EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008XX0913(02)

Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/C.38.907 – Stålbalkar (Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21 )

EUT C 235, 13.9.2008, p. 3–3 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

13.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 235/3


Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/C.38.907 – Stålbalkar

(Enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)

(2008/C 235/03)

Utkastet till beslut ger i föreliggande ärende anledning till följande anmärkningar:

Detta ärende utgör ett specialfall, eftersom utkastet till beslut är ett förnyat antagande av kommissionens beslut 94/215/EKSG av den 16 februari 1994. Detta följer på en dom i EG-domstolen av den 2 oktober 2003, som upphävde förstainstansrättens dom av den 11 mars 1999 och på formella grunder beslutet i den del som gällde Arbed SA.

Den 6 maj 1992 sändes ett meddelande om invändningar till sjutton europeiska stålföretag, inklusive TradeArbed SA, där det preliminärt hävdades att de i strid med artikel 65.1 i EKSG-fördraget hade deltagit i en kartell om gemenskapens marknad för stålbalkar.

Den 16 februari 1994 antog kommissionen beslut 94/215/EKSG (nedan kallat beslutet) om böter för fjorton företag, inklusive TradeArbed SA:s moderbolag Arbed SA, på grund av överträdelser begångna mellan den 1 juli 1988 och den 31 december 1990. TradeArbed SA ålades inga böter.

Den 8 april 1994 väckte Arbed SA talan vid förstainstansrätten bl.a. om upphävande av beslutet. Den 11 mars 1999 biföll förstainstansrätten till viss del Arbed SA:s ansökan och sänkte det bötesbelopp som företaget ålagts att betala. Arbed SA överklagade sedan domen vid EG-domstolen.

I sitt beslut av den 2 oktober 2003 fann EG-domstolen att det gjorts överträdelser mot Arbed SA:s rätt till försvar under kommissionens administrativa förfarande, eftersom bötesbeslutet var riktat till Arbed SA, medan meddelandet om invändningar hade sänts till TradeArbed SA utan att det innehöll uppgifter om att Arbed SA skulle kunna åläggas att betala böter. Arbed SA förnekades rätten till insyn i ärendet, eftersom meddelandet om invändningar inte var riktat till dem.

Som ett resultat av koncentrationen mellan Arbed, Aceralia och Usinor år 2002, blev Arbed SA, TradeArbed SA och ProfilArbed SA i tur och ordning Arcelor Luxembourg SA, Arcelor International SA och Arcelor Profil Luxembourg SA.

Den 8 mars 2006 riktades ett nytt meddelande om invändningar till Arbed SA, Arcelor International SA, ett helägt dotterbolag till Arbed SA, och till den ekonomiska efterträdaren till Arbed SA:s division för stålbalkar, ProfilArbed SA, och insyn i ärendet beviljades.

Svar på meddelandet om invändningar översändes inom tidsfristen på sex veckor. Parterna avstod från rätten till muntlig förhandling.

Innehållet i utkastet till beslut grundar sig på texten i ett tidigare kommissionsbeslut. Kommissionen tillhandahåller dessutom ytterligare förklaringar om bl.a. följande:

kommissionens befogenhet att ålägga företag böter är underkastad en preskriptionstid på fem år, som börjar löpa den dag då överträdelsen upphör. I väntan på det slutliga resultatet av domstolsförhandlingarna har preskriptionstiden upphävts. Detta gäller den juridiska person som är part i domstolsförhandlingarna, men också andra juridiska personer som ingår i samma företag (dvs. ”samma ekonomiska enhet”). När de administrativa förhandlingarna åter inleds, efter det att domstolsförhandlingarna avslutats, kan kommissionen anta ett nytt beslut. Detta var fallet i föreliggande förfaranden,

EKSG-fördragets giltighet löpte ut den 23 juli 2002. På grundval av principen om normhierarki inom en och samma rättsordning anses det emellertid att kommissionen förblir behörig att ålägga påföljder för överträdelser som begåtts före den dag då giltighetstiden för fördraget löpte ut.

Det utkast till beslut som läggs fram för kommissionen omfattar enbart sådana invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om.

Jag finner att parternas rätt att bli hörda har iakttagits i det föreliggande ärendet.

Bryssel den 24 oktober 2006.

Karen WILLIAMS


Top