31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/48

—

Regionkommittén rekommenderar att de potentiella kandidatländerna, i den mån de lever upp till de krav som ställs av Europeiska kommissionen, också ges tillgång till de tre återstående instrumenten, så att de kan uppnå samma villkor som kandidatländerna.

—

Regionkommittén anser att detta yttrande bör ligga till grund för en mer omfattande och grundlig utvärdering av de erfarenheter som hittills gjorts, eftersom man i en utvärdering kan klarlägga och dokumentera det omfattande och viktiga arbete som de lokala och regionala myndigheterna utfört i samband med tidigare utvidgningar. I samband med detta bör Regionkommittén med hjälp av forskningsmedel göra en grundlig analys av det lokala och regionala engagemanget inom ramen för föranslutningsstödet under 2007–2009.

—

Regionkommittén bör i början av 2009 ta initiativ till en rundabordsdiskussion, där företrädare för kommissionen, Europaparlamentet, de lokala och regionala myndigheterna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna samt andra relevanta aktörer bjuds in till en ingående diskussion om detta ämne. Detta kommer att utgöra startskottet till utvärderingen.

—

Regionkommittén anser att man på grundval av utvärderingen bör utarbeta en politisk referensram mellan Regionkommittén och kommissionen för att involvera lokala och regionala myndigheter i utvidgningsprocesser. Denna bör antas av kommittén, eftersom en politisk referensram är ett enastående redskap om man vill se över de nuvarande strukturerna och samarbetsformerna i syfte att skapa ytterligare utveckling när det gäller det gränsöverskridande samarbetet mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsländer, kandidatländer och potentiella kandidatänder

Föredragande

:

Helene LUND (DK–PSE), kommunfullmäktigeledamot (Furesø kommun)

1.

Regionkommittén gläder sig över att den femte utvidgningen, där de lokala och regionala myndigheterna i Bulgarien och Rumänien spelat en väsentlig roll när det gäller att skapa en utveckling i riktning mot en hållbar demokrati på det lokala och regionala planet, slutförts med framgång.

2.

Regionkommittén understryker vikten av att dra lärdom av de erfarenheter som gjorts under tidigare utvidgningar när det gäller gränsöverskridande samarbete, så att insatsen kan optimeras och förbättras i samband med de nuvarande anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna och potentiella kandidatländer.

3.

Regionkommittén rekommenderar därför att man fokuserar ytterligare på samarbetet mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsländerna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

4.

Regionkommittén välkomnar instrumentet för stöd inför anslutningen, som följer av kommissionens meddelande (KOM(2004) 627 slutlig) och rådets förordning nr 1085/2006 och hänvisar till sitt yttrande ”Ett instrument för stöd inför anslutningen” (CdR 498/2004 fin). Regionkommittén stöder strukturen på föranslutningsstödet, som består av fem delar, nämligen a) övergångsstöd och institutionsuppbyggnad, b) gränsöverskridande samarbete, c) regional utveckling, d) mänskliga resurser, och e) landsbygdsutveckling.

5.

Regionkommittén konstaterar att föranslutningsstödet, med löptiden 2007–2013, är ett viktigt redskap i arbetet med att skapa hållbara politiska och administrativa strukturer i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, eftersom föranslutningsstödet sedan den 1 januari 2007 har fungerat som ett samlat instrument för de olika delarna av de föranslutningsstöd som tidigare funnits för Turkiet och västra Balkan: Phare, Ispa, Sapard, Cards och det finansiella instrumentet för Turkiet.

6.

Regionkommittén välkomnar den treåriga vägledande finansiella ramen inom föranslutningsstödet för tilldelning av resurser till varje mottagarland eftersom den vittnar om ett flexibelt angreppssätt. Man kan inte finna en lösning som passar alla. Det finns därför ett behov av flexibla instrument för att man ska kunna bemöta de utmaningar och problem som finns i varje enskilt land.

7.

Regionkommittén noterar samtidigt att mottagarländerna delas in i två grupper, där kandidatländerna, nämligen f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Kroatien och Turkiet, är den ena gruppen och de potentiella kandidatländerna, nämligen Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo, den andra. Med tanke på ovanstående indelning kan kandidatländerna söka stöd inom alla fem delarna, medan de potentiella kandidatländerna endast kan söka stöd inom de två första delarna, nämligen övergångsstöd och institutionell kapacitet samt gränsöverskridande samarbete.

8.

Regionkommittén rekommenderar att de potentiella kandidatländerna, i den mån de lever upp till de krav som ställs av Europeiska kommissionen, också ges tillgång till de tre återstående instrumenten, så att de kan uppnå samma villkor som kandidatländerna.

9.

Regionkommittén understryker att det är avgörande att man ställer höga krav på efterföljande dokumentation av de resultat som uppnåtts inom ramen för föranslutningsstödet.

10.

Regionkommittén påpekar att en stor del av lagstiftningen ofta genomförs lokalt och regionalt (på miljöområdet genomförs upp till 70 % av EU:s lagstiftning lokalt och regionalt). Det är därför viktigt att de lokala och regionala myndigheterna får en reell stödmöjlighet inom ramen för föranslutningsstödet så att de kan fortsätta sitt positiva och viktiga arbete och sitt konstruktiva bidrag till utvecklingen av solida förvaltningsstrukturer och en hållbar demokrati på det lokala och regionala planet i kandidatländerna och i de potentiella kandidatländerna.

11.

Regionkommittén understryker att ansökarländerna, för att kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna ska kunna leva upp till de krav som ställs i gemenskapens regelverk, Köpenhamnskriterierna och Madrid-slutsatserna från december 1995, måste utveckla hållbara lokala och regionala politiska och administrativa strukturer.

12.

Regionkommittén uppmärksammar att de lokala och regionala myndigheterna ofta är medborgarnas främsta port till systemet och att det därför är viktigt att de kan tillhandahålla de tjänster som invånarna efterfrågar. Erfarenheter visar att det är viktigt att satsa på utvecklingen av starka lokala och regionala politiska och administrativa strukturer, eftersom dessa ofta är svaga i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Detta är ett område där de lokala och regionala myndigheterna i EU har stor erfarenhet, eftersom det handlar om utmaningar som lokala och regionala myndigheter i alla medlemsländer står inför. Regionkommittén understryker samtidigt vikten av att invånarna inte upplever några varaktiga sänkningar av servicenivån under anslutningsprocessen, eftersom detta kan leda till en negativ syn på EU-medlemskapet.

13.

Regionkommittén understryker i samband med detta att det dessutom är viktigt att fokusera på utvecklingen av starka lokala och regionala strukturer, eftersom en stor del av gemenskapens regelverk genomförs på det lokala och regionala planet. Det är därför viktigt att den lokala och regionala nivån är en likvärdig aktör i förhållande till den centrala nivån, eftersom en väl utbyggd administrativ kapacitet på lokal och regional nivå, som kan tillhandahålla de tjänster som krävs och hantera de utmaningar som uppstår, bidrar till att avlasta den centrala nivån.

14.

Regionkommittén riktar uppmärksamheten på vikten av att man, för att med framgång politiskt och administrativt förankra politiska och administrativa strukturer på lokal och regional nivå, i samarbete med det civila samhället utvecklar en lokal demokrati, som invånarna känner tillit till och som de känner att de kan påverka. Kommunala och regionala myndigheter har många års erfarenhet av gränsöverskridande samarbete, t.ex. vänortssamarbete, som också innefattar den kulturella och identitetsrelaterade dimensionen i fråga om utveckling av demokrati och förvaltning. Detta innebär ett positivt mervärde för gemenskapen.

15.

Regionkommittén påpekar vidare att den lokala och regionala nivån besitter sakkunskaper i fråga om interkulturellt samarbete, eftersom det oftast är dessa nivåer som kommer i direkt kontakt med invånare med olika kulturell bakgrund. Detta har gett de lokala och regionala myndigheterna erfarenhet i arbetet med olika kulturer på nära håll, och detta är en resurs som kan föras över till det interkulturella arbetet mellan medlemsländerna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna i samband med utvidgningsprocesserna.

16.

Regionkommittén anser att det är viktigt att man utvecklar en samlad strategi för det gränsöverskridande samarbetet i samband med föranslutningsprocesserna.

17.

Regionkommittén framhäver att en av kommitténs viktigaste prioriteringar på området yttre förbindelser är att informera invånarna om utvidgningarna (CdR 322/2006 fin). Regionkommitténs insats kommer att kunna kommuniceras lättare och bättre om kommittén systematiskt håller sig informerad om de praktiska, konstruktiva och hållbara resultat som uppnåtts av lokala och regionala myndigheter under utvidgningsprocessen.

18.

Regionkommittén tackar alla lokala och regionala myndigheter i de medlemsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer som medverkat i den undersökning som ligger till grund för detta yttrande. De har lämnat ett framstående bidrag till arbetet med att utarbeta yttrandet genom att bidra med sina erfarenheter vid samarbetet mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsländer och kandidatländer samt potentiella kandidatländer. Framför allt de kroatiska städerna och regionerna har gjort en stor insats, vilket framhäver deras stora engagemang. De svar som inkommit från alla de länder som medverkat är en stark praktisk ansats i arbetet med att utvärdera den insats som hittills gjorts och en grund för utarbetandet av en rad politiska riktlinjer för det framtida arbetet.

19.

Regionkommittén anser att detta yttrande bör ligga till grund för en mer omfattande och grundlig utvärdering av de erfarenheter som hittills gjorts, eftersom man i en utvärdering kan klarlägga och dokumentera det omfattande och viktiga arbete som de lokala och regionala myndigheterna utfört i samband med tidigare utvidgningar. I samband med detta bör Regionkommittén med hjälp av forskningsmedel göra en grundlig analys av det lokala och regionala engagemanget inom ramen för föranslutningsstödet under 2007–2009. Forskningen bör ske i samarbete mellan universitet och organisationer i alla medlems- och ansökarstater. Dessutom bör man inrätta en övervakningsgrupp bestående av företrädare för de politiska grupperna samt företrädare för kommissionen och de lokala och regionala myndigheterna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, som ska följa forskningsarbetet och rapportera till kommittén och arbetsgrupperna för att skapa ett brett ansvar för utvärderingsprojektet.

20.

Regionkommittén bör i början av 2009 ta initiativ till en rundabordsdiskussion, där företrädare för kommissionen, Europaparlamentet, de lokala och regionala myndigheterna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna samt andra relevanta aktörer bjuds in till en ingående diskussion om detta ämne. Detta kommer att utgöra startskottet till utvärderingen.

21.

Regionkommitténs sekretariat och de tre arbetsgrupperna för västra Balkan, Turkiet och Kroatien, som i viss mån redan behandlat relevanta utvidgningsaspekter, och den gemensamma rådgivande kommittén för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien bör involveras i utvärderingen, eftersom de kommer att kunna bidra med viktiga kunskaper om de utmaningar som kandidatländer och potentiella kandidatländer står inför.

22.

Regionkommittén anser att man på grundval av utvärderingen bör utarbeta en politisk referensram mellan Regionkommittén och kommissionen för att involvera lokala och regionala myndigheter i utvidgningsprocesser. Denna bör antas av kommittén, eftersom en politisk referensram är ett enastående redskap om man vill se över de nuvarande strukturerna och samarbetsformerna i syfte att skapa ytterligare utveckling när det gäller det gränsöverskridande samarbetet mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsländer, kandidatländer och potentiella kandidatänder. Den skulle också tjäna som ett gemensamt referensunderlag för kommissionen och Regionkommittén i arbetet med att vidareutveckla föranslutningsstödet, så att detta i högre grad kan tillmötesgå de behov som de lokala och regionala myndigheterna har.

23.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna bör involveras i utvidgningsprocessen som en likvärdig aktör, med tanke på deras stora sakkunskaper och kunnande när det gäller att stärka kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna genom det gränsöverskridande lokala och regionala samarbetet. Det bör ses som en samlad resurs som också kommer resten av EU och EU:s institutioner till godo. Kommissionen, kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna uppmanas därför att i samarbete med lokala och regionala myndigheter utveckla de juridiska och finansiella ramar som krävs för att de ska kunna involveras. Den politiska referensramen för lokala och regionala myndigheters medverkan är det första steget på vägen till detta.

24.

Regionkommittén påpekar att mindre gränsöverskridande projekt som utförs av lokala och regionala myndigheter tillför ett betydande mervärde, eftersom erfarenheter från flera medlemsländer visar att den öppenhet, genomsynlighet och direkta kontakt mellan parterna som mindre projekt inbjuder till skapar ömsesidig tillit och konkreta resultat vid praktiska problemställningar.

25.

Regionkommittén understryker i detta sammanhang att erfarenheter från bl.a. Rumänien visar att de medel som kan sökas till decentraliserade projekt genom föranslutningsinstrumenten är av största vikt för uppbyggnaden av den offentliga förvaltningens förmåga på lokal och regional nivå i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

26.

Regionkommittén rekommenderar att alla komponenter inom föranslutningsstödet justeras så att de tillgodoser behoven hos de lokala och regionala myndigheter, samt icke-statliga organisationer, som gör en viktig insats i samband med utvidgningsprocesser. Erfarenheter från flera medlemsländer, bl.a. England och Danmark, visar att lokala och regionala myndigheter har svårt att leva upp till den nedre stödgränsen för gränsöverskridande projekt inom ramen för föranslutningsstödet.

27.

Regionkommittén påpekar i detta sammanhang att det är viktigt att föranslutningsstödet i högre grad också riktas in på att bygga upp den administrativa kapaciteten lokalt och regionalt och att det inte bara koncentreras på att bygga upp den centrala förvaltningen. Om de lokala och regionala myndigheterna inte har den administrativa kapacitet som krävs kommer det att bli svårt att genomföra gemenskapens regelverk på ett hållbart sätt.

28.

Regionkommittén uppmärksammar i detta sammanhang att erfarenheter gett vid handen att kandidatländernas och de potentiella kandidatländernas bristande förmåga att absorbera stödmedel är ett grundläggande hinder för utnyttjandet av projektmedlen. Det handlar om hela processen, från ansökningsförfarandena till genomförandet och rapporteringen, vilket i hög grad beror på bristande erfarenhet. I samband med detta pekas det på att språkliga hinder och brist på praktisk kunskap om ansökningsförfaranden och projektförvaltning är stora utmaningar i samband med att projekt initieras och genomförs. Detta understryker ytterligare vikten av att man inom ramen för föranslutningsstödet skapar verkliga stödmöjligheter för de lokala och regionala myndigheterna att bygga upp sin administrativa kapacitet.

29.

Regionkommittén föreslår att man lägger in ett fasperspektiv i utformningen av föranslutningsstödet, så att det just finns en möjlighet att börja med mindre projekt och att därefter, i takt med att erfarenheterna och den administrativa kapaciteten ökar, inleda större projekt.

30.

Regionkommittén rekommenderar att man inom ramen för föranslutningsstödet inrättar en särskild budgetpost för små projekt, som man gjort under tidigare program som Phare Baltic Project Facility och Tacis Small Project Facility. Under perioden 1998–2001 genomfördes 259 projekt inom dessa program i samarbete mellan Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Moldavien och medlemsländerna. I utvärderingar av bl.a. Tacis-programmen av Europeiska revisionsrätten under år 2000, rekommenderades en ökning av Tacis Small Project Facility på grund av den stora framgången.

31.

Regionkommittén påpekar samtidigt att bland annat erfarenheter från Turkiet visat att just mindre projekt, som ofta innefattar konkreta initiativ, skapar ett stort positivt mervärde för hela EU, eftersom det samtidigt är ett sätt att ge positiv publicitet åt och sprida kunskaperna om EU lokalt och regionalt och att öka kunskaperna om EU på ett konkret sätt.

32.

Regionkommittén pekar på att erfarenheter inom tidigare stödprogram visar att det är viktigt att stödmöjligheten inom föranslutningsstödet är så obyråkratisk som möjligt och inte delas upp i alltför många faser med särskilda anslag och påpekar därför att det behövs flexibla projektramar, så att man kan flytta medel från pelare till pelare inom budgeten, då detta är ett sätt att arbeta in ny information och därmed bidra till att förbättra och utveckla projekten under deras gång. Regionkommittén vill i samband med detta peka på att tunga byråkratiska förfaranden hämmar framför allt de mindre projekten. Erfarenheter från Serbien visar att t.ex. en försening i överföringen av projektmedel till de projektansvariga myndigheterna kan få oavsedda följder.

33.

Regionkommittén påpekar att nationella sammanslutningar kan vara med och underlätta processen kring projekthanteringen genom att spela en aktiv roll, t.ex. genom att fungera som kontaktställe och sprida kunskaper, eftersom de ofta sitter inne med relevanta kunskaper och kan vara med och sprida bästa praxis i fråga om projekthantering.

34.

Regionkommittén uppmärksammar det lyckade samarbetet mellan medlemsländerna och Turkiet, Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien inom ramen för EU:s kulturprogram och mellan medlemsländerna och Turkiet inom ramen för EU:s program för livslångt lärande, samt de positiva erfarenheterna av samarbetet inom ramen för EU:s sjunde ramprogram för forskning, där Turkiet, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien deltagit. Denna tankegång och möjlighet till utbyte bör beaktas när det gäller föranslutningsstödet, så att man i högre grad kan utbyta t.ex. sakkunniga inom en viss sektor mellan medlemsländerna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna på lokal och regional nivå.

35.

Regionkommittén pekar på den stora betydelsen av att man fokuserar på den sektorsspecifika fackkunskapen. Danska och polska erfarenheter visar att ett deltagande av lokala och regionala sakkunniga, som arbetar med de konkreta problemställningarna till vardags, möjliggör en ämnesrelaterad dialog, vilket är positivt för samspelet och inlärningsprocessen. I samband med detta visar engelska erfarenheter att utbyte av sakkunniga ska ses som en positiv tvåvägsprocess, där inlärning sker på båda sidor, genom att nationella sakkunniga inom en viss sektor också får utbyte av samarbetet. Italienska och kroatiska erfarenheter visar att sådana projekt, där utbytet upplevs som någonting positivt på båda sidor, kan leda till fler projekt och samarbeten.

36.

Regionkommittén uppmärksammar att program för livslångt lärande och utbildning är av allra största vikt för att inlärningen inte ska upphöra med det enskilda projektet utan att en fortsatt utveckling och dynamik säkras. Erfarenheter från bl.a. Rumänien visar att det är viktigt med samarbete på detta område om man vill göra den offentliga sektorn effektiv och livskraftig.

37.

Regionkommittén anser att man bör se till att det finns en budgetpost för tolkning och hänvisar till erfarenheter från bl.a. Estland och Kroatien som visar att planering och genomförande av projekt över gränserna försvåras om det inte finns någon möjlighet till professionell tolkning, eftersom detta betyder att parterna därmed skärs av från den kommunikation som är avgörande för ett projekts framgång och för den ömsesidiga förståelsen.

38.

Regionkommittén riktar uppmärksamheten på att man bör fokusera ytterligare på projektens datamaterial, eftersom data i ett antal fall visat sig vara svårtillgängliga och av varierande kvalitet, vilket kan få negativ inverkan på projektens kvalitet.

39.

Regionkommittén anser att en stark administrativ kapacitet på alla myndighetsnivåer är avgörande för utvecklingen av institutionella reformer. Det finns en risk för att institutionella reformer undermineras om det finns svagheter i den administrativa strukturen. Kroatiska och bosniska erfarenheter visar t.ex. att ett försenat genomförande av nationell lagstiftning haft en negativ inverkan på genomförandet av projekt på lokal och regional nivå.

40.

Regionkommittén anser i detta sammanhang att man bör fokusera på de utmaningar som kan uppstå när EU:s bestämmelser och den nationella lagstiftningen samspelar. Serbiska erfarenheter visar t.ex. att en bristande överensstämmelse mellan upphandlingsregler kan leda till missförstånd och till att genomförandet av projekt försenas.

41.

Regionkommittén pekar på vikten av en hållbar balans mellan stöd till de olika områdena. Erfarenheter från tidigare utvidgningar visar att det funnits en stor variation i utvecklingen av olika sektorer. Medan framsteg gjorts i de sektorer som grundar sig på gemenskapens regelverk, som erkänts vara tydliga politiska prioriteringar, har det hänt mycket litet inom andra sektorer. Detta har lett till en snävare fokusering på få sektorer, vilket lett till att medel och fokus tagits från andra viktiga områden inom den offentliga sektorn. En rad initiativ på dessa områden har därför vidtagits förhastat och under stor tids- och resurspress, vilket bidragit till att begränsa möjligheterna att åstadkomma effektiva resultat.

42.

Regionkommittén understryker med tanke på ovanstående erfarenheter att EU-projekten bör initieras redan tidigt i processen, så att utförandet och därmed också resultatet inte försvagas i onödan till följd av tidspress.

43.

Regionkommittén anser att angreppssättet i fråga om de politiska kriterierna bör utvidgas på ett sådant sätt att man tar hänsyn till den balans och det samspel som krävs mellan de politiska kriterier som fastställs av EU och andra nationella områden. Tidigare erfarenheter inom ramen för Phare-programmet har visat att en del av stödet som varit inriktat på uppfyllelse av de politiska kriterierna varit ineffektivt, eftersom man anlagt ett för snävt perspektiv. Stödet har inte i tillräckligt hög grad varit grundat på behovet av att ta upp samspelet mellan sådana centrala områden som reformer av den offentliga sektorn, utveckling av det civila samhället, goda styresformer och korruptionsbekämpning. Dessutom har man i stödet inte tagit hänsyn till den viktiga aspekten att mycket av de politiska kriterierna inte kan utföras utan att detta påverkar de ekonomiska kriterierna. Det är därför viktigt att den lokala och regionala nivån involveras i arbetet med att fastställa prioriteringarna inom föranslutningsstödet, så att stödet utgår från de behov som faktiskt finns. I detta sammanhang kan det vara problematiskt om det inte finns någon samstämmighet mellan de nationella utvecklingsstrategierna och externa givares strategier, något som understryks av erfarenheter från Kroatien.

44.

Regionkommittén anser att den lokala och den regionala nivån bör involveras i processen på ett tidigare stadium, eftersom det finns ett behov av samordning mellan den lokala, den regionala och den centrala nivån. Erfarenheter visar att bristande samordning leder till att en rad aktiviteter sätts i gång på central nivå men att man därefter inte tar hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas uppgifter. Detta leder till att aktiviteter som satts i gång och projektens potential inte utnyttjas fullt ut.

45.

Regionkommittén rekommenderar däför att det sker en öppen samordning mellan den centrala nivån och de lokala och regionala myndigheterna och hänvisar bl.a. till de kroatiska regionerna Sisak-Moslavina, Slavonien, Osijek-Baranja, Lika-Senj samt städerna Varaždin och Karlovac, som uttryckt en önskan om ökat deltagande i förberedelsen av de operativa programmen inom ramen för föranslutningsstödet. Detta kommer också att bidra till större överensstämmelse mellan de behov som finns och de aktiviteter som sätts i gång.

46.

Regionkommittén rekommenderar därför att man i de operativa programmen inom ramen för föranslutningsstödet uppmuntrar till att lokala och regionala folkvalda myndigheter involveras i högre grad, så som har skett i Kroatien under del II i föranslutningsstödet i samband med det gränsöverskridande samarbetet. Det är de lokala och regionala myndigheterna som har erfarenhet av och en känsla för de lokala och regionala behoven och som därför kan identifiera problemen och bidra till att de blir lösta. Därför rekommenderar vi att denna metod utsträcks till att omfatta även andra länder som ansökt om medlemskap och även de andra programprioriteringarna.