21.9.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/6

---

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2010/C 253/04

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”KARP ZATORSKI”

EG-nr: PL-PDO-005-0401-26.04.2007

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning:

”Karp zatorski”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Polen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.7:

Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav.

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Karp zatorski” (Cyprinus carpio) är en hybrid som erhålls genom att den rena linjen ”karp zatorski” korsas med följande rena linjer: ungerska och jugoslaviska linjer, Gołyszlinjer och israeliska linjer (Dor-70). ”Karp zatorski” är en levande fisk som säljs färsk och obearbetad. ”Karp zatorski” föds uteslutande upp i vinterkarpdammar i enlighet med Zatormetoden, som grundas på en tvåårig uppfödningscykel.

Utseende:

—   kroppsvikt hos säljbar fisk: 1 100–1 800 g

—   färg: olivfärgad eller blå med olivinslag

—   befjällning: spegelfjäll som sitter i pil-, rand- eller sadelmönster

Köttets kemiska sammansättning hos ”karp zatorski”:

—   torrsubstans: 22,50 %

—   råaska: 1,23 %

—   totalt proteininnehåll: 19,25 %

—   råfett: 1,55 %

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Fisken livnär sig huvudsakligen på föda som förekommer naturligt i dammarna. Eftersom karpdammarna i området har hög produktivitet baseras fiskens diet på föda som förekommer naturligt i dammarna. Detta kompletteras i samtliga produktionsfaser endast med naturligt spannmålsfoder (vete, korn, rågvete, majs), varav minst 70 % kommer från det område som definieras i punkt 4. Tack vare de särskilda mark- och klimatförhållandena håller spannmålsfodret hög kvalitet och uppfyller höga sanitära normer. Vid inköp av spannmål tas hänsyn till kvaliteten och fuktinnehållet, som inte får överstiga 11 %. Foder som köpts utanför produktionsområdet för ”karp zatorski” används endast om tillgången på foder i det område som definieras i punkt 4 är otillräcklig. Inget foder av artificiellt ursprung och inget fodertillskott används vid produktion av ”karp zatorski”.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Hela produktionscykeln för ”karp zatorski” ska äga rum i det geografiska område som definieras i punkt 4. Fisk som erhålls genom att den rena linjen ”karp zatorski” korsas med rena ungerska och jugoslaviska linjer, Gołyszlinjer och israeliska linjer (Dor-70) växer snabbare, har större motståndskraft mot sjukdomar, har bättre köttutbyte och är mycket väl anpassad till de naturliga förhållandena i det område som definieras i punkt 4. Hela produktionscykeln baseras på Zatormetoden, enligt vilken produktionsperioden förkortas till två år. Produktionscykeln för ”karp zatorski” består av följande fem steg:

1.   Lek

Exemplar med de bästa egenskaperna väljs ut för lek. Leken sker i naturliga lekdammar i marken. Artificiell lek i ett kläckeri är också tillåtet. Fiskyngel som erhålls på det sättet placeras i uppväxtdammar. Uppfödningsdammar för sommaryngel används inte.

2.   Yngeluppfödning

Ynglen tas från lekdammarna och flyttas till dammar där sommarynglen föds upp. Dammarna måste underhållas väl. Fisktätheten är 200 000 yngel per hektar. Sommarynglen flyttas när de når en vikt på 2–4 g.

3.   Uppfödning och övervintring av höstyngel

I juli sätts sommaryngel eller, i vissa fall, yngel från lekdammar ut i uppväxtdammarna. I uppväxtdammarna utfodras fisken med spannmålsfoder enligt punkt 3.4. Fodret mals till en början till ett fint mjöl, och när fisken sedan växer används grövre foder. Fisken utfodras tre gånger i veckan fram till slutet av september. I slutet av den första säsongen bör fisken ha en enhetsvikt på 60–150 g. Höstynglen lämnas i uppväxtdammarna för att övervintra. Daglig tillsyn av dammarna är nödvändigt.

4.   Utsättning i kommersiella dammar

På våren flyttas karpen från uppväxtdammarna och placeras i kommersiella dammar. Fisken utfodras enligt ett i förväg bestämt utfodringsschema från maj till september. Den intensivaste utfodringsfasen är juni, juli och augusti. I oktober börjar upptagningen av fisken. Fisken tas upp och flyttas till särskilda transporttankar. Efter flyttningen sorteras fisken efter storlek, varefter den vägs och transporteras till fisklagringsanläggningar. Fisklagringsanläggningarna är dammar med ett djup på 1,7–2,0 m, utan vegetation men med gott vattenflöde och god syresättning. Tack vare denna behandling luktar ”karp zatorski” inte dy.

5.   Upptagning av karpen från fisklagringsanläggningarna

I december (före jul) tas fisken upp ur lagringsdammarna och ”karp zatorski” transporteras till försäljningsställen där fisken placeras i särskilda syresatta tankar.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7   Särskilda regler för märkning:

Beteckningen ”karp zatorski” används vid saluföring av levande fisk. Vid grossistleveranser av fisken i transporttankar med hjälp av motorfordon finns denna beteckning därför med på fakturor, mottagningsbevis och transportdokument, och den kan också finnas på tanken eller motorfordonet. På försäljningsställena placeras fisken i särskilda syresatta tankar. Tankarna är tydligt märkta med påskriften ”karp zatorski”.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

”Karp zatorski” produceras i tre kommuner i den västra delen av provinsen Małopolskie, nämligen Zator och Przeciszów i länet Oświęcimski och Spytkowice i länet Wadowicki. Områdets area är 134 km2, men produktionen är huvudsakligen koncentrerad till kommunen Zator.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Naturliga faktorer

Ytvatten

En karakteristisk egenskap hos produktionsområdet för ”karp zatorski” är det täta nätet av inre vattenvägar – ett flodnät som kompletteras av ett tätt nät av dräneringsdiken och kanaler som försörjer enskilda dammar med vatten. Omkring 22 % av Zators kommunareal tas upp av fiskdammar. De har hög naturlig produktivitet, dvs. snabb biomassatillväxt. Karpdammarna i detta område innehåller stora mängder naturlig föda för fisken: djurplankton, växtplankton och bentos. På grund av de många sjö- och dammsystemen i det geografiska område som definieras i punkt 4 är området känt som ”Dolina Karpia” (Karpdalen).

Grundvatten

Produktionsområdet för ”karp zatorski” ligger i den förkarpatiska hydrogeologiska regionen. Grundvattennivån är 5–10 m under markytan. Akviferens genomsnittliga tjocklek uppskattas till 4,8 m, med en infiltrationskoefficient på 244/24 h. Vattenkvaliteten är god (klass Ib).

Klimat

Produktionsområdet för ”karp zatorski” ligger i den centraleuropeiska klimatzonen i den karpatiska klimatregionen, i den lägre delen av den medelvarma klimatnivån. Klimatet i området har inslag av både kontinental- och kustklimat. Det påverkas också av närheten till bergsområden. Vegetationsperioden (genomsnittlig dagstemperatur över 5 °C) är 224 dagar, och den intensiva vegetationsperioden (genomsnittlig dagstemperatur över 10 °C) varar från slutet av april till mitten av oktober. Den frostfria perioden är 172 dagar.

Jordar

Produktionsområdet för ”karp zatorski” kännetecknas av ett mycket varierande jordtäcke: brunjord och pseudopodsol, flodslam, gleysol, svartjord, träskartad jord och torvjord.

Skyddade jordbruksområden

Det område där ”karp zatorski” odlas kännetecknas framför allt av den rena luften och den rika och sällsynta faunan och floran. På grund av det rika naturlivet har den polska fågelskyddsorganisationen OTOP, på grundval av kriterier som fastställts av organisationen Birdlife International, utsett området – nedre Skawas floddal (PL 125) – att ingå i Natura 2000-nätet som ett särskilt skyddsområde. Detta nät spelar en central roll för skyddet av EU:s naturresurser.

Mänskliga faktorer

Fiske och karpodling har förekommit i Zator från slutet av 1000-talet respektive början av 1100-talet, och fisket och – senare – fiskodlingssektorn har fortsatt att utvecklas här sedan den tiden. Det är det äldsta centret i sitt slag i regionen. Fiskodlingens utveckling främjades av det täta nätet av inre vattenvägar (floderna Soła och Skawa och övre Wisła), de rätta markförhållandena för odling av de fyra huvudsakliga spannmålsslag som används som foder för karpen, det tempererade klimatet och möjligheten att transportera fisken på floder till Kraków och dess omgivningar. Dammar anlades som ett pärlband längs floderna. Detta underlättade inflödet och utflödet av sjunkvatten, liksom uttorkningen av dammbäddarna. Fiskodlingen utvecklades avsevärt efter andra världskrigets slut. Man började återanlägga de dammar som förstörts under kriget, ny teknik infördes och små näringsidkares handel med fisk reglerades och den första fiskaffären öppnades i Kraków. Statens ägor i Zator övertogs 1946 av Jagellonska universitetet och zootekniska institutet inrättades, där man arbetade för att förbättra karpens produktivitet.

Den inhemska karplinjen, som bibehållits som en inavlad linje sedan 1955 och aldrig kommersialiserats, odlades fram i det geografiska område som beskrivs i punkt 4. Med utgångspunkt i observationer, forskning och erfarenhet odlade lokala fiskodlare och forskare fram en blandning mellan den rena linjen ”karp zatorski” och andra karplinjer som var bäst lämpad för förhållandena i området. Från 1946 infördes successivt Zatormetoden, som bygger på ett tvåårssystem och resulterar i att fiskens kroppsvikt ökar från 60 till 150 g under det första året, med en överlevnadsgrad på upp till 86 %. Denna metod, i kombination med den rika tillgången på naturlig föda i regionens vatten, har gjort det möjligt att förkorta karpodlingscykeln till två år. Som ett resultat får man karp som väger 1 100–1 800 g, genom att den stora tillväxtpotentialen under produktionscykelns andra år utnyttjas. Merparten av arbetet i samband med produktion av ”karp zatorski” utförs manuellt, och mänsklig kunskap och erfarenhet spelar en viktig roll. På grundval av många års erfarenhet har odlarna utvecklat förmågan att verkställa de olika åtgärder som bildar produktionsprocessen, t.ex. bestämma den inledande fisktätheten på 200 000 yngel per hektar i dammarna, varigenom man minskar risken för sjukdomsspridning, begränsar förlusterna och utnyttjar de naturliga källorna till föda på effektivast möjliga sätt. Förmågan att anpassa spannmålsfodrets grovlek och dosering till fiskens vikt är också mycket viktig.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

De karakteristiska egenskaper hos ”karp zatorski” som vittnar om dess unika karaktär är

—	den kompakta formen,

—	en kroppsdjupsfaktor på 2,2–2,4,

—	snabb tillväxt,

—	ett köttutbyte på 61–64 %,

—	en konditionsfaktor (fultonfaktor) på 3,9–5,0,

—	kött som inte luktar dy utan har en frisk lukt av fisk och en utsökt smak,

—	en foderkoefficient på 5 för spannmål,

—	en överlevnadsgrad på 86 %,

—	över genomsnittlig motståndskraft mot sjukdomar.

En produkt med ovanstående egenskaper erhålls genom en tvåårig uppfödningscykel.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Den exceptionella kvaliteten hos ”karp zatorski” hänger nära samman med naturmiljön i det geografiska område som beskrivs i punkt 4. Kvaliteten hos ”karp zatorski” är inte bara ett resultat av naturmiljöns unika egenskaper utan också av lokala fiskodlingstraditioner och fiskodlingsmetoder. Det krävs en kombination av de ovannämnda faktorerna för att erhålla karp med de specifika egenskaper som beskrivs i punkt 5.2.

Tack vare de naturliga faktorer som beskrivs i punkt 5.1 producerar fiskdammarna tillräckliga mängder naturlig föda av hög kvalitet. Produktionsområdet har också gynnsamma mark- och klimatförhållanden för odling av fyra viktiga spannmålsslag. På grund av framför allt dammarnas höga produktivitet baseras fiskens diet på naturlig föda, och artificiellt foder eller fodertillskott behöver inte användas. Förekomsten av patogener har begränsats tack vare dammarnas höga produktivitet och frånvaron av lättjäst, kolhydratrikt artificiellt foder. Det har betydelse för hälsan hos ”karp zatorski” och produktens exceptionella organoleptiska egenskaper. Framför allt ger det fisken dess friska fisklukt och utsökta smak. Egenskaperna hos det geografiska område som beskrivs ovan innebär också att den fisk som erhålls har ett bra kroppsdjup och en god köttutveckling, vilket styrks av den höga konditionsfaktor som nämns i punkt 5.2. Produktionen av ”karp zatorski” har ett nära samband med ursprungsorten, eftersom närheten till naturliga vattendrag och vattenförekomster, bl.a. floder och bifloder, innebär att området är rikt på det vatten som krävs för fiskodling. Det är områdets terräng som har gjort det möjligt att anlägga så stora och funktionella dammkomplex. Marken där dammarna anlagts och klimatförhållandena (särskilt den långa vegetationsperioden), liksom den rika tillgången på naturlig föda av hög kvalitet, har direkt betydelse för dammarnas höga naturliga produktivitet (dvs. den mängd fisk som kan fås per hektar utan foder), som varierar mellan 150 och 300 kg/ha.

Det är inte bara naturmiljön, med vilken det finns ett nära samband, som ligger bakom kvaliteten och egenskaperna hos ”karp zatorski”, utan även uppfödningstraditioner och uppfödningsmetoder i området. Med utgångspunkt i observationer, forskning och erfarenhet har lokala fiskodlare och forskare valt ut den karp som är bäst lämpad för förhållandena i området. Den rena linjen ”karp zatorski” har på så sätt odlats fram och korsats med rena ungerska och jugoslaviska linjer, Gołyszlinjer och israeliska linjer (Dor-70). Den avkomma som erhålls har utmärkta produktionsegenskaper, t.ex. hög överlevnadsgrad och gott foderutnyttjande, vilket återspeglas i låga foderomvandlingstal. Heterosiseffekten gör att fisken växer snabbare, är mer motståndskraftig mot sjukdomar, har högt köttutbyte och är mycket väl anpassad till de lokala naturliga förhållandena. Tack vare användningen av Zatorproduktionsmetoden, som anpassas till miljöförhållandena i det område som definieras i punkt 4, erhålls en produkt med de egenskaper som anges i punkt 5.2. Genom att uppfödningstiden förkortats till två år har det varit möjligt att producera ung karp med utmärkt smak, goda organoleptiska egenskaper och ett kött med lägre fetthalt än i äldre säljbar fisk som erhålls med den längre produktionscykel som i allmänhet tillämpas. Det är för att fisken är ung som ”karp zatorski” har en utsökt smak som skiljer den från karp som produceras i andra geografiska områden. Det är också avgörande för köttets kvalitet och organoleptiska egenskaper, som i hög grad uppskattas av konsumenterna. Egenskaperna hos ”karp zatorski” värderas av konsumenterna, vilket styrks av det faktum att den betingar ett pris som är 10–15 % högre än priset på karp från andra geografiska områden.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.minrol.gov.pl/index.php?/pol/Jakosc-zywnosci/Produkty-regionalne-i-tradycyjne/Wnioski-przeslane-do-UE-od-kwietnia-2006-roku

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

---