetsregioner (Euregioner) där Moldavien ingår: Nedre Donau (Rumänien, Moldavien och Ukraina), Siret–Prut–Dnestr (Rumänien och Moldavien), Övre Prut (Rumänien, Moldavien och Ukraina). I syfte att förstärka förtroendet har ett initiativ för inrättande av Euregionen Dnestr (Moldavien och Ukraina) nyligen inletts. Detta skulle även inbegripa lokala myndigheter längs västra stranden av floden Dnestr, det vill säga områden som inte kontrolleras från Chișinău. Med några få undantag motsvarar gränserna för utvecklingsregionerna Centru, Nord och Sud gränserna för de territoriella förvaltningsenheter i Moldavien som ingår i de tre Euregionerna. De problem som kräver särskild uppmärksamhet från parterna på båda sidor av gränsen gäller byråkratin (beskattning, visering) och de begränsade möjligheterna på lokal och regional nivå att välja och utveckla projekt av hög kvalitet.

23.

Tidtabellen för reformerna på lokal och regional myndighetsnivå på kort sikt bör kompletteras med ett ständigt utbyte av erfarenheter för att bästa praxis hos lokala och regionala myndigheter i EU ska kunna tillämpas. Det vore ändamålsenligt att uppmuntra intensifierade kontakter i syfte att gynna överföring av kunnande via särskilda samarbetskanaler mellan lokala och regionala myndigheter. Detta kan ske genom utbyten mellan institutioner eller samhällen, undervisning och studiebesök. Nationella moldaviska sammanslutningar för lokala och regionala myndigheter kan också delta som observatörer i möten för motsvarande sammanslutningar i EU. Sedan en tid tillbaka äger verksamhet av denna typ visserligen redan rum i viss mån, men det är nödvändigt att systematisera den genom ett omfattande program för förstärkt förvaltningskapacitet och införlivande av bästa praxis hos lokala och regionala myndigheter. Samtidigt bör man stödja initiativet att inrätta ett ramavtal för samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i Moldavien och motsvarande myndigheter i EU:s medlemsstater, med utgångspunkt i bestämmelserna i det nya associeringsavtalet.

24.

Regionkommittén stöder förhandlingarna om och slutandet av en avsiktsförklaring mellan Europeiska kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik och den myndighet som ansvarar för regional utvecklingspolitik i Moldavien (ministeriet för byggnation och regional utveckling). Avsikten är att främja dialogen om regionalpolitiken och regionalt samarbete (inom ramen för det östliga partnerskapet) samt att förstärka den administrativa kapaciteten i fråga om regional utveckling på nationell och regional nivå.

25.

Kommittén uppmuntrar förstärkningen av den institutionella kapaciteten samt utvecklingen av institutionella utbytesprogram mellan de byråer för regional utveckling som nyligen inrättats i Moldavien och motsvarande organ i EU. Ett utbyte kan även ske mellan strukturer utanför det offentliga (Europeiska sammanslutningen av regionala utvecklingsagenturer, EURADA) och olika kommunsammanslutningar, t.ex. den nybildade kommunalkongressen CALM (Congresul Autorităților Locale din Moldova). Det vore lämpligt att klarlägga om territoriella myndigheter i Moldavien kan ges observatörsstatus inom ett antal EU-institutioner som berörs av regionalpolitiken (Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén).