19.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 279/12

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2007, ”En strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter” (KOM(2007)0507) samt meddelandena av den 12 maj 2004 (KOM(2004)0343) och av den 23 augusti 2004 (KOM(2004)0543) ”Ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena”,

—

med beaktande av artikel 299.2 i EG-fördraget, som kommer att ersättas av artiklarna 349 och 355 om de yttersta randområdenas särdrag i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när Lissabonfördraget trätt i kraft, och artikel 107.3 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av punkt 60 i slutsatserna från Europeiska rådets ordförandeskap i Bryssel den 14 december 2007,

—

med beaktande av slutdeklarationen från den trettonde konferensen mellan presidenterna från Europeiska unionens yttersta randområden, som undertecknades i Madeira den 5 oktober 2007,

—

med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2000 om kommissionens rapport om åtgärder för genomförande av artikel 299.2 – Europeiska unionens yttersta randområden (1), sin ståndpunkt av den 7 juli 2005 om förslaget till rådets förordning om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (2) samt sin resolution av den 28 september 2005 om ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena (3),

—

med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från fiskeriutskottet (A6-0158/2008), och av följande skäl:

A.

Azorerna, Kanarieöarna, Guadeloupe, Franska Guyana, Madeira, Martinique och Réunion kännetecknas av en rad svårigheter som är både bestående och tungt vägande och som dessutom förstärker varandras verkan. Bland dessa kan nämnas det mycket stora avståndet från Europa, det faktum att de är öar eller saknar förbindelser med omkringliggande områden, att de har ett besvärligt klimat och en svårtillgänglig natur samt att de har en begränsad marknad.

B.

Saint-Martin och Saint-Barthélemy, som administrativt och politiskt är åtskilda från Guadeloupe, nämns uttryckligen i artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (EG-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget), som nya yttersta randområden.

C.

De yttersta randområdenas ekonomiska struktur kännetecknas av en nära koppling till jordbruket och fisket som tillsammans med tjänstesektorn (framför allt turismen) utgör mycket viktiga sysselsättningsskapande delar av ekonomin i dessa områden.

D.

De yttersta randområdena är socialt och ekonomiskt beroende av fiskeresurserna i sina exklusiva ekonomiska zoner, och deras fiskeområden är biologiskt sårbara.

E.

Marknadsmöjligheterna i de yttersta randområdenas omedelbara geografiska närhet är mycket begränsade, medan de yttersta randområdenas marknader är synnerligen attraktiva för alla närliggande tredjeländer.

F.

De yttersta randområdena befinner sig i en situation där de är helt beroende av transportmöjligheterna. De merkostnader som är förknippade med transport av personer och varor, bristfällig trafiktäthet och otillräckliga trafikförbindelser, höga avgifter och svårigheter att inrätta eller upprätthålla regionala transporter utgör stora hinder för de yttersta randområdenas ekonomiska utveckling och tillgänglighet.

G.

De tre senaste åren har de yttersta randområdena direkt berörts av viktiga gemenskapsreformer, bland annat budgetramarna, regionalpolitiken 2007–2013, Europeiska fiskerifonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, det nationella stödet, den gemensamma organisationen av marknaden för socker och bananer och Särskilda program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Poesiprogram) beträffande jordbruk och fiske. Dessa förändringar har ofta haft långtgående konsekvenser för dessa områden.

H.

Unionens politiska prioriteringar, som måste överensstämma med alltmer tvingande internationella åtaganden på grund av globaliseringen, framför allt i förhållande till WTO, motverkar ibland de särskilda insatser som görs för att främja de yttersta randområdena.

I.

De yttersta randområdenas relativa betydelse har minskat betydligt i ett EU som utvidgats från 12 till 27 medlemsstater.

J.

I bilden av de yttersta randområdena, där de ofta likställs med regioner där gemenskapsmedel eller nationella medel ständigt pumpas in utan att ha några synbara positiva effekter, märks nästan ingenting av det mervärde som randområdena tillför Europeiska unionen i fråga om miljö, kultur, geostrategiskt läge samt rymdfrågor, fördelar som inte är alldeles uppenbara.

K.

De yttersta randområdena är viktiga på grund av att de ger Europa ett framskjutet läge i centrala Västindien, i grannskapet till Mercosur och utanför Afrikas kust i Indiska oceanen och Atlanten. Tack vare detta kan EU sägas utgöra världens största havsområde med en exklusiv ekonomisk zon på 25 miljoner km2 som är rik på alla slags tillgångar.

1.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen tre år efter offentliggörandet av så ambitiösa politiska dokument som de ovannämnda meddelandena om ”ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena” lägger fram ett nytt meddelande om samma ämne.

2.

Europaparlamentet anser, med tanke på de behandlade frågornas omfattning och den berörda politikens komplexitet, att enheten för de yttersta randområdena inom GD Regionalpolitik bör finnas kvar inom kommissionen och att personalen bör utökas kraftigt så att enheten får de resurser den behöver för att fullgöra sin uppgift.

3.

Europaparlamentet noterar att kommissionens insatser beskrivs i mycket positiva ordalag i meddelandet, trots att flera av de åtgärder som nämns bara delvis uppfyller de yttersta randområdenas behov (framför allt i fråga om transporter och tillgänglighet, forskning, fiske och regionalt samarbete) och att kommissionen inte nämner de yttersta randområdenas svårigheter och insatser, till exempel i samband med förnyelsen av de nationella stödsystemen.

4.

Europaparlamentet konstaterar att strukturfondsstödet fortsätter att vara mycket viktigt för de yttersta randområdenas utveckling. Parlamentet önskar emellertid att den sammanhållning som uppnåtts i dessa områden ska mätas med hjälp av andra indikatorer än enbart områdenas BNI i förhållande till gemenskapsgenomsnittet och att sammanhållningspolitiken samordnas bättre med övriga gemenskapsåtgärder på ett övergripande sätt så att en förstärkt samverkanseffekt kan uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa större smidighet och i högre grad anpassa sig till den nuvarande och framtida politiken för de verkliga förhållandena i de yttersta randområdena på grundval av artikel 299.2 i EG-fördraget.

5.

Europaparlamentet noterar de tillfredsställande resultat som uppnåtts inom Poseiprogrammen (jordbruk och fiske) och inom sektorerna för rörsocker-socker, rom och bananer. Parlamentet önskar att verklig hänsyn tas till de ekonomiska konsekvenser för dessa jordbrukssektorer som de pågående internationella förhandlingarna och insatserna inom WTO kan leda till. Parlamentet kommer även i fortsättningen att noga bevaka den kommande halvtidsöversynen av Poseiprogrammen och utvärderingen av de differentierade skattesystemen.

6.

Europaparlamentet påstår bestämt att särdragen i de yttersta randområdena kräver en strategi som baserar sig på politik och åtgärder som varken påverkas av övergångskriterier eller av den konjunkturella utvecklingen av välfärden och som anpassats efter de olika randområdenas behov och kan åtgärda de varaktiga problemen i dessa områden.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna skillnaderna mellan de yttersta randområdena och särdragen i dem å ena sidan och den roll som dessa områden spelar i den integrerade europeiska havspolitiken å andra sidan och att i sin plan ta med stödåtgärder för fiskesektorn i dessa regioner. Europaparlamentet anser att kommissionen bör positivt särbehandla fiskeflottorna i de yttersta randområdena då tillgång ges till befintliga fiskeresurser utanför dessa områden och särskilt se till att det småskaliga fiskets hållbarhet bevaras.

8.

Europaparlamentet beklagar att kommissionens förslag i samband med nästa steg i det förstärkta partnerskapet i huvudsak handlar om åtgärder som redan existerar eller som håller på att fullföljas (transeuropeiska transportnät, transeuropeiska elektricitetsnät), sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, ramprogrammet för innovation och konkurrenskraft eller regionalpolitik). Parlamentet förväntar sig ett klargörande av vilka konkreta och operationella verktyg som erbjuds de yttersta randområdena för att de ska kunna utveckla sina möjligheter.

9.

Europaparlamentet är oroat över att kommissionen lägger allt större vikt vid redskapen för att utvärdera gemenskapens politik och instrument för de yttersta randområdena och vid beräkningen av de kvantitativa effekterna av svårigheterna i dessa områden, i syfte att utarbeta en metod för att kompensera för de merkostnader som är förknippade med områdenas perifera läge.

10.

Europaparlamentet hoppas att denna tendens att hänvisa till alltmer matematiska beräkningar för att motivera olika åtgärder inte utgör en förevändning för att ifrågasätta en del av EU:s politik gentemot de yttersta randområdena eller för att avskräcka institutionella och ekonomiska aktörer i dessa områden genom att ställa villkor som är för svåra att uppfylla.

11.

Europaparlamentet beklagar att GD Handel vid första anblicken inte visat något intresse för att beakta de yttersta randområdenas särdrag i samband med förhandlingarna om avtalen om ekonomiskt partnerskap och uppmanar verkligen kommissionen att fortsätta sitt arbete med att nå fram till kompromisser som tar hänsyn till de berörda yttersta randområdenas intressen i de slutliga avtal som kommer att ingås med AVS-länderna.

12.

Europaparlamentet önskar att kommissionen bevisar sin verkliga avsikt att gynna de yttersta randområdenas regionala integration så att den ”handlingsplan för ett utvidgat grannskap” som den utlovade 2004 får ett konkret innehåll.

13.

Europaparlamentet oroas över vissa av kommissionens förslag till åtgärder på transportområdet, framför allt bedömningen av särskilda behov och hänsynen till yttre miljöfaktorer. Parlamentet bekräftar vikten av en differentierad behandling av de yttersta randområdena i detta avseende, bland annat i samband med att den civila luftfarten införlivas med det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, för att inte äventyra de insatser som gjorts för att kompensera dessa områdens bristande tillgänglighet.

14.

Europaparlamentet anser att gemenskapens insatser bör fungera som en katalysator för initiativkraft så att spjutspetscentrum utvecklas särskilt inom ramen för offentlig-privata partnerskap i de yttersta randområdena inom de sektorer där man kan ta tillvara sina fördelar och sitt kunnande, bland annat i fråga om avfallshantering, förnybar energi, energioberoende, biologisk mångfald, rörlighet bland studerande, klimatforskning eller krishantering.

15.

Europaparlamentet erinrar om att flera åtgärder och program som ska fullföljas och inledas för de yttersta randområdena på ett betydande sätt kan bidra till fastställda prioriteringar inom gemenskapen och internationellt, framför allt inom områden som den globala uppvärmningen, skyddet av den biologiska mångfalden, förnybar energi, hälsa i utvecklingsländerna, livsmedel och diversifiering av närings- och produktionsverksamheter. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av framför allt programmet Net-Biome (nätverk för forskning av tropisk och subtropisk biologisk mångfald i de yttersta randområdena och utomeuropeiska territorier till stöd för hållbar utveckling), som är ett viktigt exempel på de yttersta randområdenas potential inom vetenskaplig forskning. Parlamentet ställer sig dock frågande till varför det fortfarande är så få yttersta randområden som ingår i Europeiska forskningsområdet, trots att många projekt genomförs och områdena har en stor potential.

16.

Europaparlamentet begär att de insatser som hittills gjorts för de yttersta randområdena ska fortsätta för att dels öka inrättandet av lokala forskningssystem som kan ta till vara de möjligheter som finns, dels främja och hjälpa utveckling av attraktiva och högpresterande universitet som har tillräckliga resurser och som är lika bra som de som finns på EU:s territorium i övrigt.

17.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inleda en debatt om framtiden för strategin för de yttersta randområdena i form av ett offentligt samråd. Resultatet av detta samråd kommer att beaktas när ett nytt förslag ska utarbetas före 2009.

18.

Europaparlamentet betonar emellertid att debatten inte bör begränsas till de frågor som tas upp i meddelandet (klimatförändring, befolkningsutveckling och migrationspolitik, jordbruk och havspolitik), även om dessa frågor naturligtvis måste behandlas. Parlamentet anser att man i debatten måste ta upp genomförandet av Lissabonstrategin i de yttersta randområdena.

19.

Europaparlamentet hävdar med eftertryck att räckvidden av artikel 299.2 i EG-fördraget (hädanefter artiklarna 299 och 311a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), hörnstenen i unionens politik för de yttersta randområdena och för det arbete som bedrivs inom kommissionens avdelningar, ska tas upp på dagordningen för debatterna så att de får den rättsliga, institutionella och politiska karaktär som behövs.

20.

Europaparlamentet understryker de offentliga tjänsternas betydelse för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i de yttersta randområdena, framför allt inom sektorer som lufttransporter, sjötransporter, post, energi och kommunikationer.

21.

Europaparlamentet kräver att åtgärder omedelbart antas för att bekämpa den bestående arbetslösheten, fattigdomen och inkomstklyftorna i de yttersta randområdena, som har bland de högsta talen i EU.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa de medlemsstater som eventuellt avser att tillämpa övergångsklausulen i artikel 355.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

23.

Europaparlamentet anser att de yttersta randområdena representerar en möjlighet för EU i dess nuvarande diskussioner om klimatrubbningarna, både när det gäller att beakta risker, förebygga skador, agera vid katastrofer och bevara ekosystemen. Parlamentet kräver därför att rådet snarast antar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond, där de yttersta randområdenas särdrag uttryckligen nämns. Parlamentet vill också att man i kommissionens förslag för att förbättra EU:s katastrofberedskap tillvaratar den samlade expertis som finns om dessa områdens geografiska läge.

24.

Europaparlamentet önskar att man i EU:s framtida migrationspolitik tar särskild hänsyn till de yttersta randområdenas speciella situation, då dessa områden utgör unionens yttre gränser, omges av mindre gynnade tredjeländer och utsätts för ett mycket hårt migrationstryck som, tillsammans med en befolkningsökning som fortfarande ofta väsentligt överstiger gemenskapens genomsnitt, leder till oroande ekonomiska och sociala spänningar i dessa områden.

25.

Europaparlamentet begär att gemenskapens stöd till jordbruket i de yttersta randområdena, en fråga som betonas mer än övriga frågor i meddelandet, blir föremål för ingående diskussioner om ett fastställande av de verkliga problemen, behovet av en utveckling mot lokal självförsörjning, jordbrukarnas inkomstnivåer, stöd till producentorganisationer för att främja saluföringen av deras produkter, vikten av att ta hänsyn till miljön samt effekterna av den avreglering av handeln som genomförs genom avtalen om ekonomiskt partnerskap och de framtida frihandelsavtalen som man håller på att förhandla fram med flera områden i Latinamerika.

26.

Europaparlamentet anser att de yttersta randområdena bör stå i centrum för unionens havspolitik, och kräver att diskussionen om denna fråga framför allt inriktas på den roll som dessa områden kan spela för ett hållbart utnyttjande av haven, oceanerna och kustområdena, och en internationell marin förvaltning.

27.

Europaparlamentet kräver att kommissionen, rådet och de övriga berörda EU-institutionerna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt garanterar en framtida gemenskapsfinansiering av EU:s strategi för de yttersta randområdena samt kompensation för de nackdelar som beror på dessa områdens perifera läge.

28.

Europaparlamentet rekommenderar att frågor som rör metoderna för att övervinna de lokala marknadernas begränsning, den alltmer konkurrensutsatta miljön, svårigheterna att få avsättning på den europeiska marknaden på kontinenten eller i respektive geografiska områden samt förbättrandet av fördelningen av finansieringen via Europeiska regionala utvecklingsfonden/Europeiska utvecklingsfonden (ERUF/EUF) och ERUF/finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för samarbetsprojekt med grannländer, också ska prioriteras, liksom de yttersta randområdenas faktiska deltagande i EU:s politik för innovation och för att bekämpa den digitala klyftan så att befolkningen i dessa områden garanteras fullständig tillgång till de kommunikationsmedier och kommunikationsmetoder som den nya tekniken erbjuder, till exempel tillgång till Internet via bredband.

29.

Europaparlamentet kräver att partnerskapet, som är absolut nödvändigt för en lyckad diskussion, inte bara inskränks till europeiska, nationella och lokala offentliga institutioner, utan att det såsom tidigare varit fallet blir möjligt att också inkludera de yttersta randområdenas hela ekonomiska nät, som omfattar strukturerade organisationer som dagligen måste hantera de lokala effekterna av gemenskapens politik. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av den partnerskapskonferens som kommissionen organiserat om en europeisk strategi för de yttersta randområdena, som hölls i Bryssel den 14–15 maj 2008, snarast offentliggöra ett nytt meddelande som beaktar de framsteg denna konferens kommer att generera.

30.

Europaparlamentet anser att ett tillvaratagande av de yttersta randområdenas särskilda fördelar, i egenskap av EU:s utposter utanför Europa, är den bästa strategin för att kunna garantera en lokal hållbar utveckling i dessa områden framför allt med hjälp av en turism där man integrerar hela deras rika historia och kulturella, konstnärliga och arkitektoniska arv, som unionen måste bevara.

31.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, de nationella, regionala och lokala myndigheterna i de yttersta randområdena samt till ordföranden för konferensen för ordförandena i de yttersta randområdena.